Debatt: Grammatik – ett nödvändigt gott

6 kommentarer

Nästan alla är överens om att det är viktigt och angeläget att vara hjälpligt bevandrad i de flesta av våra skolämnen, till exempel musik, religion och samhällskunskap. Det är vad samhället kräver att den svenska skolan ska utrusta oss med inför vuxenlivet. Men när det gäller grammatik är det en vanlig inställning att det är okej, ja till och med lite högstatusbetonat, att inte ens ha de mest elementära baskunskaperna. Grammatisk okunskap verkar nästan vara något att kokettera med. Det är både dumt och synd! Och det är inte coolt att inte veta skillnaden på prepositioner och pronomen. Grammatik är kul och lika viktigt som alla andra allmänbildande skolämnen.

Den allmänna attityden till grammatik har länge varit att man egentligen inte behöver lära sig någon grammatik alls. ”Jag kan använda språket korrekt, men jag har aldrig lärt mig någon grammatik”, är ett vanligt påstående. Det är lite grand som att säga ”Jag hittar till Farsta, men jag kan inte peka ut det på en karta”. De två sakerna har mycket lite med varandra att göra. Man kan klara det ena utmärkt utan att klara det andra, men det är bra i många situationer att kunna både och.

Svårt att diskutera text utan grammatik

I egenskap av språkexpert och kursledare behöver jag ibland förklara textbindning eller diskutera meningsbyggnad med uppdragsgivare eller kursdeltagare. Men det är svårt att hålla en kvalificerad dialog om språket eller texten utan att kunna använda ord som pronomen eller bisats.

Enligt min uppfattning är kunskapsluckan när det gäller grammatik en vit fläck i folkbildningen som gör att vi inte kan diskutera ett så viktigt kunskapsområde som skriftlig kommunikation, utan hänvisar till att det går bra ändå. Nej, det gör ju inte det om jag inte kan prata med dig om att meningen är svårläst för att den har så många bisatser. Eller om du inte kan förklara för din chef att everybody är ett singulart pronomen när hon ideligen gör samma misstag i alla pressmeddelanden. Grundläggande grammatikkunskaper ger diskussionen mer substans och man kan dra mer långtgående slutsatser.

Mobbat skolämne

Grammatiken är även mobbad i skolan. Nyligen berättade en vän med en dotter i mellanstadieåldern att skolan visserligen erbjuder eleverna grammatikundervisning, men eleverna uppmuntras att jobba med annat i stället. Jag får ofta höra sådana historier när jag pratar språk med folk. Ämnet har länge haft låg status, och eftersom många lärare därmed själva har fått torftig grammatikundervisning för de över attityden på sina elever: ”Det här är ett nödvändigt ont som du måste lära dig för att det står i läroplanen, men du kommer aldrig att behöva använda det.” Grammatik framställs som föråldrat och blir som en följd av det naturligtvis impopulärt.

Ge grammatiken den status den förtjänar

Det är dags för en attitydförändring när det gäller grammatik. I synnerhet i skolorna, men även i andra skikt i samhället. När man är vuxen bör man hjälpligt kunna peka ut en plats på en karta, kunna redogöra för huvuddragen i de största religionerna och kunna ta ut subjekt och predikat i en sats. Och när man går i skolan ska man få lära sig grundläggande grammatik, och man ska få göra det utan att de vuxna i omgivningen suckar över hur jobbigt det är.

Grammatikdagen förändrar attityder

Grammatikdagen är en årlig händelse som äger rum den 3 februari i år. Den är till för att vända den allmänna inställningen och försöka få barn och vuxna att inse att det är kul och användbart med grammatik. Vi hoppas att det ska bli full aktivitet i skolorna och universiteten runt om i landet och att grammatik blir en snackis i fikarummen den här dagen. Läs mer på www.grammatikdagen.se

Helena Englund Hjalmarsson

initiativtagare och arrangör till Grammatikdagen 

Tags: 

Kommentarer

Den enes död, den andres bröd. Den svenska grammatikens låga ställning verkar lovande för mina två söner som lär sig svenska i Kanada av en mamma som i bästa fall pratar svengelska. Om det är som du upplever så kommer de att låta som helsvenskar om de en dag väljer att flytta till Sverige.

Jag är inte språklärare, men har under flera år fungerat som "korektanto" åt folk från flera länder runt om i världen som studerat en engelsk kurs i Esperanto (FEC Free Esperanto Course) Håller med om att det är svårt att ge en vettig instruktion om eleven inte förstår vad en grammatik är. Jag är dessutom tvungen att ge denna information med ett språk som inte är mitt modersmål. Jag klarar uppgiften eftersom jag kan visuellt ange vilka ord som är substantiv, adjektiv, adverb, tidformer, particip (aktiva och passiva) med flera frammatiska eleement.

Det visar sig att de som studerat esperantos grammatiksystem får en bättre insikt i sitt eget modersmål efter som varje språkelement i esperantos grammatiksystem är entydigt definierat till sin funktion.

Jag tror att "grammatikdagen" skulle bli väldigt intressant om besökare får en snabbkurs i den syntetiserade grammatik som styr språket Esperanto och som gör det möjligt för normalbegåvade att snabbt komma till "skott" d..v.s börja använda språket för internationell kommunikation.

Tyvärr är det nog lika svårt att få svenska elever att inse att svensk grammatik är viktig, som att förklara för svenska språklärare att Esperantos grammatiksystem faktiskt är ett utmärkt udervisningshjälpmedel.

Man glömmer ofta att eleven måste ha en vilja att lära sig det som man får studera i skolan. När det gäller grammatik är det sannolikt svårt att konkurrera med de grammatiklösa studierna i Engelska ;-)
Karl-Gustaf Gustafsson
ordförande i Skövde Esperantoklubb.

Anledningen till detta är pga att grammatik är meningslöst i de flesta avseenden. Ur språkinlärningssynpunkt är det meninglöst, och saktar ner hela processen. Man lär sig inte med hjälp av grammatik när man är lite, men lär sig genom att härma, och det är så man BORDE lära sig även som vuxen.

Har träffat otaliga personer som kan varenda grammatiska term på engelska, men kunde ändå inte prata korrekt. De blandar ihop allting, och tycker att vissa saker som var helt fel borde vara logiskt förenligt med grammatiken etc. Själv kan jag inte ens vad pronomen, objektet, predikatet, etc innebär. (kan endast verb, substantiv adjektiv), men kunde ändå uttrycka mig mycket mer grammatiskt korrekt i tal än dessa personer som kunde varenda term. Inte för att jag visste varför det hette som det gjorde, visste bara att det hette så, och det kom sig naturligt.

Läste även en språkkurs på universitet, tvingades lära mig en massa grammatiska termer, fick bra på tentan, kunde översätta texten perfekt, men kunde knappt formulera en endaste mening, för det kom inte naturligt alls.

Har även snackat med personer som kommit till ett nytt land och lärt sig det nya språket snabbt, och de allra allra flesta säger att man ska hoppa över grammatiken helt, därför att det är slöseri med tid. Lär in hela fraser direkt, och ge fan i varför det heter så..

Erik, min namne, du har så jävla rätt. Spelar ingen som helst roll om man vet vad ett deponensverb är eller inte. Man blir ju för fan inte bättre på att prata och skriva sitt modersmål genom att plugga in olika grammatiska termer. Ingen kan heller förklara varför man ska kunna det på ett sätt som övertygar och känns rimligt. Svenskgrammatiken som man måste lära sig i skolan kan kort sagt dra åt helvete.

Lägg till ny kommentar