Prenumerera på bloggen
  • Lägenheter som används som lokaler ska smidigt kunna bli bostäder på nytt. I den politiska debatten kallas fenomenet återbostadisering.

    I en majoritet av landets kommuner råder bostadsbrist. I dagsläget växer dessutom befolkningen snabbare än bostadsbeståndet. SCB räknar med att Sverige under början av 2017 för första gången kommer att ha tio miljoner invånare.

    Ett sätt att snabbt få fram fler bostäder är att underlätta återbostadisering. Tanken är att det ska bli lättare att få bygglov för att göra om lokaler som en gång i tiden varit bostäder till bostäder på nytt. Ett förenklat regelverk ska alltså få fart på återbostadiseringen.

    Fastighetstidningen skriver att regeringens förhoppning är att bättre kunna utnyttja det befintliga byggnadsbeståndet. Det finns inga farhågor om att det i stället ska uppstå akut brist på exempelvis kontorslokaler:

    Med det något snåriga begreppet återbostadisering hoppas bostadsminister Peter Ericsson kunna få fram åtskilliga nya lägenheter. Vad det handlar om är att lättare kunna återbostadisera utrymmen i flerbostadshus som tidigare fungerat som bostäder men som byggts om till exempelvis kontor.

    Den som bygger om i dag måste följa dagens regelverk. Men med det nya förslaget behöver återbostadiserade bostäder enligt SVT enbart leva upp till de krav som ställs på övriga bostäder i fastigheten:

    Förslaget, som väntas träda i kraft sommaren 2017, innebär att en ny bestämmelse införs i plan- och byggförordningen gällande återbostadisering. Kraven och standarden på de nya lägenheterna ska inte vara större än befintliga bostäder i huset.

    Verbet återbostadisera är belagt i svenskan sedan 2007. Substantivet återbostadisering är belagt sedan 2015. Användningen har ökat kraftigt under året.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Om två veckor blir det nypremiär för Populär Arkeologi. Då kommer det första numret av tidskriften som ges ut av Vetenskapsmedia, det förlag som även ger ut Språktidningen, Modern Psykologi och Modern Filosofi. Nu har du möjlighet att teckna en prenumeration där du får fem nummer till priset av fyra.

    Premiärnumret innehåller bland annat artiklar om hur arkeologiska fynd utmanar historieskrivningen på Island, om hunden som människans ständiga följeslagare, om forntidens motsvarighet till den smarta mobiltelefonen med mera.

    Populär Arkeologi utkommer med fyra nummer om året. Lösnummerpriset är 79 kronor.

    0 kommentarer
  • Valet av ord på mikrobloggen Twitter avslöjar ofta användaren. Läsare kan med ganska god träffsäkerhet avgöra skribentens kön, utbildning och politiska sympatier. Men läsarna generaliserar i överkant.

    Cute, love, wonderful och feelings är ord som får läsare att tro att en kvinna sitter vid tangentbordet. Samma sak gäller flitig användning av utropstecken. Män tros däremot vara mer förtjusta i kolon. Och de förutsätts skriva mer om företeelser som state, news, history och ebola.

    Bakom dessa slutsatser står forskare i psykologi vid universitet i USA, Australien och Tyskland. Studien är publicerad i tidskriften Social Psychological & Personality Science.

    Deltagarna fick läsa anonymiserade inlägg från mikrobloggen Twitter. Med ordvalet som utgångspunkt fick de gissa skribentens kön, utbildning och politiska hemvist.

    Träffsäkerheten var hög. Men deltagarna tenderade att övergeneralisera. De stereotyper som de föll tillbaka på stämde ofta. Däremot missade de många gånger att upptäcka när stereotypen var osann.

    Deltagarna räknade med att högutbildade nästan aldrig skulle svära, vilket bara var en halv sanning. Visserligen svor personer som inte gått college något mer, men även personer som disputerat använde svordomar.

    Ord som förknippades med känslor och närhet – som you, your, friends och beautiful – bedömdes i regel vara skrivna av kvinnor. Dessa troddes i sin tur vara liberaler på grund av detta ordval. Inlägg om teknik, nyhetshändelser och sport – innehållande typiska ord som research, mobile, media och tech – troddes för det mesta ha män som avsändare. Dessa tillskrevs konservativa värderingar.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Post-truth är årets ord enligt Oxford Dictionaries. Adjektivet beskriver en värld där känslor och personliga övertygelser har större betydelse än fakta när det gäller att påverka opinionen.

    Flera medier kunde under valrörelsen visa att Donald Trump strösslade rejält med faktafel i sina tal. Men felaktigheterna hade enligt en färsk studie ingen särskilt negativ inverkan på väljarnas uppfattning om honom. I stället gillade de hans känslosamma och övertygande stil.

    Reaktionerna på Donald Trump är enligt Oxford Dictionaries typiska för post-truth, ett adjektiv som ofta används i frasen post-truth politics. Det handlar alltså om hur opinionen formas av känslor i stället för rationella överväganden.

    Post-truth är i denna betydelse belagt sedan 1992. Användningen har ökat kraftigt i år. Det är inte bara presidentvalet i USA som gett användningen en skjuts. Även i rapporteringen om den brittiska folkomröstningen om EU-utträde har post-truth använts flitigt.

    I detta sammanhang används post- på ett sätt som blivit allt vanligare. Post- refererar inte längre till en tid efter en viss händelse, utan signalerar att något tillhör en tid där en viss företeelse blivit irrelevant.

    Oxford Dictionaries listar ytterligare nio ord som kännetecknar 2016. De är adulting (’det att bete sig som en ansvarsfull vuxen’), alt-right (’alternativ höger, politisk rörelse med djupt konservativa värderingar’), Brexiteer (’person som förespråkar brittiskt EU-utträde’), chatbot (’datorprogram som simulerar samtal med människor’), coulrophobia (’coulrofobi, stark rädsla för clowner’), glass cliff (’utsatt position för ledare tillhörande underrepresenterat kön eller minoritetsgrupp’), hygge (’mys’), Latinx (’könsneutral benämning av latinamerikan’) och woke (’uppmärksam på orättvisor i samhället’).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ingrid H Fredriksson, språkvårdare på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, förlorar sin tjänst i koncernens nya sparpaket. Därmed försvinner den sista språkvårdaren från svensk press.

    Tretton redaktionella tjänster försvinner vid nyår från Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. En av dem som drabbas är språkvårdaren Ingrid H Fredriksson (bilden). Hon har de senaste åren varit unik i sitt slag i svensk press eftersom ingen annan haft en person som arbetat heltid med enbart språkvård.

    – Det har fungerat som en kvalitetsstämpel och det har varit en tydlig signal om att vi tycker att språket är viktigt. Hon har också en språkspalt som är mycket uppskattad, säger Jan Samuelsson, ordförande för Sydsvenskans journalistklubb.

    Inför beslutet om nedskärningarna skrev en majoritet av redaktionen på en namninsamling med krav på att språkvårdartjänsten skulle skonas. Journalistklubben föreslog även att tjänsten skulle bantas till halvtid internt, och att Ingrid H Fredriksson skulle använda den andra halvtiden till att i tidningens regi arbeta med externa uppdragsgivare. Men ledningen nappade inte på idén.

    – Det är otroligt tråkigt att de inte såg potentialen i det, säger Jan Samuelsson.

    Enligt Jan Samuelsson är det i dag många läsare som klagar på språkfel i tidningen. När arbetstempot för journalisterna blir allt högre ökar också risken för att vanliga slarvfel som stavfel och syftningsfel inte upptäcks.

    – Väldigt många tycker att det är störande. Att ta bort språkvårdstjänsten gör det naturligtvis inte bättre. Ett dåligt språk riskerar att påverka tidningens trovärdighet. Jag tycker att man från ledningen tar för lätt på vikten av kvalitet.

    Sydsvenskans chefredaktör Pia Rehnquist säger att besparingarna är nödvändiga. Ledningen har inför beslutet att slopa språkvårdstjänsten ställts inför svåra val.

    – Jag är inte glad över att behöva fatta det här beslutet, men som många andra tidningar har vi en pressad ekonomisk situation. Det handlar om prioriteringar där vi måste värna det lokala och regionala nyhetsarbetet.

    Inför beslutet har Pia Rehnquist haft samtal med Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet för att utbyta erfarenheter. Ingen av de tre tidningarna har de senaste åren haft någon anställd som arbetat enbart med språkvård. Ändå håller texterna enligt Pia Rehnquist hög kvalitet.

    –  Jag har därför gott hopp om att vi ska kunna hantera det här på ett annat sätt, säger hon.

    Nu blir public service-bolagen SR och SVT ensamma bland svenska medier om att ha heltidsanställda språkvårdare.

    Anders

    Foto: Håkan Röjder

    3 kommentarer
  • När han inte visste att kamerorna rullade berättade Donald Trump om hur han brukade tafsa kvinnor i underlivet. Nu har beteendet spridit sig till skolgårdar. Där talas det om att trumpa.

    Under valrörelsen dök det upp ett tidigare opublicerat klipp på Donald Trump där han avslöjade hur han brukade behandla kvinnor som han attraherades av. Han sade att en man i hans ställning utan vidare kunde gå fram och kyssa en kvinna. Han berättade också att han brukade tafsa kvinnor i underlivet.

    Efter Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet tycks beteendet ha spridit sig till landets skolgårdar. Det handlar enligt Lärarnas Tidning om pojkar som med hänvisning till Donald Trump tar kvinnor i underlivet. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att hon inte känner till att beteendet ska ha kommit till Sverige:

    Pojkar går runt på skolor och ”trumpar” flickor, det vill säga tar dem i skrevet.

    Aftonbladet rapporterar om hur amerikanska skolelever påverkas av Donald Trump:

    Nu har även ”att trumpa” blivit ett populärt verb. Allt i linje med den nyvalde presidentens hätska retorik.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Podden Lingvisten har släppt ett nytt avsnitt. Den här gången är det Tove Gerholm, lektor i lingvistik vid Stockholms universitet, som gästar programmet. Hon talar om hur det går till när barn utvecklar språk. Det är mycket intressant så lyssna gärna!

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Storhetsvansinne, simpla budskap och en självsäker stil slår ut saklighet. Det är förklaringen till att Donald Trump gick segrande ur Republikanernas primärval. Det hävdar forskare i psykologi vid University of British Columbia, Kanada.

    Donald Trumps tal har inte sällan kännetecknats av ett fritt förhållande till sanningen. Att faktafelen duggat tätt var dock inte till hans nackdel. Tvärtom hade de liten inverkan på väljarna.

    Forskarna har studerat nio republikanska aspiranter. Förutom Donald Trump även Ted Cruz, John Kasich, Ben Carson, Jeb Bush, Marco Rubio, Rick Perry, Lindsey Graham och Mike Huckabee. Och Donald Trump sticker ut.

    Ingen annan talare talar lika mycket om sig själv i påståenden som innehåller ordet I (’jag’). Ingen visar prov på lika välutvecklat storhetsvansinne. Ingen varierar sin tonhöjd lika mycket. Och ingen använder i samma utsträckning informellt språk.

    Donald Trumps retoriska stil var enligt forskarna en avgörande faktor för segern i primärvalen. Visserligen förekom det många felaktigheter i hans tal, men de överskuggades av hur han framförde dem. Faktafelen medförde att många experter förivrade sig och dömde ut Donald Trumps chanser.

    Sympatisörerna tyckte annorlunda. De fastnade för känslostyrkan och övertygelsen i Donald Trumps budskap. Inte minst den förändrade tonhöjden skapade bilden av en energisk och dynamisk person.

    Eventuella faktafel är något som åhörarna upptäcker först senare. Och då har de redan, skriver forskarna, ryckts med av budskapet.

    Donald Trumps flitiga twittrande hade samma effekt. Många reagerade visserligen negativt på hans budskap, men även detta överskuggades av positiva reaktioner från sympatisörer.

    Studien är publicerad i tidskriften Personality and Individual Differences.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    Här kan du läsa mer om Donald Trump.

    0 kommentarer
  • Riksdagen beslutade i eftermiddags att säga ja till en ny namnlag. Lagen träder i kraft den 1 juli 2017. Då blir det lättare att byta både förnamn och efternamn.

    En ny namnlag träder alltså i kraft nästa sommar. Syftet med den nya lagen är att det ska bli lättare att byta förnamn och efternamn. Samtidigt skrotas möjligheten att ta nya mellannamn.

    De största nyheterna gäller kanske just efternamn. Det blir nu tillåtet med dubbla efternamn. Dessutom kommer alla – oavsett om de har någon anknytning till namnet eller inte – att kunna byta till något av de efternamn som har minst 2 000 bärare. Det är drygt 500 efternamn som på detta sätt blir tillgängliga för alla. Förutom en lång rad son-namn blir det tillåtet att byta till exempel Lind, Åberg, Hedlund och Sjögren.

    En annan nyhet är att alla efternamn förvärvas efter ansökan. Det innebär att en nyfödd inte längre automatiskt får föräldrarnas namn. Föräldrar får i stället ansöka om efternamn samtidigt som de ansöker om förnamn.

    Begränsningen för hur många gånger en person kan byta namn slopas. Hur mycket det kommer att kosta att byta namn är inte klart.

    Skatteverket blir ensam namnmyndighet. Alla ansökningar om namn ska alltså ställas till myndigheten. Skatteverket har fortfarande möjlighet att säga nej till namn om de uppfattas som olämpliga. Vid sådana prövningar kan myndigheten ta hjälp av Institutet för språk och folkminnen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    4 kommentarer
  • Dinosaurier vrålar med all sannolikhet bara på film. I verkligheten tros dinosaurier ha kuttrat som duvor. Det hävdar forskare vid University of Texas, USA, i studier publicerade i tidskrifterna Nature och Evolution.

    Jakten på talets ursprung har fört forskare till fåglar som levde för många miljoner år sedan. Forskare har nu hittat en syrinx, alltså en del av fåglarnas röstorgan, tillhörande en tidig släkting till dagens änder och gäss. Organet är minst 66 miljoner år gammalt.

    Denna fågel levde på dinosauriernas tid. Men den tidens dinosaurier som saknade flygförmåga saknade också syrinx. Det tyder på att organet kan ha dykt upp i ett sent utvecklingsskede.

    Det betyder att dinosaurier sannolikt hade ett ganska litet register av läten. Det handlade enligt forskarna definitivt inte om några vrål med vidöppna käftar. I stället tros dinosaurier ha kuttrat ungefär som vår tids duvor – och med stängd mun.

    Forskarnas fynd ansluter till teorin om att dinosaurier sannolikt påminde mycket om fåglar även utseendemässigt genom exempelvis en färgsprakande fjäderdräkt.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg