Prenumerera på bloggen
  • På nätet kämpar medier för att kunna ta betalt av läsarna. Olika typer av betalväggar och abonnemang har funnits länge. En metod som spås bli allt vanligare är mikrobetalningen.

    Utvecklingen på den svenska mediemarknaden kan ibland framstå som lätt motsägelsefull. Många mediehus har alltjämt sina största intäkter från tryckta tidningar. Men både upplagorna och annonsintäkterna dalar. Dagen då det inte längre är lönsamt att ge ut den tryckta tidningen närmar sig för vissa – och då är frågan vad som återstår. På nätet växer visserligen både antalet läsare och annonsintäkterna, men de mediehus som faktiskt tjänar pengar på nätet är inte många. Intäkterna från nätet ökar helt enkelt inte lika snabbt som intäkterna från tryckta tidningar minskar. Reaktionen på denna utveckling har inte sällan varit att på olika sätt minska kostnaderna för den tryckta tidningen och att i stället satsa på nätet. Inom branschen går detta stålbad ofta under namnet den digitala omställningen.

    En betalningsmetod som det talas allt mer om är mikrobetalningen. Här köper inte användaren ett abonnemang eller ett visst antal artiklar. I stället kan den betala för artiklar styckvis.

    Journalisten berättar om hur norska Fædrelandsvennen var först i landet med mikrobetalningar. Fler norska tidningar väntas följa efter:

    Även Stavanger Aftenblad, som även den ägs av Schibsted, har planer på att införa mikrobetalning. Schibsted testar en variant av mikrobetalning som ska bli klar denna vecka, enligt Roger Lian som är chef för Digitala intäkter och innovation på Schibsted. Hur mycket artiklarna kommer att kosta är ännu inte klart.

    En mikrobetalning behöver inte gälla just journalistik. Även appar och andra digitala tjänster som kostar några kronor köps ofta genom mikrobetalning. Syftet med de små beloppen är att skapa förutsättningar för många spontanköp. Metoden skulle inte fungera med fakturor eftersom hanteringskostnaderna skulle bli högre än intäkterna för varje köp.

    I Breakit säger Alexander Bard att mikrobetalningar snart kommer att slå igenom på bred front:

    Den stora revolutionen som står runt hörnet är mikrobetalningar. Det blir lättare och lättare att överföra små summor, som känns mindre i plånboken.

    Det finns inget vedertaget tak för mikrobetalningar. Hos Paypal går gränsen vid 4 dollar.

    På engelska talas det om micropayment.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En mutation i en gen kan vara orsaken till stamning. Forskare kan nu genom experiment på möss visa att samma mutation utlöser ett beteende som liknar stamning. Studien är publicerad i tidskriften Current Biology.

    Att stamning har neurobiologiska orsaker är något som forskarvärlden i dag ställer sig bakom. Länge troddes stamning vara ett resultat av nervositet. Forskning har dock visat att stamning kan gå i arv.

    Sedan tidigare har en mutation i en gen kopplats till stamning. Ett amerikanskt forskarlag anser att denna gen, som kallas Gnptab, har liknande funktioner även hos möss. Mutationen får möss att göra längre pauser i sina läten än möss som inte har mutationen.

    Möss har ett komplicerat system av högfrekventa läten. Ungar ger bland annat ifrån sig ljud om de separeras från mamman, om de möter andra möss och om de upplever smärta.

    Forskarna tog fram en algoritm för att kunna analysera pauser i mössens läten. Möss som hade mutationen gjorde inte bara längre pauser. De upprepade dessutom samma läten i större utsträckning.

    Därefter tillämpades samma algoritm på människor. Personer som stammade visade upp samma mönster som hos möss med en mutation i Gnptab.

    Även om forskarna tror sig ha hittat den gen som har en nyckelroll vid stamning är alla frågor långt ifrån besvarade. Nästa steg är att kartlägga exakt vilken koppling genen har till människans talförmåga. Först därefter kan de nya rönen hjälpa till att lösa stamningens gåta.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • För 26 miljoner år sedan kunde tidiga tandvalar kommunicera med ekolokalisering. Redan då var innerörat anpassat för kommunikation. Jakten fortsätter nu för att hitta när dessa egenskaper uppkom.

    I Språktidningen 3/16 söker Östen Dahl efter språkets ursprung. Teorierna är många. Somliga forskare tror att föregångare till dagens människa lärde sig att tala redan för 2,5 miljoner år sedan. Vanligare är åsikten att det skedde för ungefär 100 000 år sedan.

    Redan för fyra miljoner år sedan fanns ”förmänniskor” med innerörat anpassat för röstkommunikation. Det finns ingen som hävdar att de skulle haft ett lika utvecklat språk som dagens människor, men de fysiska förutsättningarna fanns för att de på avstånd skulle kunna kommunicera med varandra på Östafrikas savanner.

    I gruppen tandvalar – där bland annat delfiner och tumlare ingår – fanns för 26 miljoner år sedan förmågan att kommunicera med ekolokalisering. I havets djup kunde föregångare till dagens delfiner kommunicera med varandra.

    Bakom denna slutsats står amerikanska och australiska forskare. De har analyserat ett 26 miljoner år gammalt inneröra tillhörande ett i dag utdött släkte av tandvalar. Trots de stora avstånden i tid var innerörat påfallande likt samma organ hos dagens djur. Några avgörande förändringar tycks inte ha skett.

    Forskarna tror att just denna egenskap bidrog till att tandvalar kunde sprida sig över världen. Med hjälp av högfrekventa ljud blev de till exempel effektiva i sin jakt på föda.

    En fråga som studien, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters, inte besvarar är när förmågan till ekolokalisering uppstod. Men uppenbart är att tandvalar i viss mån kunde kommunicera med ljud långt innan några ”förmänniskor” hade samma förutsättningar.

    Anders

    Illustration: Ghedoghedo/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • När Jerusalem belägrades och Juda rike upphörde 586 f.Kr. fanns det redan gott om personer som kunde läsa och skriva. Dessa kunskaper var avgörande för att några av de första bibliska texterna skulle ta form. Det hävdar israeliska forskare i en studie publicerad i PNAS.

    Exakt när de första bibeltexterna nedtecknades är alltjämt en gåta. Många tros dock ha tillkommit under 600-talet f.Kr. Nästa stora våg av texter uppstod först under 200-talet f.Kr.

    Länge har föreställningen varit att det i Juda rike under 600-talet f.Kr. var ytterst få som kunde läsa och skriva. Det är ett antagande som ett tvärvetenskapligt forskarlag vid universitetet i Tel Aviv nu ifrågasätter. De anser att det åtminstone måste ha varit några promille av befolkningen som hade lärt sig läsa och skriva.

    Forskarna har analyserat sexton inskriptioner funna i Arad, en på den tiden avlägsen fästning belägen söder om Döda havet. De fastslår att minst sex olika personer har bidragit till de olika inskriptionerna. Det var inte bara de högsta officerarna som kunde skriva, utan även personer med lägre grad behärskade konsten. Inskriptionerna består av instruktioner för trupprörelser och noteringar av kostnader för proviant.

    Arad var inte någon fästning där det fanns stora mängder soldater. Att så många ändå var läs- och skrivkunniga borgar enligt forskarna för att det var något som en ganska stor andel behärskade. Dessa kunskaper pekar i sin tur på att det redan under 600-talet f.Kr. fanns undervisning som spred dem i vidare kretsar. Därmed skapades också förutsättningarna för att många tidiga bibeltexter skulle kunna nedtecknas.

    Lika utbredda tros kunskaperna inte ha blivit på nytt förrän under 200-talet f.Kr. Därför anser forskarna att det är osannolikt att något större antal bibeltexter skapades mellan 586 och 200 f.Kr.

    Anders

    Foto: Michael Cordonsky

    0 kommentarer
  • För niondeklassare står betyg och bedömningar i centrum. Men ofta förstår de inte vilka krav som ställs. I stället försöker de framstå som goda elever.

    I en avhandling i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet undersöker Jennie Sivenbring elevers förhållande till lärarnas bedömningar. Hon har bland annat intervjuat 28 niondeklassare från tre olika skolor. Samtidigt som elevernas vardag i skolan till stor del handlar om bedömningarna har de svårt att förstå vilka krav som ställs på dem. Texterna de möter är ofta för svåra.

    Eleverna svävar alltså ofta i ovisshet när det gäller vad som förväntas av dem. Något de däremot har förstått är betygens betydelse. Detta understryks inte minst av att gymnasievalet är det första riktigt stora valet för niondeklassarna.

    Osäkerheten leder enligt Jennie Sivenbring till att niondeklassare i stor utsträckning spelar ett socialt spel där det gäller att framstå som en god elev. Många försöker medvetet skapa goda relationer till sina lärare i förhoppningen om att det ska återspegla sig i betygen. Det handlar inte om något slumpartat engagemang. Eleverna uppfattar ofta vilka lärare som tros kunna vara mottagliga och koncentrerar sina ansträngningar på dem.

    De niondeklassare som Jennie Sivenbring intervjuat säger att de försöker förstå vad lärarna menar. Språket som används när det gäller kunskapskrav och mål anses dock ofta vara för byråkratiskt för att eleverna ska förstå det. Det gäller i synnerhet bedömningar.

    Flera elever vittnar om att de utan problem förstår lärarna i klassrummet. Det är de skriftliga bedömningarna som många har svårt för. Så här berättar eleven Alex i avhandlingen:

    Jag läser ju väldigt mycket så jag förstår ju det mesta liksom, men man kan tänka sig att en människa som inte läser lika mycket och inte… pratar lika invecklat språk och så kan kanske inte riktigt förstår vad ens lärare skriver om en och kanske missuppfattar och det skulle vara lättare om de pratade lite mer vardagligt språk så som de pratar i klassrummet liksom det är ju inget fel på det.

    Så här säger eleven Sofia:

    Eh… jag brukar själv inte riktigt förstå de här omdömena så bra för jag tycker det är alltid väldigt svår svenska och väldigt svåra ord de är skrivna i så att det är väldigt svårt att tyda det de skriver – men det brukar va nånting sådär … jag vet inte det är svårt att förklara… det är så himla det är… när man själv inte har förstått vad det står, man kanske ser men jo du behöver förbättra dig på det fast de har skrivit det olika i annan ordföljd liksom.

    Här kan du ladda ner avhandlingen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att tala om flyktingstopp låter kanske för radikalt – i synnerhet för partier som åtminstone i teorin inte vill tumma på asylrätten och inte vill stänga gränserna. I stället talar framför allt moderata politiker betydligt hellre om flyktingpaus.

    Hur många flyktingar som kan få en fristad i Sverige råder det delade meningar om. Under senhösten började bostäderna sina till personer som sökt sig till Sverige på flykt undan krig, förtryck och fattigdom. Genom att införa en rad olika åtgärder som gjorde det svårare att ta sig in i landet minskade också antalet asylsökande.

    Flyktingpaus blev ordet som en lång rad politiker började använda. Till skillnad från flyktingstopp signalerar det att mottagandet inom en viss tid åter ska börja fungera på samma sätt som före pausen. Visserligen kan bägge orden enligt Svenska Akademiens ordlista definieras som ’uppehåll’, men det är uppenbart att stopp ofta uppfattas som mer definitivt. Det talas till exempel oftare om ett tillfälligt stopp än om en tillfällig paus.

    Moderater är också de politiker som oftast talar om flyktingpaus. Ordet förekommer just nu flitigt i samhällsdebatten, men när politiker med annan partitillhörighet talar om flyktingpaus refererar de ofta till utspel från Moderaterna.

    Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé säger i Gefle Dagblad att ”Sverige behöver en flyktingpaus”. Han säger också att partiet ”tror på ett tillfälligt stopp”. Moderater är också de politiker som oftast talar om flyktingpaus.

    Roger Hedlund, bostadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, säger till SVT att ett avbrott i flyktingmottagandet är nödvändigt:

    Det behövs en flyktingpaus för att vi ska kunna återhämta oss på bostadsmarknaden. Vi kan inte producera bostäder hur snabbt som helst och befolkningsökningen har absolut en stor påverkan.

    Flyktingpaus är belagt i svenskan sedan 2014. Ordet förekom sporadiskt i svensk press i ett års tid. I november förra året började användningen öka i snabb takt.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När tvååringar ställs inför uppgifter som de ska lösa lyckas de tvåspråkiga barnen bättre. Dessutom går stort ordförråd och vass problemlösningsförmåga hand i hand. Det skriver forskare i psykologi i en artikel i Journal of Experimental Child Psychology.

    Det är forskare vid Concordia-universitetet i Québec, Kanada, som har undersökt hur totalt 92 barn klarar att lösa problem. De tvåspråkiga barnen var exponerade för både franska och engelska och hämtades från regionen. De enspråkiga barnen kom från enspråkiga familjer i San Diego, USA. Barnen testades vid två tillfällen – vid 24 och 31 månaders ålder.

    I undersökningen ställdes barnen inför två uppgifter. Den första gick ut på att först lägga stora klossar i en stor hink och små klossar i en liten hink. Därefter fick de lägga de stora klossarna i den lilla hinken och de små klossarna i den stora hinken. Den andra uppgiften gick ut på att känna till namnet på frukter som de fick se på bild. I den andra delen visades en bild på en stor frukt med en liten frukt inuti. Uppdraget var i detta steg att peka på den mindre frukten.

    De tvåspråkiga barnen klarade dessa uppgifter med större hastighet och träffsäkerhet än de enspråkiga barnen. De barn som enligt forskarnas uppskattningar hade de största ordförråden i bägge språken klarade problemlösningen allra bäst.

    Förklaringen till skillnaderna är enligt forskarna att tvåspråkiga barn har större vana att snabbt växla mellan olika uppgifter. Flerspråkigheten skapar alltså en kognitiv flexibilitet som ger avtryck på många andra områden.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Spelar nyanser i språket någon roll? Ja, hävdar amerikanska forskare som studerat uttrycken the mentally ill och people with mental illness. När en viss egenskap får definiera en hel person påverkas attityderna ofta negativt.

    Det är forskare i utbildningsvetenskap vid Ohio State University, USA, som har studerat hur beskrivningar av grupper påverkar uppfattningen om individer. Totalt deltog drygt 700 personer i undersökningen. Studien är publicerad i tidskriften Journal of Counseling & Development.

    Studien bestod av påståenden som deltagarna fick ta ställning till. De delades in i två grupper. I hälften av frågeformulären talades det om the mentally ill och i den andra hälften om people with mental illness. I övrigt var påståendena identiska.

    De deltagare som fick formulären där det talades om the mentally ill var betydligt mer negativa i sina omdömen om dessa personer. Mer positiva var de som fick läsa om people with mental illness. Skillnaden är enligt forskarna att de som var negativa kopplade en enda egenskap till en hel grupp, medan de som var mer positiva inte lät en viss egenskap definiera en person.

    Därför är det viktigt att inte använda formuleringar som i onödan klumpar ihop människor. Det kan enligt forskarna vara ett stort steg mot jämlikare behandling av alla.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som stöter på användare som D1ck, 4nt1s0c14l och F4gg0t kan räkna med att de kommer att svära och uppträda okamratligt under spelets gång. Personer med positiva användarnamn är däremot ofta både artiga och sociala. Det framkommer i en studie publicerad i tidskriften Computers in Human Behavior.

    Det är forskare i psykologi vid universitetet i brittiska York som studerat 500 000 användare av spelet League of Legends, som totalt spelas av omkring 70 miljoner människor världen över. Forskarna har dels fått listor med användarnamn, dels fått ta del av statistik för användarnas agerande i spelet. Forskarna har inte fått någon information om användarna som kan röja deras verkliga identiteter.

    Ofta går användarnamn och beteende hand i hand. Spelare med användarnamn som till exempel innehåller svordomar, könsord eller nedsättande benämningar – till exempel w4ankerh1tl3r eller 1d10t – är också mer benägna att använda grovt språk under spelandet.

    Motsatt förhållande gäller spelare med användarnamn som klassas som positiva. De är mer hjälpsamma mot sina medspelare och använder sällan ord som kan uppfattas som kränkande eller stötande.

    Forskarna tror att personer inte sällan beter sig på liknande sätt i spelet och i verkligheten. Därför tror de att kartläggning av spelares beteende i framtiden skulle kunna vara ett redskap för att upptäcka exempelvis beroendeproblem eller autism.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Under fyra års doktorandstudier hinner få bli tillräckligt bra på engelska. För att lära sig att skriva vetenskapligt är granskningshjälp från kollegor ett utmärkt verktyg. Det fastslår Karyn Sandström i en avhandling i engelska vid Umeå universitet.

    De tio senaste åren har Karyn Sandström undervisat svenska forskare i att skriva vetenskapligt på engelska. I synnerhet inom naturvetenskapliga ämnen har det i Sverige blivit närmast regel att avhandlingar och forskningsrapporter skrivs på engelska. Under dessa utbildningar har Karyn Sandström observerat att många svenskar inte behärskar konsten att skriva vetenskapligt på engelska fullt ut.

    Fyra års doktorandstudier är enligt Karyn Sandström inte tillräckligt för att – utöver allt annat som avhandlingsarbetet innefattar – lära sig den vetenskapliga engelskan. Många doktorander har inte skrivit på engelska sedan de gick gymnasiet. Samtidigt kan bristande språklig kompetens innebära att en forskare inte lyckas presentera sina resultat på bästa sätt. I förlängningen kan därför både bidragen och karriären gå om intet.

    En lösning på problemet kan vara att diskutera texterna i responsgrupper. I studien ingick elva personer som gav och tog emot kritik på varandras texter. Snart utvecklades ett mönster där deltagarna kom med synpunkter på allt från ordval till disposition.

    Vid 40 procent av tillfällena följde skribenterna kollegornas rekommendationer. Men återkopplingen från responsgrupperna hade även andra effekter. I samband med att skribenterna gick igenom synpunkterna ägnade de också mycket tid åt att på olika sätt förbättra texterna. Dessutom utbytte deltagarna kunskaper som främjade förmågan att skriva vetenskapligt på engelska.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg