Hela 45 procent av svenskarna är negativa till reklam på engelska. Unga är mer positiva än äldre till engelskspråkig reklam. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av intresseorganisationen Sveriges annonsörer.

Reklam på engelska blir enligt Sveriges annonsörer allt vanligare i tidningar, på tv och på nätet. Men det är en utveckling som långt ifrån alla uppskattar. 23 procent uppger att de är mycket negativa till reklam på engelska. Nästan lika många, 22 procent, svarar att de är ganska negativa.

Det är bara 3 procent som säger att de är mycket positiva till engelskspråkig reklam. Ytterligare 8 procent är ganska positiva till reklam på engelska. Resterande 42 procent är varken positiva eller negativa.

Attityderna skiljer sig mellan olika grupper. Bland svenskar som har fyllt 65 år är hela 75 procent negativa till reklam på engelska. Mest positiva är personer i åldern 18 till 29 år. Där gillar 22 procent reklam utformad på engelska. Höginkomsttagare och boende i Stockholmsområdet är också mer positiva än genomsnittet.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Vad betyder egentligen ordet vegetarisk? Enligt Reklamombudsmannen kan något som är vegetariskt både innehålla och vara fritt från animaliska produkter. Flera beslut från Reklamombudsmannen visar att det är sammanhanget som avgör betydelsen.

Svenska Akademiens ordlista definierar vegetarisk som ’kost ur växtriket, jämte mjölk- och äggprodukter’. Den som är vegetarian är ’person som enbart äter föda från växtriket jämte i vissa fall mejeri- och äggprodukter’. I Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien används definitionerna ’som (uteslutande) består av vegetabilier och vanl. äv. mjölkprodukter’ respektive ’person som inte äter kött eller fisk men däremot vanl. mjölk- och äggprodukter’.

Adjektivet vegansk definieras inte i någon av ordböckerna, men vegan är enligt Svenska Akademiens ordlista ’person som bara äter föda från växtriket’. Svensk ordbok använder samma definition – med undantag för enbart i stället för bara.

Enligt ordböckerna finns alltså en tydlig skillnad mellan vegetarian och vegan. Det som är veganskt innehåller inga animaliska produkter, medan det som är vegetariskt kan innehålla mjölk- och äggprodukter. Livsmedel som innehåller mjölk men inga andra animalier kallas laktovegetariska. På samma sätt talas det om ovovegetariska livsmedel när de innehåller ägg men inga andra animalier. Och livsmedel som innehåller både ägg och mjölk – men inga andra animaliska produkter – är lakto-ovo-vegetariska.

Innebörden i vegetarisk har den senaste tiden vid flera tillfällen prövats av Reklamombudsmannen. Flera företag har fällts för att ha kallat livsmedel vegetariska när de innehållit ägg- eller mjölkprodukter. Enligt Reklamombudsmannen kan konsumenter i vissa sammanhang förvänta sig att det som är vegetariskt innehåller animalier. Ett sådant fall är vegetarisk pizza. Här bör konsumenten förutsätta att den innehåller ost. I andra sammanhang sätter Reklamombudsmannen likhetstecken mellan vegetarisk och vegansk.

Ett företag som fällts är Lidl. I ett reklamblad kallades livsmedel innehållande ägg- och mjölkprodukter vegetariska. I reklamen användes påståendet 100 % vegetariskt. Reklamombudsmannen ansåg att påståendena var vilseledande. Här gällde det sojabullar, färs, burgare och grönsaksschnitzel – livsmedel där konsumenter till skillnad från pizza inte kan förvänta sig animaliska ingredienser.

Med samma argument frias och fälls Felix. Anmälan gäller produkterna Halloumi hotpot och Mexican rice bowl från serien Felix Veggie, som bägge innehåller ost. Konsumenterna förutsätts känna till att halloumi är en ost. Därför frias Halloumi hotpot. Däremot fälls Mexican rice bowl. Marknadsföringen anses vara vilseledande eftersom det inte är uppenbart att ost är en av ingredienserna.

Även Max frias och fälls av Reklamombudsmannen. En annons med texten Fem vegetarianer och en vegan frias. Här presenteras sex nya rätter. Sammanhanget gör enligt beslutet att det är uppenbart att fem av dem innehåller animaliska produkter. Snabbmatskedjan fälls för en annons som talar om Världens första vegetariska Max och en helt vegetarisk restaurang. Enligt beslutet ger marknadsföringen felaktigt intrycket av att vara helt fri från animalier.

Sammanhanget friar både Ica och Plaza Restaurants. Ica talar i en annons med extrapriser på keso, smör och ägg om Vego glädje. Enligt Reklamombudsmannen känner konsumenter i regel till att detta är animaliska produkter. Samma motivering används för Plaza Restaurants, som på lunchmenyerna har ett Veg. alt. Även här bör konsumenterna känna till att de livsmedel som nämns – smör, keso och tagliatelle – innehåller animaliska produkter.

Ordböckerna är alltså entydiga. Men i reklamens värld är det inte lika självklart vad som är vegetariskt.

Anders

Foto: Istockphoto

5 kommentarer

Nu sätter regeringen stopp för ohämmad användning av engelska lånord. Genom en ny reglering vill regeringen förhindra att engelskan tar över i det offentliga rummet.

Inom universitetsvärlden finns redan en utbredd oro för domänförluster på flera områden. Eftersom de flesta nya termerna som importeras kommer från engelskan finns det en överhängande risk för att svenska blir obrukbart inom forskning och högre utbildning. Men nu går alltså regeringen till motattack.

I dag presenterar regeringen ett förslag som ska stoppa hotet från engelskan. Företag som verkar i det offentliga rummet – som medier och reklambyråer – kommer att tilldelas utsläppsrätter. Dessa ger dem rätt att ”förorena” svenskan med ett visst antal onödiga lånord. Om de gör slut på utsläppsrätterna måste de antingen sluta använda lånord eller köpa nya utsläppsrätter. I annat fall väntar böter.

– Om du till exempel haft en midseason sale kan du inte annonsera om black Friday också. Ska du ha utsläppsrätter kvar till black Friday får du vackert finna dig i att tala om höstrealisation i stället, säger Pål Siksrop, sakkunnig vid kulturdepartementet.

Exakt hur höga böterna blir är inte klart, men straffsumman kommer att påverkas av spridningen.

– Det kommer att bli dyrare att skriva foodcourt i Aftonbladet än i Säffle-Tidningen.

Systemet med utsläppsrätter följer till stor del lagstiftning som redan finns i Litauen. I Språktidningen 8/13 berättar Anne Markowski i ett reportage om hur otillåten slang, lånord och språkfel kan ge böter. I Sverige pågår nu vid kulturdepartementet arbetet med att efter litauisk förebild ta fram en lista över förbjudna ord och uttryck.

– Vårt benchmark är att blacklisten ska vara klar före årsskiftet, säger Pål Siksrop.

Intäkterna från utsläppsrätterna kommer att gå till insatser för att rädda den svenska skolan. Regeringen vill efter de senaste årens katastrofala resutat i Pisa-mätningarna satsa mer på ämnen som svenska, engelska och matematik. Pål Siksrop anser inte att det är motsägelsefullt att utsläppsrätterna ska finansiera ännu mer engelska i skolan.

– Det är inte fel att använda engelska i England, men i svenska skolor ska inte engelska vara viktigare än svenska. Jag säger som Stefan Löfven: Nu får det vara sluttjollrat.

Språktidningen har sökt kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) för en kommentar. Genom sin sekreterare hälsar hon att hon inte är anträffbar på grund av ett digert schedule med debriefings, appointments och workshops. En enig regering står dock bakom förslaget.

– Anyone who is not on the boat can dra dit the pepper grows, säger Pål Siksrop.

Lis Oppkrås

Foto: Istockphoto

6 kommentarer
Prenumerera på RSS - reklamspråk