Questions & answers

I Språktidningens avdelning Q&A svarar forskare i engelska vid Linnéuniversitetet och Malmö universitet på frågor om engelskt språkbruk. Här har vi samlat alla frågor som besvarats i Språktidningen.

  • Studs i check utan täckning

    Fråga: 
    I amerikanska filmer hör man ibland uttrycket the check bounced om checkar utan täckning. Varifrån kommer det uttrycket?
    Piia
    Svar: 
    Uttrycket kommer från att banken vägrar lösa in checkar utan täckning. Checken 'studsar' (bounce) alltså tillbaka. Checkar som 'studsar' kallas ibland rubber checks. Både bouncing checks och rubber checks har sitt ursprung i amerikansk engelska.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Officiell nyans när with är med

    Fråga: 
    Vad är det för skillnad på meet somebody och meet with somebody?
    Lisa Rodemo
    Svar: 
    Meet somebody betyder 'möta eller träffa någon'. Meet with somebody har nyansen 'ha ett (officiellt) möte med någon'. Meet with förekommer därför ofta i meningar som Democratic leaders met with the president/the leaders. Med abstrakta substantiv betyder ett ensamt meet ofta 'uppfylla' (meet the needs), och meet with 'orsaka en viss reaktion' (meet with approval). Meet with förekommer mest i amerikansk engelska.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Ledsenhet i ny snitsig form

    Fråga: 
    Jag undrar var bokstaven z i det engelska ordet soz med betydelsen sorry, 'ledsen', kommer ifrån?
    Sara Snickars
    Svar: 
    Soz är väl än så länge inte ett ord som man använder i talspråket, utan ett sätt att förkorta sorry i sms och chatt. Det är oklart varifrån skrivsättet kommer. Möjligen kan man säga att rry lite grand ser ut som z. Bokstaven z är ju också grafiskt snitsig.
    Hans Lindquist, Malmö högskola
  • Ord för smak och avsmak inlånat i omgångar

    Fråga: 
    Jag undrar om det finns, eller någon gång har funnits, en positiv motpol till engelskans disgust, till exempel gust. Om det har funnits, kan det ha haft något samband med spanskans verb gustar, 'att tycka om något, att tilltalas av något'? Jag undrar också om svenskans gunst möjligen är släkt med detta ord.
    Moa Hasselberg
    Svar: 
    Visst är det roligt att fundera över ords ursprung! Gust i betydelsen 'smak' lånades in i engelskan från latinets gustus på 1400-talet, men har nu fallit ur bruk. Senare, på 1600-talet, lånades disgust, 'avsmak', in via franskan eller italienskan, och det används ju fortfarande. Ungefär samtidigt lånades grundordet in en gång till från italienskan i formen gusto, 'smak, förkärlek, välbehag', vilket också finns kvar, till exempel i uttrycket with gusto, 'med välbehag'. Orden är besläktade med spanskans gustar och franskans goût. Det gäller dock inte gunst, som kommer av verbet gynna och har fornsvenska rötter.
    Hans Lindquist, Malmö högskola
  • Om det nya episka bruket

    Fråga: 
    I Språktidningen har den nya svenska användningen av ordet episk i betydelsen 'storslagen' diskuterats vid ett par tillfällen, och engelskan pekas ut som en viktig influens här. Hur används epic på engelska?
    Klein
    Svar: 
    Den engelska frasen epic fail (ungefär 'enormt misslyckande, jätteflopp') har pekats ut som delansvarig för det nya svenska bruket. Frasen är vanlig på nätet, men än så länge sällsynt i tryckta källor. I tryckt text dominerar betydelsen 'som har med epik att göra', men ett par andra fraser med betydelsen 'storslagen' verkar vara på frammarsch: epic proportion(s)/scale. De här fraserna används både i allvarliga sammanhang (The earthquake was a tragedy of epic proportions) och i mera skämtsamma (a shopping spree of epic proportions).
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • När bollen hamnar utanför

    Fråga: 
    Vad betyder fotbollsuttrycket (the ball went/was kicked) into touch?
    Leiva
    Svar: 
    Det betyder att bollen hamnar utanför planen. En vanlig fotbollsplan är omgiven av touch lines på långsidorna och goal lines på kortsidorna. Man kan jämföra med amerikansk fotboll där man gör touchdowns när bollen rör marken bakom en av kortsidorna. Into touch i den europeiska varianten syftar på att bollen antingen går ut över sidlinjen eller kortlinjen.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Rätt preposition för artikel

    Fråga: 
    Hur översätter man: "De skriver om oss i en artikel i Svenska Dagbladet." Skriver man on Svenska Dagbladet eller in?
    Caroline
    Svar: 
    Det korrekta är an article in the Svenska Dagbladet (newspaper/daily). Ibland utelämnas dock den bestämda artikeln the.
    Hans Lindquist, Malmö högskola
  • När alla grepp är tillåtna

    Fråga: 
    Vad betyder frasen  no holds barred och varifrån kommer den?
    Leiva
    Svar: 
    Uttrycket betyder ungefär 'utan regler och restriktioner, där allt är tillåtet' och kommer ursprungligen från brottning, där man ibland inte förbjuder (bar) vissa grepp (holds). Frasen används mest bildligt och ofta  med bindestreck som i a no-holds-barred interview/discussion/approach. Särskilt populär är den i amerikanska nyhetsmedier.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Lay kräver mer än lie

    Fråga: 
    Vilken är egentligen skillnaden mellan lay och lie?  Jag tycker att jag hör dem användas lite hur som helst.
    Bengt P
    Svar: 
    Skillnaden mellan dessa båda verb är att lay är transitivt, alltså det tar ett objekt (wherever I lay my  hat, that's my home) medan  lie är intransitivt, alltså inte  tar objekt (I'll be there, wherever you lie). I informellt  språk används det transitiva lay ibland med samma betydelse som lie (wherever I lay down to sleep), men detta språkbruk är inte allmänt accepterat.
    Maria Estling Vannestål
  • Rätt form för en hypotes

    Fråga: 
    Vilken av följande former är korrekt, if I was you eller if I were you?
    Ulrika
    Svar: 
    Efter I ska man normalt  använda formen was (the  day I was born), men i hypotetiska uttryck som inleds  med exempelvis if I ... och  I wish I ... är den korrekta  formen were (en så kallad  konjunktiv). Dock används was ofta även i denna konstruktion i informellt språk,  exempelvis i en låt som spelades mycket på radio för ett par år sedan: I wish I was  a punk rocker.
    Maria Estling Vannestål

Sidor