Det är dags för en stavningsrevolusjon i svenskan! Det skriver Johannes Vivers, lärare i svenska som främmande språk, i en debattartikel.

”Varför har ni så många olika stavningar av sju- och tjugo-ljudet?”

Frågan utslungades av en av mina elever, en frustrerad man från Mellanöstern, som med rätta ifrågasatte vår minst sagt inkonsekventa stavning av ljuden ”sj” och ”tj”. Dessa ljud och deras stavningar vållar inte bara mina elever huvudbry, jag minns själv hur knepigt det var att bemästra detta under skoltiden.

Svaret på frågan är komplicerat. Ibland har vi ursprungligen uttalat alla bokstäver i ordet, och behållit stavningen även om uttalet har förändrats (ex: stjärna). I andra handlar det om att vi i vår vilja att känna oss lite franska eller tyska har behållit dessa stavningar (ex: situation).

Min sambo är från Bulgarien, och det är slående hur mycket smartare konstruerat det kyrilliska alfabetet är. Vårt tjugo-ljud (tjugo, kärna, kjol) har blott en bokstav i bulgariskan. Enkelt, rent och tydligt. När man hör att ett ord har detta ljud, vet man automatiskt vilken bokstav som ska skrivas. Sju-ljudet finns dock inte i bulgariskan, så av naturliga skäl finns inte det representerat i det kyrilliska alfabetet.

Det finns faktiskt en grundregel för sju-ljudet, och den är att det ska stavas ”sj” framför hård vokal (sjal, sjok, sjunga, sjå) och ”sk” framför mjuk (sked, skina, skynda, skärp, skör).

Tänk om det vore så enkelt. Problemet är som så ofta att det finns undantag. Vi skriver till exempel ”människa, själv och sjö”.

Förutom grundreglerna och deras undantag finns även en mängd andra stavningar för sju-ljudet. Vad sägs om skjorta (skj), stjärna (stj), operation (ti), invasion (si), diskussion (ssi), shorts (sh), schack (sch), choklad (ch), generös (g) och journalist (j).

Grundreglerna för tjugo-ljudet är:

tj framför hård vokal, dock ej ”å”: (tjalla, tjog, tjuv)

k framför mjuk vokal (kemi, Kina, kyl, kärlek, kök)

Alternativa stavningar för tjugo-ljudet är:

kj (kjol, Kjell)

ch (chatta, check)

Så till mitt förslag: Är det inte dags för stavningsreform, en liten revolusjon för att byta ut alla förlegade stavningar, som bara vållar bekymmer och som inte på långa vägar är logiska? Vad är det för fel på följande, till exempel:

Den kostade sjortan.

Ser du sjärnan i det blå?

Läkaren ska utföra en operasjon.

Dagen D 1945 skedde en stor invasjon.

Det blev en våldsam diskusjon.

Det är 27 grader varmt ute. Jag tar på mig ett par sjorts.

Vill du spela sjack?

Jag är sugen på sjoklad.

Vad du är sjenerös!

Jobbar hon som sjornalist?

Ät med sjeden.

Solen sjiner.

Sjynda dig!

Dra åt sjärpet.

Vasen är sjör.

En gemensam stavning av samma ljud. Snyggt, eller hur?

Och vad sägs om det här:

Jag ska tjatta med en kompis i kväll.

Kan man betala med tjeck?

Vilken snygg tjol!

Heter du Tjell?

Tjemi var mitt favoritämne i plugget.

Tjina är ett stort land.

Tjylen är full med mat.

För tjärlekens skull.

Vi har byggt om tjöket.

Vad säger ni? Skulle det inte vara enklare för alla? Två specifika ljud, två specifika stavningar?

Johannes Vivers

lärare i svenska som främmande språk

10 kommentarer

I Nils Holgerssons underbara resa introducerar Selma Lagerlöf flera radikala stavningsgrepp. Boken kommer 1906 – samma år som svenskans senaste stora stavningsreform genomförs. I Språktidningen 6/16 skriver Markella Callin om reformen och de politiska målen med nyordningen.

I delar av boken använder Selma Lagerlöf singulara verbformer i stället för plurala verbformer. De plurala formerna, som äro i stället för är, lever dock kvar till 1940-talet.

Saknar du de plurala verbformerna? Eller var det bra att svenskan blev kvitt dem? Rösta gärna!

Anders

Illustration: Gustaf Öhrnell

1 kommentarer
Prenumerera på RSS - stavningsreform