Questions & answers

I Språktidningens avdelning Q&A svarar forskare i engelska vid Linnéuniversitetet och Malmö universitet på frågor om engelskt språkbruk. Här har vi samlat alla frågor som besvarats i Språktidningen.

  • Mugglare nobbar sakletare

    Fråga: 
    Används ordet Muggle, ’mugglare’, även utanför Harry Potters värld?
    Bosse
    Svar: 
    Alla som har läst böckerna eller sett filmerna om Harry Potter har förstås stött på ordet Muggle, ’mugglare’, för en person som inte besitter magiska krafter, alltså en vanlig människa. Men kanske håller ordet på att sprida sig till världen utanför J.K. Rowlings böcker, som be­teckning på personer som inte tillhör en viss gemenskap. Exempelvis används ordet inom geocaching, som går ut på att man med hjälp av GPS letar upp små föremål som har gömts på olika platser i världen. En mugglare här är alltså någon som inte ägnar sig åt geocaching.
    Maria Estling Vannestål
  • R smyger sig in där det inte syns

    Fråga: 
    Varifrån kommer r:et i ord och fraser som draw/r/ing och I saw/r/ it?
    Lena
    Svar: 
    I framför allt vissa brittiska dialekter uttalas inte /r/ när det kommer före konsonanter eller i slutet på meningar. I sådana dialekter hörs därför inga /r/ i ord som answered och meningar som I had four cards before. Däremot uttalas /r/ före vokaler som i answering och There are always four aces in a deck. Detta oberoende av om vokalen kommer i samma eller i näst­följande ord. Fenomenet kallas linking r och är fullt accepterat. Detta /r/ har spridit sig till fall där det inte finns något r i stavningen när talare vill undvika att uttala två vokaler efter varandra. Detta intrusive – ’inkräktande’ – r är närmast regel för många talare efter den obetonade vokalen /ə/ som i the idea/r/ of it och Maria/r/ and her daughters, men hörs även efter den långa vokalen i law/r/ and order och till och med inuti ord som i ditt exempel draw/r/ing. Framför allt den senare användningen ogillas av många språkbrukare.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Lätt att bli lurad av apostrof

    Fråga: 
    Vad är egentligen skillnaden mellan its och it’s?
    Anita
    Svar: 
    Apostrofer är något som ofta blir fel när vi använder engelska. It’s med apostrof är den hopskrivna varianten av it is, ’det är’, och används i talspråk och informellt skriftspråk, medan den utskrivna formen it is föredras i formellare skrivna texter. Its är ett pronomen som uttrycker ägande, ’dess’, och har ingen apostrof, vilket man kan förledas att tro, eftersom substantiv i genitiv har apostrof: my teacher’s. Kom på samma sätt ihåg att theirs, ’deras’, och whose, ’vars’, inte heller har apostrof. Här gäller det att inte förväxla med there’s, för there is, och who’s, för who is.
    Maria Estling Vannestål
  • Känslorna sticker iväg åt alla möjliga håll

    Fråga: 
    ”Mina känslor är all over the place”, sade prins Daniel när prinsessan Estelle hade fötts. Vad betyder det?
    Solveig
    Svar: 
    All over the place är ett exempel på hur betydelser kan utvecklas till att bli allt mer abstrakta. Ursprungligen betydde frasen ’över ett (helt) område’, som i I have been strolling all over the place, för att sedan utvecklas till ’på vitt skilda ställen’, He now publishes “all over the place”. Slutligen har vi Daniels användning: ’i oordning, i ett kaotiskt tillstånd’, The price of oil is all over the place.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • För att gästen ska hitta rätt

    Fråga: 
    Vad skriver man på visitkort som översättning av besöksadress, street address eller något annat?
    Inger Brandt
    Svar: 
    Det finns flera sätt att översätta det svenska ordet ’besöksadress’ till engelska, men det vanligaste verkar vara street address. Därutöver används även visiting address och visitor address, men dessa uttryck är mindre vanliga. Ibland skriver man också bara ut adresserna utan att direkt ange vad som är besöksadress och vad som är postadress, eftersom detta framgår om den senare går till en postbox. Värt att notera är också att många i dag endast anger e-postadress och eventuell webbadress på sitt visitkort, och räknar med att den intresserade hittar övrig relevant in­formation på nätet.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Ramsa brukas i försåtligt syfte

    Fråga: 
    Vad betyder filmtiteln Tinker, tailor, soldier, spy?
    Solveig
    Svar: 
    Titeln bygger på en räkneramsa för barn. Den lyder tinker, tailor, soldier, sailor, richman, poorman, beggar­man, thief. Översatt blir det ’kittelflickare (hantverkare som reparerar kopparkärl), skräddare, soldat, sjöman, rikeman, fattig­man, tiggare, tjuv’. I filmen används tinker, tailor och soldier ihop med spy, ’spion’, som kodnamn för olika agenter.
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Vitt, vitt, vitt i alla väderstreck

    Fråga: 
    Jag hörde på brittisk radio att man varnade för white-out conditions. Vad är det?
    Polman
    Svar: 
    Det är egentligen en specifik metereologisk situa­tion, när man på grund av kraftigt snöfall eller drivande snö och speciella ljusförhållanden praktiskt taget inte ser någonting alls. Men uttrycket används ofta slarvigt om begränsad sikt vid snöfall. Jämför med de liknande orden blackout, som förutom ett medicinskt tillstånd bland annat kan betyda ’strömavbrott’, och brownout, som står för ’spänningsfall’.
    Hans Lindquist, Malmö högskola
  • Steglös Segway

    Fråga: 
    Man ser allt oftare det tvåhjuliga transportmedlet Segway på tv. Jag har för mig att jag hört ett engelskt verb segway, men jag kan inte hitta det någonstans. Finns det här verbet på engelska?
    Tom Brotock
    Svar: 
    Produktnamnet Segway lär vara inspirerat av felstavningar av musiktermen segue, som uttalas /segwei/. Detta verb finns onekligen på engelska och betyder ’att övergå från en låt eller melodi till en annan utan avbrott’. Verbet används i musiksammanhang, som i The industrial metal riffs segue into plinky piano notes, men allt oftare även i överförd betydelse, Such daydreaming segued into a deeper curiosity. Det förekommer numera även i betydelsen ’köra Segway’.     
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet
  • Använd prickar – sa langt det gar

    Fråga: 
    Jag heter Östertjärn, och ibland när jag ska flyga ändras mitt namn automatiskt till Oestertjaern eller Ostertjarn. Jag undrar hur jag ska skriva mitt efternamn på engelska?
    Anna
    Svar: 
    Många som har prövat att skriva svenska på ett utländskt tangentbord känner nog igen ditt problem. Bruket att skriva oe för ’ö’ och ae för ’ä’ har funnits länge och kommer från tyskan, där de två prickarna över a och o kunde ersättas av ett litet e skrivet ovanför bokstaven. Engelskan har också lånat den tyska benämningen för fenomenet och kallar ’ä’ för a Umlaut och ’ö’ för o Umlaut. Problemet med att förändra sitt namn från Östertjärn till Oester­tjaern är att det ju faktiskt finns folk som stavar sitt namn med ae, till exempel i det svenska släktnamnet Waern. Därför rekommenderar vi att så långt som möjligt använda ä och ö, och, om det inte går, bara a och o. Bokstaven å har en annan historia men samma rekommendation gäller för den (det vill säga inte aa). När det gäller vanliga svenska ord, alltså inte namn, är vårt intryck att de flesta helt enkelt skriver utan prickar och ringar utom när det blir alltför obegripligt. Vanliga halsningar!
    Hans Lindquist, Malmö högskola
  • Predikan för olika åhörare

    Fråga: 
    Jag har hört och använt uttrycket It’s like preaching to the choir när man förespråkar något för andra som redan delar samma uppfattning, men detta uttryck gör mina brittiska vänner förvånade. De föredrar i stället preaching to the converted. Använder britter och amerikaner olika ord här?
    Carina le Hovell
    Svar: 
    Britter verkar enbart använda preaching to the converted. Det är det enda alternativ vi hittar i vår brittiska data­bas, och i en informell enkät ställde sig några britter mycket riktigt frågande till ordet choir i det här sammanhanget. Amerikaner föredrar däremot att använda preaching to the choir, även om de också ibland säger preaching to the converted. Detta är alltså ett fall där det finns regionala varianter av ett idiom.      
    Magnus Levin, Linnéuniversitetet

Sidor