Prenumerera på bloggen
  • Att använda exotiska namn på maträtter behöver inte bara bra för affärerna. Många kunder blir stressade av att möta benämningar på menyerna som de inte känner till. Det visar en studie publicerad i Cornell Hospitality Quarterly.

    Pad kee mao eller drunken noodles? Den frågan ställdes 171 testpersoner inför i en studie utförd av forskare vid Ohio State University. De fick titta på menyer från en påhittad thairestaurang. Texterna var identiska med ett undantag – på en meny hade rätterna namn på thailändska och på en annan hade de namn på engelska.

    På restauranger kan miljön ofta vara stökig. Därför är det många kunder som tycker att själva beställningen är ett stressmoment. Och det är i synnerhet personer som uppskattar struktur, ordning och förutsägbarhet som påverkas av situationen.

    Samma typ av kunder vill enligt forskarna kunna beställa maten snabbt. För att det ska vara möjligt bör inte menyn innehålla något som får dem att tveka. Dessa kunder var inte alls förtjusta i menyn med thailändska namn på rätterna. Dessutom var de mindre förtjusta i själva restaurangen.

    Maträtter som khao pad kra pow, pad kuay tiew khua och khao pad sapparod väckte alltså viss irritation eftersom de var svårförståeliga. De engelska motsvarigheterna basil fried rice, Bangkok noodles och pineapple fried rice gillades betydligt bättre av denna kundgrupp.

    Men det är inte alla som tycker att exotiska namn på maträtter är ett bekymmer. Vissa – i synnerhet yngre kunder – tycker att de skapar en känsla av något autentiskt. Det är oftare äldre restaurangbesökare som reagerar negativt på exotiska namn.

    Rekommendationen från forskarna är att fundera noga på valet av språk på matsedeln. Om kunderna i första hand är äldre kan det vara klokt att hålla sig till engelska. Yngre gäster lockas däremot i större utsträckning av maträtter vars namn uppfattas som exotiska.

    Anders

    Illustration: Ohio State University

    0 kommentarer
  • Kan sättet som olika ord behandlas i hjärnan ge svar på frågan om vad som skiljer språk från dialekter? Det tror forskare i psykologi vid universitetet i skotska Dundee. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cognition.

    Att dra tydliga gränser mellan språk och dialekter är sällan enkelt. I slutändan är det ofta snarare en politisk fråga om vad som ska betraktas som ett språk och vad som ska betraktas som en dialekt. Men forskare i psykologi har alltså hittat något som de anser är en genväg till gränsdragning mellan språk och dialekt.

    I studien undersöktes hur testpersoner – i det här fallet talare av skotsk engelska – reagerade på olika ord. Forskare följde hur hjärnan bearbetade ord typiska för skotsk engelska och brittisk engelska. Slutsatsen var att de dialektala orden inte hanterades annorlunda.

    Deltagarna fick i testet titta på bilder på olika föremål. När de fick höra den dialektala benämningen på ett föremål gick det långsammare att hitta den standardengelska benämningen för samma föremål. ”Översättningen” mellan skotsk engelska och brittisk engelska försenade alltså processen.

    Motsvarande försök har tidigare gjorts med personer som talade både engelska och spanska. När de hoppade mellan språken gick det fortare om de fick hjälp – alltså om de till exempel fick höra det spanska ordet för det föremål som de skulle identifiera på engelska.

    Forskarna tolkar detta som att de tvåspråkiga letar i två skilda ordförråd. Men dialekttalarna söker i samma ordförråd – och det är därför som ”översättningen” mellan skotsk engelska och brittisk engelska distraherar och försenar.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Lulesamiska blir ett obligatoriskt ämne i mellanstadiet i Jokkmokk. En timme i veckan ska eleverna läsa språket. Beslutet fattades nyligen i kommunstyrelsen.

    Tolv år efter att ett medborgarförslag om obligatorisk lulesamiska i grundskolan har det oväntat fått majoritet i kommunstyrelsen i Jokkmokk. Då var det Gun Aira och Maj-Doris Rimpi som ville förbättra undervisningen i samisk kultur och lulesamiska. Svaret från kommunfullmäktige blev då ett nej till förslaget om obligatorisk undervisning, men ett ja till ambitionen att öka kunskaperna om samisk kultur.

    Nyligen utvärderades vad som hänt inom kommunen under de tio år som gått sedan förslaget behandlades. Lokalpartiet Framtid i Jokkmokk började då driva kravet på obligatorisk undervisning i lulesamiska. Målet var att komma i gång med försöksverksamhet hösten 2019. Efter tre år skulle arbetet utvärderas.

    Skolkontoret ställde sig inte bakom förslaget. En timme lulesamiska i veckan skulle innebära att ett annat ämne fick en timme mindre. Skolkontoret befarade också att det skulle bli svårt att hitta kompetenta lärare.

    Redan i dag finns det elever i Jokkmokk som läser lulesamiska. Men den undervisningen är inte obligatorisk utan är ett frivilligt val. Enligt Skolkontoret möter denna undervisning den efterfrågan som finns från elever.

    Men med sex röster mot fem segrade Framtid i Jokkmokks linje i omröstningen. Framtid i Jokkmokk fick stöd av Vänsterpartiet medan Socialdemokraterna motsatte sig införandet av obligatorisk lulesamiska. Det återstår att se när undervisningen kan komma i gång.

    Lulesamiska talas i Sverige av 500 till 1 000 personer. De flesta talarna finns i Jokkmokks kommun, men en hel del talare finns även i Arjeplog och Gällivare samt i Norge. Lulesamiska ingår i den centralsamiska familjen tillsammans med arjeplogssamiska och nordsamiska.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Utsläppen från flygtrafiken är stora – enligt vissa debattörer så stora att den som tar flyget bör skämmas. I debatten används nu ordet flygskam om fenomenet.

    Allt fler svenskar reser allt oftare till utlandet med flyg. Den senaste tiden har det moraliska i resandet diskuterats. Somliga hävdar att utsläppen från flygtrafiken är så stora att det närmast är en skyldighet att välja transportmedel som inte utgör en lika stor belastning för miljön.

    Flygskam är något vissa säger sig känna inför egna resor. Men hållbarhetsforskaren Cecilia Solér skriver i Dagens Nyheter att det knappast är någon majoritet som förknippar resandet med skam:

    Marknaden som normgivare har i vår tid ersatt moraliska institutioner som kyrkan och klassamhället och flygresan har kommit att bli en del av vilka vi är i enlighet med normaliserade och idealiserade identiteter. Jag tror att flygskam endast är något som en liten (exklusiv) del av befolkningen känner.

    I Dagens Nyheter skriver Sverker Lenas att resandet för många har blivit en livsstil. Därför är det sannolikt också svårt att få många att nobba flyget:

    Om den flygande svensken förut hade klimatångest, i väntan på att grönt flygbränsle snart skulle vara uppfunnet, tycks känslan nu ha förbytts till flygskam över en livsstil som han inte förmår förändra.

    En som själv känner flygskam är Eva Axelsson. Men hon berättar i Eskilstuna-Kuriren om hur hon tänker bort den i samband med resor:

    För egen del har jag plågats av flygskam i många herrans år, långt innan ordet var uppfunnet. Men har det hindrat mig ifrån att flyga? Nix pix. Precis som alla andra har jag tyckt att just jag haft en alldeles utomordentligt extraordinär anledning till att kliva ombord.

    Flygskam är belagt i svenskan sedan 2017.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    8 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Som vanligt är några av orden sådana som vi tror kan vara riktigt knepiga. Betydelserna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Redan före tvåårsdagen skiljer tvåspråkiga barn omedvetet på de olika språken. De förstår att vissa ord tillhör ett språk och att andra ord tillhör ett annat språk. Det visar en studie publicerad i tidskriften PNAS.

    Det är forskare i psykologi vid Princeton university, USA, och Concordia university, Kanada, som står bakom studien. I undersökningen deltog tvåspråkiga barn som växte upp i miljöer i Kanada där det talades både engelska och franska. Barnen mötte dagligen bägge språken i hemmet.

    Samtidigt som barnen fick titta på bilder fick de också lyssna på korta meningar. Vissa meningar var enspråkiga – som Look! Find the dog! – medan engelskan och franskan blandades i andra meningar – som Look! Find the chien! Att på detta sätt byta språk mitt i ett samtal kallas kodväxling.

    De tvåspråkiga barnen förstår att dog och chien inte är riktigt samma sak. Bägge orden betyder visserligen ’hund’, men innan barnen medvetet gör skillnad på engelska och franska har de snappat upp att vissa ord används i ett sammanhang och att andra ord används i ett annat sammanhang.

    I studien undersöktes barnens ögonrörelser och pupillens storlek. I det ögonblick som talaren bytte språk utvidgades pupillen något. Det är ett tecken på ökad aktivitet i hjärnan. Barnen reagerar alltså på kodväxlingen på ett sätt som visar att de skiljer mellan de olika språken.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • George Carlin var komikern som gjorde succé genom att skämta om de sju ord som inte fick sägas i amerikansk tv. Men orden är på väg att bli mer accepterade. I böcker blir de allt vanligare.

    Shit, piss, fuck, cunt, cocksucker, motherfucker och tits var de sju ord som den amerikanske komikern George Carlin 1972 identifierade som omöjliga att yttra i tv. Listan med de sju fula orden fick stor spridning och uppmärksamhet. Och det hjälpte till att han efter ett framträdande i Milwaukee arresterades för att ha använt just dessa sju ord. Något åtal blev det dock aldrig.

    Men vad som är omöjligt att säga förändras med tiden. Det hävdar forskare i psykologi vid San Diego State University. I en studie publicerad i tidskriften SAGE Open konstaterar de att de sju fula orden används allt oftare.

    Forskarna har med hjälp av Google Books analyserat ordens förekomst i tiotusentals böcker publicerade mellan 1950 och 2008. Under denna period har de omöjliga orden i genomsnitt blivit 28 gånger vanligare.

    För den största ökningen svarar motherfucker – ett ord som blivit 678 gånger vanligare. Därefter följer fuck (168), cocksucker (110), shit (69), cunt (22), piss (11) och tits (5).

    Kurvorna pekar dock inte spikrakt uppåt för alla sju orden. Cocksucker nådde sin topp i mitten av 1990-talet. Motherfucker, fuck, shit och piss har däremot en utveckling som går stadigt uppåt.

    Forskarnas förklaring till att de ”förbjudna” orden används allt mer är en samhällstrend som innefattar mer individualism och yttrandefrihet. Samtidigt är de sju orden inte lika tabu som när George Carlin började skämta om dem. Men det innebär, skriver forskarna, inte att en ökad acceptans för svordomar gör att de kan användas i vilket sammanhang som helst. På många håll kan de sju omöjliga orden fortfarande väcka starka känslor.

    Anders

    0 kommentarer
  • Fnysningen säger inte bara att en afrikansk vildhund tycker att det är dags att ge sig ut på jakt. När det är tillräckligt många som fnyser av jaktlust följer flocken efter.

    Tidigare forskning visar att vissa djur som lever i flock tar kollektiva beslut. Detta kan ske genom olika typer av läten. Det behöver inte röra sig om något majoritetsbeslut. I stället räcker det ofta med att djur som är tongivande inom flocken visar sin vilja för att övertyga resten.

    Ett internationellt forskarlag har studerat afrikanska vildhundar i Botswana. De har analyserat inspelningar av fem olika flockar. Gemensamt är att de kommunicerar genom att fnysa – och detta fungerar som en signal för att bryta upp för att ge sig ut på jakt.

    Fnysningarna har enligt forskarna ungefär samma funktion som en omröstning. Men det är inget system där alla röster är lika mycket värda. När dominanta djur fnyser krävs det inte många som sluter upp för att flocken ska röra sig. Handlar det om mindre dominanta djur behövs betydligt fler fnysningar för att hela flocken ska följa signalen.

    Att fnysa är alltså en viktig del av kommunikationen. Tidigare har fnysningarna inte haft någon kommunikativ funktion.

    Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society B.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Får det lov att vara en smunkla eller en klunk semmelsoda? Det är några av de senaste bidragen till semmelfrossandet – och till nyordsskörden.

    Kreativiteten fortsätter att jäsa bland svenska konditorer. Med uppfinningsglädjen kommer också en lika strid ström av nya benämningar på olika typer av semlor. Det blir också allt vanligare att livsmedel med semmelsmak lanseras. Hur många av dessa – såväl nyord som semmelvarianter – som faktiskt överlever får framtiden utvisa.

    Några av de varianter som dykt upp i år är smunkla och semmelsoda. En smunkla är, som namnet antyder, en hybrid mellan munk och semla. Det handlar om en vaniljmunk som fått locket bortskuret och fyllts med grädde. Semmelsoda är en läsk med semmelsmak.

    Andra nya varianter som det gått att sätta tänderna i under de senaste åren är bland annat bagelsemla, chokladsemla, drottningsemla, elvissemla, falukorvssemla, freaksemla, french toast-semla (kallas även fattiga riddare-semla), guldsemla, hemla, karlsbadersemla, kebabsemla, korv med bröd-semla, lussesemla, långsemla (även semmellängd), marängsvissemla, muffla, nachosemla, nutellasemla, pirogsemla, prinsessemla, raw food-semla (även råsemla), regnbågssemla, räksemla, semmelbakelse, semmelburgare, semmelcrêpe, semmeléclair, semmelglass, semmelkladdkaka, semmelsmoothie (även semoothie), semmelpizza, semmeltortilla, semmeltårta, syltsemla, tacosemla, vaniljkrämssemla, vinsemla, våffelsemla, wienersemla och wrapsemla (även semmelwrap).

    I Språktidningen 2/2018, som börjar delas ut till prenumeranter i dag, diskuterar terminologen Henrik Nilsson vad som egentligen kan kallas för en semla. Kan den se ut hur som helst och innehålla vad som helst? Och professor Jenny Larsson ger sig av på en språklig tidsresa där hon spårar ordet semlas ursprung.

    Anders

    Foto: Anders Svensson

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Som vanligt har vi försökt smyga in några riktiga luringar. Vet du vad orden betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg