De har slängt läseböckerna

Text: Maria Löfstedt

Det är mycket lättare att lära sig läsa om man får lära sig skriva först. På datorn. Det hävdar den norske pedagogen Arne Trageton. För ett år sedan anammades Tragetons metod av lärarna på Skånehällaskolan i Mölndals kommun. Nu använder de enbart tangentbord, datorer och barnens egentillverkade läseböcker i läsundervisningen.
–?Den största utmaningen var att våga slänga läseböckerna, säger Gunilla Norrman, en av lärarna.
Tillsammans med Anna-Carin Andersen är hon en av den nya metodens pionjärer på skolan. Men kan man verkligen lära sig läsa genom att skriva?
I allra första början får eleverna skriva så kallade bokstavsräckor på datorn. Långa rader med bokstäver, helt osorterat. Tillsammans med sin lärare upptäcker de sedan mellanslagstangenten. Då blir det plötsligt ord.
–?Aha-upplevelsen hos barnen ligger i att de omedelbart ser det de skriver på skärmen, säger Gunilla Norrman. Datorn är ju ett mycket enklare skrivredskap än blyertspennan.
Enligt Arne Trageton ökar barnens skriv- och läsglädje av att leka på tangentbordet.
Barnen skriver så småningom sina egna sagor. Elever och lärare spånar tillsammans runt ett tema. Barnen arbetar också två och två framför datorn och pratar om orden och berättelserna.
Eleverna skriver helt fritt till en början, inga ord anses felstavade. Läraren agerar ”spökskrivare” och skriver ner det som barnen säger.
Successivt kommer de själva på hur orden ska stavas, eller så påpekar läraren försiktigt. På datorn är det lätt att ändra.

Anna-carin andersen påpekar att tyngdpunkten i denna metod ligger på det lekfulla och experimenterande.
–?Nästan alla barn gillar det. Några enstaka tycker att det är svårt med fantasin, men de får hjälp på traven.
Styrkan ligger enligt Anna-Carin Andersen i att barnen är producenter, annars är de ju ofta konsumenter framför datorer i dag.
–?Vi är också noga med att barnen inte hoppar över ”skriv som det låter”-fasen. Många vill skriva de rätta bokstäverna från början, men det tycker vi numera inte är nödvändigt. Det är snarare ett hinder i början.
Bilden är också viktig. Eleverna ska rita så mycket som möjligt till sina texter. De utskrivna dokumenten klistras in i skrivböcker, resultatet blir en egen bok. Sedan läser barnen varandras alster. De som vill läser högt för klassen, eller så gör läraren det tills eleverna känner sig redo.
–?De egna böckerna innehåller bara ord som barn känner igen, och utgår från deras verklighet. Det framhåller Trageton särskilt som något som underlättar för barn att komma igång med läsandet, säger Gunilla Norrman.
Träning i handskrift dröjer ända till tredje klass.

Lärarna på skånehällaskolan har goda erfarenheter av metoden att skriva sig till läsning. Men det finns många olika uppfattningar om hur läsning går till, och därför finns det också många olika metoder för inlärningen.
En av Sveriges ledande forskare i läsning, Mats Myrberg, påpekar att nästan all pedagogisk försöksverksamhet leder till bättre resultat i början. Entusiasm och nyhetsvärde står för nästan hela effekten.
–?Efter hand avtar lärarentusiasmen, och eleverna utvecklar ”antikroppar” mot den nya pedagogiken. För att vi ska få veta om en ny pedagogik har värde på längre sikt måste vi jämföra med kontrollgrupper.
Arne Trageton har utvärderat sin metod i fyra länder: Norge, Danmark, Finland och Estland. Enligt honom läste pc-barnen, som han kallar dem, bättre och tidigare än de som har lärt sig läsa med traditionella metoder. Lärarnas erfarenheter var också att barnen i datorklasserna skrev bättre och längre texter än de elever som de hade haft tidigare, och att de även lärde sig att läsa fortare. Det framgår av en internationell forskningsöversikt av it i skolan som Myndigheten för skolutveckling gjorde 2007.
Men både Mats Myrberg, som är professor i specialpedagogik, och läsforskaren Ingvar Lundberg, professor emeritus i utvecklings­psy­kologi, är kritiska till vetenskapligheten i Arne Tragetons forskning.
–?Det jag har sett duger inte, säger Mats Myrberg.
–?Det projekt som Trageton hänvisar till har inte haft som syfte att studera effekter, och han har inte publicerat några resultat i vetenskapliga tidskrifter. Hans budskap, att man kan klara sig utan läroböcker, är direkt farligt.
Myrberg förklarar att äldre erfarna lärare ofta har en väl utvecklad arbetsgång som ger en god uppfattning om elevernas läroprocess. De nappar mer sällan på pedagogiska modetrender. Yngre oerfarna lärare är i högre grad beroende av läromedel som hjälper dem att strukturera undervisningen. Det är också de som oftast okritiskt nappar på nyheter.
–?Vi får lätt ett ”starflocksfenomen” i svensk läs- och skrivpedagogik, där de mer lättledda lärarna följer metodströmmen i stället för att fokusera på eleverna och deras utveckling!
Trots kritiken sprider sig Trageton-pedagogiken i såväl Sverige som Finland.
–?Däremot inte lika mycket i Norge, enligt mina norska sagesmän. Det är kanske som det heter i det norska talesättet: ”En ekspert är en höjst almindelig mann langt hjemifra”, säger Mats Myrberg.

Ingvar lundberg har en annan viktig invändning mot metoden.
–?Genom att skriva på dator får eleverna inte lära sig forma bokstäverna.
Forskning på både barn och gamla har visat att minnet blir bättre när många sinnen blir aktiverade. Att själv forma bokstäver befäster minnet bättre av vilka särdrag som finns i en bokstav.
–?Men jag är inte en sur gammal gubbe som allmänt är emot att skriva sig till läsning.
Uppenbarligen har de funnit goda sidor i metoden, säger Ingvar Lundberg.
På Skånehällaskolan är Arne Tragetons metod ett komplement till språklekar som rim och ramsor enligt den så kallade Bornholmsmetoden som de redan använder.
–?I Sverige kombinerar de flesta lärarna olika metoder, berättar Katarina Herrlin, lektor och lärarutbildare vid Högskolan i Kalmar, och expert på tidig läsning.  

Hon berättar att den vanligaste metoden i dag är ljudmetoden. Den innebär att eleverna lär sig några ljud i taget och börjar med ljud som är lätta att lära och sätta samman till meningar. Många lärare kombinerar ljudmetoden med gemensam läsning, som är ett av de bärande inslagen i den så kallade Kiwi-undervisningen och Läsning på talets grund.
Men en del lärare bestämmer sig för att utgå från hela texter före delarna, från innehåll före form.
Trageton, Bornholm och Kiwi är bara tre av en hel uppsjö läsmetoder som florerar i svenska skolor. Troligen har alla sina förtjänster och helt säkert entusiastiska lärare. Men oavsett vilken metod man använder, så är det allra viktigaste att noga följa elevens läsutveckling.
–?Och så måste läraren uppmärksamma både eleverna och deras föräldrar på att läsningen kräver en hel del arbete.
Inte bara av en entusiastisk lärare.