Prenumerera på bloggen
  • I år firas Grammatikdagen fredagen den 20 mars. Den som bor i Luleå, Uppsala, Stockholm, Göteborg eller Lund har chansen att lyssna på en mängd intressanta föreläsningar om allt från hen-debatten till opersonliga subjekt i iranska språk. Alla föreläsningar är gratis.

    Luleå tekniska universitet gästas för dagen av författaren Katarina Kieri. Det blir bland annat föreläsningar om varför det könsneutrala pronomenet hen kan väcka så starka känslor, om enhetsformen dom i stället för de och dem och om hur det kommer sig att solen i Sverige är en hon men en han i Spanien.

    Uppsala universitet bjuder på en späckad förmiddag med föredrag om grammatiska fenomen i bland annat svenska, franska, engelska, tyska och iranska språk. Språkvetenskapliga fakulteten ordnar också en minimässa för den som är nyfiken på vilka utbildningar som finns vid universitetet.

    Programmet på Stockholms universitet är ännu inte klart. Den som passerar Sergels torg i morgonrusningen kan genom Språkkonsulternas försorg få med sig en ordklass som uppmuntrande sällskap resten av dagen.

    Grammatikfestivalen vid Göteborgs universitet är en heldag med temat grammtik och språkhistoria som avslutas med ett mingel. Marika Lagervalls föredrag har rubriken Femtio nyanser av modala hjälpverb – dagens mest fantasifulla titel?

    Inte heller vid Lunds universitet är programmet klart. Den som är intresserad kan dock skriva in 15 till 18.30 på Språk- och litteraturcentrum i kalendern. Där bjuds det inte bara på föredrag utan dessutom på fika.

    Grammatikdagens hemsida finns tips på grammatikövningar, kviss, grammatiksånger och inte minst recept på grammatikbakelsen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Har kanelgärdsmygens duetter något att säga om hur turtagning går till mellan människor? Det tror forskare vid University of Miami. Ju mer koordinerad duetten mellan en hane och en hona är, desto starkare är parets relation.

    Att fågelsång kan ha varit ett av de första stegen i utvecklingen mot det mänskliga talet är i dag en uppfattning som många forskare har. Det är dock minst 300 miljoner år sedan människan och fåglarna hamnade på olika grenar i evolutionsträdet. Ett forskarlag har föreslagit att silvergibbonen, en utrotningshotad primat som lever i Indonesiens regnskogar, skulle kunna vara länken mellan de två.

    Kanelgärdsmygen är en tätting som finns i Centralamerika. Arten är känd för sina duetter där hanen och honan turas om att sjunga. Ofta är övergångarna mellan dem så smidiga att det är lätt att få uppfattningen att det bara är en fågel som sjunger.

    En grupp forskare vid University of Miami har i Costa Rica spelat in ett antal duetter. De har kunnat identifiera något de kallar fraser, och därefter studerat hur fåglarna reagerar på olika typer av fraser. Kanelgärdsmygen visade sig ha ett avancerat system av fraser av olika längd och intervaller. Både honan och hanen anpassade sin sång till motpartens.

    Ett mönster som forskarna kunde identifiera var att honan gjorde längre pauser när hanen inte svarade på en fras. Men när det var honan som inte svarade gjorde hanen i stället kortare pauser.

    En hög grad av koordination i duetterna tyder enligt forskarna på en stark relation mellan honan och hanen. I den bemärkelsen anser de att duetterna kan vara en motsvarighet och en föregångare till turtagning, alltså hur personer som samtalar turas om att ha ordet. Graden av smidighet och sömlöshet i turtagningen skulle därmed – såväl hos kanelgärdsmygen som hos människan – säga något om graden av intimitet i förhållandet. Än så länge är det dock bara en hypotes.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of avian biology.

    Här kan du läsa mer om silvergibbonen.

    Anders

    Foto: Dominic Sherony/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • Använder du SAOL-appen? I så fall vill redaktionen för Svenska Akademiens ordlista ha din hjälp. Det handlar om att besvara en enkät med 24 frågor. Att svara på frågorna tar ungefär fem minuter.

    Svaren används för att utveckla SAOL-appen. De kan komma att användas i vetenskapliga sammanhang, men svaren är anonyma.

    Här hittar du enkäten. Om du har några frågor om enkäten kan du mejla louise.holmer@svenska.gu.se.

    Uppdatering: Enkäten avslutades den 31 mars 2015.

    Anders

    0 kommentarer
  • Inskränkt demonstrationsfrihet och höga böter för den som inte kan identifiera sig för polis. Så kan vardagen snart se ut i Spanien om en kontroversiell munkavlelag får majoritet även i senaten.

    Finanskrisen förvandlade Spanien till ett land präglat av massarbetslöshet och demonstrationer. Regeringspartiet Partido Popular säger sig vilja se långtgående åtgärder för att skydda medborgarnas säkerhet. Kritiker hävdar dock att politiken syftar till att försvåra kritik mot den sittande regeringen samtidigt som den inskränker medborgarnas rättigheter. Andra tror att regeringen vill få demonstranterna att framstå som extremister för att därmed själv kunna utge sig för att skydda lag och ordning.

    I den nya lagen ingår förbud mot att demonstrera utanför kongressen, mot att delta i demonstrationer utan identitetshandlingar och mot att fotografera poliser i tjänst. Straffet för majoriteten av förseelserna är höga böter. På spanska kallas lagen la ley mordaza. En klar majoritet är emot de förändringar som klubbades i kongressen i december 2014.

    Det är inte första gången som det i svenskan talas om en munkavlelag. Nu ser det dock ut som att ordet har fått rejält fäste – och i dagsläget förknippas det alltså med den politiska utvecklingen i Spanien. Tidigare har det bland annat talas om munkavlelagar i Turkiet och Italien.

    Kongressbeslutet tystade inte de spanska demonstranterna. Så här beskrev Dagens Nyheter händelseutvecklingen under jul- och nyårshelgen:

    Den spanska julhelgen har inte gått i fridens tecken. Demonstrationer, upplopp och polisbråk i alla landets större städer har hälsat högerregeringens nya lag ”om den allmänna ordningen”. Lagen, som press och allmänhet döpt till ”La ley mordaza”, munkavlelagen, innehåller en serie drakoniska bestämmelser som ger polis och domstolar svepande befogenheter.

    Fria Tidningen rapporterade att även själva omröstningen i kongressen följdes av protester:

    Med alla övriga parlamentsgrupper emot sig, röstade regeringspartiet Partido Popular, PP, i förra veckan igenom ”ley mordaza” – munkavlelagen i det spanska parlamentet. Vänstergruppen, Izquirda Plural, bar munkavlar i protest.

    I en ledare ansåg Upsala Nya Tidning att munkavlelagen förde tankarna till diktaturen under Francoregimen:

    I torsdags röstade Spaniens parlament med siffrorna 181-141 för den nya medborgarsäkerhetslagen, den som också kallats munkavlelagen. Lagen ger polisen större befogenheter att ingripa mot demonstranter, liksom mot migranter från Afrika. Den nya lagen uppenbara syfte trots är att stärka ställningen för regeringspartiet, konservativa Partido Popular (PP).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det råder anarki. Mellan orden. Ibland råder ordning. Författare kan utnyttja växlingen mellan norm och normbrott – även i interpunktionen. Det visar språkvetaren Alva Dahl i sin avhandling I skriftens gränstrakter.

    Inte bara ord betyder något. Allt som finns mellan dem påverkar också vår läsning: blanksteg, punkter, komman och andra skiljetecken. Även val av form, som typsnitt och layout, skapar mening.

    Många har lärt sig att interpunktion ska användas på ett visst sätt. Men ofta används den helt annorlunda. Då vill den kanske säga oss något.

    Alva Dahl är en av få språkvetare som nosat runt bland tecknen bortom grammatik och lexikon. Hon granskar tre svenska romaner med interpunktion som tydligt stildrag. En är Monika Fagerholms Diva. Här hjälper sådant som fetstil och versaler till att ge en bild av huvudpersonen, Diva: ”Tretton år, strax fjorton. BabyWonder. Hon man trodde att inte fanns.” Hon älskar ”Matematiken, männen och kvinnorna, samt revolutionen; ’den som ska komma snart.’”

    Diva talar med oss genom orden och interpunktionen. Hon både följer och bryter regler. Hon är högstämd men samtidigt nonchalant. Blandningen mellan högt och lågt ger både flickan Diva och romanen Diva en ”queer” karaktär; de smälter samman: ”Här samsas semikolon med voffsing”, skriver Alva Dahl.

    Interpunktion kan kräva extra ansträngning av läsarna, och därmed också göra dem extra närvarande i texten, framhåller Alva Dahl, som försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet fredagen den 6 mars. 

    Maria

    0 kommentarer
  • Ett pronomen som har tagit steget från att vara en ”praktisk raritet till tjatigt modeord”. Så beskriver Magdalena Ribbing hen i Dagens Nyheter. Om hen är en fluga får tiden utvisa – men pronomenet ökade i användning även under 2014.

    I januari 2012 exploderade hen-debatten efter en artikel i Svenska Dagbladet. I samband med lanseringen av en barnbok tog språkforskaren Karin Milles ställning för hen som ett komplement till han och hon. Sedan dess har debatten till och från fått nytt bränsle. Den tog exempelvis ny fart när det meddelades att hen tar plats i den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista, som utkommer i april.

    Eftersom Svenska Akademiens ordlista utgår från hur vanliga orden är var hen-beskedet ingen överraskning. Bland de cirka 125 000 ord som finns i den trettonde upplagan går det till exempel att hitta rariteter som hemulsskyldighet, volut och besuttenhet. Majoriteten av orden i SAOL är inga kioskvältare.

    Hen kan kanske inte heller sägas vara någon kioskvältare, men pronomenet vinner mark från år till år. Med tanke på att det handlar om just ett pronomen – en ordklass där förändringar är ytterst sällsynta – är utvecklingen smått sensationell.

    Under 2011 – året innan hen-debatten briserade – gick det i svensk press över 13 000 hon och han på varje hen. Redan under 2012 sjönk antalet hon och han på varje hen till drygt 400. Under 2013 var siffran knappt 300. Och förra året gick det 241 han och hon på varje hen.

    Det handlar tveklöst om en kometkarriär. I svensk press är hen i dag betydligt vanligare än till exempel ishockeyspelare, pantflaska, äggröra och näthat.

    Att hen blir mer och mer etablerat märks inte bara på att pronomenet blir vanligare. Det används allt oftare i nyhetsartiklar och allt oftare okommenterat. Även nyhetsreportrar förutsätter alltså att läsarna är bekanta med hen. Tidigare förekom hen framför allt i personligt färgade texter som krönikor, ledare och recensioner – en slagsida som nu är på väg att jämna ut sig.

    Modeord eller inte så är tendensen tydlig. Hen fortsätter att vinna mark. Även om pronomenet sedan länge sprungit förbi tusentals ord vars existens i Svenska Akademiens ordlista ingen har ifrågasatt, så kommer införandet bidra till att göra hen än mer etablerat.

    (Några ord om den statistik som nämns i texten. Siffrorna baserar sig på sökningar i mediearkiv för svensk press. Eftersom det enbart under 2014 handlar om totalt närmare 4 miljoner han, hon och hen är inte var och en av träffarna kvalitetskontrollerade. De första 200 för varje ord är kollade för att få en uppfattning om antalet ”äkta” belägg. Andelen äkta träffar har sedan använts vid uträkningarna.)

    Anders

    Här kan du läsa mer om hens kometkarriär.

    6 kommentarer
  • Språkforum den 27 mars är utsålt. Den som inte hunnit anmäla sig och är intresserad av en biljett kan mejla eva.bergstrom@vetenskapsmedia.se för att bli uppsatt på reservlistan. Då kontaktas du om någon som redan bokat biljett skulle lämna återbud.

    Förra året spelade vi in Språkforum och publicerade föreläsningarna på Youtube. Det hoppas vi kunna göra även i år.

    Till hösten planerar vi en språkkryssning med Viking Line. Under ett dygn blir det en båttur med god mat, trevligt sällskap och intressanta föreläsningar från framstående språkforskare. Mer information kommer i Språktidningen och här på nätet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Brocas centrum har under många år varit synonymt med det område i hjärnan som styr talets motorik. Där sker den samordning som krävs för att människan ska kunna tala. Men nu utmanar amerikanska forskare bilden av Brocas centrum. De hävdar att aktiviteten där i själva verket går på lågvarv när någon talar.

    Den franske kirurgen Paul Broca kunde 1861 visa ett samband mellan afasi och en hjärnskada i ett visst område. Detta centrum lokaliserade han till en del av hjärnbarken. Skador här kan leda till Brocas afasi, ett tillstånd där språkförståelsen finns kvar men där den drabbade inte längre kan tala.

    Från Brocas centrum styrs talets motorik. Genom samordningen av rörelser med läpparna, tungan och struphuvudet kan människan prata. Själva språkförståelsen finns däremot i en annan del av hjärnan, Wernickes centrum.

    Forskare från två amerikanska universitet utmanar nu synen på Brocas centrum. Med hjälp av elektroniska signaler har de följt hjärnaktiviteten när testpersonerna hade uppgiften att högt säga ord som de fått upplästa för sig. Forskargruppens slutsats är att Brocas centrum vilar i själva talögonblicket. Det kan dock vara aktivt med att till exempel planera vad som ska sägas längre fram i samtalet.

    Brocas centrum har alltjämt stor betydelse. Men forskarna anser att det nu finns goda skäl att ompröva den traditionella uppdelningen av hjärnan i områden som antingen producerar tal eller tar emot tal. En bättre förståelse för hur hjärnan fungerar skulle till exempel på sikt kunna hjälpa personer vars talförmåga skadats vid en stroke.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Vad betyder att gå bärsärk? Det undrar Jörgen Lindow i Tumba i ett brev till Språktidningen. Få företeelser är så mytomspunna som bärsärkagång.

    Bärsärkagång betyder ’våldsam framfart under raseriutbrott’. Både bärsärkagång och bärsärk är belagda i svenskan sedan 1672. Långt tidigare användes orden i islänningasagorna (berserksgangur respektive berserkur i moderniserad stavning). Bärsärk, ’kämpe som är gripen av oemotståndligt raseri’, har förmodligen den ursprungliga betydelsen ’man klädd i björnskinn’. Isländskans berserkur är troligen bildat till ber- ’björn-’ och serkur ’särk, skjorta’.

    Under det sena 1700-talet spreds i Sverige teorin om att den nordiska forntidens bärsärk åt röd flugsvamp före strid. En mindre dos av den giftiga svampen skulle ge mod och skapa raseri. Myten konstruerades underligt nog i upplysningens anda. Syftet var att förklara det ursinne och den råstyrka som vissa kämpar kunde visa upp. Kanske hade mjödet spetsats med flugsvamp?

    Föreställningen lanserades 1784. I dag har den teorin avfärdats helt och hållet – men röd flugsvamp heter på isländska berserkjasveppur (ordagrant ’bärsärksvamp’). Namnet introducerades först 1913 i en lärobok skriven av botanikern Stefán Stefánsson. Uppenbarligen var han bekant med myten om den giftiga svampens effekter. Samtidigt klassade han flugsvampen som en utländsk art. Det dröjde ända till 1959 innan de första exemplaren hittades på Island. Då varnade dagstidningarna för den giftiga svampen.

    På Island finns flera geografiska namn med kopplingar till bärsärkar. Mest känd är Berserkjagata som går genom Berserkjahraun, det handlar alltså om en gångväg genom ett lavafält. Stigen ska ha röjts av två bärsärkar. Händelsen omtalas i Heidarvigasagan, en av de äldsta islänningasagorna.

    I själva verket tros några av de första generationerna som bosatte sig på ön själva ha röjt vägen genom lavan. Berserkjahraun ska enligt denna teori ha kallats så eftersom lavaområdet på sina håll inte var täckt av någon växtlighet. Här skulle ber betyda ’naken, bar’.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Först skulle hon bli staty som en symbol för folkligt motstånd mot nazism. Sedan skulle hon inte bli det eftersom det enligt kommunpolitiker i Växjö kunde uppfattas som en hyllning av våld riktat mot politiska motståndare. De senaste veckorna har debatten om väsktanten varit intensiv.

    I april 1985 samlades medlemmar av Nordiska rikspartiets Riksaktionsgrupp, RAG, för att hålla ett torgmöte i Växjö. Men mötet gick inte som planerat. De numerärt underlägsna nazisterna blev bortjagade av lokalbefolkningen.

    En av de Växjöbor som tog ställning mot nazismen var den då 38-åriga Danuta Danielsson. Med full kraft slog hon sin handväska i bakhuvudet på en av nazisterna. Ögonblicket förevigades på bild av fotografen Hans Runesson. Den dramatiska bilden fick snabbt spridning även utanför Sveriges gränser. Danuta Danielsson blev så småningom känd som väsktanten.

    Med fotot som inspirationskälla gjorde konstnären Susanna Arwin en skulptur av väsktanten. Kulturnämnden i Växjö ville först se samma motiv som staty på Stortorget. Men efter en tid ångrade sig nämnden med motiveringen att statyn skulle kunna betraktas som våldsbejakande.

    Kommunpolitikernas kovändning fick många att höja på ögonbrynen. På flera platser i landet dök det upp väsktanter, alltså statyer av kvinnor som försetts med en handväska. Nerikes Allehanda rapporterade att flera sådana aktioner skett i Bergslagen:

    Statyn Leda och Svanen såg inte riktigt ut som vanligt i går morse. Då hade aktion väsktant nått även Lindesberg. ... Uppmaningar om att skapa fler "rondelltanter" i landet har nu också nått Lindesberg där Leda på Oscarstorget på lördags morgonen hade fått en väska hängande om halsen. Och redan under fredagen fanns en väska på statyn på Nora torg.

    GT berättade att lokalpolitiker i Uddevalla i stället för kungastatyer hellre ville ha en väsktant, och på Twitter kallades väsktanten för ”den nya rondellhunden”.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg