Prenumerera på bloggen
  • Vad kom först – hönan eller ägget? Det filosofiska dilemmat brukar betraktas som omöjligt att svara på. Ägget är en förutsättning för hönans existens och vice versa.

    För några år sedan trodde sig en brittisk trio bestående av en genetiker, en filosof och en hönsfarmare ha löst gåtan. Deras slutsats var enligt BBC att ägget kom först. Världshistoriens första höna måste alltså först ha varit ett ägg. Det som fanns i ägget måste i sin tur ha haft samma dna som hönan eftersom dna inte förändras under livets gång.

    När Oxford Dictionaries vände sig till ordböckerna för att ge sitt svar på gåtan blev resultatet däremot oavgjort. Både chicken och egg är belagda sedan fornengelskans dagar. Men att avgöra vilket ord som användes först är inte möjligt.

    I svenskan har möjligen höna ett litet försprång över ägg. Men det är en slutsats som ska konsumeras med en rejäl nypa salt. Höns är belagt sedan början av 1300-talet då ordet förekom i Skåne-Lagen. Höna är belagt i Vestmanna-Lagen från 1300-talets första hälft. Ägg är däremot belagt sedan 1400-talets början i heliga Birgittas uppenbarelser. Ordet är besläktat med latinets ovum med samma betydelse.

    Att ägg är belagt ett sekel efter höns och höna behöver inte betyda något. Utbudet av texter från 1300-talet är inte stort, och det är därför tänkbart – och kanske till och med sannolikt – att det talats om ägg utan att ordet använts i någon skrift som skulle komma att överleva till våra dagar.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ju säkrare ett barn är på verbböjningar i talat språk, desto vassare kommer barnet att bli på att skriva korrekt. Den slutsatsen drar kanadensiska forskare vid universitetet i Montreal. Forskarna har i en studie hittat ett samband mellan träffsäkerheten i verbböjningar och förmågan att skriva.

    I testet deltog 71 barn, där 38 hade franska som sitt modersmål medan 33 talade franska men hade ett annat modersmål. Barnen var mellan sex och nio år. När de gick i första klass testades deras verbböjningar. I tvåan studerades sedan skrivförmågan bland annat genom övningar i att stava och böja rätt och att ta diktamen.

    De barn som hade lätt för att böja verb hade ett år senare också lätt för att skriva – de stavade bättre och hade större förståelse för morfologi, alltså för hur språkets minsta betydelsebärande delar, morfemen, fungerar grammatiskt. Nu kunde barnen i praktiken förstå ordbildningsprinciper genom sina kunskaper om morfemens roll.

    Just denna förståelse är långt ifrån färsk eller unik. Tidigare studier visar att barn långt tidigare kan identifiera verbändelser.

    Förmågan att böja verb förutsäger alltså ett barns förmåga att skriva redan innan det har lärt sig att skriva. Därför anser forskarna att metoden bör användas för att så tidigt som möjligt kunna hitta och hjälpa barn som annars skulle kunna få det svårt att hänga med i skolans undervisning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att rösten låter ovanligt grov och hes och att en person talar långsammare än vanligt kan vara tecken på depression. Neurofysiologiska förändringar kopplade till mental hälsa påverkar nämligen artikulationen. Det hävdar amerikanska forskare i en studie utförd vid University of Maryland.

    Forskarna har analyserat inspelningar där sex personer talar fritt om sin vardag. När vissa av inspelningarna gjordes var deltagarna deprimerade, medan de vid andra tillfällen inte visade några tecken på depression. Den mentala hälsan återspeglades tydligt i vissa akustiska drag.

    När deltagarna var deprimerade talade de långsammare än vanligt. De artikulerade också talet på ett sätt som fick det att låta grövre och hesare.

    Forskarnas förhoppning är att kunna använda metoden som ett led i att förbättra skyddsnätet runt personer som riskerar att drabbas av depression. Inte minst tonåringar drar sig ofta för att vända sig till vården. Genom att dagligen ägna ett par minuter åt en skräddarsydd app skulle vården kunna få besked om patienter i behov av stöd.

    Tanken är att appen dagligen ska analysera en inspelning där användare talar fritt om sin vardag. Om det i inspelningen finns akustiska drag som tyder på depression meddelas till exempel en läkare eller en psykolog som då kan ta kontakt med användaren.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I riksdagen finns en majoritet för att förbjuda terrorresor. Förbudet väntas införas redan nästa år. Förslaget ska både kriminalisera svenskar som strider tillsammans med organisationer som terroriststämplats av FN och personer som i utlandet genomgår terroristutbildning.

    Justitieminister Morgan Johansson (S) vill snabbutreda ett förbud för svenska medborgare att strida tillsammans med organisationer som terroriststämplats av FN. Förbudet ska också gälla träning med terroristklassade grupper. Dessutom överväger justitieministern ett totalförbud mot att kriga utomlands.

    I dagsläget finns det svenskar som deltar i strider i bland annat Syrien, Irak och Ukraina. Förhoppningen är att kunna stoppa rekryteringen genom att förbjuda terrorresor. Det handlar främst om unga män som av ideologiska – religiösa eller politiska – skäl ansluter sig till stridande grupper i konfliktområden.

    Planerna ifrågasätts dock av många debattörer. I Kristianstadsbladet skriver Mattias Karlsson att det är tveksamt om ett förbud skulle avskräcka ideologiskt motiverade personer från terrorresor:

    Om ett förbud mot terrorresor stoppar de som redan är övertygade är tveksamt. Ändå är det viktigt att samhället sänder en tydlig signal. Men det får inte stanna vid det. Det behövs fler förebyggande insatser i kontakten mellan myndigheter och civilsamhället för att förhindra personer att radikaliseras.

    I Dagens Nyheter diskuterar Amanda Björkman för- och nackdelar med ett förbud mot terrorresor:

    Lagstiftning mot terrorresor skulle medföra besvärliga gränsdragningar, definitionssvårigheter och känsliga integritetsfrågor. Men stigmatisering av terrorister är inte ett av dem.

    När det handlar om att kriga tillsammans med islamistiska grupper talas det om jihadresor. I Sydsvenskan välkomnar Mats Skogkär Morgan Johanssons planer:

    Att ett förbud inte kommer att lösa alla problem med jihadresor är inte ett hållbart skäl att avstå. Ingen förväntar sig i andra sammanhang att lagar ska garantera laglydighet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den amerikanska delstaten Alaska erkänner nu 20 minoritetsspråk. Men steget är i första hand symboliskt då myndigheterna inte är skyldiga att ge service på något annat språk än engelska. Ändå är förhoppningen att erkännandet ska ge minoritetsspråken ökad status.

    Av Alaskas drygt 700 000 invånare beräknas nio av tio ha engelska som modersmål. Omkring 5 procent har språk som tillhör familjerna na-dene eller eskimåisk-aleutiska som modersmål. Flera av dessa språk är akut hotade och har i många fall färre än hundra talare.

    Alaskas guvernör Sean Parnell undertecknade nyligen en lag som innebär att delstaten erkänner 20 minoritetsspråk. I ett uttalande sade Sean Parnell att erkännandet var ett sätt att förstärka de ansträngningar som gjorts för att bevara och revitalisera minoritetsspråken:

    Jag är stolt över dem som har bevarat dessa språk, eftersom de stärker traditionerna och arvet från vår ursprungsbefolkning.

    Erkännandet är främst symboliskt. Myndigheterna blir inte skyldiga att ge medborgarna service på något annat språk än engelska. Lance Twitchell, professor vid University of Alaska Southeast, säger till Reuters att det ändå handlar om ett viktigt steg för minoritetsspråken:

    Symboler är fortfarande mycket starka. ... Kors är symboler. Den amerikanska flaggan är en symbol.

    Lance Twitchell jämför situationen i Alaska med situationen i Hawaii, som var den första delstaten att erkänna ursprungsbefolkningens språk. Hawaiiskan har enligt Lance Twitchell lyckats vända den negativa utvecklingen och är nu ett språk med ett växande antal talare.

    Ett språk som i Alaska nu får status som minoritetsspråk är eyak. Den sista modersmålstalaren, Marie Smith Jones, avled dock för snart sju år sedan. I dag pågår ansträngningar för att väcka eyak till liv.

    De övriga språken som nu får status som minoritetsspråk är inupiaq, sibirisk yupik, alaskisk yupik, alutiiq, aleutiska, dena'ina, deg xinag, holikachuk, koyukon, övre kuskokwim, gwich'in, tanana, övre tanana, tanacross, hän, ahtna, tlingit, haida och tsimshiska.

    Här kan du läsa mer om hawaiiska.

    Anders

    Foto: State of Alaska

    0 kommentarer
  • Terminologicentrum måste klara sig utan statsbidrag. I stället är det upp till kunder och ägare att finansiera verksamheten. För regeringen är det en principsak att aktiebolag ska stå på egna ben. Det beskedet ger Eva Lindström, statssekreterare vid näringsdepartementet. Men utan bidrag är det osäkert om Terminologicentrum överlever.

    År 2016 bantar regeringen bidraget till Terminologicentrum, TNC, med fyra miljoner. Kvar blir bara 273 000 kronor. Hittills har bidraget stått för ungefär hälften av intäkterna. Den andra halvan kommer från olika typer av uppdrag.

    För de nio anställda kom regeringens besked som en överraskning. Karin Dellby, vd för TNC, säger att det är uteslutet att dagens verksamhet skulle kunna leva vidare om de nedskärningar som föreslås i budgetpropositionen blir verklighet.

    – Inget av det vi gör nu skulle vi kunna göra då. Kanske skulle det gå att ha en liten verksamhet som bara håller på med konsultarbete. Men det finns en stor risk för att vi tappar den terminologiska kompetens som finns här. Vi skulle också tappa vår trovärdighet och vår plattform att nå ut. Och vi skulle tvingas att lägga ner Rikstermbanken, säger hon.

    TNC:s uppdrag från näringsdepartementet är att ”verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället”. I praktiken innebär det att TNC utvecklar svensk terminologi inom en mängd olika områden. Syftet är att säkra ett svenskt fackspråk som lever upp till de krav som ställs i språklagen. I Rikstermbanken samlar TNC tusentals termer och begrepp från inte bara svenskt fackspråk, utan även från minoritetsspråk och andra språk.

    Eva Lindström, statssekreterare åt närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S), anser att ett aktiebolag som TNC måste klara sig utan statliga bidrag. För regeringen handlar det om en principfråga. Det finns från den rödgröna regeringens sida inget missnöje med TNC:s arbete.

    – TNC bedriver en viktig och efterfrågad verksamhet. De intressenter som de har, som branscher och företag, ska stå för finansieringen, säger hon.

    Enligt budgetpropositionen försvinner bidraget först år 2016. Eva Lindström anser att det ger TNC tillräckligt med tid för att ställa om till en framtid utan bidrag.

    – Det är viktigt att komma ihåg att TNC inte är en myndighet utan ett aktiebolag. TNC är ett viktigt stöd för många, men rent principiellt ska kostnaderna bäras, säger Eva Lindström.

    Regeringen tänker enligt Eva Lindström inte tumma på språklagens krav. Ett större ansvar för att följa den kan nu komma att hamna på enskilda myndigheter och departement, men de kommer även i fortsättningen att vid behov kunna vända sig till TNC som kunder.

    Åsa Holmér, terminolog och kursansvarig vid TNC, befarar att rollen som en allmännyttig resurs kommer att gå förlorad om TNC enbart ska ägna sig åt konsultverksamhet. I dag kan material från uppdrag som TNC utför till exempel hamna i Rikstermbanken, och därmed användas av allmänheten.

    – Med den unika uppgift som vi har så har vi alltid kunnat hävda allmännyttan. Som ett renodlat konsultföretag blir det svårare att förklara varför ett företag ska betala för något som skulle kunna användas även av deras konkurrenter. De kommer sannolikt att hävda att det är deras material. Då försvinner allmännyttan från vår verksamhet, säger hon.

    Här kan du läsa mer om den planerade nedskärningen av bidrag till TNC.

    Anders

    Foto: Finansdepartementet

    8 kommentarer
  • Skarpa färger får rovdjur att avstå från vissa sorters grodor. Samma grodor av hankön har därför kunnat utveckla mer högljudda och nyansrika läten som syftar till att locka till sig honor. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

    Inte sällan är pilgiftsgrodors hud täckt av skarpa och ljusa färger. Dessa färger har utvecklats för att hålla rovdjur borta. Eftersom dessa arter inte behöver bekymra sig om att undgå upptäckt på samma sätt som mindre färgglada arter har de kunnat utveckla mer avancerade läten.

    Bakom denna slutsats står en grupp amerikanska forskare. I samarbete med olika universitet har de samlat in drygt 16 000 läten från totalt 172 arter av pilgiftsgrodor. Lätena samlades i en databas och analyserades därefter.

    Pilgiftsgrodor med skarpa färger visade sig ha längre och ljudligare läten – och det är just denna typ av läten som lockar till sig honor. Pilgiftsgrodor vars hud är täckt av mörkare och mer anonyma färger hade kortare och mindre högljudda läten.

    Anders

    Foto: Juan C. Santos

    0 kommentarer
  • I budgeten för 2015 föreslår regeringen en chockbantning av anslagen till Terminologicentrum, TNC. Kvar blir bara 273 000 kronor om året. Om nedskärningarna blir verklighet är arbetet med svenskt fackspråk hotat.

    TNC:s uppdrag är att ”verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället”. I praktiken innebär det att TNC utvecklar svensk terminologi inom en mängd olika områden. Arbetet sker ofta i samråd med olika expertgrupper. Syftet är att se till så att det finns ett tydligt definierat svenskt fackspråk.

    I dag drivs TNC som ett aktiebolag, men verksamheten är beroende av bidrag från näringsdepartementet. Det är dessa pengar som regeringen nu vill dra in ”för att finansiera prioriterade satsningar”. Nästa år får TNC enligt budgetpropositionen drygt 4,2 miljoner. År 2016 bantas bidraget till 273 000 kronor. Bidraget ligger sedan kvar på samma nivå både 2017 och 2018.

    Vilka de prioriterade satsningarna är framgår inte av propositionen. Det framgår inte heller varför regeringen väljer att chockbanta bidraget till TNC.

    TNC säljer redan i dag olika utbildningar och tjänster. Att den verksamheten inom loppet av ett år skulle kunna öka så mycket att den skulle kompensera för regeringens nedskärningar förefaller osannolikt. I praktiken går det därför närmast att likna regeringens besked med ett nedläggningsbeslut.

    Även om TNC blir kvar är det svårt att se hur verksamheten skulle kunna drivas i någon större omfattning. TNC har i dag nio anställda. Det kvarvarande bidraget täcker inte ens en heltidstjänst. Det är naturligtvis inte tillräckligt för att kunna fullfölja det uppdrag som TNC i dag har från näringsdepartementet.

    Om nedskärningarna blir verklighet är sannolika konsekvenser att Rikstermbanken läggs ned eller upphör att uppdateras, att databaser och arkiv avvecklas och att andra termgrupper inte längre kan vända sig till TNC för stöd.

    Men mest kännbara blir sannolikt de långsiktiga konsekvenserna. Utan TNC finns det en överhängande risk att vården av svenskt fackspråk är hotad. Det innebär i sin tur att det kommer att bli betydligt svårare att efterleva språklagens krav på ”att svensk terminologi inom deras [myndigheternas] olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas”.

    Här kan du läsa mer om terminologi och TNC:s arbete.

    Anders

    3 kommentarer
  • Spotthuva är en påse som träs över huvudet. Den stoppar bäraren från att spotta, men den täcker inte ögonen eftersom bärarens syn inte får störas. I Sverige används spotthuvor av polisen.

    Ordet spotthuva är belagt i svenskan sedan 2006. Användningen har dock ökat under de senaste åren. I flera fall har medier uppmärksammat att spotthuva används i samband med utvisningar av utländska medborgare. Tillsammans med handfängsel, fotfängsel, midjefängsel och ibland även lugnande medicin har den använts med hänvisning till personalens säkerhet.

    Spotthuvan syftar alltså till att förhindra bäraren från att spotta. Därmed ska polisen skyddas från smittor som kan spridas med saliv.

    Aftonbladet berättar om vilka metoder som används när Kriminalvårdens transporttjänst genomför utvisningar. Där är spotthuva ett av redskapen:

    Visserligen finns det långtgående befogenheter när det gäller personer som motsätter sig resan. Bland annat kan så kallade spotthuvor dras över huvudet på dem och ibland används spännbårar där ”deporteen” eller ”klienten” lyfts ombord. Däremot är det inte tillåtet enligt svenska bestämmelser att droga personer mot sin vilja.

    TTELA rapporterar att en man åtalades bland annat för att ha spottat en polis i ansiktet – trots att han visste att han bar på en smittsam sjukdom. Händelsen fick polisen att införskaffa spotthuvor i stället för att som tidigare förlita sig på lakan, handdukar eller annat:

    För att skydda sig i liknande situationer framöver skaffar nu polisen i Trollhättan så kallade spotthuvor. Tidigare har polisen tvingats använda handdukar, filtar eller platspåsar för att skydda sig i de här situationerna.

    Anders

    1 kommentarer
  • Prosodi brukar definieras som det talades språkets rytm och melodi. Men forskare vid italienska och franska universitet vill nu utvidga begreppet. De anser att även gester tillhör prosodin.

    Betoning, intonation, ton och längd är några av de fenomen som räknas till de prosodiska dragen. Prosodiska skillnader gör exempelvis att en fråga som Är det här rätt väg? både kan uppfattas neutralt och skeptiskt beroende på intonationen.

    Ett franskt-italienskt forskarlag anser dock att prosodi handlar om mer än det talade språket. De hävdar att även gester bör räknas till de prosodiska dragen. Forskarna presenterar sin teori i tidskriften Frontiers in Psychology.

    Forskarnas utgångspunkt är att människan sällan kan låta bli att gestikulera. Gester är till exempel flitigt förekommande vid telefonsamtal trots att de som talar inte kan se varandra. Det är enligt forskarna ett skäl till att betrakta gester som något mer än förstärkning av vad som sägs.

    I stället vill forskarlaget se på gester som något som är integrerat med det talade språket. Tillsammans bildar de ett system där gesterna fungerar som prosodiska drag. Att de ingår i ett och samma system skulle alltså förklara varför gestikulerandet fortsätter även när samtalspartnern inte kan se det.

    I testet fick tjugo talare av italienska lyssna på meningar som beroende på prosodin kunde ha olika betydelser. Samma meningar fanns också inspelade på video, där talarens prosodi ibland matchades av motsvarande gester men där prosodin och gesterna ibland hade olika betydelser.

    När prosodi och gester matchade varandra bidrog inte gesterna till någon ökad förståelse. När prosodi och gester hade olika betydelse lät sig deltagarna ofta luras av de missvisande gesterna. Här litade alltså försökspersonerna mer på gester än prosodi.

    Forskarnas slutsats är därför att gester har avgörande betydelse för förståelsen av talat språk. Avgörande är också exempelvis ansiktets minspel och händernas rörelser. Därför anser forskarna att gester bör betraktas som en del av det kognitiva system som processar talat språk.

    Här kan du läsa mer om gester.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg