Prenumerera på bloggen
  • Den litteratur som elever på yrkesinriktade program möter i ämnet svenska är på alldeles för låg nivå. I stället för att stimulera till kritiskt tänkande ligger fokus på att eleverna lär sig färdigtuggad information. Det fastslår Katrin Lilja Waltå i en avhandling i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

    Samtidigt som betygskurvan i svenska skolor pekar uppåt pekar resultaten i Pisa-mätningarna nedåt. Vissa elever tycks inte ens få chansen att lära sig tillräckligt i skolan. Enligt Katrin Lilja Waltå är det många elever som tvingas använda litteratur som inte är på tillräckligt hög nivå.

    I teorin ska elever på yrkesinriktade gymnasieprogram läsa minst en kurs i svenska med samma innehåll och kunskapskrav som elever på program som ger högskolebehörighet. Så fungerar det långt ifrån alltid. Undermålig litteratur kan vara en viktig del av förklaringen.

    Katrin Lilja Waltå har analyserat ett tiotal läroböcker i svenska. Hon anser att de tycks skräddarsydda för obehöriga lärare. Tyngden ligger på att eleverna ska plugga in färdiga tankar. Vägen fram till dessa tankar är däremot av mindre intresse. Därför anser hon att läroböckerna inte främjar kritiskt tänkande. Konsekvensen av detta är att kurserna inte lever upp till att vara högskoleförberedande.

    I stället är böckerna enligt Katrin Lilja Waltå alldeles för fokuserade på elevers förmodade intressen och näringslivets förmodade behov. Inte heller utmanar texterna elevernas föreställningar. I böcker avsedda för program där kvinnliga elever är i majoritet tar kvinnliga skribenter mer plats. I böcker avsedda för program där manliga elever är i majoritet är däremot de manliga skribenterna i klar majoritet.

    Vidare är det sällan som eleverna behöver tolka innehållet. Övningsuppgifterna går ofta ut på att eleverna ska hitta faktauppgifter i texterna. Utrymmet för egna reflektioner är mycket begränsat.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Pidginspråk är ett känt fenomen – men kan det även vara dags att tala om språkförmåga hos pigeons (’duvor’)? Det hävdar tyska och nyzeeländska forskare i en studie publicerad i tidskriften PNAS. Med hög träffsäkerhet kan duvor nämligen skilja riktiga ord från rappakalja.

    Det är forskare hemmahörande vid University of Otago i nyzeeländska Dunedin som tränat fyra duvor. Som mest lyckades de lära duvorna 60 engelska ord. Därefter ställdes de inför ”riktiga” ord uppblandade med bokstavskombinationer som inte kan bilda ord på engelska. I 70 procent av fallen kunde duvorna identifiera riktiga och falska ord.

    Duvornas kunskaper testades med hjälp av en skärm. När ett riktigt ord visades pickade duvan på ordet på skärmen. När ett falskt ord visades pickade duvan på en stjärna ovanför ordet. Om duvan valde rätt belönades den med mat.

    Att känna igen ord var inte det enda som duvorna lärde sig. Enligt forskarna lärde de sig dessutom att känna igen i engelskan vanligt förekommande bokstavskombinationer. Duvorna skaffade sig alltså förmåga att tillämpa sina kunskaper.

    Människans och duvans förfäder gick skilda vägar för över 300 miljoner år sedan. Forskarnas slutsats är att bägge då måste ha haft ortografisk kompetens, alltså förmåga att känna igen bokstäver. Duvan är – om resultaten stämmer – den första icke-primaten som har denna förmåga.

    Ovan kan du se hur det gick till när duvornas språkförmåga testades.

    Anders

    3 kommentarer
  • I Språktidningen 7/16 saknas facit till de tre första orden i Ordförrådet på sidan 80. Rätt svar är 1 C (bråk), 2 C (bokhylla) och 3 A (havsvik). Vi beklagar misstaget.

    Redaktionen

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Efter grexit kom brexit, svexit, frexit och en lång rad mer eller mindre fyndiga ord för EU-länders eventuella utträde ur unionen. Nu har ordbildningsmönstret spridit sig till kändisvärlden. Nyligen stod det klart att braxit blir verklighet.

    Brangelina har länge fungerat som inofficiellt namn på skådespelarparet Brad Pitt och Angelina Jolie. I förra veckan satte hon punkt för det tvååriga äktenskapet. Angelina Jolie begärde då skilsmässa från Brad Pitt och ensam vårdnad om barnen.

    Brad Pitt försvann – eller är åtminstone på väg att försvinna – ut ur bilden. Denna exit gjorde att det i engelskspråkiga medier snart talades om braxit. Ordet lånades snabbt in i svenskan. Det dök bland annat upp i en krönika av Fredrik Strage i Dagens Nyheter:

    Skilsmässor har i många år varit en del av den underhållning som drömfabriken erbjuder oss. Och den som nu sörjer Braxit kan finna tröst i Zsa Zsa Gabors otaliga visdomsord.

    I Svenska Dagbladet tog Hugo Rehnberg upp skilsmässan och funderade om det stora intresset för kändisars privatliv:

    Jag ska villigt erkänna att jag ägnat flera minuters tankeverksamhet åt Braxit. Det är ju deprimerande. Båda får krypa till sängs med en av universums mest attraktiva människor. De slipper vardagsdilemman som vem som ska vabba, köpa blöjor, tömma diskmaskinen eller hämta på dagis. Ändå gick det åt helvete. Vad säger det om ”vanliga” äktenskaps överlevnadsmöjligheter?

    Nyheten engagerade även Fredrik Virtanen. I Aftonbladet valde han sida i konflikten:

    Ja ni fattar. Jag är, tydligen, team Brad. Jag är helt orimligt engagerad i braxit. Egentligen har jag inget emot Jolie - jag vet väl ingenting om henne - och hennes filmer är väl inte särskilt dåliga heller egentligen.

    Anders

    Foto: Georges Biard/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • För två år sedan tipsade vi om lingvistikpodden med Johan Sjons som programledare och Mikael Parkvall som flitig gäst. På sistone har det dock varit lite glest mellan avsnitten, men nu är ambitionen att bjuda på ett nytt avsnitt i månaden. Podden har nu bytt namn till Lingvisten och har dessutom fått en uppfräschad hemsida.

    Gäst i det senaste avsnitt är Sverker Johansson, som är verksam vid Högskolan i Dalarna. Han har forskat om språkets uppkomst och särskilt intresserat sig för neandertalmänniskans språkförmåga. I podden blir han intervjuad av Johan Sjons och Mikael Parkvall. Det blir en intressant diskussion om språkets ursprung och evolution. Lyssna gärna!

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Språkrådet får huvudansvaret för utvecklingen av svensk terminologi. Det föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2017. Språkrådet får dessutom ett anslag på 4,3 miljoner kronor – samma summa som tidigare gått till Terminologicentrum, TNC.

    I samband med regeringsskiftet gjorde också en ny syn på terminologiarbete och TNC intåg i regeringskansliet. I den rödgröna koalitionens första budget skulle det statliga anslaget till TNC strypas från och med 2016. Men i den alliansbudget som röstades igenom förblev anslaget oförändrat.

    Svaret på den debatt som uppstod blev en utredning. Tidigare i år kom utredaren Ingrid Strömberg fram till att huvudansvaret för terminologifrågor borde flyttas till Språkrådet. Samtidigt skulle det statliga stödet till TNC halveras.

    I budgetpropositionen följer regeringen i stor utsträckning utredarens förslag. Ansvaret för terminologifrågor flyttas från näringsdepartementet till kulturdepartementet. Och huvudansvaret för området överförs till Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

    – Vi är positiva till uppdraget och till möjligheten att utveckla detta område. Detta måste ske i mycket nära samråd med aktörer som TNC, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

    Exakt hur rollfördelningen mellan Språkrådet och TNC kommer att se ut vill inte Ingrid Johansson Lind spekulera om i dagsläget.

    – Uppdraget är inte formulerat än, säger hon.

    I propositionen får myndigheten ansvaret för att ta fram ett förslag på hur det framtida terminologiarbetet ska organiseras. Ett statligt ansvar är viktigt eftersom ”det offentliga terminologiarbetet blir relevant för så många som möjligt och struktureras på ett effektivt, ändamålsenligt och långsiktigt sätt”. I propositionen motiveras steget dessutom som ett sätt att föra terminologin närmare språkpolitiken:

    Regeringen ser ett värde i att knyta terminologiarbetet närmare språkpolitiken. Det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk är beroende av att det kontinuerligt skapas termer för nya företeelser och begrepp. Det är därför av betydelse att det offentliga terminologiarbetet genomförs på ett språkpolitiskt medvetet och samordnat sätt.

    Det anslag på knappt 4,3 miljoner kronor som tidigare gått till TNC öronmärks nu alltså åt Språkrådet. Därifrån ska pengar slussas vidare till TNC. Det finns enligt propositionen inget som hindrar att en del av pengarna stannar hos Språkrådet. Det huvudansvar som landar på myndigheten bör enligt propositonen finansieras genom anslaget. Pengarna till TNC ”bör preciseras och inriktas på ett antal definierade och allmännyttiga tjänster”.

    De anställda på TNC har de senaste åren levt med ett ständigt hot om nedläggning eller stora nedskärningar av verksamheten. Dessa farhågor försvinner inte med budgetpropositionen. Eftersom diskussioner med myndigheten väntar dröjer det innan ovissheten kan skingras. Men det råder turbulens inom TNC även på andra sätt.

    Nyligen lämnade vd:n Karin Delby sitt uppdrag. Det skedde direkt efter att SIS, Swedish standards institute, försökt ta över 100 procent av aktierna i TNC. Några delägare – bland annat Svenska Akademien – valde trots flera propåer att inte sälja. Men SIS kontrollerar nu en majoritet av aktierna i TNC. Tillförodnad vd är Anneli Rafiq, som kommer just från SIS.

    Språktidningen har sökt Anneli Rafiq.

    Här kan du läsa mer om turerna kring TNC.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Kom och möt oss på Bokmässan i Göteborg! Språktidningen finns på plats från torsdag till söndag. Du hittar oss i monter B05:72.

    Som vanligt har du möjlighet att testa Språktidningen till ett särskilt mässpris. Dessutom kan du lyssna till en rad intressanta föredrag om språk. På scenen dyker bland annat Mikael Parkvall, Ylva Byrman och Kristian Blensenius upp. Hela programmet hittar du här.

    Foto: Niklas Maupoix

    0 kommentarer
  • Över tusen läsare skickade in lösningar till krysstidningen Klurigt. Nu har vi dragit de 101 vinnarna. Grattis! Tack till alla som var med och tävlade! Vinsterna skickas ut inom kort.

    Kryssning och prenumerationer:
    Anders Lundquist, Stockholm

    Ryggsäck och prenumerationer:
    Karin Dahlin, Västerås
    Maria Pedersen, Luleå

    Money talks:
    Elin Nyström, Hägersten
    Elaine Nyberg, Årsta
    Lennart Berglöf, Katrineholm

    Vakuumtermos:
    Maryanne Andersson, Vinslöv
    Liisa Rantamo-Larsson, Västerhaninge
    Stefan Anskär, Linköping
    Charlotta Backman, Obbola
    Kerstin Larsson, Munka Ljungby
    Anders Laveskog, Huddinge
    Mona Dufvenberg, Sundsvall
    Jan Dahlström, Västerås
    Sune Johansson, Vikingstad
    Anita Bergquist, Säffle

    Eco-Mig:
    Pär Dahlin, Sollentuna
    Christer Wiberg, Östersund
    Stina Gestrelius, Lund
    Margareta Curvall, Lidingö
    Ingrid Björesten Lohse, Frösön
    Marita Sköldberg, Knivsta
    Amanda Bäckström, Eskilstuna
    Lars Eliasson, Umeå
    Jan Bardskär, Oxie
    Ylva Angelstam, Lindesberg

    Digital bagagevåg:
    Hans Henell, Upplands Väsby
    Annette Wiik, Tyresö
    Nils Nykom, Fristad
    Gunnel Andersson, Tibro
    Urban Jönsson, Ronneby
    Linnea Goldkuhl, Boden
    Daniel Thorburn, Åkersberga
    Lisbeth Cederin, Motala
    Sara Hedfors, Uppsala
    Gunnar Bring, Mattmar
    John-Erik Johansson, Vällingby
    Sara Thörn, Farsta
    Anna Arvidsson, Umeå
    Rasmus Bodvik, Täby
    Johan Björling, Rönninge

    Varför är det så ont om w?:
    Moa Klingmann Rönnqvist, Angered
    Rebecca Svanfelt, Malmö
    Birgitta Fredén, Malmö
    Lennart Månsson, Höör
    Kalle Skarin, Bromma
    Klara Granlöf, Uppsala
    Mats Carlid, Kungsängen
    Reidar Carlsson, Sala
    Heléne Fridh, Alingsås
    Linus Lekander, Jönköping
    Erika Stenberg, Uppsala
    Tony Hagelqvist, Hammerdal
    Rebecka Ellnemar, Stockholm
    Margareta Olsson, Falköping
    Jan Brandel, Västervik
    Lena Einarsdotter, Villands Vånga
    Stefan Olmårs, Korskrogen
    Kerstin Wahlbom, Lund
    Jan Josefsson, Kalmar
    Ulla Henstedt, Tanumshede
    Ingrid Fries Hansson, Vretstorp
    Gunilla Ransbo, Uppsala
    Yngve Jotoft, Örebro
    Linus Dock, Solna
    Lennart Skarp, Örsundsbro
    Anders Lööv, Sundsbruk
    Sören Sjöström, Nykil
    Margaretha Källteg, Jönköping
    Katarina Eriksson, Säter
    Berit Ladra, Kista

    Ta med-mugg:
    Einar Tennfors, Rönninge
    Bengt Lindgren, Stockholm
    Ausma Pavulans, Vänersborg
    Ewa Carnerup, Lund
    Gunnel Alexanderson, Sävedalen
    Reidar Hansson, Bagarmossen
    Stig Bratt, Uppsala
    Susan Warner, Skogås
    Anders Blix, Gävle
    Lars Anundi, Boxholm
    Hanna-Lena Alm, Lund
    Kicki Malmeteg, Örebro
    Bo Ingman, Göteborg
    Gerd Eriksson, Sollentuna
    Åke Undén, Stockholm
    Anna-Karin Ossendorf, Borlänge
    Kjell Weinius, Uppsala
    Åsa Jonsson, Borås
    Rune Erhard, Karlskoga
    Ingrid Allard, Umeå
    Staffan Jansson, Säter
    Karin Ullman, Uppsala
    Jenny Lindqvist, Göteborg
    Maria Jeppsson, Vitaby
    Gudrun Håkansson, Stehag
    Daniel Svanfelt, Malmö
    Erna Alm, Uddevalla
    Ivar Thurang, Eskilstuna
    Sören Samuelson, Kumla
    Rasmus Larsson, Farsta

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att ta plats är något som kan göras på många olika sätt i svenskan. Till exempel kan det ske bokstavligen när någon sätter sig i en soffa eller går på ett tåg, men det går också att ta plats i överförd betydelse. Det kan då handla om en människa med stor personlighet som kräver mycket uppmärksamhet.

    Nu håller en ny betydelse av ta plats att etablera sig i svenskan. Allt oftare används ta plats i samma betydelse som ’äga rum, ske’. Det handlar om en direktöversättning av engelskans take place. Så här skriver Aftonbladet om gruppen Kents sista turné:

    Den 23 september drar Kents avskedsturné igång. Turnén har sedan länge varit slutsåld men på fredag släpps ytterligare biljetter till de två första spelningarna. De tar plats på Saab Arena i Linköping den 23 och 24 september.

    Fenomenet är inte helt nytt. Katarina von Numers skrev om det i Språkbruk redan 2001:

    Också högstatusspråket engelska kommer allt starkare in i bilden. Eleverna hör och ser engelska hela tiden i datorspel, filmer, sånger, tv-program osv. och det syns i deras texter. De skriver om händelser som tar plats (take place) och talar om att fråga frågor (to ask questions).

    Nytt är att ta plats syns allt oftare och i mer formella sammanhang än i elevers uppsatser. Än så länge är förekomsten i tidningstexter sporadisk, men på nätet finns gott om exempel:

    Huvudfestivalerna tar plats under 4 dagar, 24 timmar om dygnet och DreamHacks evenemang är alltid alkohol- och drogfria och öppna för alla åldrar.

    …L’Oreal är nämligen en utav Elle galans huvudsponsorer och från och med nu kommer ni att kunna följa mig under förberedelserna inför galan som tar plats den 15:e Januari.

    Alla workshops tar plats på: Klotet Wallingatan 19, Stockholm.

    Smiska fisk tar plats på tisdag den 23e september på skolgården. Be there or be fish!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Tiden för att lämna in lösningar till sommartidningen Klurigt gick ut i går. Här kan du ladda ned facit till samtliga tävlingsuppgifter. Vinnarna presenteras under nästa vecka.

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg