Prenumerera på bloggen
  • Hen, hens och henom ersätter han och hon i arbetsordningen i kommunfullmäktige i Kiruna. Förslaget lanserades av Frida Kullebjörk från Feministiskt initiativ. Både Vänsterpartiet och Centern motsatte sig förslaget – men av helt olika skäl.

    När kommunfullmäktige i Kiruna i december förnyade arbetsordningen lade Frida Kullebjörk ett förslag om att införa det könsneutrala pronomenet hen. Syftet var att göra arbetsordningen inkluderande. Förslaget fick majoritet. Fullmäktige ska därför i fortsättningen använda hen, hens och henom i stället för han och hon.

    Alla var dock inte positiva till förslaget. Centerns Thore Johansson föreslog i stället en översyn av användningen av han och hon i kommunala dokument. Vänsterpartisten Niklas Sirén ställde sig bakom själva bytet av pronomen, men ogillade att fullmäktige tog beslut i frågan utan att den föregåtts av någon debatt.

    Kiruna föredrar alltså objektsformen henom. Språkrådets rekommendation är att använda hen som objektsform.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I höstas var det 25 år sedan Berlinmuren föll. Årsdagen uppmärksammades bland annat i Berlin genom en ljusinstallation där skenet från 8 000 vita ballonger bildade en linje längs den sträcka där muren tidigare delade staden. Händelsen gav upphov till ordet Lichtgrenze (’ljusgräns’). Det har nu utsetts till årets ord i Tyskland.

    Varje år utser Gesellschaft für deutsche Spraches jury ett ord som på något sätt präglat det gångna året. Det behöver alltså inte vara det nyord som hörts mest, utan snarare det som bäst fångar ett tecken i tiden. För 2014 föll valet alltså på Lichtgrenze, den gränslinje som bildades av skenet från tusentals ballonger 25 år efter Berlinmurens fall.

    På listan finns ytterligare nio ord som etablerat sig under 2014. När Mario Götze med finalens enda mål sköt hem VM-guldet i fotboll till Tyskland utbrast säkerligen en hel del Gott sei Dank! Men Süddeutsche Zeitung vitsade till det och utropade i en rubrik i stället Götzseidank! På listan återfinns också Freistoßspray, den frisparkssprej som fick sitt genombrott under turneringen i Brasilien. Ordet togs också med i Språktidningens och Språkrådets nyordslista.

    Ett annat ord på den svenska nyordslistan var mobilzombie. Det kan sägas ha sin motsvarighet i tyskans Generation Kopf unten, som står för den åldersgrupp som ständigt går med huvudet sänkt och blicken riktad mot mobiltelefonen.

    På den tyska listan finns även Willkommenskultur (’välkommenkultur’), ett ord som uppstod i debatten om behovet av att ta emot flyktingar från krigsdrabbade länder. Där finns Russlandversteher – en person som visar förståelse för den ryska invasionen av Krim – och Terror-Tourismus (’terrorturism’), ett fenomen som i Sverige brukar kallas terrorresor eller jihadresor. Det handlar alltså om personer som frivilligt ansluter sig till strider i inbördeskrig, till exempel islamister i Syrien.

    Och där finns bahnsinnig, ett ord som förmodligen hade gett Ingvar Oldsberg tårar i ögonen. När anställda på järnvägen, die Bahn, strejkade blev somliga vansinniga, wahnsinnig – eller i det här fallet bahnsinnig.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ordokut i Språktidningen 1/15 innehåller tyvärr fel som gör att det inte går att lösa. Ovan publicerar vi en rättad version. Språktidningen beklagar misstaget.

    0 kommentarer
  • [PRESSMEDDELANDE 2014-12-29]

    Nu är årets nyordslista här! Den innehåller ett urval av de ord som etablerat sig i svenskan under året. Listan har sammanställts av Språkrådet och Språktidningen.

    Supervalåret präglar årets nyordlista. Där återfinns många ord som hörts i den politiska debatten, som nerväxt, genusbudgetering, attefallshus och åsiktskorridor.

    – Nyorden berättar mycket om den tid vi lever i. De avslöjar vad som engagerar och vad som diskuteras. Efter ett supervalår och debatten om ett extraval har politiken varit än mer tongivande än vanligt i nyordsskapandet. Vi har till exempel fått rödgrönrosa majoriteter och politiker som möts av ryggprotester, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

    Inte minst i sociala medier har kritik mot rådande normer färgat samhällsdebatten. Både köttnormen och tvåkönsnormen har diskuterats. I hen-debattens kölvatten har en slagit igenom som en alternativform till pronomenet man.

    Dagens uppkopplade samhälle och den tekniska utvecklingen fortsätter att ge upphov till många nyord. I årets lista finns bland annat fotobomba, selfiepinne, klickfiske och digital valuta.

    – För att kunna prata om nya fenomen behöver vi nya ord. Därför skapar och lånar vi ständigt in nya ord. Nyordslistan fungerar som en spegel av samhällsutvecklingen. Men vi har också tagit med ord som visar på språklig kreativitet, som gurlesk och tvodd, säger Per-Anders Jande, nyordsansvarig på Språkrådet.

    Fotbolls-VM i Brasilien var en av årets största idrottshändelser. Där fick frisparkssprejen sitt genombrott tillsammans med parkera bussen, en metafor för en försvarsinriktad taktik.

    Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du på www.spraktidningen.se/nyord2014 och www.sprakochfolkminnen.se/nyord.

    För mer information kontakta:

    Anders Svensson
    nyordsredaktör, Språktidningen
    0768-68 58 24
    anders@spraktidningen.se

    Per-Anders Jande
    nyordsansvarig, Språkrådet
    08-442 42 05
    per-anders.jande@sprakochfolkminnen.se

    7 kommentarer
  • Nu tar Språktidningen ledigt över jul och nyår. Bloggen är tillbaka efter helgerna – men redan måndagen den 29 december är det dags att surfa in på Språktidningens webbplats. Då släpps nämligen Språkrådets och Språktidningens nyordslista. Den innehåller 40 ord som etablerat sig i svenskan under 2014.

    Samma dag börjar också Språktidningen 1/2015 att delas ut till prenumeranter. Förutom nyordslistan innehåller numret bland annat en intervju med författaren Kerstin Ekman och artiklar om namngivning av himlakroppar och ordet datorisk. Jerker Blomqvist berättar om de språk som Jesus talade och Kristian Blensenius avslöjar vad vi egentligen tänker när vi säger jag tänker att. Dessutom skriver Martina Lowden och Östen Dahl krönikor. Som vanligt innehåller numret också Frågor & svar, spaningar och nytt om språk.

    Tack för i år! Och på återseende redan den 29 december!

    Redaktionen

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Dieter, sociala medier och tekniska nyheter präglar årets nyordslista i Danmark. Där återfinns bland annat smartur (’smartklocka’), likehunter (’person som jagar gillningar och delningar i sociala medier’) och LCHF (från engelskans low carb high fat). Listan har sammanställts av Dansk Sprognævn.

    Att avståndet mellan Sverige och Danmark respektive svenska och danska inte är mycket mer än ett stenkast blir tydligt i årets nyordslista. Många av de ord som etablerat sig i danskan under året har haft motsvarande utveckling i svenskan. Även i Sverige har det talats en hel del om usie, normcore, LCHF, frisparksspray, paraplyrevolution och mållinjeteknologi.

    Spornosexuell är än så länge ytterst sällsynt i svenskan, men betydligt vanligare i danskan. Spornoseksuel är inlånat från engelskan. Ordet är bildat till sport, porno och sexual. Den som är spornoseksuel är en metrosexuell man som gärna använder sociala medier för att visa upp sin vältränade – och åtminstone halvnakna – kropp.

    Här finns även tys-tys-kilde (’hemlig källa’), skraldetragt (’papperskorg med bred öppning i höjdled anpassad till bilister’), vejkantsby (’bebyggelse i utflyttningsbygd där husen ligger bredvid vägen’) och sorgsnylter (’person som på nätet skapar minnessidor till döda personer utan att ha känt dem’).

    Ett ord som inte finns med på listan, mobilepay, vann radioprogrammet Sproglaboratoriets omröstning om årets nyord. Mobilepay är namnet på en betalningsapp som med stor framgång lanserats av en dansk bank.

    Anders

    0 kommentarer
  • Sverigedemokraten Björn Söder talade i en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter om repatrieringsbidrag, en penningsumma som ska betalas till återvändande immigranter. Men inom universitetsvärlden har ordet en närmast motsatt betydelse. Repatrieringsbidrag kan nämligen vara en summa som en forskare får för att återvända till Sverige.

    Att sverigedemokrater talar om repatrieringsbidrag är ingen nyhet. Vid riksårsmötet år 2000 skrev Mats Spjut, som då var ordförande för Sverigedemokraterna i Trollhättan, i en motion att ett sådant bidrag borde införas:

    Vi anser därför att Sd i sitt partiprogram inför en passus beträffande repatrieringsbidrag. Med tanke på att vårt land och folk står på spel, ser vi inga kostnader som för stora. De exakta summorna kan givetvis diskuteras men vi är av uppfattningen att en vuxen ”flykting” som återvandrar skall kunna få med sig ett bidrag på runt 14 basbelopp (ungefär en halv miljon kronor). För barn under 18 år bör beloppet ligga på hälften av vad en vuxen får, dvs 7 basbelopp.

    Sverigedemokraternas tanke bakom repatrieringsbidraget är alltså att mot ekonomisk ersättning få immigranter att lämna Sverige. Partiet var dock inte först med att tala om repatrieringsbidrag eller repatriering. Verbet repatriera (’återföra till hemlandet’) är belagt i svenskan sedan 1943. Det är bildat till latinets re- (’åter’) och patria (’fädernesland’).

    Men repatrieringsbidrag är alltså ett ord som kan ha två helt olika betydelser – åtminstone sett till vad de i praktiken innebär. I det ena fallet handlar det om att vissa människor ska förmås att lämna Sverige, och i det andra fallet om att vissa människor ska lockas att återvända till Sverige.

    Repatrieringsbidrag i betydelsen ’återetableringsstöd’ är belagt i svensk press sedan 1997. Motivet var dock inte detsamma som Björn Söders – i Dagens Nyheter säger han att det handlar om att skapa ”bättre förutsättningar” för ”ett samhälle med gemensam identitet”. I det första belägget från svensk press skrev tidningen Dagen om ett projekt som inleddes efter kriget i det forna Jugoslavien:

    Bosniska flyktingar i Sverige ska få hjälp att bygga upp sitt land. Sida leder biståndsprojektet som direkt underlättar för återvändande flyktingfamiljer. ... Projektet innehåller tre delar: hjälp att reparera hus, utsäde till familjejordbruk och små lån för verksamheter som till exempel hantverk och familjeföretag. Målet är att hjälpa människorna att bli självförsörjande och oberoende av hjälp utifrån. Satsningen planeras omfatta tjugo miljoner från Sida och en miljon från Lutherhjälpen. Invandrarverket bidrar med resebidrag och repatrieringsbidrag på 1 500 kronor per person.

    Inom universitetsvärlden har det talats om repatrieringsbidrag åtminstone sedan 1995. Här handlar det om att forskare som är verksamma utomlands genom nya anslag ska lockas tillbaka till Sverige eller att återkomsten ska underlättas med hjälp av bidrag. Stipendieavdelningen vid Lunds universitet presenterade för snart tjugo år sedan repatrieringsbidraget så här:

    Särsk medel f kvinnliga forsk vistelse v utländsk inst. Sökanden ska ha avlagt doktorsex senast 3 år före aktuellt ans-tillfälle el avlägga doktorsex senast 960630 (AT-tjänstgöring o föräldraledighet inkl ej i de 3 åren). De skattefria stip beviljas f högst 1 år m möjl t förlängn under ytterl 1 år. Repatrieringsbidrag: utgår i högst 6 mån t stipendiat som ej kunnat ordna försörjning i Sverige efter stipendietidens utgång.

    Anna Delin, forskare vid KTH, uttalade sig år 2008 i tidningen Forska om vikten av repatrieringsbidrag till svenska forskare bosatta i utlandet:

    För att locka tillbaka dem som rest på postdok utomlands måste man kunna erbjuda forskarna självständighet och arbetsro att bygga upp något i en stark forskningsmiljö, sade hon. Då räcker det inte med ett stöd på två år, utan det behövs ett repatrieringsbidrag om flera miljoner som sträcker sig över minst fem år.

    Ordet är alltså detsamma. Men syftet är helt annorlunda beroende på vem som använder repatrieringsbidrag.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Institutet för språk och folkminnens avdelningar i Lund och Umeå går i graven. Men större delen av samlingarna blir kvar genom samarbeten med regionala museer och arkiv. Till Uppsala flyttas bara de samlingar av ljudband som ska digitaliseras.

    När Institutet för språk och folkminnen förra året beslutade att lägga ned Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM, och Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL, mötte planerna hårt motstånd. Både från Umeå och Lunds universitet hördes skarp kritik. Intresseorganisationer befarade att samlingarna från Lund och Umeå skulle hamna i Uppsala – och därmed förlora regional förankring och bli otillgängliga för de grupper som använder dem mest.

    Nu står det klart att de skriftliga samlingarna från DAUM blir kvar i Umeå. De får ett nytt hem i Umeå stadsarkivs lokaler. Beslutet är resultatet av ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen, Västerbottens museum och Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

    – De signaler vi har fått är att detta tas emot enbart positivt. Det har inte funnits något egenvärde i att flytta materialet till Uppsala. Den lösning vi nu har hittat innebär att vi tillsammans med regionala aktörer kan tillhandahålla materialet i Umeå även i fortsättningen, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

    I dagsläget ser det ut som att det bara blir ljudinspelningarna som flyttas till Uppsala. Där ska de digitaliseras – ett arbete som väntas ta fyra till fem år. Men även de skulle kunna bli kvar i Umeå.

    – Det som i så fall krävs är en arkivsäker kylförvaring, säger Ingrid Johansson Lind.

    Ulrica Grubbström, vd för Västerbottens museum, säger i ett pressmeddelande att museet på sikt vill se ett ännu bredare samarbete om arkivet både i det egna länet och i Norrbotten:

    – Det är angeläget för Västerbottens museum och övre Norrland att samlingarna blir kvar här. Västerbottens museum och DAUM har en gemensam historia där de respektive samlingarna sedan 1950-talet är sammanflätade och kompletterar varandra. DAUM:s samlingar är oerhört värdefulla och när de nu stannar här ökar möjligheterna att levandegöra och förmedla vårt kulturarv på ett enastående sätt

    En liknande lösning är på gång med samlingarna från DAL. Där samarbetar Institutet för språk och folkminnen med Folklivsarkivet vid Lunds universitet och Landsarkivet i Lund. Enligt Ingrid Johansson Lind är parterna överens, men något avtal har ännu inte skrivits under.

    – Från vår sida är det helt klart och jag utgår från att det går i lås, säger hon.

    Nedskärningarna inom Institutet för språk och folkminnen är ett led i att banta myndighetens fasta kostnader. Inför 2014 hotade ett underskott med tio miljoner kronor. Utöver nedläggningen av arkiven i Lund och Umeå tvingas tretton anställda lämna sina jobb. Att samlingarna nu blir kvar i Umeå och Lund förändrar inte läget för personalen på DAUM och DAL.

    Här kan du läsa mer om Umeå universitets intresse för samlingarna vid DAUM.

    Anders

    Foto: Institutet för språk och folkminnen

    0 kommentarer
  • 2014 har varit selfiens år. Ordet har enligt BBC nämnts 92 miljoner gånger på Twitter under året. I svenskan har ordet också dykt upp i sammansättningar som selfiekultur, selfiepinne och selfietårta. Att det nu lanseras särskilda selfiemobiler är därför knappast någon överraskning.

    Selfie fanns med i Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2013. Där nämndes även synonymerna självis och egobild. Det är dock selfie som dominerar i svenska medier. På varje självis går det 124 selfie, och på varje egobild går det hela 278 selfie.

    Selfiemobilen är skräddarsydd för den som använder telefonen för att ta självporträtt. Det innebär att den har en kamera som kan riktas både framåt och bakåt. Den brukar också vara utrustad med en vidvinkellins som gör att bildvinkeln blir bredare.

    I tidningen Metro testar Aron Andersson en selfiemobil. Han är dock inte helt nöjd med kameran:

    Utan det förskönande filtret blir bilderna bättre, men inte nödvändigtvis bättre än de som tagits med andra selfiekameror, som på pappret har lägre prestanda. Det finns inget som utmärker bilderna, mer än möjligheten att använda blixt. Den kan visserligen vara till stor nytta och är selfiemobilens största förtjänst.

    Tidningen Mobil rapporterar om en selfiemobil på väg ut på marknaden:

    En antydan om vad som komma skall kan språkbruket i inbjudan ge en vinkning om. ”Join us for more face time” är förmodligen en sublim blinkning åt att det hela kan tänkas handla om Lumia 730, också känd under kodnamnet Superman, vilken beskrivits som en selfiemobil med en frontkamera anpassad just för att ta bra selfiebilder.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Den som börjar att lära sig engelska tidigt i skolan behåller inte försprånget till elever som börjar att studera språket längre fram. Den som senare börjar att läsa ett främmande språk gör det med en grund i modersmålet som snabbt tar igen övertaget. Det visar en studie publicerad i tidskriften International Journal of Bilingual Education and Bilingualism.

    Simone E. Pfenninger, forskare i lingvistik vid universitetet i Zürich, har i fem års tid följt hur 200 schweiziska elever lär sig engelska i skolan. Eleverna valdes ut slumpvis. I den ena gruppen började eleverna att läsa engelska vid åtta års ålder, och i den andra gruppen vid tretton års ålder.

    Att börja plugga engelska tidigt var ingen fördel. Redan efter ett halvår var trettonåringarna både ikapp och förbi åttaåringarna när det gällde grammatisk förståelse. De som började tidigt hade visserligen under en tid ett något större ordförråd, och de använde i mindre utsträckning tyska ord för att fylla i kunskapsluckor. Men när eleverna slutade gymnasiet var bägge grupperna på samma nivå.

    Men det finns enligt Simone E. Pfenninger tecken på att engelskans tidiga intåg har negativa konsekvenser. När eleverna började gymnasiet behärskade den grupp som först började med engelska modersmålet tyska sämre i skrift. Gruppen som började senare var duktigare på att skriva. Denna stabila grund tog den senare gruppen också med sig till engelskan. Fem år senare hade dock den tidiga gruppen tagit in försprånget.

    En av Simone E. Pfenningers slutsatser är att det inte spelar någon roll hur länge någon läst ett språk. Gruppen med åttaåringar arbetade visserligen med engelska under längre tid, men det gav ingen varaktig fördel. I stället finns det – oavsett när studierna börjar – ett tydligt samband mellan goda kunskaper i modersmålet och goda kunskaper i det främmande språket. I det här fallet betyder det alltså att den som behärskar tyska också har lättare att lära sig engelska.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg