Nu sätter regeringen stopp för ohämmad användning av engelska lånord. Genom en ny reglering vill regeringen förhindra att engelskan tar över i det offentliga rummet.

Inom universitetsvärlden finns redan en utbredd oro för domänförluster på flera områden. Eftersom de flesta nya termerna som importeras kommer från engelskan finns det en överhängande risk för att svenska blir obrukbart inom forskning och högre utbildning. Men nu går alltså regeringen till motattack.

I dag presenterar regeringen ett förslag som ska stoppa hotet från engelskan. Företag som verkar i det offentliga rummet – som medier och reklambyråer – kommer att tilldelas utsläppsrätter. Dessa ger dem rätt att ”förorena” svenskan med ett visst antal onödiga lånord. Om de gör slut på utsläppsrätterna måste de antingen sluta använda lånord eller köpa nya utsläppsrätter. I annat fall väntar böter.

– Om du till exempel haft en midseason sale kan du inte annonsera om black Friday också. Ska du ha utsläppsrätter kvar till black Friday får du vackert finna dig i att tala om höstrealisation i stället, säger Pål Siksrop, sakkunnig vid kulturdepartementet.

Exakt hur höga böterna blir är inte klart, men straffsumman kommer att påverkas av spridningen.

– Det kommer att bli dyrare att skriva foodcourt i Aftonbladet än i Säffle-Tidningen.

Systemet med utsläppsrätter följer till stor del lagstiftning som redan finns i Litauen. I Språktidningen 8/13 berättar Anne Markowski i ett reportage om hur otillåten slang, lånord och språkfel kan ge böter. I Sverige pågår nu vid kulturdepartementet arbetet med att efter litauisk förebild ta fram en lista över förbjudna ord och uttryck.

– Vårt benchmark är att blacklisten ska vara klar före årsskiftet, säger Pål Siksrop.

Intäkterna från utsläppsrätterna kommer att gå till insatser för att rädda den svenska skolan. Regeringen vill efter de senaste årens katastrofala resutat i Pisa-mätningarna satsa mer på ämnen som svenska, engelska och matematik. Pål Siksrop anser inte att det är motsägelsefullt att utsläppsrätterna ska finansiera ännu mer engelska i skolan.

– Det är inte fel att använda engelska i England, men i svenska skolor ska inte engelska vara viktigare än svenska. Jag säger som Stefan Löfven: Nu får det vara sluttjollrat.

Språktidningen har sökt kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) för en kommentar. Genom sin sekreterare hälsar hon att hon inte är anträffbar på grund av ett digert schedule med debriefings, appointments och workshops. En enig regering står dock bakom förslaget.

– Anyone who is not on the boat can dra dit the pepper grows, säger Pål Siksrop.

Lis Oppkrås

Foto: Istockphoto

6 kommentarer

Ett samnordiskt tangentbord med 39 bokstäver. Det blir kulturminister Alice Bah Kuhnkes första språkpolitiska reform. Tangentbordet blir från hösten 2016 obligatoriskt i grundskolan och gymnasiet över hela Norden. Satsningen kostar 1,4 miljarder kronor.

Länge har det från lärarhåll klagats på det svaga intresset för de nordiska grannspråken i svensk skola. Inte sällan blir det inte mycket mer än några norska och danska glosor, lite prat om finskans böjningssystem och en klassrumsvisning av den isländska filmen Korpen flyger där eleverna i bästa fall lär sig att säga þungur hnífur.

– Nu genomför vi en stor satsning som ska leda till en attitydförändring. Jag är mycket stolt över det samnordiska tangentbordet, säger Alice Bah Kuhnke till Språktidningen.

Förslaget började närmast som ett skämt under en av Nordiska rådets sessioner. Parlamentariker från samtliga fem nordiska länder fastnade dock snabbt för idén. Tangentbordet har utvecklats av Vinnova. Prislappen är 1,4 miljarder kronor.

Det nya tangentbordet får 39 bokstäver och innefattar alltså samtliga bokstäver som används i svenska, finska, danska, norska, isländska, grönländska och färöiska. En sak som inledningsvis kan ställa till det för svenska elever är att bokstäverna inte längre sorteras på samma sätt. Eftersom , och æ har a som ”moderbokstav” står de efter a och á i alfabetet. På samma sätt hamnar och ø efter o och ó. Sist i alfabetet blir þ. Det oväntade initiativet lanserades av Färöarna och Island.

– Vi är medvetna om att det kommer att bli en omställningsperiod för svenska elever. Därför kommer vi att se till så att tangentbordet kommer allra först till de skolor som ska börja ge betyg redan från fjärde klass så att de hinner att lära sig i god tid före nästa Pisa-undersökning. Vi vill inte att resultaten ska luta mer mot avgrunden än vad de redan gör, säger Alice Bah Kuhnke.

Enligt uppgifter till Språktidningen stred regeringen hårt för att få behålla dagens sortering av det svenska alfabetet. Alice Bah Kuhnke ska dock ha valt att backa när de isländska och färöiska delegationerna hotade med att öppna konserver med surhaj och jäst rocka för att driva igenom sin linje.

Kulturministern försökte enligt källor kontra med en fotbollsrund surströmmingsburk, men insåg att spelet var förlorat när islänningarna hotade med att göra syrade fårtestiklar till ett stående inslag på menyerna vid ministerrådets sammankomster i Reykjavík.

– Det kan jag inte kommentera. Arbetet har skett i bästa nordiska samförstånd, säger Alice Bah Kuhnke.

Syftet är alltså att förbättra elevernas kunskaper om de nordiska grannspråken. Eftersom så många tangenter tillkommer måste också några försvinna. Siffran 0 ska fortsättningsvis skrivas Ø. Semikolon tas bort eftersom inga svenskar ändå kan använda tecknet. Komma försvinner så att danskarna för en gångs skull kan sluta gräla om det. Islänningarna får sänka ambitionsnivån när det gäller citationstecken från dagens „…“ till ”...”. Norrmännen ser till så att EU-motståndet tar klivet över till tangentbordet när eurotecknet, , plockas bort. Finländarnas svar ryktas bli slopade planer på att ge russenorsk status som minoritetsspråk.

Så här ser alltså det nya samnordiska alfabetet ut: a, á, å, ä, æ, b, c, d, ð, e, é, f, g, h, i, í, j, k, l, m, n, o, ó, ö, ø, p, q, r, s, t, u, ú, v, w, x, y, ý, z och þ.

Om Svenska Akademien så småningom väljer att följa efter återstår att se. Sven-Göran Malmgren, huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista, säger till Språktidningen att regeringens beslut blev känt redan när den kommande upplagan skickats till tryckeriet. De digitala utgåvorna kommer dock att sorteras om efter samnordisk modell:

– Vi vill absolut inte framstå som bakåtsträvare när regeringen lanserar ett så framsynt förslag, säger Sven-Göran Malmgren.

Sara Fötpril

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

PS. Om du läser artikeln efter den 1 april 2015 kan det vara klokt att fundera just på publiceringsdatumet ...

0 kommentarer

Har den rödgröna regeringen någon språkpolitik? Nja, i den budgetproposition som i dag presenterades av finansminister Magdalena Andersson (S) var det tunt med både förslag och visioner gällande språk och språkpolitik.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) har inte fått någon särskilt stor pengasäck av Magdalena Andersson. Det är också tunt med satsningar på kultur- och utbildningsområdet. Mest anmärkningsvärd är den planerade nedläggningen av Svenska institutet i Rom, Aten och Istanbul. Instituten – som till 90 procent finansieras av statliga medel som nu försvinner – har genom åren använts av många språkforskare, men också av bland annat arkeologer, historiker, litteraturvetare, konstvetare och samhällsvetare. I stället satsar regeringen på ett naturvetenskapligt centrum i Lund.

När det gäller språk och språkpolitik finns inga avgörande förändringar jämfört med den linje som den borgerliga regeringen drev under åtta år. Det talas i propositionen en hel del om Institutet för språk och folkminnens verksamhet – men den som hade hoppats att regeringen skulle riva upp generaldirektörens beslut att bomma igen arkiven i Lund och Umeå blir inte bönhörd. Det blir inte heller några satsningar på minoritetsspråk, svenskt teckenspråk eller språkvård utöver vad som redan aviserats av Fredrik Reinfeldts regering.

I budgetpropositionen talas det på flera ställen om vikten av läskunnighet. Som redskap för att öka intresset för läsning nämns både språklagen och den färska bibliotekslagen samt tidigare klubbade satsningar. Regeringen understryker också vikten av att vårda det immateriella kulturarvet. Där är det dock tomt både på förslagssidan och i Alice Bah Kuhnkes pengasäck.

Anders

Foto: Finansdepartementet

2 kommentarer
Prenumerera på RSS - Alice Bah Kuhnke