Prenumerera på bloggen
  • Klimatfrågor och åtgärder mot den globala uppvärmningen diskuterades flitigt i Norge under 2015. Därför har det grønne skiftet utsetts till årets ord. Bakom utnämningen står norska Språkrådet och Gisle Andersen, professor i engelska vid Norges handelshøyskole.

    Även i Sverige talas det ibland om det gröna skiftet. Än så länge är dock inte användningen lika utbredd som i Norge. Det handlar om ett översättningslån från engelskan. Det fick stort genomslag i samband med parlamentsvalet i Kanada 2008. Då föreslog Stéphane Dion, dåvarande ledare för Kanadas liberala parti, ett system för grön skatteväxling som han kallade the green shift (tournant vert på franska).

    Andra ord som lyfts fram på Språkrådets topplista har även de sitt ursprung i samhällsdebatten och nyhetshändelser. Oljesmell är resultatet av de sjunkande världsmarknadspriserna på olja, något som i Norge orsakat arbetslöshet, minskade skatte- och exportintäkter och ett rejält kursras för den norska kronan. Utslippsjuks var ett ord som myntades när det uppdagades att Volkswagen-koncernen manipulerat utsläppsvärden för en lång rad bilmodeller.

    Flyktingkrisen representeras av två ord på listan. En asylbaron är en person som tjänar stora pengar på att i stor skala hyra ut bostäder åt asylsökande. Flyktingdugnad är de frivilliga insatser som görs av bland annat privatpersoner för att hjälpa flyktingar.

    Här hittar du hela listan över 2015 års ord i Norge.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Allitteration slår ut lågt pris som köpargument för konsumenter. Därför bör handlare snarare satsa på språket än på rabatter. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i Journal of Retailing.

    I tidningsrubriker, i reklam och som ett stilistiskt grepp i litteratur och musik har allitteration blivit vanligt. Så här beskrivs allitteration i Nationalencyklopedin:

    allitteration (franska allitération, av latin ad ’till’ och liʹtera, liʹttera ’bokstav’, ’skrivtecken’), bokstavsrim, stavrim eller uddrim. Allitteration innebär att ett par betonade ord i en fras börjar antingen på samma konsonant ( barn och blomma, hus och hem) eller på vokal, som då oftast är men inte behöver vara densamma (allt i allo, utan och innan). Allitteration är vanlig i fornnordisk poesi, ordspråk och stående talesätt liksom i gammalt lagspråk.

    I marknadsföring i butik är allitteration ett effektivt redskap. Amerikanska handelsforskare fastslår efter en rad tester att allitteration fungerar bättre än små prissänkningar. Trots att det handlar om textade reklambudskap är det enligt forskarna uppenbart att kunderna i tysthet läser skyltarna på ett sådant sätt att de ”hör” bokstavsrimmen i huvudet.

    Ett experiment gick ut på att olika deltagargrupper fick ranka det bästa erbjudandet. Där ansåg fler spontant att 4 flapjacks $4.13 var ett bättre köp än 4 flapjacks $3.87. Ännu färre föll för 4 pancakes $4.13 och färst intresserade sig för 4 pancakes $3.87.

    På samma sätt tyckte fler att Two T-shirts $21 var ett erbjudande som lockade mer än Two T-shirts $19.

    Ett annat test gjordes i en glasskiosk. Vid ett tillfälle såldes mega sundae $5.99 och vid ett annat super sundae $6.00. Den senare glassen sålde dubbelt så bra. Det visar enligt forskarna dessutom att marknadsföring med priser som slutar på $.99 kanske inte är det vassaste vapnet.

    Resultaten öppnar enligt forskarna stora möjligheter för handlare. I stället för att kriga om kunderna med små prissänkningar bör de lägga tid på att formulera marknadsföringen på ett sådant sätt att kunderna blir nyfikna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Att skriva snabbt är inte detsamma som att skriva väl. Därför kan pekfingervalsen ofta vara att föredra framför användning av bägge händerna. Ett långsammare skrivtempo ger nämligen bättre texter.

    På den tiden maskinskrivning var ett ämne i grundskolan var det förmodligen en hel del lärare som förfasade sig över elever som inte ville överge pekfingervalsen. Snabbt gick det nog inte, men om uppgiften hade varit att skriva en uppsats hade metoden sannolikt gynnat dem.

    Mer komplexa och varierade meningar, större språklig variation och bättre sammanhållna texter är ofta resultatet av skrivande där bara ena handen använts. Pekfingervalsen kan alltså vara att föredra vid uppsatsskrivande. Det fastslår kanadensiska forskare i psykologi vid University of Waterloo.

    Det långsammare tempot gör att formuleringarna blir mer varierade och träffsäkra. Det ger också skribenterna tid att hitta rätt ord. Den som däremot använder bägge händerna skriver snabbare – och ägnar därför mindre tid åt att putsa på formuleringarna. Följaktligen blir språket mindre varierat.

    Studien är publicerad i British Journal of Psychology. Det var studenter som fick testa de olika metoderna.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Med ett kontaktlöst kort kan du genomföra en kontaktlös betalning. Transaktionen går snabbt eftersom kunden inte behöver knappa in pin-koden när det gäller mindre köp.

    I en rad europeiska länder är kontaktlös betalning ett etablerat fenomen. Nu är tekniken på väg till Sverige. Tanken bakom systemet är att köp för mindre summor ska gå snabbt. När beloppet inte överstiger en viss summa – Ica har till exempel 250 kronor som övre gräns – behöver kunden varken stoppa in kortet i läsaren eller slå in någon kod. I stället räcker det att hålla kortet nära kortcentralen. Vid köp för större summor måste däremot kunden betala genom att sätta kortet i läsaren och knappa in koden.

    Så här beskriver Privata Affärer tekniken bakom betalsystemet:

    En kontaktlös betalning genomförs när en kund betalar genom att hålla sitt kort över betalterminalen utan att dra eller sätta in kortet. Ett kontaktlöst kort kommunicerar trådlöst till kortterminalen med en teknik som kallas NFC, Near Field Communication. Avståndet mellan kort och terminal får inte vara mer än cirka 10 centimeter. Tekniken är byggd för att hålla hög säkerhet till exempel att du inte av misstag ”fickbetalar” i trånga miljöer.

    I Sverige tillhör Ica alltså de handlare som har infört tekniken. Livsmedelskedjans främsta argument är enligt Dagens Handel att transaktionerna går snabbare:

    Många kunder har redan fått det nya kortet och i slutet av året har alla bankkortskunder fått ett nytt kort som möjliggör kontaktlös betalning. Icas ledning påpekar att det här kommer att göra kassahanteringen snabbare.

    I Finland har de kontaktlösa betalningarna funnits något längre. Än så länge har dock inte tekniken slagit igenom på bred front. Fenomenet har etablerat sig tillräckligt för att Mediespråksgruppen ska ha tagit fram rekommendationer för användningen. Near field communication bör enligt gruppen översättas närfältskommunikation. Mediespråksgruppen rekommenderar i övrigt kontaktlös betalning, betalkort utan pinkod och digital plånbok.

    På engelska talas det om contactless payment.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Av tradition har brittisk lag alltid tryckts på kalvskinnspergament. Men i april i år är det slut på denna traditon. Då blir det papper som gäller, skriver The Guardian.

    Förra året fyllde Magna Carta (bilden) 800 år. Fördraget kan sägas ha varit ett första steg mot en grundlag. I fördraget regleras bland annat förhållandena mellan högadeln och kungamakten.

    I dag finns fyra originalexemplar av Magna Carta från 1215 bevarade. Samtliga är skrivna på pergament av kalvskinn. Att lagtext nedtecknas på pergament har sedan dess blivit en tradition. Andra tidiga dokument som skrevs på pergament var Domesday Book från 1086.

    Kalvskinnspergament har en livslängd på flera tusen år. Papper särskilt avsett för arkivering håller högst 500 år. Varaktigheten har varit ett viktigt redskap i debatten hos politiker som inte vill övergå till papper.

    Så det ändå ut att bli redan i april. Skiftet från pergament till papper ska enligt The Guardian spara statskassan på 80 000 pund om året.

    Men det finns politiker som inte har gett upp hoppet om att kunna stoppa övergången. Med hänvisning just till tradition och pergamentens hållbarhet vill de även i framtiden se att brittiska lagar trycks på kalvskinn.

    Anders

    Foto: British Library

    0 kommentarer
  • Sharing economy (’delningsekonomi’) är årets ord 2015 i australisk engelska. Såväl ordet som fenomenet diskuterades och användes flitigt under året. Bakom utnämningen står Australian National Dictionary Centre.

    Taxitjänsten Ubers intåg har orsakat debatt i många länder. Inte minst i Australien, där många traditionella taxiföretagare befarar att Uber ska påverka branschen negativt. Uber är en av de nya tjänster som brukar räknas in i delningsekonomin, där användare betalar för eller byter tjänster med varandra.

    Användningen av sharing economy ökade kraftigt i australisk engelska under 2015. Det är enligt Australian National Dictionary Centre ett fenomen som hos de flesta väcker positiva associationer.

    Andra ord som var med i slutdiskussionerna var dark web (’del av internet som inte går att hitta med traditionella sökmotorer’), lawfare (’användning av juridiska metoder för att påverka ett politiskt beslut’), marriage equality (’jämställda möjligheter till äktenskap för par av samma kön’) och periscope (’direktsända med appen Periscope’).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Vargar, hundar och prärievargar har alla unika yl. De olika ljudnyanserna är djurvärldens motsvarighet till människans dialekter. Det fastslår ett internationellt forskarlag i en tvärvetenskaplig studie publicerad i Behavioural Processes.

    Språktidningen har tidigare berättat om hur getter bräker på något som kan liknas vid dialekter eller sociolekter. Killingar som växer upp tillsammans utvecklar oavsett genetisk bakgrund liknande läten. Ju mer tid killingarna tillbringar tillsammans, desto större blir likheterna i bräkandet.

    Motsvarande fenomen finns alltså hos vargar, prärievargar och hundar. Det konstaterar forskare efter att med datorhjälp ha analyserat 2 000 yl från djur i USA, Europa, Indien och Australien. Lätena hade spelats in både från djur i fångenskap och från vilda djur.

    Ett yl fungerar ungefär som ett hörbart fingeravtryck. En viss art ylar på ett visst sätt, och djur som är nära släkt har fler gemensamma ljudvärden än djur som inte är släkt.

    Yl kan dock vara så lika att de kan förväxlas. Ett sådant fall är prärievargens och rödvargens läten, som ligger mycket nära varandra. Forskarna tror att det kan vara en förklaring till att rödvargen är utrotningshotad. Under lång tid har rödvarg förökat sig med prärievarg. I dag är det därför vanligt att forskare anser att det är tveksamt om rödvargen ska klassas som en egen art.

    Forskarna bakom studien spekulerar i att det skulle kunna vara möjligt att understryka skillnaderna mellan prärievargens och rödvargens läten. Det skulle kunna förhindra korsningar och därmed göra det lättare för rödvargen att överleva.

    Exakt vad ett visst yl betyder är däremot alltjämt en gåta. Under ett pågående projekt i den amerikanska nationalparken Yellowstone hoppas forskare kunna besvara den frågan. De spelar in varg med förhoppningen om att till exempel kunna urskilja varningssignaler till den egna flocken.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Hundägare är inte särskilt bra på att förstå vad hunden vill när den skäller. Nu vill ett brittiskt företag ge husse och matte lite hjälp. De tänker försöka utveckla en app som tolkar hundens skall.

    Bara fyra gånger av tio lyckas ägare tolka sina hundars skall på rätt sätt. Förmodligen är människans förståelse av hundskall i verkligheten ännu sämre. I studien, som utfördes vid ett ungerskt universitet, fanns nämligen bara sex typer av skall att välja mellan.

    Det brittiska husdjursföretaget Fetch påstår sig ha möjlighet att ta fram ett halsband som kan tolka hundskall. Varje gång hunden skäller snappar halsbandet upp ljudet. Skallet tolkas därefter med appen What’s Yapp. Appen samlar även in andra ljud och rörelser som bidrar till att översätta hunden.

    Tanken är att appen ska se till så att husses eller mattes begränsade förståelse gör så att de inte agerar på ett sätt som är tvärt emot vad hunden vill. I idealfallet ska alltså översättningen garantera att ägaren inte tror sig höra långpromenad i ösregnet när hunden i själva verket säger jag vill inte gå ut.

    What’s Yapp var en av tre finalister i Fetchs omröstning om vilken produkt företaget ska försöka utveckla. Omröstningen avslutades i går. Om uppfinningen någonsin blir verklighet återstår att se.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Hoarding eller hoarding disorder är ett fenomen som en del har upplevt i verkligheten och som betydligt fler har sett på tv. Det handlar om ett patologiskt samlande där den drabbade inte kan slänga saker utan att drabbas av stark ångest. På svenska talas det allt oftare om fenomenet som samlarsyndrom.

    Patologiskt samlande togs nyligen upp som en diagnos i den psykiatriska diagnosmanualen DSM. Inom fackspråket talas det om samlarsyndrom, och det är ett ord som har börjat sprida sig till allmänspråket. Där konkurrerar ordet framför allt med det engelska lånet hoarding.

    Den som fanatiskt samlar autografer, vinylskivor eller frimärken behöver inte alls lida av samlarsyndrom. Fenomenet kännetecknas av att en person inte vågar slänga någonting eftersom den tror att alla saker någon gång kan komma till användning. Inte sällan slutar det med att det i den egna bostaden bara går att navigera mellan olika rum genom smala korridorer som lämnats fria från samlarföremål och bråte.

    Samlarsyndrom är patologiskt, alltså sjukligt. Den drabbade har inte längre kontroll över sitt samlande. Enligt Expressen är fenomenet utbrett i Sverige:

    Hoarding, eller samlarsyndrom, är vanligt. Omkring 200 000 svenskar är drabbade. Nu testas en helt ny svensk behandling mot hoarding.

    Så här beskrivs samlarsyndrom i den populärvetenskapliga tidskriften Modern Psykologi:

    Samlarsyndrom, hoarding, är ett sjukligt tillstånd, där samlandet har gått långt utöver det som kan anses normalt.

    Än så länge handlar det om ett ord i gränslandet mellan allmänspråk och fackspråk. Om det lyckas att ta över från hoarding återstår att se.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Comic Sans är typsnittet som många älskar att hata (eller bara hata). Common Sans är typsnittet som vill förändra synen på flyktingar människor.

    Att tala om de nödställda människor som flyr krigets Syrien som flyktingar kan enligt kommunikationsbyrån Essen International och Solvatten, det företag som säljer en vattenrenare med samma namn, vara avhumaniserande. Därför har de tillsammans utvecklat typsnittet Common Sans, en ordlek med engelskans common sense (’sunt förnuft’).

    Det unika med typsnittet är att ordet refugee (’flykting’) automatiskt ersätts av human (’människa’). Syftet med ordbytet är att illustrera att flykting är något tillfälligt, medan människa är något permanent. Det säger Robert Holmkvist, kreativ chef på Essen International, till Dagens Media.

    Här kan du ladda ned Common Sans. På webbplatsen finns också möjlighet att skänka pengar till hjälporganisationer.

    Anders

     

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg