Prenumerera på bloggen
  • Unga sydafrikanska pingviner ropar efter mat. Men vuxna pingviners läten handlar i stället om kontakt med andra artfränder. Det skriver italienska forskare i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    Sydafrikansk pingvin finns vid kustområden i Sydafrika och Namibia. Arten har nyligen klassats som hotad. Forskarna vid universitetet i Turin har dock studerat totalt 48 fåglar i fångenskap.

    Under 104 dagar filmade forskarlaget pingvinerna på djurparken i Turin. Därefter analyserade de materialet på jakt efter läten som kunde kopplas till vissa beteenden. Forskarna identifierade sex olika läten – fyra som användes av vuxna djur och två som användes av ungar.

    Vuxna pingviner hade ett kontaktsökande, kort läte som användes när inga andra djur var närvarande. Ett annat kort läte användes inför strider mot andra pingviner. Under parningssäsongen förekom två olika typer av sång – en som ensamma fåglar använde för att locka till sig uppmärksamhet, och en som två häckande fåglar sjöng för varandra.

    De unga pingvinernas läten var inriktade på föda. Ett signalerade att de ville få mat från en vuxen pingvin, ett annat när de ville ha mat men ingen vuxen fanns i närheten.

    Forskarna konstaterar i studien att sydafrikansk pingvin inte alls har samma förutsättningar för att producera läten som vissa sångfåglar. De anser dock att det står utom tvivel att även pingviner genom sina läten kan förmedla relativt avancerade budskap.

    Ovan kan du se och lyssna till de olika lätena.

    Anders

    0 kommentarer
  • Krigiska ord som war, fight och battle får medarbetarna att begå övertramp. Den företagsledare som vill att de anställda inte ska bryta mot de etiska riktlinjerna bör därför inte använda sig av krigsmetaforer. Det visar en studie från Brigham Young University, USA.

    Många är säkerligen de företagsledare som vill lyckas med konststycket att sporra säljarna så att de överträffar sig själva. Men det gäller att uttrycka sig på rätt sätt. Den företagsledare som använder uppskruvade krigsmetaforer öppnar nämligen dörren för en mängd regelbrott från medarbetarnas sida.

    Forskare vid Brigham Young University har studerat hur företagsledares ordval påverkar medarbetarnas respons. Totalt deltog 269 personer i studien. Resultaten visar att de företag som vill att säljarna håller sig på rätt sida av regelverket inte bör använda krigiska ord.

    I ett första brev från företagets ledare fick medarbetarna veta att en tävling för de mest framgångsrika säljarna utlysts. De tio bästa skulle belönas med en resa till Hawaii. I brevet förklarade företagsledaren krig mot konkurrenterna, uppmanade säljarna att strida för varje kund och att vinna slaget.

    Brevet hade effekt, men kanske inte den som företagsledaren hade önskat sig. Som ett sätt att segra i försäljningsbataljen valde många säljare att gå in på nätet och i skydd av anonymitet skriva negativa recensioner om konkurrenterna och deras produkter.

    En annan grupp fick samma brev med några få skillnader. I stället för war stod det all-out effort, fight ersattes av compete och battle blev competition. Dessa säljare avhöll sig från att anonymt smutskasta konkurrenterna på nätet.

    Ett annat brev, där hälften av mottagarna fick en text full av krigiska metaforer, gav liknande resultat. De som fick texten med de krigiska formuleringarna valde att i betydligt större utsträckning bryta mot det interna regelverket som stoppade försäljning till personer med dåligt kreditbetyg.

    Forskarnas slutsats är att det krigiska språket ökar medarbetarnas beredskap för att ljuga, bluffa och åsidosätta etiska regler. Dessutom anser de sig heller inte göra något fel när de bryter mot reglerna. Krigsmetaforerna blir ett sätt att rättfärdiga ett oetiskt agerande.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den som ägnar tid åt att skriva mejl och att surfa på nätet har i regel ett vassare minne än den som inte ägnar sig åt internet. På sikt kan länder där en stor andel av befolkningen använder nätet räkna med att färre drabbas av demens. Det skriver forskare vid brittiska och brasilianska universitet i en studie publicerad i The Journals of Gerontology, Series A: Medical Sciences.

    I en omfattande undersökning har forskarna i åtta års tid följt 6 442 britter i åldern 50 till 89 år. Vid olika tillfällen har deltagarna fått testa utvecklingen av minneskapaciteten.

    Att hög inkomst och hög utbildning skulle vara faktorer som ofta förknippades med goda resultat var ingen överraskning för forskarna. Men de kunde också visa att god förmåga att använda internet – som att skriva mejl, surfa och använda olika tjänster – kunde förutsäga resultat i minnestestet som låg klart över genomsnittet.

    Forskarnas slutsats är att internetanvändning ger kognitiva fördelar. Att mejla och att surfa är beteenden som bidrar till att hålla hjärnan i trim och därmed minskar risken för att de kognitiva förmågorna ska försämras avsevärt på ålderns höst.

    Resultaten är enligt forskarna en stark signal om att satsa på internetutbildning även för äldre. På sikt tror forskargruppen att länder med hög internetkompetens kommer att ha en lägre andel av befolkningen som drabbas av demens.

    Anders

    0 kommentarer
  • Inte ens hälften av etiketterna med rekommenderade doser lever upp till kraven på textstorlek. Bristerna ökar risken för feldosering av medicin. Det skriver kanadensiska forskare i en artikel i Canadian Pharmacists Journal.

    Felaktig dosering av medicin är en stor risk. Ändå följer få kanadensiska farmaceuter kriterierna för läsbarhet. Ordinationer på receptbelagd medicin skrivs och presenteras sällan på bästa sätt.

    Forskare vid University of Waterloo begärde in doseringsetiketter från 45 apotek i landet. Nio av tio etiketter använde läsvänliga typsnitt, färgkontraster, svart tryck och matt papper. Med själva texterna var resultaten betydligt sämre.

    Bara 44 procent av texterna på doseringsetiketterna var minst 12 punkter. Hälften av etiketterna hade text som inte var vänsterställd. På samtliga etiketter användes versaler trots att gemener är lättare att läsa för personer med ögonbesvär.

    Trots de stora bristerna hittade forskarna ljuspunkter. Genom att börja följa riktlinjerna för teckenstorlek, fetning och mellanrum samt rätt val mellan versaler och gemener kan etiketterna snabbt förbättras. Forskarna arbetar nu med att ta fram en etikett som så långt det är möjligt ska bidra positivt till läsbarheten.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En boll som smyger närmare straffområdet och motståndare som ständigt smyger närmare bollen. Så har det ofta sett ut när det ska slås frisparkar. Men snart kan det vara slut på tjuvandet. Allt fler fotbollsförbund vill testa den frisparkssprej som användes under sommarens VM-slutspel i Brasililen.

    Frisparkssprej är en vit sprejfärg som försvinner inom ett par minuter eftersom den är vattenbaserad. Den används i fotboll för att markera var bollen ska ligga vid frisparkar och var muren av försvarsspelare ska stå. De tydliga markeringarna hjälper domarna att se till så att spelarna inte tjuvar genom att flytta fram bollen eller placera sig närmare frisparksskytten än vad reglerna säger.

    Hjälpmedlet fick sitt genombrott under sommarens VM-turnering. Sedan dess har bland annat fotbollsförbunden i Tyskland, Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien beslutat att införa sprejen.

    Viasat Sport berättar om hur en irriterad fotbollsdomare kom på idén till frisparkssprejen:

    Det började i Belo Horizonte 2000, när domaren Heine Allegmagne tröttnat på att muren inte stod på rätt plats. Till fotbolls-VM gjorde frisparkssprayen, som ska hålla muren på rätt avstånd, premiär i internationell toppfotboll och nu kommer den att spridas till Uefas mästerskap.

    Eurosport rapporterar om beslutet att börja använda frisparkssprej i de två högsta divisionerna i Tyskland:

    Under måndagen meddelade det tyska fotbollsförbundet att Bundesliga och 2. Bundesliga kommer att använda frisparkssprej under den kommande säsongen. Beslutet röstades igenom med överväldigande majoritet av ligaföreningens styrelse. Frisparkssprejen gjorde entré på världsscenen under sommarens fotbolls-VM i Brasilien och gjorde stor succé, varpå Premier League, Ligue 1 och Champions League bland annat beslutat sig för att införa sprejen under den kommande säsongen.

    Frisparkssprej kallas också domarsprej och VM-sprej.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det finns delade meningar om hur många de egentligen är och vilka som anses stå helt på egna ben. I Språktidningens omröstning får du tretton att välja mellan – adjektiv, adverb, egennamn, infinitivmärke, interjektioner, konjunktioner, particip, prepositioner, pronomen, räkneord, subjunktioner, substantiv och verb. Rösta på din favorit här på språktidningen.se!

    2 kommentarer
  • Stora världsspråk som engelska och mandarin är motorer som får den globala språkdöden att accelerera. För att kunna klättra på samhällsstegen är det ofta viktigt att behärska stora språk. Därmed blir konsekvensen av ekonomisk tillväxt utbredd språkdöd.

    Slutsatsen att tillväxt och språkdöd går hand i hand presenteras i en studie publicerad i tidskriften Proceedings of the Royal Society Biological Sciences. Forskarna bakom studien är zoologer, biologer och ekologer. De har använt samma metoder för att klassa hotade språk som används för utrotningshotade djur.

    I dag är många av världens 7 000 språk hotade. I snitt försvinner ett språk varannan vecka. Kännetecken för många hotade språk är, enligt forskargruppen, ett litet antal talare inom ett litet geografiskt område som genomgår en samhällsförändring som får antalet talare att minska.

    Efter att ha identifierat hotade språk världen över jämfördes språksituationen med bruttonationalprodukten. Det fanns enligt forskarna en tydlig koppling mellan språkdöd och ekonomiskt välstånd.

    Forskarnas förklaring till sambandet är att ett enda språk ofta är dominerande inom ett samhälle. För att bli ekonomiskt framgångsrik är det nödvändigt att behärska detta språk. Annars riskerar dörrarna till utbildning, jobb och förtroendeuppdrag att slås igen.

    Ekonomisk tillväxt är enligt forskargruppen mest framträdande som motor för språkdöd i högutvecklade länder. Sådana områden är norra Australien och nordvästra USA och Kanada, där ett stort antal språk är hotade. Länder där lika kritiska situationer väntas uppstå är Brasilien och Nepal.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Här är de 101 vinnarna från sommarens extratidning Klurigt! Samtliga vinnare kontaktas genom brev eller mejl. Vinsterna skickas ut under september. Här kan du ladda ner facit till tävlingsuppgifterna.

    Grattis! Och tack till alla som var med och tävlade!

    Presentkort 2 500 kronor hos STF:
    Jenny Löwerot, Jönköping

    Presentkort på kryssning med Viking Line:
    Marita Sköldberg, Knivsta
    Johan Mannheimer, Karlstad
    Henrik Ericsson, Fellingsbro
    Per Kullberg, Uppsala
    Ulla-Liss Lofjell, Örebro
    Anki Lindahl, Sollentuna
    Magnus Karlsson, Linköping
    Mikaela Thungren, Hallsberg
    Leif Bergman, Nykvarn
    Staffan Tjus, Solna

    Kunskapsspelet Super MIG:
    Sara Hedfors, Uppsala
    Anna Ahlvin, Linköping
    Anders Lönning, Gävle
    Gisela Persson, Bandhagen
    Birgitta Stymne, Gävle
    Eva Elfqvist, Ljusdal
    Jonna Bertilsson, Göteborg
    Petter Perstrand, Lövånger
    Roger Flodin, Täby
    Andreas Lindberg, Göteborg

    Kockkniv:
    Annie Arvidsson, Hägersten
    Christine Watson, Uppsala
    Bo Nilsson, Lidköping
    Anders Laveskog, Huddinge
    Margareta Wahlbin, Gränna
    Anders Ringström, Falkenberg
    Ragnhild Skyrman, Motala
    Robert Palm, Bromma
    Lena Jammeh, Malmö
    Jonathan Jansson, Vällingby
    Mona Pellas, Borlänge
    Anders Grafström, Järfälla
    Gösta Karlsson, Växjö
    Solveig Frändén, Östersund
    Katarina Pein, Tystberga
    Gunnar Sandegren, Gräddö
    Ulla Arvidsson, Karlskrona
    Björn Oskarsson, Borensberg
    Hans Olof Lidgren, Alnö
    Margareta Sjöberg, Mörbylånga

    Ficklampor:
    Ylva Angelstam, Lindesberg
    Antonia Gergova, Solna
    Lillemor Larsson, Gävle
    Harald Rääs, Storvreta
    Henrietta Mattsson, Lund
    Viktor Munkhammar, Enskede
    Lena Gunnarsson, Alingsås
    Sven Carlsson, Göteborg
    Johanna Gustavsson, Falun
    Einar Tennfors, Rönninge
    Karin Evergren, Degeberga
    Kalle Magnér, Malmö
    Alf Hansson, Ljungby
    Åke Lindgren, Västerås
    Mattias Appelberg, Lund
    Lisa Olsson, Lidingö
    Mona Berglund, Edsbyn
    Lars Eliasson, Kiruna
    Olof Lönn, Kristinehamn
    Maria Pedersen, Luleå

    Sånghäften med nubbevisor:
    Britt-Marie Nyborg, Ryd
    Christer Johansson, Årsta
    Marianne Nyman, Harmånger
    Kerstin Wahlbom, Lund
    Lars Liljeblad, Falun
    Pontus Liedberg, Varberg
    Eva Nybom, Norrköping
    Eliza Åkeson, Lerum
    Tage Öberg, Umeå
    Eira Åsander, Sundsvall

    Boken Money talks av Lars Melin:
    Britt Ahlgren, Stockholm
    Lennart Engdahl, Kumla
    Jonna Tinnervall, Göteborg
    Gunhild Bengtsson, Horred
    Lennart Hollstedt, Katrineholm
    Annika Jonsson, Bergeforsen
    Hans Westin, Sollentuna
    James Wilde, Malmköping
    Johan Bernander, Kalmar
    Göran Åkerblad, Upplands Väsby

    Tidningen Världens Djur:
    Linus Lekander, Göteborg
    Barbro Häll, Krylbo
    Gunnel Berggrén, Stockholm
    Clas Thorén, Ekerö
    Anna Undin, Oviken
    Karin Nordin, Sollefteå
    Kristina Stimac, Eskilstuna
    Hans Eriksson, Södertälje
    Folke Öberg, Älvsbyn
    Sivi Jensen, Trollhättan
    Gudrun Ogstedt, Kungälv
    Klas Axelsson, Löberöd
    Mats Liljemark, Karlstad
    Reija Dufva, Uppsala
    Pär Johansson, Mora
    Lennart Freij, Bromma
    Björn Rick, Skövde
    Alf Andersson, Färjestaden
    Alice Blomcrantz, Ängelholm
    Lennart Karlsson, Oskarshamn

    0 kommentarer
  • Lyssna och svara på barnets joller och babbel. Det öppnar dörren för snabbare språkinlärning hos barnet. Det visar en amerikansk forskarstudie publicerad i tidskriften Infancy.

    Det handlar inte bara om att ge barnet respons på joller, bubbel och babbel. Avgörande för barnets utveckling är vilken typ av respons som föräldrarna ger. Föräldrar som svarar på vad de tror att barnet säger uppmuntrar nämligen barnet att testa fler avancerade kombinationer av konsonanter och vokaler.

    Bakom studien står forskare vid University of Iowa och Indiana University. I ett halvårs tid följde de tolv mödrar och deras åtta månader gamla barn under lekstunder. Forskarna noterade hur mammorna svarade på barnens joller.

    Genom att svara på barnens joller visade vissa mammor mer än andra för barnen att de kunde kommunicera med varandra. Dessa barn vände sig oftare mot mamman när de jollrade och prövade allt svårare språkljud. Dessa språkljud liknade i sin tur i allt större utsträckning verkliga ord.

    Mödrar som inte gav lika mycket respons hade barn som inte gick lika snabbt framåt. När barnen var 15 månader producerade de färre gester och ord än de barn som fått mer respons.

    Just den här studien genomfördes med mödrar och barn som deltagare. Pågående forskning indikerar att mammor och pappor ger jollrande barn lika mycket respons.

    Anders

    Foto: Tim Schoon

    0 kommentarer
  • I helgen genomfördes en kippavandring i Stockholm. För ett par veckor sedan hölls en likadan manifestation i Malmö. Syftet med kippavandringarna var att protestera mot antisemitism.

    Inför valet rapporteras det om den största högerextrema mobiliseringen sedan andra världskriget. Det kommer också rapporter om hur svenska judar utsätts för hatbrott och ges skulden för Israels agerande i Mellanöstern. Ett nytt sätt att visa solidaritet med judar är att delta i en kippavandring.

    Kippa är ett slags kalott som bärs av judiska män och i mindre utsträckning av kvinnor. Kippan är självskriven vid besök i synagogan och under bön. Att täcka huvudet är ett sätt att visa vördnad för gud. Kippa har lånats in i svenskan från hebreiskan där ordet betyder ’kupol’.

    Den som tar på sig en kippa och deltar i en kippavandring ikläder sig – åtminstone för stunden – en judisk indentitet. Manifestationen blir därmed ett sätt för kippavandraren att visa solidaritet med de judar som drabbas av antisemitism. Ett annat mål är att ta ställning för tolerans och respekt oavsett religion.

    Kippavandring är belagt i svenskan sedan år 2012. Yle rapporterade då om en manifestation som hölls i Malmö:

    En judisk kippavandring ordnades i dag i Malmö i protest mot antisemitismen i staden. Runt 400 personer tog på sej kippor - judiska kalotter - och vandrade genom centrum av Malmö.

    I Dagens Nyheter berättar Petra Kahn, generalsekreterare för Judiska ungdomsförbundet i Sverige, om bakgrunden till helgens kippavandring i Stockholm:

    Det är ett sätt att visa att vi inte tänker acceptera den ökade antisemitismen i Sverige och Europa. Den första kippavandringen hölls i Malmö för ett par år sedan, då några män bestämde sig för att bryta tystnaden om trakasserierna och hatet. Sedan ledde det till fler och betydligt större manifestationer, och nu genomför vi en kippavandring i Stockholm. Det är ett sätt att göra problemet synligt och ge såväl judar som icke-judar ett sätt att protestera mot antisemitismen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg