Prenumerera på bloggen
  • För krångligt att säga fisk och skaldjur? Kanske. För nu talas det allt oftare om sjömat.

    Seafood kan på engelska vara allt som finns i sjöar och hav som kan konsumeras av människan. Men i regel handlar det om fisk och skaldjur. På norska talas det exempelvis om sjømat och på isländska om sjávarfang.

    Uppenbarligen saknar vissa ett sådant samlingsnamn på svenska. Som synonym till fisk och skaldjur används allt oftare sjömat. Även havsmat förekommer, men inte lika ofta. I en artikel i Svenska Dagbladet varieras fisk och skaldjur och sjömat:

    På en stor griffeltavla finns de dagsaktuella priserna över fisk och skaldjur. Sjömat är alltså i fokus här, även om det också finns rätter för den som har svårt att släppa biffen. Men framförallt är detta ett eldorado för den som älskar fisk och skaldjur.

    En liknande användning återfinns i Aftonbladet:

    1,5 gånger i veckan, så ofta äter svenskar mellan 20 och 64 år i genomsnitt fisk eller skaldjur. Det är betydligt lägre än Livsmedelsverkets rekommendation om att äta sjömat två till tre gånger i veckan.

    Sjömat är belagt i svenskan sedan 1991. Användningen har ökat kraftigt sedan 2013.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna finns nu översatt till 501 språk. Det senaste språket är quechua. Men än så länge har det gjorts fler översättningar av Bibeln.

    Sedan FN:s generalförsamling 1948 klubbade deklarationen om de mänskliga rättigheterna har den hunnit bli världens mest översatta dokument. Texten finns nu enligt ett pressmeddelande på 501 språk. Det senaste tillskottet är quechua, ett språk som talas i Anderna.

    Målet är att deklarationen ska få så stor spridning som möjligt. När den antogs översattes den först bara till FN:s officiella språk: engelska, franska, spanska, arabiska, kinesiska och ryska.

    När det gäller översättningar är det sannolikt bara Bibeln som kommer före. Enligt Wycliffe Global Alliance har den i sin helhet översatts till 554 språk. Någon del av Bibeln finns på hela 2 932 språk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Storbritanniens utträde ur EU är en av årets mest omskrivna händelser. Brexit har av Collins Dictionary utsetts till årets engelska ord.

    Brexit (’brittiskt utträde ur EU’) är belagt i svenskan sedan 2012. Sedan dess har användningen av ordet ökat kraftigt för varje år. I svensk press var ökningen mellan 2012 och 2013 hela 869 procent. Det följdes av en ökning med 213 procent 2014 och med 368 procent 2015. Hittills i år är ökningen 5 233 procent.

    Det är inte bara i svenskan som ordet har fått fäste. Användningen i engelskan följer samma mönster. Därför har Brexit av Collins Dictionary utsetts till årets ord.

    Övriga nio ord på listan är det danska lånordet hygge (’mysig stämning’), mic drop (’mikrofontapp’), trumpism (’politik som bedrivs av eller uttalande från presidentkandidaten Donald Trump’), throw shade (’visa avsky i offentligt sammanhang’), sharenting (’regelbunden publicering av bilder på eget barn i sociala medier’), snowflake generation (’åldersgrupp som ofta upplever sig utsatt för kränkningar’), dudefood (’grabbmat’), uberization (’uberisering’) och jomo (’lycka över att gå miste om något’).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Debatten om de och dem har fått ny näring. Den här gången började det med en debattartikel i Svenska Dagbladet. Där hävdade gymnasieläraren Henrik Birkebo att det blivit dags att införa enhets-dom.

    Henrik Birkebo skriver i artikeln att slaget om de och dem är förlorat. För att underlätta för eleverna vill han därför övergå till dom. Samma uppfattning har bland annat Per Ledin, professor i svenska vid Södertörns högskola, argumenterat för i ett blogginlägg.

    Mothugg kom från olika håll. Olle Josephson, professor i svenska vid Stockholms universitet, skrev i Svenska Dagbladet att enhets-de vore ett bättre val.

    Vad föredrar du? Att svenskan behåller de och dem eller inför enhets-de eller enhets-dom. Rösta här!

    Anders

    11 kommentarer
  • Nästa nummer av Språktidningen utkommer den 16 november. Du kommer bland annat att kunna läsa om hur svenska forskare försöker lista ut vad katter egentligen säger när de jamar, om morfem som språkets byggstenar, om hur nog betyder olika saker i sverigesvenska och i finlandssvenska, om hur det snackas i Disneyfilmer, om namn på havets botten och om somaliska i Sverige.

    Dessutom möter du stilsäkra journalisten Jan Gradvall och Olle Josephson konstaterar att dagens svenska författare har lika god känsla för stil som tidigare generationer. Dessutom innehåller numret åtta sidor Frågor & svar, mängder av tips och spaningar, nyord, korsord och en rad nyheter om språk. Miss(a) inte!

    0 kommentarer
  • I jakten på god marknadsföring är det allt fler som ställer in siktet på influerare. En influerare är en person som påverkar sin omgivning. Om influeraren dessutom är en kändis kan inflytandet få stor effekt.

    Att använda sig av personer med stor trovärdighet kan vara ett sätt att övertyga även skeptiska konsumenter om en varas kvalitet. Ofta vänder sig företag till kändisar. En person som har ett stort antal följare i sociala medier kan snabbt sprida ett budskap.

    Men influeraren behöver inte vara en känd person eller en ämnesexpert. Även vanliga personer kan ha stor trovärdighet och kan därför påverka många i sin omgivning. Så här beskriver Johanna Lindskog Lindell fenomenet i Resumé:

    En influerare är någon som människor litar på, lyssnar på och bryr sig om. Vi som finns i den digitala sfären, vilket idag är i stort sett alla, påverkar vår omgivning på olika nivåer. Våra röster kan idag vara lika starka i vissa nätverk som en ”kändis”.

    Modellen Gigi Hadid kan genom sina kanaler nå en stor publik. Chic berättar att hon själv får inspiration från personer hon följer i sociala medier:

    Många varumärken i skönhetsbranschen satsar i dag stenhårt på att samarbeta med personer som inspirerar på sociala medier. Gigi är en sådan person, och hon säger själv att hon älskar att hämta inspiration från digitala influerare.

    Influerare är belagt i svenskan sedan 2008. Användningen av ordet har dock ökat kraftigt de två senaste åren. På engelska talas det om influencer. Denna typ av marknadsföring kallas influencer marketing.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En ny utgåva av Svenska skrivregler är på gång. Redaktören Ola Karlsson finputsar nu det allra sista i manuset. Preliminärt kommer boken i slutet på februari nästa år.

    Den senaste utgåvan av Svenska skrivregler kom 2008. Ola Karlsson, som är språkvårdare vid Språkrådet, utlovar flera nyheter i den utgåva som ska komma om fyra månader:

    – Det blir på många sätt fylligare, säger han.

    Avsnitt som kommer att svälla gäller bland annat avstavningar, sammansättningar, förkortningar, källhänvisningar och transkribering och translitterering, alltså omskrivning av namn från språk som ryska, arabiska och bulgariska till svenska. För första gången kommer regelsamlingen även att ta upp grundläggande engelska skrivregler.

    En annan förändring är att det gjorts flera bruksundersökningar, studier av hur språkbruket faktiskt ser ut. Men också avstämningar mot skrivregelsamlingar för andra språk som norska, danska och engelska.

    – Syftet är att ta reda på hur bruket ser ut så att reglerna kan återspegla det, säger Ola Karlsson.

    Anders

    2 kommentarer
  • Valet mellan och usted är inte alls lika självklart som det ibland framstår i läroböcker i spanska. Ofta skiftar modersmålstalare mellan de två pronomenen i ett och samma samtal. Det framgår i en studie publicerad i tidskriften Language.

    I läroböcker beskrivs ofta skillnaden mellan de personliga pronomenen och usted på ett enkelt sätt. översätts med du och usted med ni. Skillnaden sägs ofta vara graden av formalitet. I formella sammanhang används usted och i informella sammanhang .

    I verkligheten är dock användningen betydligt mer komplex. Relationen mellan talarna är inte det enda som påverkar valet av personligt pronomen. Situationen har också stor betydelse.

    Bakom dessa slutsatser står språkforskaren Chase Wesley Raymond vid University of Colorado, USA. Han har analyserat flera hundra timmar inspelade samtal där över tusen personer deltar. Det handlar om modersmålstalare från tio spansktalande länder.

    I många samtal växlar deltagarna pronomen. Enligt Chase Wesley Raymond beror det på att talarna ofta har identiteter som kan beskrivas som flytande. I en del av ett samtal mellan en läkare och patient kan det till exempel vara lämpligt att använda , medan usted kan passa bättre ett ögonblick senare.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Redan vid elva månader visar barn extra stort intresse för modersmålet. Trots att de själva inte lärt sig tala har barnen identifierat det språk som kan ge dem nyttig information. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Det är forskare i psykologi och kognitionsvetenskap som studerat 45 barn vid elva månaders ålder. De fick möta personer som talade modersmålet, alltså det språk som föräldrarna använde, och personer som talade ett främmande språk. Samtidigt undersöktes barnens hjärnaktivitet.

    Resultaten var tydliga. Trots att barnen ännu inte lärt sig använda modersmålet hade de identifierat det. När de hörde modersmålet talas ökade aktiviteten i hjärnan, vilket enligt forskarna var ett tydligt tecken på att de var redo att ta emot användbar information.

    Det främmande språket hade inte samma inverkan på barnen. Uppenbarligen fanns inte samma beredskap för att lyssna efter viktiga upplysningar. Enligt forskarna skulle en drivkraft för detta mönster kunna vara just hungern efter information.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • 132 000 engelska slangord finns nu på nätet. Green’s Dictionary of Slang är en av de mest omfattande lexikonen i sitt slag. Den är ett resultat av många års arbete signerat upphovsmannen Jonathon Green.

    För fem år sedan lanserades en tryckt utgåva av Green’s Dictionary of Slang. Den innehöll närmare 100 000 uppslagsord. Författaren Jonathon Green gav dock inte upp där. Han har fortsatt samlandet både av nya ord, definitioner och belägg.

    Resultatet är en digital utgåva av slanglexikonet. Basfunktionerna är gratis. Det kostar inget att slå upp ord och att ta del av definitioner och etymologi. Mer avancerade sökfunktioner erbjuds mot en avgift. I betaldelen finns bland annat en lång rad språkexempel och möjligheten att söka ord efter betydelse och år för första belägg.

    Gratisdelen räcker dock utmärkt för den som vill roa sig med att konstatera att Swede, ’svensk’, även kan betyda ’korkad person’.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg