Prenumerera på bloggen
  • Pronomenet hen blir allt vanligare i svensk press. Under 2015 gick det bara 179 han och hon på varje hen. Så sent som 2011 var antalet över 13 000.

    Sedan debatten om det könsneutrala pronomenet hen nådde den breda allmänheten i början av 2012 har mycket hänt. Ordet har tagit plats i Svenska Akademiens ordlista och det har gett upphov till diskussioner om könsneutrala pronomen i bland annat norska, danska och isländska. Och inte minst har attityden från de etablerade medierna gått från tveksam till tillåtande.

    I takt med att pronomenet blir allt vanligare blir det också mindre laddat. Flera mediespråkvårdare som Språktidningen talat med vittnar om att hen i spalterna i dag inte väcker alls lika starka känslor som för några år sedan. Det betyder dock inte att kritiken har tystnat. Det finns fortfarande många som anser att ordet är onödigt och politiskt.

    Inget tyder i dag på att hen skulle vara någon dagslända. I svensk press gick det förra året 179 hen på varje han och hon. Under 2014 var motsvarande siffra 241, under 2013 knappt 300, under 2012 drygt 400 och 2011 – året innan hen-debatten tog fart på allvar – över 13 000. Hen har alltså på bara fem år tagit steget från mycket sällsynt till ganska vanligt i svensk press.

    Ganska vanligt innebär i det här fallet att den som en slumpvis utvald dag läser varenda artikel i en dagstidning bör stöta på hen åtminstone en gång.

    En brasklapp för de siffror som förekommer i texten. I svensk press förekom han, hon och hen vid närmare fyra miljoner tillfällen under 2015. Bara en bråkdel – närmare bestämt de 200 första träffarna för varje ord – har kontrollerats. Det betyder att det i materialet kan finnas han som handlar om Han Solo, hon som handlar om den överfulla hon i stallet och hen som handlar om travhästen Hen Ja.

    De exakta siffrorna är det därför bra att ta med en nypa salt. Trenden är dock tydlig. Siffrorna för tidigare år har räknats fram på samma sätt.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Allt tätare kommer rapporter om datorer som efter att ha drabbats av ett virus bara kan låsas upp om ägaren betalar en lösensumma. Det datorn har infekterats av kallas utpressningsvirus eller utpressningsprogram.

    I fackspråket har det länge talats om ransomware, ett program som utan ägarens godkännande installeras på en dator och gör den obrukbar. För att datorn ska låsas upp krävs ägaren på en lösensumma. I takt med att fenomenet blivit allt vanligare i Sverige har det allt oftare börjat omtalas som utpressningsprogram eller utpressningsvirus.

    Nyligen rapporterade Dagens Nyheter om hur Apple-datorer smittats av utpressningsvirus. För att inte hårddisken skulle krypteras krävdes användarna på en lösensumma på omkring 3 500 kronor:

    Det var i fredags som det upptäcktes att hackare smugit in ett krypteringstrojan, som döpts till ”KeRanger”, i gratisprogramvaran Transmission, som används för fildelning. Trojanen är skapad för Mac-datorer, och är ett så kallat ”ransomeware”, ett utpressningsprogram som gör data på hårddisken oåtkomlig genom att kryptera den. Sedan kan den bara låsas upp om man betalar för att få en krypteringsnyckel.

    I höstas berättade Expressen att 45 procent av svenskarna var rädda för att utsättas för dataintrång. Thomas Wahlstedt, marknadschef på it-säkerhetsföretaget Sentor, sade då att just utpressningsprogram blivit mycket vanligare:

    Det kan vara allt från att man fått ett allvarligt virus på datorn till att någon försökt hacka ens sociala medier, säger Tomas Wahlstedt. Vi har sett en lavinartad ökning av nätfiske och utpressningsvirus.

    I dagsläget är utpressningsprogram något vanligare än utpressningsvirus. Utpressningsprogram är belagt i svenskan sedan 2005 och utpressningsvirus sedan 2006. Användningen har ökat den senaste tiden.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Tomas Riad, Siv Strömquist och David Lagercrantz är några av gästerna på Språkforum i dag. Den här gången håller vi till på Nalen i Stockholm mellan 9 och 16.30. Programmet för dagen hittar du här.

    Även den som inte är på plats kan följa evenemanget. På Twitter och Facebook uppdaterar vi från föredragen under hela dagen. Och vem vet – kanske händer det något även på vårt halvsovande konto på Instagram. Dessutom finns UR på plats och spelar in alla talare för sändning senare i vår.

    I sociala medier använder vi hashtaggen #sprakforum. Använd den gärna du också om du skriver om Språkforum!

    Redaktionen

    0 kommentarer
  • I Falun, Luleå, Göteborg och Stockholm kan du fredagen den 18 mars fira Grammatikdagen. Vid tre universitet och högskolor anordnas föreläsningar som är öppna för allmänheten.

    För femte året i följd firas nästa fredag den årliga Grammatikdagen. Den här gången ser antalet deltagande universitet ut att bli färre än tidigare. I Stockholm kommer Språkkonsulterna att dela ut ordklasser i morgonrusningen och Uppsala universitet arrangerar föreläsningar enbart för förhandsanmälda gymnasieklasser.

    Tre lärosäten bjuder in allmänheten. Det mest omfattande programmet bjuder Göteborgs universitet på. Temat för dagen är talspråk. Bland annat talar Lars-Gunnar Andersson om göteborgskans grammatik, Jenny Öqvist berättar om överklasstockholmska, Yair Sapir skildrar arbetet med att standardisera älvdalskan och Sara Lindbladh talar om diskursmarkörer i italienska.

    Luleå tekniska universitet bjuder på en rad föreläsningar med fokus på grammatikundervisning. Högskolan Dalarna i Falun hinner med sex expressföredrag på nittio minuter. Dessutom går det att köpa grammatikbakelser till självkostnadspris.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att kombinera ord till satser är inte unikt för människan. Samma förmåga har den japanska talgoxen. Genom att kombinera olika läten skapar den ”meningar” som förstås på avsett sätt av artfränder.

    Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med forskare från schweiziska och japanska universitet studerat den japanska talgoxen. Deras slutsats är att syntax inte är något unikt för människan. Även japansk talgoxe behärskar konsten att foga samman enskilda läten till något som motsvarar meningar.

    Att valet föll just på japansk talgoxe beror på att den är känd för sin varierande sång. Den hotas dessutom av olika rovdjur. Därför har japansk talgoxe ett behov av att kunna kommunicera för att exempelvis kunna varna artfränder för en fara som närmar sig.

    Forskarna spelade först in stora mängder kvitter. Genom att sedan spela upp bestämda sekvenser kunde de så småningom fastslå betydelser genom att studera fåglarnas reaktion. Ett läte uppmanade till exempel andra fåglar att komma eftersom det fanns föda. Samma läte kunde också användas för att locka en partner till sin holk. Ett annat läte manade fåglar att söka efter en annalkande fara.

    Ofta kombineras dessa två läten med syftet att avskräcka rovdjur. När lätena spelades upp i naturlig följd reagerade fåglarna genom att närma sig och att söka efter en fara. Men när lätena spelades upp i omvänd ordning reagerade inte fåglarna.

    Lätena måste alltså kombineras på ett visst sätt för att de ska ha avsedd betydelse. Det bevisar enligt forskarna att syntax inte är unikt för människan, utan att även japansk talgoxe har samma förmåga. Den tros hos arten ha utvecklats för att kunna kommunicera i grupper där det förekommer olika sociala beteenden.

    Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

    Anders

    Foto: Toshitaka Suzuki

    1 kommentarer
  • Hán ser ut att kunna bli isländskans könsneutrala pronomen. Inom hbtq-kretsar har det hunnit bli ganska vanligt. Däremot hörs det sällan i allmänspråket. Kanske får hán hjälp att etablera sig genom professor Eiríkur Rögnvaldsson, som börjat ta upp pronomenet när han undervisar i isländsk grammatik.

    Efter debatten om hen i Sverige har liknande diskussioner uppstått i flera grannländer. I norskan har hen börjat användas som könsneutralt pronomen. I danskan används høn. Inget av dem är dock ännu lika etablerat som hen i svenskan.

    Även på Island finns det personer som efterlyser ett könsneutralt pronomen som komplement till hann och hún. Det går visserligen att använda það (’det, den, han, hon’), men det har inte vunnit acceptans som könsneutralt pronomen hos transpersoner. Anledningen är att það förknippas med saker och inte med personer.

    I stället har hán börjat användas som pronomen för personer som varken betraktar sig som män eller kvinnor. Andra förslag som förekommit i diskussionerna var och . Uppslutningen var dock störst bakom hán eftersom det ansågs stå mitt emellan hann och hún.

    Än så länge är hán mycket sällsynt i allmänspråket. Inom hbtq-kretsar är pronomenet däremot ganska etablerat. En som kan ge hán ytterligare spridning är Eiríkur Rögnvaldsson, professor i isländska vid Háskóli Íslands i Reykjavík (bilden). Under våren börjar han ta upp hán när han undervisar i isländsk grammatik.

    Valet av hán är dock inte självklart för alla. Pronomenet böjs hán i ackusativ, háni i dativ och háns i genitiv. Somliga tycker att det är en böjning som har tydligt maskulina drag.

    En av dem är Baldur Sigurðsson, som är docent i isländska vid Háskóli Íslands. I en diskussion på Facebook argumenterar han i stället för som könsneutralt pronomen. Det skulle kunna böjas enligt samma mönster som þú (’du’), alltså , hig, hér och hín jämfört med þú, þig, þér och þín. Han anser att en sådan böjning vore lämpligast eftersom den inte skulle kunna föra tankarna till annat än det könsneutrala þú.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Så länge som kvinnan får göra abort ska mannen ha rätt att avsäga sig faderskapet. Det föreslår Liberala ungdomsförbundet Väst. Det handlar om att tillåta så kallad juridisk abort.

    I Danmark blossade det för några år sedan upp en debatt om juridisk abort. Under 2014 uppmärksammade även svenska medier hur en dansk man förgäves vänt sig till domstol för att häva ett faderskap. Han hävdade att han övertalats att ha oskyddat sex med en kvinna som sagt att hon inte kunde bli gravid.

    Mannen sade i rätten att han ville jämställas med en spermadonator. Han ville inte ha någon kontakträtt och han ville inte betala något underhåll. Men mannen hade ingen framgång i rätten.

    Nu är det Liberala ungdomsförbundet Väst som vill tillåta juridisk abort. Till och med den artonde graviditetsveckan ska fadern ha rätt att avsäga sig faderskapet. Det innebär att han för all framtid avsäger sig kontakträtt och underhåll. Beslutet ska enligt förslaget inte gå att ångra.

    Så här rapporterade Borås Tidning om förslaget:

    En juridisk abort innebär att man frånsäger sig faderskapet, säger Marcus Nilsen, ordförande i LUF Väst. Vi tycker det är viktigt att belysa att det finns en ojämlikhet mellan parterna vid en graviditet.

    Förslaget fick hård kritik från flera olika håll. En som ansåg att det vore olämpligt att tillåta juridiska aborter var kristdemokraten Therèse Molander. I en debattartikel i Nyheter 24 hävdade hon att en sådan bestämmelse skulle kunna leda till påtryckningar på kvinnor att genomföra abort:

    LUF Väst menar att en graviditet är ojämlik och att män inte har något val. Sanningen är den att män i allra högsta grad har ett val. Det valet gör de när de tackar ja till sex och väljer att stoppa in den, fullt medveten om att sex kan leda till graviditet. Att driva frågan om juridisk abort är att frigöra män från ansvar när det kommer till sex och lämpa över allt på kvinnan.

    Juridisk abort är belagt i svenskan sedan 2014. Även på danska kallas fenomenet juridisk abort.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ja till hen som könsöverskridande pronomen. Men nja till hen som könsneutralt pronomen. Det är den nya rekommendationen från norska Språkrådet.

    Debatten om pronomenet hen har under en tid pågått även i Norge. Precis som i svenskan används hen i norskan dels som pronomen för personer som inte vill refereras till som han eller hon, dels som alternativ till exempelvis han/ho/hun och vedkomande (’vederbörande’).

    Avdelningschefen Daniel Gusfre Ims skriver i senaste Språknytt att hen är oproblematiskt i skrift. Objektsformen blir hen och genitivformen hens. Men i vissa dialekter uttalas han nästan som hen. Där finns det en viss risk för missförstånd.

    Språkrådet ger klartecken för hen som pronomen för personer som inte betraktar sig som män eller kvinnor. Däremot är rådet tveksamt till hen som könsneutralt pronomen. Det finns enligt Daniel Gusfre Ims andra sätt att uttrycka sig könsneutralt, som han/ho.

    Än så länge anser Språkrådet att det är för tidigt att ta upp hen i ordböcker eftersom användningen inte är tillräcklig. Men om användningen ökar är det naturligt att det så småningom får plats i ordböckerna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Boomen uteblev efter att prinsessan Estelle fått sitt namn. Då valde kronprinsessan Victoria och prins Daniel ett namn som var en riktig högoddsare. Den nyfödde prinsen Oscar Carl Olof är däremot närmast så folklig som det kan bli.

    I dag bär 1 673 kvinnor förnamnet Estelle. Av dessa har 792 Estelle som tilltalsnamn. Bärarnas medelålder är bara 14,5 år. Det handlar alltså om ett namn som främst väljs av ganska nyblivna föräldrar.

    Någon boom för namnet Estelle blev det aldrig. Tvärtom. 2012 – det år då prinsessan föddes – gavs namnet till 55 flickor. Året innan var antalet nya bärare 64. Året därpå sjönk antalet nya bärare till 33. 2014 gavs 45 flickor förnamnet Estelle och 2015 var det 43 flickor som fick namnet.

    Om Estelle – eller närmare bestämt Estelle Silvia Ewa Mary – var ett otraditionellt val så kunde Oscar Carl Olof knappast vara mer traditionellt. Det är också namn som ligger i tiden.

    Olof ramlade visserligen ut från topp 100 över nya pojknamn 2005, men tilltalsnamnet Oscar har som sämst varit femma bland nya pojknamn sedan 1998. Carl har som lägst återfunnits på plats 61.

    Oscar är belagt i svenskan sedan 1803. Namnet är av iriskt ursprung och tros vara en sammansättning av os (’hjort’) och cara (’vän’). Det har kommit till svenskan genom engelskan.

    Förra året var Oscar det fjärde populäraste namnet med 737 nya bärare. Som förnamn kan det knappast booma mer än vad det redan gjort.

    Frågan är om Oscar är en så given favorit i landet att kronprinsessan Victorias och prins Daniels namn inte påverkar andra nyblivna föräldrar. Eller om många känner att ännu en Oscar skulle riskera att hamna i skuggan av den kungliga strålglansen. Och att det därför kanske är mer sannolikt med en dipp à la Estelle.

    Anders

    Foto: Kungahuset

     

    0 kommentarer
  • Nu är Varför är det så ont om w? här! Den drygt 200 sidor tjocka boken innehåller 313 läsarfrågor besvarade av Språkrådets experter. Just nu kan du köpa boken för 99 kronor inklusive porto.

    Varför är det så ont om w? är den tredje boken med språkfrågor som Språktidningen ger ut i samarbete med Språkrådet. I den finns lärorika artiklar om ordens ursprung, slang, dialekter, talesätt och lånord plus en mängd praktiska språkråd. Här får du svar på frågor som etymologin till ordet raggmunk, antalet ordklasser i svenskan, varför det finns stora och små bokstäver och när det är lämpligt att använda semikolon. Frågorna har tidigare publicerats i Språktidningen.

    Nu kan du beställa boken till förmånspriset 99 kronor inklusive porto. Specialpriset gäller till och med den 30 juni 2016.

    Om du prenumererar på Språktidningen eller köper lösnummer får du ett erbjudande om att köpa boken i 3/2016 som utkommer den 23 mars.

    Redaktionen

    2 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg