Prenumerera på bloggen
  • Dåliga resultat i ett läsförståelsetest vid lärarutbildningens början säger inget om hur studenterna kommer att klara utbildningen. Trots en svag början finns det många som klarar sig utmärkt. Frågan är därför om den här typen av prov bör användas som urvalsinstrument. Det skriver Christine Lalander, universitetsadjunkt vid Institutionen för språkdidaktik på Stockholms universitet, i en licentiatuppsats.

    År 2008 började 137 studenter utbilda sig till lärare i svenska och engelska vid Stockholms universitet. Av dessa deltog 97 i Christine Lalanders studie. Vid utbildningens början fick de göra ett diagnostiskt prov som testade deras läsförståelse. Fyra av texterna var på svenska och två på engelska. Texterna hade lix-värden mellan 36,37 och 47,13 – vissa var alltså ganska svåra.

    Den genomsnittliga studenten fick 16,7 av totalt 30 poäng på provet. Studenter i åldern 22 till 26 år var de som lyckades bäst med ett snitt på 17,8 poäng.

    Ett och ett halvt år senare fanns bara 48 av de 97 studenterna kvar på utbildningen. Övriga hade antingen hoppat av eller tagit en paus. En majoritet av avhopparna hade resultat under medel på testet i läsförståelse.

    Christine Lalander kunde konstatera att det inte fanns något samband mellan svaga resultat på provet i läsförståelse och svaga utbildningsresultat. Däremot hade de studenter som klarade lästestet bäst i regel något bättre betyg.

    I dag har det diagnostiska lästestet skrotats. Christine Lalander anser att studien väcker frågor om betydelsen av antagningsprov. Eftersom de riskerar att sålla bort kandidater som skulle kunna klara studierna utmärkt och bli goda lärare bör de åtminstone kompletteras av exempelvis intervjuer. Samtidigt skulle avstämningar kunna införas vid olika tidpunkter – där studenterna måste ha uppfyllt vissa mål – för att säkra att ingen går ut utbildningen utan tillräckliga kunskaper.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    5 kommentarer
  • Den som talar flera språk flytande stänger aldrig av något av dem. I stället finns de hela tiden i bakgrunden fast talaren inte är medveten om det. Därför behöver heller inte hjärnan anstränga sig lika mycket när den arbetar. Det visar en amerikansk studie publicerad i tidskriften Brain and Language.

    Med minst två lika starka språk fungerar hjärnan som ett stoppljus, där ett språk får grönt ljus medan de andra får rött. De ständiga besluten om vilket språk som ska användas och vilket som får vila gör enligt forskarna att hjärnan hela tiden måste utföra kognitiva uppgifter. Denna flerspråkighet trimmar hjärnan och gör att den behandlar information mer effektivt än vad enspråkiga gör.

    I studien deltog 35 personer. Av dessa talade 17 deltagare både spanska och engelska, medan övriga 18 enbart talade engelska. I testet fick de lyssna till ord. För varje ord fick de se fyra bilder, där de skulle matcha ordet med bilden. Det fanns bara en korrekt matchning. Inte sällan föreställde de övriga bilderna föremål som uttalades nästan på samma sätt som det ord deltagarna fått lyssna till.

    Samtidigt studerades aktiviteten i hjärnan med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi, en typ av röntgen som mäter responsen vid neurologisk aktivitet. När de enspråkiga utförde uppgifterna i testet strömmade mer syre eller blod till det område i hjärnan där informationen hanterades. Hjärnan fick alltså jobba mer än när de flerspråkiga hanterade samma information. Hos de flerspråkiga krävdes mindre ansträngning.

    Forskarnas förklaring till skillnaden är att flerspråkiga är vana vid att filtrera information eftersom de ständigt väljer mellan olika språk. Därför sker processen smidigare än hos enspråkiga som inte ställs inför liknande val lika ofta.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Lässvårigheter och bristande hörförståelse i årskurs 2 innebär i regel svårigheter att klara de nationella proven i årskurs 3. Genom att tidigt identifiera barn som riskerar att inte klara målen i grundskolan finns större möjligheter att ge dem stöd. Det skriver Maria Levlin i en avhandling vid Umeå universitet.

    Varje år lämnar tusentals elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. I de nationella prov som genomfördes våren 2014 klarade 77,1 procent av tredjeklassarna samtliga delprov i svenska. I matematik var motsvarande siffra 64,7 procent och i svenska för invandrare 54,3 procent.

    Elever som i årskurs 2 har lässvårigheter har enligt Maria Levlin ofta problem även med hörförståelse. När det i årskurs 3 blir dags för nationella prov i svenska finns det ett starkt samband mellan resultaten och dessa svårigheter. Men kopplingen gäller inte bara svenska. Bristande hörförståelse förutsäger även svaga resultat i det nationella provet i matematik.

    I studien deltog 44 elever. I årskurs 2 testades deras språkförståelse och läsförmåga. Utfallet jämfördes sedan med resultaten i nationella proven i årskurs 3.

    En stor andel av de elever som fick underkänt i de nationella proven hade identifierats under de tester som Maria Levlin utförde året innan. Särskilt tufft var det för elever med sviktande läsförståelse. Därför föreslår Maria Levlin att läsförmåga och språkförståelse bör testas i andra klass. Då finns det möjlighet att ge elever extra stöd inför de nationella proven så att deras chans att klara kraven förbättras.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Efter att ha analyserat flera miljarder ord är ett amerikanskt forskarlag enigt. Ord med positiva associationer är betydligt vanligare än ord med negativa associationer. Och allra mest uppåt är de som talar spanska.

    Forskare vid University of Vermont, USA, har samlat in flera miljarder ord från böcker, inlägg på Twitter, översättningar till film och tv och sökningar på nätet. I tio olika språk – engelska, franska, spanska, tyska, portugisiska, koreanska, kinesiska, ryska, arabiska och indonesiska – listades de 10 000 vanligaste orden.

    Därefter fick modersmålstalare gradera orden på en skala mellan 1 och 9, där 1 motsvarade mycket negativt och 9 mycket positivt. På engelska fick till exempel laughter (’skratt') snittbetyget 8,50 medan terrorist fick 1,30. Artikeln the hamnade ganska precis i mitten av skalan med betyget 4,98.

    Samtliga typer av texter på spanska – sökning på nätet, böcker och inlägg på Twitter – hamnade högst upp i glädjetoppen. I botten återfanns kinesiska böcker. I alla språk och grupper var dock andelen positiva ord större än den negativa.

    Med hjälp av modersmålstalarnas associationer kunde forskarna med hjälp av ordens valörer säga att Greven av Monte Cristo slutade på ett mer optimistiskt sätt än Moby Dick. Genom att samla in inlägg från Twitter såg de att negativt laddade ord bredde ut sig efter terrorattentatet mot Charlie Hebdo, men att balansen var normal tre dagar senare.

    Forskarna anser att resultaten bevisar den så kallade Pollyanna-teorin. Den går ut på att människan har en tendens att se livet från den ljusa sidan, och att positivt laddade ord därför används oftare än negativt laddade ord.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • E-cigarett var ett av orden i Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2013. Substantivet kan nog sägas vara ganska etablerat. Men vad gör den som röker en e-cigarett?

    Det kan kallas e-röka och röka e-cigarett. En utmanare är det engelska lånordet vejpa. Verbet vape utsågs av Oxford Dictionaries till 2014 års ord i brittisk engelska. Vape är bildat till vapour (’ånga, dimma’).

    Än så länge förekommer i svenskan två stavningar av verbet: vejpa och vapa. På samma sätt som dejta och mejla håller på att gå segrande ur kampen mot dat(e)a och maila lär det vara den försvenskade stavningen som har de ljusaste framtidsutsikterna.

    I Sveriges Radio berättade vejparen Malin om hur hon använder e-cigaretter:

    Nu häller jag i lite av den här vätskan i min e-cigg och inhalerar. Det ger ingen rök och därför minskar ju risken att drabbas av KOL. Men bara för att jag gillar e-cigg kanske det inte ska vara tillåtet överallt, det finns säkert de som störs av att jag ”vejpar”.

    I Barometern debatterades under 2014 ett kommunalt förslag om förbud mot e-cigaretter. En läsare som tog avstånd från förbudet var Lena Johansson. Hon ansåg att kommunen inte hade förstått skillnaden mellan att röka vanliga cigaretter och att vejpa:

    Jag säger då det, att ta reda på lite fakta runt e-cigg och vejpning som det heter, för det är inte att röka, det är att vejpa. Sedan finns det e-cigg som inte har nikotin men för dem som vill sluta röka med hjälp av e-cigg är det bra alternativ och mycket hälsosammare. Kan bara tala ur egen sak har inte rört en vanlig cigg på en månad nu och kommer aldrig mer att röra en vanlig cigg när det finns så bra alternativ som att vejpa.

    I en krönika i Yle funderade Anna Maria Gustafsson, språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, före nyår på om vejpa skulle få plats i nyordslistan för 2014:

    Redan förra månaden avslöjade brittiska Oxford Dictionaries att årets engelska ord är verbet vape, som betyder att dra i sig ånga (eng. vapour) från e-cigaretter. Det ska bli intressant att se om den svenska motsvarigheten vejpa går in på Språkrådets lista också. Själva e-cigaretten dök in på listan redan i fjol. Jag tror jag satsar en slant på vejpa, faktiskt.

    Så blev det inte. Men kanske 2015?

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det är i dag 500 år sedan semikolonets skapare avled. Kanske hade Aldo Manuzio i dag gillat att fler yngre än äldre använder semikolon. Eller beklagat sig över att skiljetecknet ofta felanvänds.

    Den italienske boktryckaren Aldo Manuzio avled den 6 februari 1515. Han gav inte ut bara romerska och grekiska klassiker. Han var också den som skapade det moderna semikolonet. I dag firas därför semikolonets dag.

    Semikolon är ett skiljetecken som många känner lite extra för. Det är en favorit för Språktidningens läsare.  Men det är bara ett av tre semikolon som används korrekt.

    I en C-uppsats i nordiska språk vid Lunds universitet undersöker Cecilia Imberg hur olika åldersgrupper använder semikolon. Testpersonerna fick en rad exempelmeningar som skulle kompletteras med skiljetecken. De deltagare som var födda mellan 1984 och 1994 använde semikolon betydligt oftare än de deltagare som var födda mellan 1944 och 1964. Den yngre gruppen satte ut totalt 94 semikolon mot 63 för den äldre gruppen.

    Användningen av semikolon var inkonsekvent i bägge grupperna. Det tyder enligt Cecilia Imberg på att det finns en stor osäkerhet kring hur skiljetecknet ska användas. Flera deltagare uppgav självmant att just semikolon var ett tecken som de inte behärskade till fullo.

    Yngre personer valde oftare semikolon mellan uppräkningar och mellan huvudsatser med innehållsmässigt samband. Äldre föredrog i större utsträckning semikolon mellan huvudsatser där motsättning råder som samband.

    Siv Strömquist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, listade år 2000 fyra vanliga felanvändningar av semikolon: i stället för kolon före uppräkning, i stället för kolon före citat, i stället för kommatecken före bisats och i stället för kommatecken före efterställd benämning.

    Cecilia Imberg hittade i sitt material exempel på samtliga dessa felanvändningar. Vanligast var semikolon före bisats. Hon hittade dessutom två andra vanliga fel: i stället för kommatecken eller tankstreck vid parentetiskt inskott och i stället för tankstreck vid paus före något oväntat.

    Den som är intresserad av att lära sig mer om skiljetecken kan torsdagen den 12 februari lyssna på Siv Strömquist, författare av Skiljeteckensboken. På Kulturhuset i Stockholm talar hon om hur olika skiljetecken används – och hur de bör användas. Alva Dahl, språkvetare och översättare, pratar torsdagen den 19 mars om hur skiljetecken används i litteraturen. Mer information om föreläsningarna hittar du här.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Mansplain (’förklara ett fenomen på ett nedlåtande sätt’) var 2014 års ord i australisk engelska. Valet gjordes av Macquarie Dictionarys jury. Vinnare i den allmänna röstningen blev share plate (’portion avsedd för flera kunder på restaurang’).

    Teleskopordet mansplain (bildat till man och explain) har gjort kometkarriär de senaste åren. Verbet används i synnerhet när en man förklarar en sak för en kvinna och utgår från att hon vet mindre än honom. Det har fått syskon i ord som whitesplain och rightsplain, något vita respektive högerväljare kan ägna sig åt.

    Under 2014 fick mansplain, som är belagt sedan 2008, sitt stora genombrott i australisk engelska. Verbet utsågs därför av Macquarie Dictionarys jury till 2014 års ord. Under året tog det också plats i ordbokens elektroniska utgåva.

    I allmänhetens omröstning segrade share plate. Ordet används framför allt i restaurangmiljö när matgäster delar på en stor portion av samma rätt.

    Hedersomnämnanden gick till binge watching (’serietittande’), bamboo ceiling (’bambutak, osynlig barriär som förhindrar att personer med asiatisk bakgrund lyckas göra karriär i samhället’), lifehacking (’tillämpning av olika knep eller genvägar för att underlätta vardagen’) och selfie stick (’selfiepinne’).

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Jag har en fråga med anledning av artikeln om vikingarna i Språktidningen nummer 8/14. Vi har sett tre vågor av invandring från Skandinavien (huvudsakligen ”Danmark”) till England. Vid den sista vågen hade man uppehållit sig några generationer i Normandie och gått över till franska språket så där kan man förstås se stora språkskillnader. Men hur var det med de två första vågorna? Anglerna, saxarna och jutarna kom på 400-talet och vikingarna på 7-800-talet. Fornnordiskan var enligt artikeln ganska enhetlig fram till 900-talet. Hur stora var egentligen skillnaderna i språk mellan de som kom på 400-talet och de som började komma mot slutet av 700-talet? Man får ofta intryck av att skillnaderna var mycket stora trots att kontakterna varit täta.

    Lars Andersson

    Svar: Det är riktigt att Storbritannien träffats av (minst) två, och om man räknar med de förfranskade ’normannerna’ från Normandie, tre, vågor av skandinaver. Den första kända är förstås när angler, saxar och jutar (och antagligen också friser) invaderar England på 400-talet, den andra är när ’vikingarna’ härjar i England och sedan etablerar Danelagen i centrala delarna. Frågan lyder alltså hur stora de språkliga skillnaderna varit mellan dessa folk, när de möts.

    Angler och saxar (och friser) talade vad vi kallar för ett västgermanskt språk, jutarna, får vi anta, ett nordgermanskt. Hur det har gått till när Proto-Germanska (eller urgermanska, som vi säger i Sverige) splittrades upp i nord-, väst- och öst-germanska, har vi ganska dimmiga uppfattningar om. Östgermanskan, dvs. i princip gotiskan, har vi gott grepp om tack vare Silverbibeln i Uppsala, men för de övriga två måste vi förlita oss på framförallt de fåtaliga runinskrifterna med det äldre runalfabetet (den äldre futharken). Här pågår forskning tämligen intensivt för närvarande, där de senaste rönen räknar med att jutarna på Jylland haft ett slags språklig mellanställning mellan nord- och väst-germanskan. Anglernas, saxarnas (och frisernas) språk smälter av allt att döma snabbt samman i England och utveckals till fornengelska, och på samma sätt genomgår det andra västgermanska språket, ’ur-tyskan’, stora förändringar, med uppkomsten av en fornlågtysk dialekt och en fornhögtysk (som exv. genomgår den fornhögtyska ljudskridningen, även kallad den andra germanska ljudskridningen, då exv. ett *watr, i engelskans water, resulterat tyskans wasser). Danelagen antar man har varit tvåspråkigt långt fram i tiden; anglosaxiska och nordiska.

    Den stora frågan är då om de nordbor som kommer till England på 700- men framför allt på 800-talet kunnat förstå det fornengelska språket. Personligen har jag svårt att tro det. Ett av skälen är dels att fornengelskan, på vanligt sätt, utvecklats på sitt sätt, dels att det urnordiska språket genomgår en radikal förändring under just 700- och 800-talen, med förändringar som omljud (gasti- > gäst), brytning (*bernu > björn), synkope (försvagning eller förlust av slutstavelser) och assimilationer och sammandragningar med förlust av ljud, vilket leder till ordreduktion (Hlewagastir > Lägästr). Det fornnordiska språket kommer således att skilja sig ganska mycket från fornengelskan vid tiden omkring år 800.

    Intressant nog – och detta är helt nya forskningsrön – har professor Jan Terje Faarlund i Oslo, föreslagit att det språk som vi kallar medelengelska, och som talades i England efter att normannernas franska ånyo ersatts av engelska, denna medelengelska inte är att definiera som emanerande ur västgermanska utan ur nordgermanska. Fornengelskan skulle således vara att klassificera som ett västgermanskt språk, medan medelengelskan ett nordgermanskt! Detta senare språk skulle syntaktiskt vara baserat på nordgermanskan med ett starkt inslag av anglosaxiskt och franskt ordförråd. Sannolikt kommer dessa nya forskningsresultat att resultera i en intressant diskussion i forskningen.

    Stefan Brink, professor i skandinaviska studier vid University of Aberdeen

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När berättandet behandlas som en grundbult i människans liv talas det ibland om Homo narrans, den berättande människan. Törsten efter goda berättelser tycks oändlig. Karriärer och liv liknas vid berättelser. I dokusåpor och tävlingsprogram står ständigt utslagna deltagare med tårarna rinnande nedför kinderna och snyftar om att elimineringen inte utgör slutet på deras resa eller deras berättelse.

    Uppenbarligen finns det en lockelse i att alltid vara i rörelse. Att kunna säga där var jag i går men här är jag i dag. Att nå berättelsens höjdpunkt men ändå fortsätta att sträva framåt på den där resan.

    I sin doktorsavhandling Organisationer berättar har Hanna Sofia Rehnberg studerat strategiskt berättande. Hon analyserar hur två företag, en kommun och en församling använder berättelser för att bygga sina varumärken. Gemensamt är att organisationerna gärna ska betraktas som en person som det går att relatera till. Tänk Ica-Stig i stället för en jättekoncern med tiotusentals anonyma medarbetare.

    Ett av de företag som Hanna Sofia Rehnberg har studerat är Fjällräven. Det strategiska berättandet genomsyrar marknadsföringen. Ett nytt plagg lanseras inte på kontoret utan i vildmarksmiljö där det serveras frystorkat campingkäk i stället för snittar. En ny ryggsäck utvecklas inte av designavdelningen, utan av namngivna medarbetare som kånkar runt på den i vått och torrt.

    Fjällräven försöker helt enkelt skapa en berättelse som går ut på att företaget lever som det lär. Därmed lyckas företaget inte bara lansera nya produkter, utan på köpet medföljer ett generöst paket med värderingar och associationer. Om de uppfattas som attraktiva kan kunden identifiera sig med företagets berättelse.

    Det andra företaget Hanna Sofia Rehnberg tittar närmare på är Max. Hamburgerkedjan som – åtminstone enligt den egna berättelsen – är något av en David som ständigt lyckas besegra Goliat (alias McDonald’s). Max står för småskalighet, hygglighet och jordnärhet. I berättelsen smyger företaget in kunderna som allierade mot Konkurrenten Som Aldrig Nämns Vid Namn.

    Med hjälp av humor ser Max till så att överdrifterna och uppdelningen i gott och ont går att svälja. När företaget utropar sig till segrare i hamburgerkriget har Max också prånglat ut de egna värderingarna och fått dem att framstå som riktiga.

    Även hos Max tycks det strategiska berättandet vara något som präglar företagets kommunikation. Inför herrarnas U21-EM i fotboll sommaren 2009 stod det klart att arrangören Uefa, som sponsrades av McDonald’s, tänkte tvinga Max att stänga restaurangen på Borås arena under mästerskapet. Sponsoravtalet dikterade nämligen att bara McDonald’s skulle få sälja hamburgare till åskådarna.

    När företrädare för Max kommenterade tvisten var argumenten välkända. Det hette bland annat att McDonald’s bara tänkte på pengar och att företaget försökte bestämma över en hel stad. Max fick visserligen inte sälja några hamburgare på arenan under turneringen, men pr-matchen vann företaget. Och David framstod därmed åter som något slags moralisk segrare mot Goliat.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Sällan är politiker så språkligt kreativa som när de ska fördöma motståndares förslag. När Alliansen regerade samtidigt som arbetslösheten ökade anklagades den av oppositionen för att ägna sig åt pysselsättning. Efter regeringsskiftet i höstas dröjde det inte länge förrän samma anklagelse riktades mot de rödgröna.

    Inför valet 2006 talade Alliansen mycket om den massarbetslöshet som de ansåg att Socialdemokraterna orsakat under sin tid vid makten. In i debatten kom politiska nyord som anställningsbarhet och arbetslinjen. Åtta år senare hade antalet arbetslösa svenskar ökat – men då ville Alliansen inte längre tala om massarbetslöshet.

    Nu ska Socialdemokraterna och Miljöpartiet försöka få bukt med arbetslösheten. Om den nya regeringen lyckas infria alla vallöften om förbättrad sysselsättning återstår att se. Annie Lööf, ledare för Centerpartiet, kallar på Twitter regeringens recept för ”AMS-trams, pysselsättning & hittepå-jobb”. I stället efterlyser hon i en rapport satsningar som ger fler riktiga jobb.

    Åtminstone en sak är Alliansen och de rödgröna överens om. Riktiga jobb är synonymt med sysselsättning. Arbetsmarknadsåtgärder är däremot ofta synonymt med pysselsättning.

    Bilden av pysselsättning är jobb som inte skulle utföras om de inte ingick i en arbetsmarknadsåtgärd eftersom det inte är nödvändigt att de utförs. De pysselsatta sysslar för att fylla ut tiden och – möjligen – för att snygga till statistiken.

    I ett blogginlägg från sommaren 2013 var det socialdemokraten Ylva Johansson som beskyllde Alliansen för att ha lagt fokus på pysselsättning:

    Fas 3 måste få ett slut! Istället för att hitta på ”pysselsättning” måste människor få chans till riktigt jobb eller riktig utbildning.

    Pysselsättning är belagt i svenskan sedan 1996. Sysselsättning har funnits i språket sedan 1764.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg