Prenumerera på bloggen
  • I bullriga miljöer är det för lättare att förstå vad en bekant röst säger. Men om den bekanta rösten använder okända ord försvinner försprånget. Det visar en studie från New York University publicerad i tidskriften Journal of Child Language.

    Forskning har visat att det för vuxna som befinner sig i stökiga miljöer är lättare att förstå bekanta röster. Det som sägs av den bekanta rösten behandlas med större träffsäkerhet och ökad hastighet. Fenomenet kallas på engelska familiar talker advantage. Vanan att lyssna till en viss person är alltså i sig en faktor som gör att en känd röst tränger igenom bruset.

    Amerikanska forskare har nu studerat om samma sak gäller barn i åldern sju till tolv år. Deltagarna fick under fem dagar vänja sig vid att lyssna till tre nya röster. Därefter fick de i olika miljöer lyssna till både bekanta och obekanta röster. Barnen var betydligt bättre på att repetera vad de bekanta rösterna sagt. Men om de bekanta rösterna använde för barnen okända ord var förståelsen lika låg som när obekanta röster gjorde samma sak.

    Inför testet kontrollerades barnens ordförståelse. De som hade de sämsta resultaten gynnades mest i nästa steg om talarens röst var bekant sedan tidigare.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Språktidningens krönikör Fredrik Lindström arbetar på en bok om svenska dialekter. En del av boken blir ett ljudbibliotek med smakprov på svenska dialekter. Fredrik Lindström är visserligen ingen oäven dialektimitatör, men här handlar det om ”äkta” dialekttalare. Förlaget listar en rad eftersökta dialekter. Hör av dig senast den 13 oktober om du talar någon av dessa dialekter och vill hjälpa till!

    I Språktidningen 8/14, som utkommer den 19 november, skriver Fredrik Lindström om värmländska.

    Anders

    Foto: Caroline Andersson/Bonnierförlagen

    0 kommentarer
  • Pjunk, lappri, fjöl, rissel och ruelse är några av utställningsobjekten på Elfviks ordmuseum. Initiativet kommer från tecknaren och författaren Curt Oscar Wallerud. Tanken är att uppmärksamma ord som är på väg att falla i glömska.

    Elfviks gård på Lidingö har hittills varit känd för sitt jordbruk. Nu knackar även ordbruket på dörren. I en av byggnaderna finns nu Elfviks ordmuseum, där Curt Oscar Wallerud samlar svenska ord som i dag används ytterst sällan.

    I VLT berättar Curt Oscar Wallerud att han i dagsläget ställer ut ett sjuttiotal ord till beskådning. Varje ord har ristats in på en träbit och försetts med en förklaring:

    Tiden drabbar även ord. Först upphör de i tal – sedan i skriftspråket. Sedan hamnar de ett tag i korsorden innan de göms undan för gott i ordböcker. ... Själv älskar jag gamla ord och använder ofta sådana på djävulskap för att sätta myror i huvudet på mina läsare.

    Initiativtagarens favoritord är enligt Lidingösidan änne.

    Anders

    0 kommentarer
  • Demonstranterna i Hongkong sägs enligt Washington Post inte vilja ha någon revolution. I svenska medier är det dock paraplyrevolutionen som dominerar i beskrivningen av händelserna – även om paraplyupproret också förekommer vid några få tillfällen.

    Folkliga uppror och protester får inte sällan namn som lever vidare i historieskrivningen. Det talas om arabiska våren i Mellanöstern, orange revolutionen i Ukraina, kastrullrevolutionen på Island (på isländska búsáhaldabyltingin, ’husgerådsrevolutionen’), jasminrevolutionen i Tunisien, hibiskusrevolutionen i Egypten, sjungande revolutionen i Baltikum, paraplyrevolutionen i Lettland och så vidare.

    Som skydd mot tårgas, pepparsprej och vädret har demonstranterna i Hongkong använt paraplyn. Därför kallas protesterna just paraplyrevolutionen. Motsvarande benämning används i flera andra språk – som umbrella revolution på engelska, paraplyrevolution på danska, paraplyrevolusjon på norska, Regenschirm-Revolution på tyska, révolution des parapluies på franska, revolución de las paraguas på spanska, regnhlífabylting på isländska och så vidare.

    I Dalarnas Tidningar skriver Csaba Bene Perlenberg om bakgrunden till protesterna:

    Sedan flera dagar pågår en folklig manifestation mot kommunistdiktaturen, som vill villkora det utlovade valet 2017 med på förhand godkända kandidater. Protesterna har fått smeknamnet ”paraplyrevolutionen”, eftersom paraplyer används både mot polisens tårgas och den ihållande hettan. Nog söker Hongkongborna efter svalka från Kinas diktatur.

    Ergo berättar om hur svenska studenter visat solidaritet med demonstranterna i Hongkong genom olika manifestationer. Så här beskriver tidningen sammanstötningarna mellan polis och demonstranter:

    Protesterna har kantats av våld från polisen, med pepparsprej och tårgas, varpå demonstranterna har skyddat sig med paraplyer. Därför har rörelsen kommit att kallas ”Paraplyrevolutionen” i västerländsk media.

    Aftonbladet använder vinjetten paraplyupproret för rapporteringen om demonstrationerna. I artiklarna används däremot paraplyrevolutionen.

    Anders

    Foto: B Clarke/Flickr/Creative Commons

    0 kommentarer
  • År 2016 är det i finländska skolor på nytt dags att skriva siffran 7 och de gemena bokstäverna q och z med streck. Syftet är att göra texterna lättare att läsa. Inte sällan är det lätt att förväxla siffrorna 1 och 7, rapporterar Hufvudstadsbladet.

    När en ny läroplan togs i bruk år 2004 försvann regeln om att skriva 7 och gemena q och z med streck. År 2016 är det åter dags för en ny läroplan, och då återinförs regeln både för finska och svenska.

    Utbildningsstyrelsen har sedan strecken avskaffades mottagit synpunkter från missnöjda lärare. Utan strecken kan det ibland vara svårt att skilja exempelvis mellan siffrorna 1 och 7. Genom att ta tillbaka strecken ska det därmed bli lättare att läsa vad eleverna skriver.

    Leo Pahkin, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen, säger till Hufvudstadsbladet att beslutet att återinföra strecken inte bara berör undervisningen:

    Vi vill också att människor från olika generationer ska förstå vilken siffra eller vilka bokstäver det är frågan om.

    Anders

    0 kommentarer
  • Barn är duktiga på att sluta sig till innebörden i nya ord. Förmågan ökar extra mycket i tvåårsåldern. Det visar en amerikansk studie publicerad i tidskriften American Journal of Speech-Language Pathology.

    Arton månader in i livet lär sig ett barn två till fem nya ord om dagen. Forskare vid University of Missouri har nu studerat hur inlärningen går till. Inte sällan använder barn logiskt tänkande för att avgöra vad ett nytt ord representerar.

    I testet ställdes de deltagande barnen inför valet mellan två olika föremål – ett som de kände till även till namnet och ett okänt föremål. Samtidigt fick de lyssna till två ord – dels ordet för det bekanta föremålet, dels ett nytt ord. Med stor träffsäkerhet använde barnen de okända orden som namn på de obekanta föremålen. Därmed parade de ihop rätt ord med rätt föremål.

    I ett annat moment undersöktes barnens slutledningsförmåga. Här presenterades nya ord i meningar, till exempel Sammy eats the kiwi. Ju äldre barnen blev, desto duktigare blev de på att förstå att exempelmeningens kiwi måste vara något ätbart. Därmed kunde barnen med hjälp av sammanhanget urskilja kiwi från en grupp bestående av andra okända ord.

    Att på de här sätten identifiera nya ord var förmågor som hela tiden utvecklades. Så var det däremot inte med blickar. Om en vuxen person tittade på ett föremål och samtidigt uttalade ett ord minskade gradvis benägenheten att koppla ihop föremålet med just det ord som sades.

    Studien visar enligt forskarna några metoder som kan användas för att lära barn nya ord. Det är dock klokt att ransonera de nya orden. De tre första orden som barnet lär sig under en dag fastnar nämligen betydligt bättre än efterföljande ord.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Semikolon är svenskans mest omfamnade skiljetecken. Men bara vart tredje semikolon är korrekt använt i svenska texter på nätet. Det visar en kandidatuppsats i svenska skriven av Alexander Katourgi vid Högskolan i Gävle.

    Semikolon kan användas mellan huvudsatser när man tycker att punkt är för starkt och komma för svagt avskiljande. Det är ofta en smaksak om man ska använda semikolon i stället för punkt eller komma. Det används normalt mellan huvudsatser som har ett nära innehållsligt samband med varandra. Det markerar gränsen mellan satserna; samtidigt binder det ihop dem. Semikolon följs alltid av liten bokstav.

    Så beskrivs användningen av semikolon i Svenska skrivregler. Läsaren får också veta att semikolon kan användas vid uppräkningar för att avskilja grupper från varandra och i ordböcker. Skiljetecknet ska däremot inte användas i stället för kolon före uppräkningar, exemplifieringar och förklaringar.

    Ändå går det ofta snett när skribenter använder semikolon. Alexander Katourgis undersökning visar att träffsäkerheten för texter publicerade på nätet i genomsnitt är 35 procent. Hela 65 procent av de semikolon som han undersökt är felanvända.

    I sin kandidatuppsats har Alexander Katourgi analyserat förekomsten av 2 000 semikolon. Hälften av materialet är hämtat från bloggar och hälften från nyhetsmedier. Semikolon är något vanligare i bloggtexter.

    I bloggtexter används semikolon korrekt i 19,8 procent av fallen. I nyhetstexter är den korrekta användningen 51,3 procent. Skillnaden är alltså stor mellan texter skrivna av bloggare och av journalister, krönikörer med mera. Det vanligaste misstaget är att använda semikolon som kolon.

    Anders

    1 kommentarer
  • Lingvistbloggen, en av redaktionens favoritbloggar, har slumrat en längre tid. En av de flitigaste skribenterna, Mikael Parkvall, har nu i stället dragit i gång en podd tillsammans med Johan Sjons. Lingvistpodden behandlar bland annat skillnaden mellan språk och dialekt, språkdöd, kreolspråk med mera. Lyssna gärna!

    Anders

    Foto: Anders Svensson

    0 kommentarer
  • När Findus proppade mikrolasagnen full av hästkött i stället för nötkött sparkade många konsumenter bakut. Och när Erik Haag i tv-programmet Landet Brunsås skulle äta grillat marsvin hos en svensk familj blev reaktionerna så häftiga att inslaget klipptes bort redan före sändning. Men hur kommer det sig att grisar, kycklingar, får, kor och andra djur betraktas som mat medan grillad golden retriever och halstrad skogskatt inte gör det?

    I olika kulturer är det accepterat att äta olika djur. Den ko som i Sverige med självklarhet mals ner till en hamburgare behandlas inte på samma sätt i Indien. I Kina föds hundar upp för att ätas, medan de i Sverige redan som valpar kan betinga ett femsiffrigt pris och där stamtavlan inte används för att avgöra om hunden är närproducerad utan för att ge inträde i en rasklubb.

    Det här fenomenet kan kallas karnism, ett begrepp myntat av den amerikanska psykologen Melanie Joy. I boken Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor tittar hon närmare på de faktorer som gör att vissa djur anses vara ätbara och andra inte. Hon anser att människan använder sig av starka försvarsmekanismer för att äta djur som hade kunnat fungera som husdjur. Försvarsmekanismerna är enligt Melanie Joy nödvändiga för att kunna bortse från djurens lidande inom köttindustrin.

    Karnism är det tankesätt som ligger bakom valet av djur för köttkonsumtion. Karnismen genomsyrar enligt Melanie Joy samhället och dikterar genom lagar och normer vilka djur som får ätas. Karnismens innehåll varierar därför mellan kulturer. Gemensamma är dock de försvarsmekanismer som gör att människan kan se på djur som föda.

    Ordet karnism har nu letat sig in i svenskan. Dagens Nyheter berättar om utgivningen av Melanie Joys bok på svenska och tar samtidigt upp ordets ursprung:

    Begreppet ”karnism”, som hon lanserat, har sitt ursprung i det latinska ordet för kött. Enligt henne uppfostras vi till köttätare. Normen skapas och upprätthålls av djurindustrin, olika samhällsinstitutioner och inte minst av medierna.

    I en recension i Helsingborgs Dagblad diskuterar Jenny Maria Nilsson ordet karnism:

    Joy är förblindad av sin egen nya ism; det finns inget annat än karnism, inget rimligt nyttjande av djur. Kanske är det sant, men det medför att hon inte bemöter uppenbara anledningar till de omständigheter hon vill kritisera. Vem klandrar en svältande person för att hen äter kött? Vår art, liksom andra, äter det vi får tag på, det är en resursfråga.

    Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att förra årets hästlasagnehärva avslöjade den karnism som genomsyrar samhället:

    På samma sätt som feminister började omnämna patriarkatet som en osynlig samhällsstruktur, har Melanie Joy myntat begreppet karnism (från det latinska ordet för kött). Karnism beskriver den osynliga struktur och ideologi som ligger bakom valet att äta kött från vissa djurslag som nötdjur, grisar, kycklingar och fiskar.

    Än så länge används karnism framför allt inom djurrättskretsar.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Lika som bär kånkade hem en säker seger i omröstningen om Sveriges roligaste företagsnamn. Tvillingarnas flyttfirma fick hela 46 procent av rösterna från Språktidningens läsare.

    Historien om Lika som bär började för tre år sedan när IFK Norrköping skulle flytta sitt kansli. Tvillingarna Billy och Dennis Petersson tillhörde de supportrar som frivilligt ställde upp för att kånka klubbens inventarier till nya lokaler på Nya Parken. Kvar till sist blev ett otympligt kassaskåp. Någon tyckte att det var dags att ringa en flyttfirma. Men Billy och Dennis högg i.

    – Det var då vi kom på att vi själva borde starta en flyttfirma. Min bror Dennis undrade varför. Jag sade att vi måste heta Lika som bär. Han tyckte att det var klockrent och på den vägen är det, säger Billy Petersson.

    Helt enkelt var det dock inte i början. Varken Billy eller Dennis hade körkort för lastbil. I stället hjälpte tvillingarnas pappa till att köra flyttbilen.

    – Då kallade vi oss Lika som bär och en far, berättar Billy Petersson.

    För den som inte känner till att företaget grundades av två tvillingar är det lätt att missa ordvitsen i namnet Lika som bär. Även för den som känner till bakgrunden dröjer det ibland ett tag innan polletten trillar ner.

    – En av våra anställda ringde mig en morgon och berättade att han var så stolt över att vi har ett så jäkla bra namn. Då hade han jobbat hos oss i sju månader utan att ha fattat poängen.

    Läs mer om roliga företagsnamn i Språktidningen 7/2014.

    Anders

    Foto: Fredrik Schlyter

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg