Prenumerera på bloggen
  • En extra snabb förbindelse mellan höger och vänster hjärnhalva. Det är något som utmärker personer som är särskilt förtjusta i ordvitsar. Det skriver forskare i psykologi vid University of Windsor, Kanada, i den vetenskapliga tidskriften Laterality: Asymmetries of Body, Brain and Cognition.

    Ordvitsar kan vara något av en vattendelare. Somliga älskar dem – medan andra tycker att de är rejält pinsamma. Kanadensiska forskare tror sig nu ha hittat förklaringen till att vissa uppskattar ordvitsar mer än andra.

    I testet fick deltagarna se ord som ingick i ordvitsar. Orden dök upp både till vänster och till höger i synfältet. Genom att mäta reaktionstiden kunde forskarna mäta vilken hjärnhalva som var dominant.

    Vänster hjärnhalva är förknippad med språkhantering. Där sker den första tolkningen av orden. När den högra hjärnhalvan kopplas in kan oväntade omtolkningar av orden göras. Det är alltså här – när dubbeltydigheterna uppenbarar sig – som själva humorn uppstår.

    Den som gillar ordvitsar har enligt forskarna sannolikt en ovanligt snabb förbindelse mellan höger och vänster hjärnhalva. Om de dessutom har en särskild förbindelse till Göteborg förtäljer inte studien.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    4 kommentarer
  • När kung Mswati III firade 50 år passade han också på att byta namn på det land han styr – från Swaziland till eSwatini. Den afrikanska monarkin är lika gammal som kungen.

    Swaziland blev självständigt 1968. Samma år föddes Mswati III, som 1986 skulle bli historisk när han kröntes till kung vid 18 års ålder. Det sägs enligt Reuters att han är trött på att Swaziland i utlandet ständigt förväxlas med Switzerland.

    Nyligen aviserade han att Swaziland byter namn till eSwatini. Det är en namnform som han själv använt i olika sammanhang under en längre tid. På siswati, det bantuspråk som är modersmål för en majoritet av befolkningen, heter Swaziland just eSwatini, ’Swaziernas land’.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Somliga upplever ständigt fomo, rädslan för att missa något spännande som händer. Nu växer motrörelsen jomo. Här läggs det vikt vid lugn och ro i stället för att stressa från den ena saken till den andra.

    Fomo (’oro för att missa något särskilt intressant eller roligt’) var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2016. Det är en akronym för fear of missing out. Det är inte ovanligt att fomo betraktas som ett mycket tidstypiskt fenomen. Rädslan för att inte vara med när något riktigt spännande händer riskerar att skapa stress.

    Men ibland är det inte så dumt att strunta i jakten på den för stunden häftigaste upplevelsen. Det anser åtminstone den motrörelse som talar om jomo, en akronym för joy of missing out. En inspirationskälla till detta förhållningssätt är Christina Crooks bok The joy of missing out – finding balance in a wired world från 2015.

    Jomo är belagt i svenskan sedan 2016. Ordet nämndes som en motsats till fomo i en kommentar till det årets nyordslista. Då hade ordet använts i ytterst begränsad omfattning i svenskan. Sedan dess har användningen ökat något.

    En av de personer som praktiserar jomo är författaren Hillevi Wahl. Hon skriver i Topp Hälsa om fenomenet:

    Jag tror att JOMO-rörelsen har helt rätt. Vi måste ta tillbaka makten över våra liv. Vi måste inse att det inte är meningen att vi ska vara intresserade av allt eller gå på alla fester. Vår hjärna vill göra en sak i taget. I lugn och ro. Och få tid att processa det vi har varit med om.

    Även i Amelia behandlas jomo som en välkommen motreaktion på fomo:

    Jomo (joy of missing out) har ersatt sin ängsliga kusin Fomo (fear of missing out). Nu vågar vi vara nöjda med våra egna val och inte lika oroliga att missa något. Åh, så skönt. Äntligen ett kravlöst ord i tiden!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • I veckans kviss listar vi tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Jenny Söderhjelm Larsson får Pennsvärdet. Hon får det för sitt arbete med att skapa en språkutvecklande miljö på Östbergaskolan i Älvsjö i södra Stockholm. Prisutdelare var statsminister Stefan Löfven.

    Pennsvärdet är en utmärkelse som instiftats av Berättarministeriet. I dag delades det ut för första gången. Utmärkelsen gick alltså till Jenny Söderhjelm Larsson, mellanstadielärare i svenska och svenska som andraspråk. För två veckor sedan fick hon veta att hon var juryns val.

    – Jag började gråta för att jag blev så glad och så rörd. Det kändes extra stort att Berättarministeriet såg mina ambitioner för undervisningen, säger hon.

    Jenny Söderhjelm Larsson har jobbat som lärare i sjutton år. Hon beskriver arbetet som en ständigt pågående process. Både hon själv samt kollegorna och ledningen på Östbergaskolan har blivit allt bättre på att anpassa undervisningen efter enskilda elevers behov. Jenny Söderhjelm Larsson testar gärna nya infallsvinklar på olika moment i undervisningen.

    – Försök att ha en kontext som intresserar eleverna. Om man till exempel ska gå igenom verbformer som imperativ kan man ge dem uppgiften att skriva en annons, berättar hon.

    Förutom själva utmärkelsen Pennsvärdet får Jenny Söderhjelm Larsson ett stipendium på 25 000 kronor. Hon planerar att använda pengarna till inspirationsresor till andra skolor.

    Priset delades ut av statsminister Stefan Löfven. I sitt tal hyllade han Jenny Söderhjelm Larsson och alla andra lärare i den svenska skolan.

    – Som statsminister vill jag å hela Sveriges vägnar tacka för de insatser som du och dina kollegor gör varje dag, för vår demokrati – och för vårt land.

    Så här löd juryns motivering till valet av Jenny Söderhjelm Larsson:

    Jenny Söderhjelm Larsson imponerar med sin uppfinningsrikedom, drivkraft och förmåga att bjuda in sina elever och kollegor till ett livslångt lärande. Genom att kombinera ledarskap, frihet och kreativitet har hon skapat en språkutvecklande miljö i hela skolan som kommer alla till gagn, såväl barn som vuxna. Hon utmanar och inspirerar sina elever till att upptäcka och utveckla sitt språk och hitta glädje i dess komplexitet. Jenny är en sann förebild som värnar om varje barns individuella engagemang och på så sätt lyfter hela klassrummet.

    På bilden syns även Berättarministeriets grundare och generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten.

    Anders

    0 kommentarer
  • Fram till 17,4 års ålder är förutsättningarna för att lära sig ett nytt språk de allra bästa. Därefter försämras möjligheterna gradvis för att kunna nå samma nivå som en modersmålstalare. Det visar en studie publicerad i Cognition.

    När det talas om språkinlärning talas det ofta om att det finns en kritisk period. Denna tid brukar beskrivas som något av språkinlärningens guldålder. Under den kritiska perioden är förutsättningarna som bäst för att lära sig nya språk.

    Det finns olika uppfattningar om den kritiska periodens varaktighet. Ofta sägs den börja vid födseln och sluta vid puberteten. Nu hävdar amerikanska forskare att den slutar vid 17,4 års ålder. Det är något senare än vad som brukar framhållas som språkinlärningens bästa period.

    Hela 669 498 personer har gjort ett prov som testar deltagarnas engelska. Bland deltagarna fanns såväl modersmålstalare som personer som lärt sig engelska som ett främmande språk. För att undersöka just språkinlärningen ingick en rad syntaktiska fenomen i undersökningen.

    De allra bästa förutsättningarna har barn upp till tio års ålder. Men fram till 17,4 år är förutsättningarna mycket goda för att lära sig ett nytt språk på samma nivå som en modersmålstalare. Där drar forskarna gränsen för den kritiska perioden.

    Därefter försämras förutsättningarna gradvis. Det betyder inte att det är omöjligt att lära sig ett nytt språk flytande i vuxen ålder – men det kräver sannolikt betydligt mer ansträngning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Deepfake syftar till att föra publiken bakom ljuset. Ny teknik gör det relativt enkelt att manipulera filmer på ett sätt som gör fusket svårt att upptäcka.

    De två senaste åren har det talats mycket om fake news. Det senaste halvåret har också debatten om deepfake nått Sverige. Denna typ av falsarier kan vara ännu svårare att avslöja. För att skapa deepfake används maskininlärning.

    En deepfake är en film där en annan person klippts in. Computer Sweden berättar att tekniken inledningsvis användes för att skapa fejkade porrfilmer med kändisar. Då ersattes porrskådespelarnas ansikten av kändisar som Taylor Swift och Natalie Portman. Snart började samma teknik nyttjas för att skapa deepfakes med politiker. Deepfakes som fått stor spridning visar bland annat hur Barack Obama – med hjälp av manipulerade bilder och ljud – sågar sin efterträdare Donald Trump samt berättar att han i framtiden mest ska ägna sig åt golf:

    Efter Photoshops intåg i interneteran har fejkade porrbilder blivit vardagsmat på allehanda sex- och slasksajter. Men deepfakes-fenomenet måste ändå ses som ett paradigmskifte. Utan rejäla resurser har det liksom inte gått att fejka rörlig bild på det här sättet tidigare. Nu kan vem som helst göra det, med öppna verktyg och en hyfsad dator.

    Dagens Nyheter beskriver den nya tekniken som ett sätt att ta falska nyheter till en ny nivå. Relativt enkelt går det att få det att se ut som att personer säger sådant de aldrig sagt och gör sådant de aldrig gjort. Ålandstidningen skriver om hur deepfake kan få stora konsekvenser när manipulationen inte genomskådas:

    Deepfakes är här för att stanna. De kommer bara att bli bättre och bättre och enklare att skapa hemma. Konstnärligt erbjuder det en massa spännande möjligheter. Men för media och samhällsdebattörer som lever på det förtroende som tittarna har för att de förmedlar den osminkade sanningen innebär deepfakes ett potentiellt dråpslag. Vi har redan stora problem med hur lätt en välpaketerad lögn blir viral när okritiska människor får sina fördomar bekräftade och delar vidare. Dagen efter skolskjutningen Parkland i Florida, spreds en skärmbild av en nyhetsartikel på BuzzFeed där reportern Richie Horowitz sa att det är hög tid att ta ifrån vita människor deras vapen. Allt var fejk. Det fanns ingen sådana artikel på Buzzfeed som inte ens har någon reporter anställd vid namn Richie Horowitz. Men det hindrade inte alternativhögern från att förfasas och dela och rasa.

    Deepfake är belagt i svenskan sedan 2017.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Varje vecka får du chansen att testa din ordförståelse i ett nytt kviss. Din uppgift är att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till med kvissandet!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nu finns samtliga föredrag från årets Språkforum på UR Play. Språkforum är Språktidningens årliga konferens där forskare, författare och språkvårdare berättar om aktuella språkfrågor och ger konkreta tips och råd. Den här gången höll vi till på Rival i Stockholm. Nedan hittar du de olika föredragen:

    Olle Josephson: Språkpolitik i valrörelsen

    Maria Bylin: Den bästa eller bäste statsministern

    Magnus Linton: Att förföra med fakta

    Finna sig och Förlåten: författarsamtal med Agnes Lidbeck

    Karin Milles: Den allvarsamma ordleken

    Siv Strömquist: Att välja rätt skiljetecken

    Annika Andersson: Hjärnan och språkinlärning

    Niklas Källner: Konsten att kallprata

    Lennart Hellspong: Tala inför publik – värre än döden?

    Föredragen sänds även i Kunskapskanalen måndagen den 21 maj klockan 14–17 och tisdagen den 22 maj klockan 14–16.15

    Anders

    0 kommentarer
  • Den som vill lägga vantarna på en komplett samling av Språktidningen – från premiären 2007 och framåt – har nu chansen. En läsare i Varberg berättar att hon håller på att döstäda och därför inte tänker behålla samlingen. Hon vill hellre ge bort tidningarna än att kasta dem i pappersinsamlingen.

    Tidningarna är i fint skick. Läsaren hälsar vidare att hon ibland när hon gjort korsordet och ordtestet fyllt i svaren med blyerts.

    Eftersom det rör sig om åtskilliga kilo tidningar är det smidigt om arvtagaren till samlingen har möjlighet att hämta dem. Tidningarna finns i Varberg. Men hon kan också tänka sig att skicka tidningarna om mottagaren står för fraktkostnaden.

    Är du intresserad av samlingen? Mejla i så fall anders@spraktidningen.se så förmedlar jag kontakt.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg