Prenumerera på bloggen
  • Grammatiklunch, grammatikfika, grammatikmingel och massor av föreläsningar om grammatik. Det är något av vad som står på programmet när Grammatikdagen firas fredagen den 21 mars.

    Språkstudion vid Stockholms universitet bjuder in till grammatiklunch med början klockan 12. Under en timme får gästerna smaka på föreläsningar om spansk och tysk grammatik. Dessutom diskuterar Håkan Rosenqvist, som bland annat skrivit Uttalsboken, om uttal är grammatik.

    En heldag med föreläsningar och avslutande mingel arrangeras vid Göteborgs universitet. Det bjuds bland annat på föreläsningar om grammatikundervisning, jämförelser av användningen av most och the most mellan engelska, tyska och svenska och maskulina flickor och feminina pojkar i somalisk grammatik.

    Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet ägnar eftermiddagen den 21 mars åt föreläsningar och fika. På programmet märks bland annat föredrag om enspråkiga och tvåspråkiga barns bearbetning av grammatik i hjärnan och konsten att lära sig danska på 20 minuter.

    Författaren Bengt Pohjanen gästar Luleå tekniska universitet och berättar om hur det är att skriva på tre språk. På schemat för Grammatikdagen finns också föreläsningar från universitetes egna forskare och lärare om ämnen som nonsensgrammatik, kognitiv lingvistik och tysk grammatik.

    Uppsala universitet bjuder på eftermiddagen in till populärvetenskapliga föreläsningar. Programmet för dagen är dock inte klart.

    Mer information om de olika evenemangen finns genom de olika länkarna. På Grammatikdagens webbplats finns inte bara programmen utan även grammatikkviss, recept på grammatikbakelser med mera. Vissa evenemang kräver föranmälan så det kan vara bra att i god tid boka in årets firande av Grammatikdagen!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Även tvåspråkiga barn blir helst kompisar med barn som talar modersmålet utan främmande accent. Precis som enspråkiga barn vill de helst umgås med andra som talar samma språk på samma sätt. Det visar en kanadensisk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.

    Flerspråkighet ger barn fördelar som exempelvis ett vassare arbetsminne. Men det förändrar inte attityden till främmande accenter. En grupp kanadensiska forskare trodde att tvåspråkiga barn skulle vara mer positivt inställda till personer som talade deras modersmål med brytning än enspråkiga barn. Så var inte fallet.

    I studien deltog tvåspråkiga barn med franska eller engelska som modersmål samt trespråkiga barn med haitisk kreol som modersmål. Samtliga 24 deltagare talade både franska och engelska. Barnen med franska och engelska som modersmål läste in meningar på respektive språk, medan barnen som hade haitisk kreol som modersmål läste in meningar på både franska och engelska men med en främmande accent.

    Därefter fick 44 barn, 5- och 6-åringar bosatta i Montrealområdet, lyssna på inspelningar av samma meningar upplästa av modersmålstalare och talare med en främmande accent. Barnen fick sedan mening för mening ange vilken talare de helst ville ha som vän. Den stora majoriteten valde konsekvent personer som talade det egna modersmålet utan brytning.

    Förklaringen är enligt forskarna att barn i regel helst interagerar med personer som de uppfattar som lika dem själva. Brytningen kan därför vara en signal om att en person inte självklart ingår i den egna gemenskapen. Därför anser forskarna att det är bra om föräldrar talar med sina barn om att det enda en främmande accent säger om en person är att den inte talar sitt modersmål.

    Anders

    0 kommentarer
  • För 60 000 år sedan kan neandertalmänniskan ha vandrat på jorden med lika utvecklad talförmåga som dagens människa. Neandertalaren hade fysiska förutsättningar som andra av människans närmaste släktingar saknade. Bakom teorin står ett forskarlag från University of New England i Armidale, Australien. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    Språkets uppkomst är en gåta som genom åren har besvarats på många olika sätt. Somliga har hävdat att neandertalmänniskan saknade kognitiva och fysiska förutsättningar för att kunna tala. Australiske paleontologen och zoologen Stephen Wroe håller inte med.

    Han har tillsammans med andra forskare studerat lämningarna av en 60 000 år gammal neandertalare som påträffades i dagens Israel. Stephen Wroes slutsats är att neandertalmänniskan kan ha haft en talförmåga lika utvecklad som dagens människa.

    Nyckelfyndet är ett tungben. Det skiljer sig avsevärt från människans närmaste levande släktingar, schimpansen och bonobon. Men det är närmast identiskt med människans.

    Denna likhet bevisar i sig ingenting. Men Stephen Wroe utformade modeller av neandertalmänniskan och konstaterade att tungbenet var utformat som människans och tros ha haft samma funktioner. Därför anses neandertalaren också ha haft samma möjligheter att tala som dagens människa.

    Om det faktiskt var så att neandertalaren använde språk på samma sätt som människan gör 60 000 år senare låter forskarna vara osagt. De anser dock att det är troligt att språkets ursprung går tillbaka längre i tiden än vad som tidigare hävdats av vissa forskare.

    Här kan du läsa mer om teorier kring språkets uppkomst.

    Anders

    0 kommentarer
  • På fredag fyller Reykdal Máni Magnússon fyra år. I söndags döptes han efter en nästan lika lång strid med de isländska myndigheterna. Pojkens föräldrar är de andra som har tagit strid mot den isländska namnlagen i domstol och vunnit.

    Redan när pojken var knappa halvåret gammal hade föräldrarna Magnús Ninni Reykdalsson och Sóley Hulda Hólmarsdóttir bokat tid för dop i en kyrka i Selfoss på södra Island. Men Mannanafnanefnd, den nämnd som avgör om namn som inte redan finns upptagna i förteckningen Mannanafnaskrá ska godkännas, sade nej till förnamnet Reykdal. Nämnden ansåg att efterleden -dal var olämpligt eftersom den främst förekommer i mellan- och släktnamn.

    Sedan dess har han kallats Drengur ('pojke') i folkbokföringen. Det ”namnet” tilldelas automatiskt alla manliga isländska medborgare som har fyllt sex månader och som inte har något godkänt namn registrerat.

    Föräldrarna valde så småningom att stämma staten. Före jul beslutade Héraðsdómur Reykjavíkur att förnamnet Reykdal skulle godkännas. Domstolen motiverade utslaget med att Mannanafnanefnd inte tagit tillräcklig hänsyn till att det faktiskt funnits en viss tradition för namnet Reykdal. Så hette till exempel Reykdal Mánis farfar.

    Domstolen ansåg också att nämnden tolkade namnlagen för snävt. Syftet med den hade aldrig varit att för nya bärare blockera namn som tidigare använts.

    Inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir valde att inte överklaga domstolens beslut. Därmed tvingades Mannanafnanefnd backa och lägga till Reykdal på listan över godkända pojknamn. I söndags döptes han i Selfosskirkja.

    Det är andra gången inom loppet av ett år som missnöjda föräldrar stämmer staten och går segrande ur tvisten. Först ut var då 15-åriga Blær Bjarkardóttir och modern Björk Eiðsdóttir som efter många års envis kamp fick rätt i domstol. Blær blev då det första isländska förnamnet som godkändes för både flickor och pojkar.

    Det finns på Island ett utbrett missnöje med namnlagen. I alltinget har liberala Ljus framtid lagt ett förslag om att avskaffa Mannanafnanefnd, skrota Mannanafnaskrá och tillåta nya släktnamn. Namn ska enligt motionen bara kunna stoppas om de kan uppfattas som stötande eller stavas på ett sätt som avviker från isländska normer. Det blir då upp till myndigheter eller präster att begära en prövning av lämpligheten. Frågan ska då hamna hos inrikesdepartementet där ministern ska fatta beslut inom fyra veckor.

    Här kan du läsa mer om hur det gick till när Blær Bjarkardóttir fick sitt namn och här kan du se tv-kanalen Stöð 2:s inslag från dopet av Reykdal Máni Magnússon.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ryska trupper på ukrainskt territorium gör att Europa i dag står på randen till ett krig. Bakom det ryska agerandet ligger en ideologi som ibland kallas putinism efter Rysslands president Vladimir Putin.

    De senaste dagarna har rapporterna om ryska kränkningar av ukrainskt luftrum, trupprörelser på ukrainskt territorium och belägring av Krimhalvön duggat tätt. Officiellt heter det att Ryssland försvarar etniska ryssars intressen. I praktiken handlar det dock närmast om en rysk invasion.

    Vladimir Putin har många gånger sagt sig sörja Sovjetunionens sammanbrott. Stormaktsambitionerna har gjort att han främst sneglat mot Ukraina som ett led i att återskapa det forna imperiet. En stor del av Ukrainas befolkning är etniska ryssar och på Krim finns också Svartahavsflottans bas. I retoriken är det avgörande för Vladimir Putins försök att rättfärdiga kränkningarna av Ukrainas suveränitet.

    President Vladimir Putin följer en ideologi som kallas putinism. Den beskrivs i Dagens Nyheter på följande sätt:

    Här visar sig också kärnan i putinismen: att säkra det egna auktoritära styret, och det korrupta system det vilar på, går alltid först. Putins övertalnings­metoder inskränker sig till våld och trakasserier. Och han är livrädd för vilken dragningskraft ett verkligt demokratiskt Ukraina skulle kunna utöva på den ryska befolkningen.

    Putinism är inget helt nytt begrepp. Det är belagt i svenskan sedan 2001 och har sedan dess då och då förekommit i dagspressen. Inledningsvis kontrasterades det ibland mot jeltsinism, en ideologi uppkallad efter ex-presidenten Boris Jeltsin och som enligt Aftonbladet resulterade i ”en minimal stat och gigantiska förlustaffärer för medborgarna”.

    Användningen av putinism har ökat kraftigt det senaste året i takt med att Vladimir Putins stormaktsambitioner blivit allt starkare och situationen i Ukraina allt mer kritisk. Expressen skriver i en ledare att Ukrainas befolkning genom omfattande protester visat sitt missnöje med putinismen:

    Under president Viktor Janukovytjs styre fick det ukrainska folket dock uppleva putinismen och genom revolutionen på Majdan visade man tydligt att man inte uppskattade den samhällsmodellen.

    Vladimir Putins agerande har ibland jämförts med andra ideologier där respekten för människovärdet brister. I Sydsvenskan jämför Per T Ohlsson putinism och nazism:

    Putins korrupta och despotiska styre är vedervärdigt. Att hans revanschistiska politik också får svåra konsekvenser för Rysslands grannar bekräftas just nu i Ukraina. Men "putinism" är inte nazism och Ryssland är inte Nazityskland.

    Anders

    0 kommentarer
  • En luftig röst anses mer attraktiv än en knarrande röst. Men mest tilltalande är ett uttal som påminner om den egna dialekten och en röst som liknar den egna rösten. Det visar en studie från University of British Columbia i Vancouver, Kanada, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    I studien fick deltagarna – 15 män och 15 kvinnor samtliga bosatta i Kalifornien – lyssna till totalt 60 inspelade röster. De fick sedan sätta betyg på varje röst.

    Tidigare forskning indikerar att röster som uppfattas tillhöra storvuxna män och småvuxna kvinnor ses som mest attraktiva. De resultaten får stöd av den kanadensiska studien. Men den identifierar också andra faktorer som förklarar varför vissa röster anses mer lockande än andra.

    Deltagarna föredrog konsekvent uttal som hörde hemma i den egna regionala dialekten. Ett sådant exempel var oogoose, ett vokalljud som i Kalifornien skiljer sig från exempelvis norra USA genom att uttalas längre fram.

    En känsla av social tillhörighet tros vara förklaringen till preferensen för bekanta uttal och röster. Det gäller både män och kvinnor. Forskarna hittade också tydliga skillnader mellan könen.

    Läckande och luftiga kvinnoröster ansågs mer tilldragande än knarrande kvinnoröster. En läckande röst har ett hörbart luftläckage på grund av en öppning mellan stämbanden – som exempel i studien nämns Marilyn Monroe – och förknippas traditionellt med ungdomlighet och god hälsa. En knarrande röst har låg luftåtgång och associeras ofta till en person som är trött, förkyld eller röker. Som exempel på knarrande kvinnoröster nämns systrarna Kardashian och skådespelaren Ellen Page.

    Röster som upplevdes tillhöra storvuxna män rankades som attraktiva. Deltagarna föredrog också män som främst använde kortare ord än män som använde längre ord.

    Att i nordamerikansk engelska använda längre ord är enligt studien förknippat med kvinnligt tal medan män i genomsnitt använder något kortare ord. Deltagarnas förkärlek för kortare ord illustrerar därför ett samhällsmönster där mannen utgör normen.

    Men alla uppskattar inte enbart dialekter som påminner om den egna. Främmande accenter uppfattas ofta som tilltalande. Forskarnas förklaring till detta är att den sociala tillhörigheten bara påverkar dialekter som ligger nära den egna. När tillhörigheten inte längre är en avgörande faktor upplevs mer avlägsna dialekter och främmande accenter som spännande och attraktiva.

    Anders

    Foto: USMC Archives

    0 kommentarer
  • Två av tre anser att det är riktigt att omtala en person med hen om den själv vill detta. Men lika många sågar också Nöjesguidens val att ge ut en tidning där hen ersatte han och hon. Det visar en undersökning bland gymnasieelever på fyra skolor i Stockholm.

    Undersökningen genomfördes av Karl Modig, Sam Andersson och Jonatan Brihage som går sista året på Blackebergs gymnasium. De har genom enkäter intervjuat sammanlagt 118 elever från fyra olika gymnasieskolor i Stockholm. Eftersom det totala elevantalet på Stockholms gymnasier är omkring 36 000 är det bara en liten del som ingår i undersökningen. Det finns alltså frågetecken för hur representativa resultaten är – men de visar på flera intressanta tendenser.

    Hela 67,6 procent svarar att det är lämpligt eller mycket lämpligt att tilltala en person med hen om den själv föredrar hen. På en sexgradig skala svarar 16 procent att hen i högsta grad fyller en språklig funktion medan 6 procent uppger att hen inte har någon funktion alls. Totalt kan 57 procent av de tillfrågade sägas vara positiva till hen – de ger pronomenet betyget fyra, fem eller sex på den sexgradiga skalan.

    Däremot uppskattade betydligt färre Nöjesguidens val att ge ut ett nummer där han och hon konsekvent ersattes av hen. Bara 31,2 procent ansåg att det var lämpligt eller mycket lämpligt, medan hela 68,5 procent tyckte att det var olämpligt eller mycket olämpligt.

    Deltagarna fick också ta ställning till tre exempelmeningar där de fick gradera hur lämpligt det var att använda hen. En klar majoritet svarade att hen kunde användas vid samtliga tillfällen.

    Dottern: ”Mamma, jag var hos doktorn i dag!”

    Mamman: ”Åh, vad sa hen?”

    Dottern: ”Hon sa att jag kommer att bli frisk!”

    I ovanstående exempel tyckte 72,8 procent att det var lämpligt eller mycket lämpligt att använda hen.

    Sara: ”Kalle, har du träffat Kim?”

    Kalle: ”Nej, vem är hen?”

    Sara: ”Han är min kompis.”

    Här gav 65,2 procent tummen upp till användningen av hen.

    Birgitta: ”Ursäkta, jag vill prata med butikschefen. Var kan jag hitta hen?”

    Sanna: ”Han jobbar tyvärr inte i dag, ni får återkomma i morgon.”

    Birgitta: ”Jag förstår. Tack i alla fall!”

    I detta exempel svarade 79,5 procent att hen var lämpligt. Värt att notera är att fler accepterade hen när det i exempelmeningarna gällde yrkestitlar än personnamn.

    Anders

    0 kommentarer
  • Leonore Lilian Maria blir namnet på det senaste tillskottet till kungafamiljen. Prinsessan får därmed dela namn med 128 svenska kvinnor, varav 35 har Leonore som tilltalsnamn. Ytterligare 243 personer heter Leonor.

    Leonore är en kortform av Eleonora. Namnet är romanskt men tros ha arabiskt ursprung. Det betyder ’Gud är mitt ljus’.

    Både Lilian och Maria är namn som förekommer i prinsessan Madeleines och Christopher O’Neills släkt.

    Prinsessparet går därmed samma väg som kronprinsessparet. Estelle Silvia Ewa Mary introducerade ett nytt tilltalsnamn i kungahuset medan de tre övriga namnen var blinkningar till släktingar och andra kungahus.

    Estelle fick dock ingen skjuts uppåt i namnstatistiken av kronprinsessparets val. I stället pekade trenden uppåt ända tills hon fick namnet. År 2011 gavs 64 flickor namnet Estelle. Sedan dess har Estelle dalat i popularitet. År 2012, då prinsessan Estelle föddes, fick 55 nyfödda flickor namnet Estelle. Förra året sjönk antalet till 33 nya bärare.

    Namnet bärs i dag av 1 480 kvinnor varav 700 har Estelle som tilltalsnamn.

    Anders

    Foto: Christopher O’Neill

    0 kommentarer
  • De senaste veckorna har Leninstatyer välts omkull över hela Ukraina. Att göra sig av med statyerna är ett symboliskt sätt för ukrainare att kapa banden till Ryssland. Statyvältningarna har blivit så vanliga att de nu kallas leninopad.

    Snegopad betyder 'snöfall'. Eftersom denna vinter i Ukraina snarast kännetecknas av de nedrivna Leninstatyerna kallas företeelsen leninopad, 'Leninfall'.

    För att välta statyerna tar demonstranterna ofta hjälp av tunga fordon som en traktor, en kranbil eller en lastbil. Ett rep binds runt statyn – ofta runt Lenins huvud – medan den andra änden knyts fast i fordonet. När fordonet drar med sig statyn faller den med ett brak till marken. Totalt ska närmare hundratalet statyer och monument ha förstörts den senaste tiden.

    Ovan kan du se exempel på leninopad.

    Anders

     

    0 kommentarer
  • Komikern Henrik Schyffert hade 2012 en taxerad inkomst på över två miljoner kronor. Samtidigt lånade han ut sin röst till en reklamfilm för Socialdemokraterna. I föreställningen Ägd kallas han av Fredrik Lindström därför champagnesocialist.

    Cocktailsosse och gåsleversocialist är några sedan tidigare etablerade nedsättande benämningar på välbeställda vänsterväljare. Precis som champagnesocialist antyder de att det finns en konflikt mellan lyxkonsumtion och vänsterideal.

    I föreställningen Ägd skriver Dagens Nyheter att Henrik Schyffert kommer "ut som rik". Han har tidigare också kommit ut som socialdemokrat. I Ägd, skriver Dagens Nyheter, får han av Fredrik Lindström veta att det finns en motsägelse mellan miljoninkomsterna och det politiska ställningstagandet:

    När man berättar exakt hur mycket man tjänar så känns det i rummet. Luften stelnar. Men då är det bara att ta publiken i handen, förklara att nu tar vi oss igenom det här tillsammans och det kommer att gå bra, säger Henrik Schyffert som benämns som champagnesocialist av Fredrik Lindström i föreställningen.

    Det finns dock fler champagnesocialister i landet än Henrik Schyffert. I Dagens Nyheter skriver Fredrik Strage om hur det samtidigt går att  "njuta av kapitalismens frukter medan man kämpar för en rättvis fördelningspolitik":

    Uttalandet påminner om hur dj-duon Rebecca & Fiona tagit tillbaka ordet "champagnesocialist" och vänt det till något positivt. Deras engagemang blir inte mindre genuint bara för att de sponsras av klädmärken eller låter sina house­beats ackompanjeras av klirrande champagneglas. De använder, likt de flesta människor, varumärken för att bygga sina identiteter. Om den här utvecklingen fortsätter inom vänstern kommer Mona Sahlin på ålderns höst att kunna boka gravplats i Louis Vuitton-butiken utan att behöva skämmas.

    Champagnesocialist är belagt i svenskan sedan 2002. Ordet är fortfarande sällsynt men användningskurvan pekar uppåt. På engelska förekommer sedan tidigare champagne socialist med samma betydelse.

    Anders

    Foto: Mats Bäcker

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg