Questions & answers

I Språktidningens avdelning Q&A svarar forskare i engelska vid Linnéuniversitetet och Malmö universitet på frågor om engelskt språkbruk. Här har vi samlat alla frågor som besvarats i Språktidningen.

  • Ett högtravande sätt att starta

    Fråga: 
    När använder man commence i stället för begin? Är det alltid en fråga om stilnivå eller kan det också ha med andra faktorer att göra?
    Arne
    Svar: 
    Många engelska ord har en synonym med släktingar i romanska språk, precis som i fallet med commence, ett mer formellt alternativ till begin och start. Commence är betydligt vanligare i akademisk och litterär text än i talspråk och tidningstext, och kan upplevas lite högtravande. Ordet är vanligare i brittisk än i amerikansk engelska, och det kan (liksom start och begin) användas både med substantiv, commence an analysis, och med verb, commence to work/working. Några typiska sammanhang där commence används är projekt, studier, möten, konferenser, debatter, förhandlingar och krig, som i The fight for the Falklands officially commenced on May 1. Det finns också ett substantiv, commencement, ’början’, som i amerikansk engelska används med betydelsen ’examenshögtid’. Detta kan låta märkligt, eftersom det handlar om en avslutning på studier, men en examen innebär ju början på en ny fas i livet.
    Maria Estling Vannestål, Linnéuniversitetet
  • Stormen uppfyller samtliga kriterier

    Fråga: 
    Jag har hört uttrycket a perfect storm flera gånger och tycker att det låter underligt. Hur kan en storm vara perfekt?
    Stig Berntson
    Svar: 
    A perfect storm har funnits ganska länge i engelskan – det äldsta exemplet vi hittade är från 1820 och syftar på en kraftig storm. Det användes relativt sparsamt, ofta i överförd betydelse i uttryck som a perfect storm of passion/indignation. En bok av Sebastian Junger med titeln A perfect storm från 1997 och en film med samma titel från 2000 populariserade dock uttrycket, som nu används både om hårda stormar där många faktorer samverkar, häftiga känslostormar och andra typer av stormar inom till exempel politiken och ekonomin. Det har också lånats in till svenskan. Perfect är inte alltid positivt på engelska utan kan betyda ’som uppfyller alla kriterier’, och därmed kan man exempelvis säga a perfect idiot/stranger.
    Hans Lindquist, Malmö högskola
  • Delat ursprung för skotskt barn

    Fråga: 
    När jag var i Skottland hörde jag att man använde ett ord som liknade vårt svenska barn i stället för child. Är orden släkt?
    Ellinor
    Svar: 
    Ordet du hörde var bairn, och det stämmer att det har samma ursprung som vårt svenska barn. I talspråk är bairn fortfarande vanligt i Skottland, framför allt utmed ostkusten, och i nordöstra England, i Newcastleområdet. Det har samma betydelse som child, men kan också ha mer specifika funktioner, exempelvis användas lite nedlåtande om en barnslig eller mindre begåvad person.
    Maria Estling Vannestål, Linnéuniversitetet
  • Mönster för att stå, sitta och ligga

    Fråga: 
    Man kan ofta höra på engelska att ett föremål is sitting on the desk/table/shelf. På svenska kan föremål ligga eller stå, men sällan sitta (förutom på väggen). Vi undrar därför vilka föremål som ’sitter’, sit, ’står’, stand, och ’ligger’, lie, på engelska.    
    Lotti och Kenneth
    Svar: 
    Våra sökningar visar för det första att sit är det vanligaste verbet för att beskriva placering på en bordsyta eller hylla oavsett föremålets form. Saker som ’ligger’ är i allmänhet platta: a newspaper; his mobile phone, eller avlånga, horisontellt placerade föremål: a gun.Det som ’står’ är avlångt och placerat upprätt: a shot glass; a bottle of wine. Det som ’sitter’ är, med flytande gränser, saker som befinner sig mitt emellan dessa ytterligheter: a coffee mug, the framed portrait, an open sack of manure.Sit har också utvecklat några vanliga bibetydelser som gör att frekvensen blir särskilt hög för det här verbet. Den ena kan på svenska ungefär formuleras som ’ligga/stå och samla damm’: a commitment to show that this is not a report that is sitting on a desk, och den andra som ’vänta på att användas’: a bottle of champagne is now sitting on a table in the shop where the ticket was sold and is waiting to be uncorked.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Ett sätt att visa artighet

    Fråga: 
    Jag har hört att all användas som en slags påhängsfras i frågor, helt utan den vanliga betydelsen ’alls’. Varför då?
    Sanna
    Svar: 
    At all används talspråkligt på det här sättet i flera olika delar av den engelskspråkiga världen, men framför allt i Storbritannien. Man hör ofta frasen hos personal inom olika serviceyrken, i frågor av typen Do you need any bags at all? i en affär, och Would you like any dessert at all? på en restaurang. Här fungerar at all helt enkelt som en artighetsmarkör.
    Maria Estling Vannestål, Linnéuniversitetet
  • Rätt preposition för en professor

    Fråga: 
    Säger man professor in history eller professor of history på engelska?
    Patryck
    Svar: 
    Of är klart vanligast, in används bara marginellt. Noterbart är att det verkar vara lika vanligt att använda ämnesområdet som förbestämning: a history/law/economics professor, som det är att använda preposition: a professor of history/law/economics. Detta följer en allmän tendens i engelskan att man allt oftare använder förbestämningar till substantiv, till exempel temperature variation, i stället för efterbestämningar, som variation in temperature.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • I USA talas det alltjämt om ras

    Fråga: 
    I Språktidningen 1/17 diskuterades det svenska ordet ras. Med tanke på hur känsligt ämnet etnicitet är i USA blir jag förvånad av att höra amerikaner fortfarande använda ordet race. Hur vanligt är engelskans race i betydelsen ’ras’?
    Ian
    Svar: 
    Eftersom race också har den vanliga betydelsen ’tävling, lopp’ är det svårt att avgöra om frekvensen har förändrats, men det verkar, något oväntat, inte alls som om användning i betydelsen ’(mänsklig) ras’ minskar i amerikansk engelska. Till och med i vetenskaplig text hittar vi än i dag uttryck som students of other races och people of mixed race. Frekvensen för ethnicity har inte förändrats nämnvärt heller. De mest frekventa fraserna som ordet ethnicity förekommer i är, intressant nog, kombinationer av de två konkurrerande orden: race and ethnicity och race or ethnicity (som i the race and ethnicity of the patient). Detta tyder på att det råder viss osäkerhet hos språkbrukarna. Adjektivet ethnic, till exempel ethnic backgrounds/groups/minorities, har däremot minskat i användning under senare år.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Ologiskt uttryck blir allt vanligare

    Fråga: 
    Jag har hört uttrycket I could care less i flera amerikanska tv-serier men tycker det verkar ologiskt. Borde det inte vara I couldn’t care less?       
    Simon Svensson
    Svar: 
    Ja, I couldn’t care less är mer logiskt, men språket följer inte alltid logiken och I could care less med samma betydelse blir allt vanligare, särskilt i amerikansk engelska. Fortfarande är det dock många som reagerar negativt mot den nya formen.
    Hans Lindquist, Malmö högskola
  • Lite som ett engelskt liksom

    Fråga: 
    Jag har lärt mig att though i slutet av en mening används för att uttrycka någon sorts kontrast, som i She’s had a lot of troubles. Now she’s happy, though. Men nu hör jag ofta though utan att det finns någon sådan kontrast. Hur kommer det sig?
    Anna Lundin
    Svar: 
    Though är en så kallad koncessiv konjunktion, som precis som du säger används för att uttrycka någon form av kontrast. Men ända sedan början av 1900-talet har ordet i informellt språk också använts i slutet av meningar, som en form av förstärkning. Ett exempel är ”What a sad story!” said Maria. ”Isn’t it, though?” från en 1940-talsroman. I dag används uttrycket – i mångas ögon helt onödigt – även utan den här förstärkande betydelsen, gärna förkortat till tho eller doe, lite som det svenska utfyllnadsordet liksom.
    Maria Estling Vannestål, Linnéuniversitetet
  • Vanligast med ett nekande svar

    Fråga: 
    Vad bör man svara när någon inleder en förfrågan med do/would you mind? Svaret borde väl vara no, I don’t, men jag har hört att en del svarar yes.
    Ally Whate
    Svar: 
    Vi hittar inga exempel på jakande svar på frågan i talspråk. En del svar innehåller varken yes eller no, som när Would you mind bringing me my drink? besvaras med Oh, our drinks, I’ll bring them in. Det vanligaste verkar trots allt vara att man svarar något i stil med no eller not at all, som till exempel Do you mind signing consent forms? – No. och Would you mind if I record conversations with you? – Not at all. 
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet

Sidor