Köpenhamnsborna gick från man till du till man. Och resten av Danmark följde efter. Det är nämligen språket i huvudstaden som avgör hur resten av landet talar. Det framkommer i en studie publicerad i Journal of Sociolinguistics som tidningen Politiken tagit del av.

På 1970-talet förändrades språket i Köpenhamn. Invånarna började säga du i stället för man. Det tog inte lång tid innan förändringen hade spridit sig över landet.

Men på 1990-talet återgick Köpenhamnsborna till att säga man. Även denna gång dröjde det inte länge förrän samma förändring skett i hela landet.

Det finns fler exempel på samma bumerangliknande fenomen. Köpenhamnsborna började uttala a-ljudet i hat som i hane, men ändrade sig snart. Övriga Danmark följde med på samma språkliga resa, och snappade först upp det nya uttalet för att sedan återgå till det traditionella när samma förändring skett i huvudstaden.

Att Köpenhamns inflytande på språkutvecklingen är stort är inte förvånande. Den danska som talas där har också högst status.

Språkforskaren Torben Juel Jensen vid universitetet i Köpenhamn är en av de forskare som står bakom studien. Han säger i Politiken att det inte är förvånande att Köpenhamn dominerar språkutvecklingen:

Det er altid sådan, tingene spreder sig fra storbyerne. Men i lande som Storbritannien og USA har man flere store byer, der konkurrerer med hinanden. I Danmark ser det ikke ud til, at hverken Aarhus eller Odense kan konkurrere med København. Vi har ikke fundet nogen sproglige træk, der spreder sig fra de byer, så rent sprogligt tæller de ikke som storbyer.

Studien baserar sig på intervjuer med personer bosatta i olika delar av Danmark. De äldsta intervjuerna gjordes i början av 1970-talet. Många av deltagarna har genom årens lopp intervjuats vid flera tillfällen.

Anders

Nöjesguiden skrev för ett tag sedan att semikolon var ett så missbrukat skiljetecken att det enbart borde få användas i smilisar. I dag är det dock dags att uppmärksamma det så ofta missförstådda skiljetecknet. Det är nämligen semikolonets dag!

Den 6 februari år 1515 somnade den italienske typografen och boktryckaren Aldo Manuzio in för gott. Hans gåva til eftervärlden blev just semikolon.

Ett lämpligt sätt att hylla Aldo Manuzios uppfinning är förstås att använda semikolon på rätt sätt. Så här skriver Språkrådets Susanna Karlsson i Språktidningen om tumreglerna som gäller semikolon:

USA:s statsfinanser är ingen nöjesläsning för den som tycker att debet och kredit bör gå ihop. Budgetunderskottet växer enligt Svenska Dagbladet med 10 miljoner dollar i minuten. Men vid nyår kunde amerikanerna åtminstone andas ut tillfälligt – kongressen beslutade då om åtgärder för att undvika budgetstupet.

Överenskommelsen innebar skattehöjningar för höginkomsttagare, men de räcker inte till mer än att bromsa takten i det skenande underskottet. För att statsskulden ska bli hanterlig föreslås också omfattande nedskärningar. Vissa vill banta anslagen till försvaret, andra vill skära ned inom välfärden.

Nyårsuppgörelsen gav USA en respit. För att klara sig ur knipan behöver landet också höja lånetaket. Om förhandlingarna strandar lurar budgetstupet åter runt hörnet.

I USA talas det om fiscal cliff och även i svenska medier används främst fiskalt stup. Språkrådet anser dock att budgetstup är att föredra eftersom det är begripligare. Även finansiellt stup förekommer som benämning på den ekonomiska avgrund som hotar om åtgärderna som ska leda till en sanering av statsfinanserna misslyckas.

Centralbankschefen Ben Bernanke var enligt Wikipedia den som introducerade fiscal cliff på bred front. Därefter dök det upp i svensk press, där användningen ständigt steg under hösten. I Sverige används ordet budgetstup framför allt på ekonomisidorna. 

Inför en ny förhandlingsrunda vid nyår rapporterade nyhetsbyrån TT att sannolikheterna för en bred och långvarig överenskommelse mellan republikaner och demokrater var små:

Men de har aldrig haft oddsen så stadigt emot sig som nu när de ska undanröja risken för att landet ska rasa utför budgetstupet.

Partierna i kongressen gav dock varandra en chans att hitta en lösning genom den tillfälliga uppgörelsen. Budgetstup avvärjt för stunden, uppgav då Sveriges Radio.

Kampen mot budgetunderskottet är inte bara en amerikansk angelägenhet. Svenska Dagbladet berättar att utgången även påverkar svenska företag:

Svenska exportföretag följer nu spänt försöken att lösa USA:s galopperande skuldkris. Onsdagens skatteuppgörelse är inget mer än en paus. Klivet bort från det ökända budgetstupet gäller bara i två månader.

Anders

Alice och William var även under 2012 de vanligaste namnen för nyfödda barn i Sverige. Bland de populäraste förnamnen är förändringarna små – Alice har legat på topp tio sedan år 2005 och William ända sedan 1999.

Namntrender går ofta i cykler. Det brukar ta tre generationer för ett namn att gå från populärt till bortglömt till populärt på nytt. Dagens föräldrar ger sällan sina barn namn efter sig själva eller efter mor och far. Men morfars och farmors generation är däremot en sannolik inspirationskälla.

Men vilka namn kan då tänkas vara på rejäl uppgång om tio år samtidigt som Alice och William då sannolikt minskar i popularitet? Katharina Leibring, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen, säger att förnamn som hade sin senaste storhetstid under 1930- och 40-talen snart kan få en renässans.

– Man bör ha i åtanke att generationsbegreppet är flexibelt och att det går allt längre mellan generationerna eftersom vi blir allt äldre och föder barn allt senare. Men det bör snart vara dags för namn som Leif och Lennart att öka i antal. Man kan se att de är lite på gång som djurnamn. Ibland ligger nämligen djurnamnen lite före förnamnsutvecklingen, berättar Katharina Leibring.

Det hunden, hästen, katten eller kaninen heter i dag kan alltså antyda vad nyfödda ges för namn i morgon. En annan trend som borde stå för dörren är dubbelnamnen. Sett till generationsregeln borde de snart vara på gång.

– Men det kanske inte blir så att det blir klassiska dubbelnamn som Britt-Marie och Ann-Marie som återkommer. Det kan bli så att många i stället nyskapar dubbelnamn, som Tindra-Marie. På listan över de hundra populäraste flicknamnen finns också Novalie, som ibland stavas Nova-Li som ett dubbelnamn.

I delar av landet, i synnerhet på landsbygden, höll dubbelnamnstrenden i sig ända till 1970-talet. Och Carl-Johan bröt mönstret genom att också under 2000-talet ges som pojknamn. Det är enligt Katharina Leibring faktorer som skulle kunna bidra till att det kanske dröjer något längre än tio år innan dubbelnamnen på allvar seglar uppåt i statistiken.

Här hittar du SCB:s statistik över de populäraste förnamnen.

Anders