Det är inte kulturskillnader i sig som avgör varför vissa gestikulerar mer än andra. I stället är det olika berättarstilar som gör att vissa använder fler gester än andra. Det skriver forskare i psykologi vid University of Alberta, Kanada, i en studie publicerad i tidskriften Language and Cognition.

En utbredd uppfattning är att vissa det i vissa kulturer är vanligare att gestikulera under ett samtal. Ofta är det enligt forskarna något som sägs om personer som har spanska eller franska som modersmål. Andra uppfattas använda gester i mindre omfattning – och betraktas därför ibland som mindre känslosamma.

Men det här stämmer inte. Forskarna hävdar att det är olika typer av berättarteknik som fungerar som en vattendelare.

Forskarna lät försökspersoner titta på en tecknad film. Därefter fick de återberätta vad som hänt.

Deltagarna hade franska, spanska, hindi eller mandarin som modersmål. Enligt forskarna är det i länder som Kina och Indien vanligt att fokusera på en berättelses sensmoral. I andra länder är det vanligare att den som återberättar något gör det i kronologisk ordning.

Så var det också när forskarna testade deltagarna. De som talade spanska och franska återberättade innehållet steg för steg – och dramatiken i berättelsen åtföljdes av livliga gester. De som talade hindi och mandarin gestikulerade mindre. Men de tog sig an uppgiften på ett annat sätt. De fokuserade på de faktorer som låg bakom utvecklingen i filmen.

Forskarnas slutsats är att det är berättarstilen som avgör hur mycket någon gestikulerar. Den som på ett kronologiskt och dramatiskt sätt återberättar ett skeende använder gärna gester. Men den som på ett reflekterande och analytiskt sätt skildrar samma skeende använder färre gester.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Frågor som ställs med hjälp av gester besvaras snabbare. När gester kommer före frågans slut går det ännu snabbare. Det visar en studie publicerad i tidskriften Psychonomic Bulletin & Review.

Det är forskare vid Max Planck-institutet för psykolingvistik i Nederländerna som har studerat hur gester och annat kroppsspråk påverkar frågor och svar i samtal. Det handlar dels om rörelser med händer och armar, dels om rörelser med huvudet. Slutsatsen är att de minskar tiden mellan frågor och svar.

I ett genomsnittligt samtal går det bara 200 millisekunder när en talare tar över från en annan. Eftersom det går så snabbt ger gester och andra hjälpmedel värdefull information till den som ska förstå vad som sägs för att kunna planera ett svar. I regel planeras svaret innan samtalspartnern har tystnat.

Att gestikulera och att röra på huvudet underlättar förståelsen. Forskarna konstaterar att frågor som ställs samtidigt som frågeställaren använder gester också besvaras snabbare. Och snabbast går det när gesterna påbörjas samtidigt som frågan ställs. Det går inte riktigt lika snabbt när gesterna kommer först i samband med att frågan avslutas.

Gester och annat kroppsspråk har två funktioner. De signalerar att den som talar är på väg att lämna ifrån sig ordet. De hjälper också till att förstå vad som sägs.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Den som talar ett annat språk än sitt modersmål förlitar sig inte bara mer på gester, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Framför datorn använder den också mer smilisar. Det visar en studie under ledning av Cecilia Aragon vid University of Washington.

Tillsammans med andra forskare har Cecilia Aragon analyserat chattloggar där 30 amerikanska och franska astrofysiker konverserar om ett gemensamt projekt. Totalt handlar det om nästan en halv miljon meddelanden som sträcker sig över ett par års tid.

Diskussionerna mellan franska och amerikanska forskare skedde på engelska. De franska astrofysikerna hade mycket goda kunskaper i engelska, men i vissa situationer blev det uppenbart att engelska var det något svagare språket.

Tidigare forskning visar att en tvåspråkig person oftare använder gester, kroppsspråk och ansiktsuttryck när den talar det språk som inte är modersmålet. De hjälper helt enkelt till att fylla de små kompetensluckor som finns i språk nummer två. Samma mönster finns enligt Cecilia Aragon även på nätet. Där är det i stället smilisar som får hjälpa till.

De franska astrofysikerna använde smilisar betydligt oftare än sina amerikanska kollegor. Däremot minskade antalet smilisar när de franska astrofysikerna chattade med varandra på sitt modersmål.

Studien presenterades under vetenskapskonferensen AAAS.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Prosodi brukar definieras som det talades språkets rytm och melodi. Men forskare vid italienska och franska universitet vill nu utvidga begreppet. De anser att även gester tillhör prosodin.

Betoning, intonation, ton och längd är några av de fenomen som räknas till de prosodiska dragen. Prosodiska skillnader gör exempelvis att en fråga som Är det här rätt väg? både kan uppfattas neutralt och skeptiskt beroende på intonationen.

Ett franskt-italienskt forskarlag anser dock att prosodi handlar om mer än det talade språket. De hävdar att även gester bör räknas till de prosodiska dragen. Forskarna presenterar sin teori i tidskriften Frontiers in Psychology.

Forskarnas utgångspunkt är att människan sällan kan låta bli att gestikulera. Gester är till exempel flitigt förekommande vid telefonsamtal trots att de som talar inte kan se varandra. Det är enligt forskarna ett skäl till att betrakta gester som något mer än förstärkning av vad som sägs.

I stället vill forskarlaget se på gester som något som är integrerat med det talade språket. Tillsammans bildar de ett system där gesterna fungerar som prosodiska drag. Att de ingår i ett och samma system skulle alltså förklara varför gestikulerandet fortsätter även när samtalspartnern inte kan se det.

I testet fick tjugo talare av italienska lyssna på meningar som beroende på prosodin kunde ha olika betydelser. Samma meningar fanns också inspelade på video, där talarens prosodi ibland matchades av motsvarande gester men där prosodin och gesterna ibland hade olika betydelser.

När prosodi och gester matchade varandra bidrog inte gesterna till någon ökad förståelse. När prosodi och gester hade olika betydelse lät sig deltagarna ofta luras av de missvisande gesterna. Här litade alltså försökspersonerna mer på gester än prosodi.

Forskarnas slutsats är därför att gester har avgörande betydelse för förståelsen av talat språk. Avgörande är också exempelvis ansiktets minspel och händernas rörelser. Därför anser forskarna att gester bör betraktas som en del av det kognitiva system som processar talat språk.

Här kan du läsa mer om gester.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Att gestikulera med händerna underlättar inte bara mottagarens förståelse av det som sägs. Gesterna bidrar också till utvecklingen av talarens språk, inlärning och kognition. Det är slutsatsen i en amerikansk forskarstudie publicerad i tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B.

Susan Goldin-Meadow, professor i psykologi vid universitetet i Chicago, har under många år specialiserat sig på gesternas betydelse för språkinlärning. I sin forskning har hon bland annat kunnat visa att användningen av gester underlättar förståelse för matematik. Gester är ett flexibelt sätt att kommunicera – och gester kan användas både för att stödja talat språk och som ett självständigt språk.

I den nya studien har hon undersökt gesternas betydelse för språkinlärningen hos hörande och döva barn. De hörande barnen använde ofta gester för att säga saker som de ännu inte riktigt kunde förmedla med talat språk. Barnen förstod alltså vad de ville förmedla innan de kunde uttrycka det med hjälp av enbart tal.

De döva barnens inlärning visade samma mönster. De kombinerade gester med American sign language, det största teckenspråket i USA, som de lärt sig av föräldrarna. På samma sätt som hos hörande bidrog alltså gester med dimensioner som saknades i teckenspråket.

Anders

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - gester