Prenumerera på bloggen
  • Höga bakgrundsljud stör barn när de ska lära sig nya ord. Bättre gick det när bakgrundsljuden motsvarade normalt sorl på ett kafé. Det visar en studie publicerad i Child Development.

    Det är forskare vid University of Madison-Wisconsin, USA, som har studerat hur totalt 80 barn i åldern 22 till 30 månader lär sig nya ord. Deras uppgift var just att lära sig nya ord och att koppla ihop dem med föremål.

    När bakgrundsljuden motsvarade sorlet på ett kafé hade barnen inga större svårigheter att koncentrera sig på uppgiften. Sämre gick det när de störande ljuden motsvarade två personer som talade högt alldeles intill barnen. Däremot klarade sig barnen ganska bra när de lärde sig orden i en tyst miljö, men där bilderna på föremålen visades samtidigt som störande ljud spelades upp.

    Studien visar enligt forskarna att det är viktigt att barn får lära sig utan störande ljud från omgivningen. Därför bör till exempel skolor sträva efter att ha det lugnt i klassrummen när barnen ska ha fokus på inlärning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som tidigt behärskar modersmålets siffror och bokstäver har bättre förutsättningar när undervisningen i förskola sker på ett annat språk. Det visar en studie publicerad i tidskriften Applied Psycholinguistics.

    I USA finns många spansktalande vuxna som inte känner sig helt bekväma med att tala engelska. Inte sällan innebär det att deras barn växer upp i en miljö där det inte talas mycket engelska. Men när de börjar förskola sker undervisningen ofta på engelska.

    Det behöver dock inte vara någon större nackdel. De spansktalande barn som har med sig goda kunskaper om modersmålets bokstäver och siffror kommer snart i kapp. Denna grupp har betydligt lättare för att lära sig engelska än spansktalande elever som inte har tagit de första stegen mot att läsa och räkna.

    Forskarnas slutsats är att kunskaper i spanska vässa förutsättningarna för att lyckas med engelskan i förskolan. Det betyder också att spansktalande föräldrar inte behöver känna att osäkerheten när det gäller engelska är lika betungande. Om de ser till att hjälpa barnen med spanskan så hjälper de även indirekt till med engelskan.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • I en lång rad tyska städer, i Köpenhamn och i Paris finns butiker där alla varor säljs i lösvikt utan emballage. Nu kommer konceptet med förpackningsfria butiker till Sverige. Först ut blir en butik i Malmö.

    En genomsnittlig svensk slänger närmare 500 kilo hushållssopor om året. En stor del av avfallet består av förpackningar. En ny trend är butiker som försöker minska sopberget genom att bara sälja varor utan emballage.

    Det handlar alltså om förpackningsfria butiker. Där säljs allt i lösvikt. Kunden tar själv med sig förpackningar till inköpen i butiken. Den som inte har någon förpackning med sig kan köpa bland annat glasburkar, glasflaskor och komposterbara papperspåsar.

    I november öppnar den första förpackningsfria butiken i Sverige. Sydsvenskan berättar att den får namnet Gram och att ägarna har hittat lokaler i Malmö saluhall:

    Trenden med förpackningsfria lösviktsbutiker har gått över hela Europa. Viljan att minska sitt eget avfall har gjort att det har öppnat renodlade lösviktsbutiker i både Berlin och Paris.

    TT berättar att den blivande butikschefen Rowan Drury under en längre tid försökt minska det egna hushållsavfallet:

    Rowan Drury, som startar butiken Gram i saluhallen i Malmö i november, har experimenterat i sitt eget hushåll för att få ner avfallsmängden. Hon handlar på torget, köper tvål i block i stället för plastflaska och tillverkar eget schampo. Nu tar hon nästa steg och startar en förpackningsfri butik - inte för att bli rik, utan för att få människor att tänka till.

    För två år sedan besökte Sveriges Radio butiken Unverpackt i Kiel:

    En matbutik helt utan förpackningar, hur kan det fungera? Jo, genom att man tar med sig sina egna förpackningar och fyller dem med det man vill ha. Det finns redan butiker i flera europeiska länder som gör det här och kunder som inte verkar ha något emot att släpa på glasburkar och plastflaskor. Tysklands första förpackningsfria butik ligger i Kiel.

    Förpackningsfri butik är belagt i svenskan sedan 2014. Förpackningsfri livsmedelsbutik är belagt sedan 2013.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Den just nu intesiva debatten om älvdalskan fortsätter i Folkets hus i Årsta onsdagen den 26 oktober. Då bjuder Språkförsvaret in till diskussion om älvdalskans framtid. Medverkar gör bland annat Peter Egardt, kommunalråd i Älvdalen, och språkforskaren Yair Sapir. Dessutom gästas mötet av Lena Willemark, som sjunger på älvdalska. Mötet börjar klockan 18. Inträde kostar 50 kronor.

    Här kan du läsa mer om mötet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En dom från familjerätten i Liverpool har de senaste veckorna fått uppmärksamhet i Storbritannien. Skälet är att domaren Peter Jackson medvetet skriver så att de 10- och 12-åriga barnen ska förstå domslutet. I sociala medier hyllas domen för sitt tydliga och raka språk.

    Peter Jackson avgjorde nyligen ett vårdnadsärende mellan Lancashire och en brittisk familj – en man, en kvinna och fyra barn. Mannen hade på senare tid radikaliserats och det fanns farhågor om att han ville ansluta sig till Islamiska staten. Kommunen befarade att han skulle försöka ta med sig barnen till Syrien.

    Mannen ska enligt domen ha agerat hotfullt vid flera tillfällen. Både en lärare och flera personer i den lokala muslimska församlingen ska ha vänt sig till myndigheterna och varnat för honom. Han ska också ha dömts för att illegalt ha köpt vapen och ammunition.

    Inledningsvis skriver Peter Jackson att han anpassat texten efter barnen och kvinnan i familjen. Ibland kompletterar han texten med avsnitt i ”legal language”. Så här resonerar Peter Jackson i domen om Mr A, mannen i familjen:

    After thinking carefully about this and listening to everyone, I do not agree with Mr A at all. People are not out to get him. His problems are his own fault. I do not know why he was trying to buy guns and whether he is dangerous to everyone. The jury will decide about that. What I am clear about is that he is dangerous to the children and their mother because of the way he behaves and because the mother is not able to stop him. There is a good side to Mr A – everyone has a good side – and this makes it hard for H and A and their mother to see what he is really like.

    I domen analyserar Peter Jackson dessutom innebörden av en smilis. Enligt The Telegraph är det sannolikt första gången som en domare för en liknande diskussion i en dom:

    The mother left a message in the caravan for the father's sister, who I will call the aunt. It told her how to look after the family's pets. The message said that the family would be back on 3 August. It has a ☺ beside the date. After the family left, the police searched the caravan. They found the message and say that the ☺ is winking, meaning that the mother knew they wouldn't be coming back. I don't agree that the ☺ is winking. It is just a ☺. The police are wrong about that, and anyhow they didn't find anything else when they searched the caravan.

    I Sverige definierar Språkrådet klarspråk som ’myndighetstexter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk’. Om Peter Jacksons språk lever upp till den formella definitionen kan alltid diskuteras, men sällan har en dom förefallit så mottagaranpassad som denna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Flerspråkiga tvååringar ska kunna språktestas av danska kommuner. Barn som får underkänt ska få hjälp att förbättra språket. Om föräldrarna säger nej stryps en del av barnbidraget. Det rapporterar Jyllands-Posten.

    I Danmark testas sedan tidigare flerspråkiga treåringars språkkunskaper. De som inte gör tillräckligt bra ifrån sig erbjuds undervisning som främjar språkutvecklingen. Samma metoder ska nu tillämpas även på tvååringar.

    Förslaget kommer från utbildningsminister Ellen Trane Nørby. Syftet med att låta kommunerna språktesta tvååringar är att tidigt upptäcka flerspråkiga barn som talar undermålig danska. Hon säger till Jyllands-Posten att åtgärden är nödvändig för att främja integrationen:

    Vi har nogle danske børn, der er danske statsborgere, men alligevel er bagud fra start. Vi er nødt til at gribe ind og stille nogle ret håndfaste krav for at sikre, at integrationen bliver bedre, end vi har formået hidtil.

    Familjer där föräldrarna nobbar extra undervisning i danska straffas med sänkta barnbidrag. Regeringen vill inte att barn stannar i hemmet utan kontakt med andra dansktalande. Språket ses som ett nödvändigt redskap för att motarbeta parallellsamhällen och för att utveckla en dansk identitet.

    Tidigare i år presenterades en studie som visade att tre till fem år gamla barn med föräldrar födda utanför västvärlden hade sämre ordförråd och sämre ordförståelse. Niels Egelund, professor vid Danmarks institut for pædagogik og uddannelse vid Aarhus universitet, säger till Jyllands-Posten att det är bra att börja testa tvååringar. Han kan tänka sig att gå ännu längre ned i åldrarna:

    Det her bliver man nødt til, hvis man vil problemerne med manglende sprogkundskaber til livs. Vi kan ikke have, at børnene bliver hjemme hos deres forældre og møder i skolen stort set uden at kunne tale dansk, og jo tidligere man begynder, jo bedre. Jeg kunne tænke mig, at man strammede den og begyndte med obligatoriske dagtilbud til børn i etårsalderen.

    Anders

    Foto: Flemming Leitorp

    0 kommentarer
  • Toleransen för rasistiskt och diskriminerande språk blir allt mindre. Svordomar är lättare att acceptera om de upplevs återspegla verkligheten. Det visar en rapport från brittiska Ofcom.

    Ofcom är tillsynsmyndighet för sändningar i bland annat radio och tv i Storbritannien. Myndigheten genomför undersökningar där publikens attityd till svordomar, könsord, rasistiska ord och vulgära gester studeras. I den senaste undersökningen – som är den första på sex år – analyseras attityder till 144 ord och sex gester.

    Toleransen för ord som diskriminerar eller är rasistiska har aldrig varit så låg som i dag. Publiken har allt mindre överseende med ord som av olika skäl kan uppfattas som kränkande. Samtidigt har sammanhanget stor betydelse. Ordet nigger väcker mindre känslor när det förekommer i ett avsnitt av komediserien Pang i bygget från 1970-talet och när dessutom tittarna varnats för språket.

    Rasistiska ord väcker starkare känslor än svordomar. Könsord har ungefär samma laddning som de mest kraftfulla svordomarna.

    Mest känsligt är det när svordomar, rasistiska uttryck, könsord eller liknande förekommer i program som sänds före klockan 21. En förmildrande omständighet kan vara om de kontroversiella orden upplevs återspegla verkligheten. Då är toleransen större än när orden enligt publiken används omotiverat. Även direktsändning var en förmildrande omständighet.

    Fult språk ansågs i regel vara mer problematiskt i radio än i tv. Förklaringen tros vara att radio betraktas som mer intimt än tv. Dessutom är det fler som har på radion medan de ägnar sig åt annat. Därmed finns det också mindre beredskap för att till exempel se till så att barn slipper höra fult språk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När nätjättar skräddarsyr vad individen får uppleva på nätet skapas filterbubblor. Algoritmerna är till för att välja ut innehåll som är intressant för en individ. I praktiken innebär det att få åsikter som står i strid med egna uppfattningar får någon chans.

    Nätjättarna förmedlar i allt större utsträckning individanpassat innehåll. Sökmotorer minns vilka sökträffar som tidigare varit mest intressanta. Sociala medier lyfter fram inlägg från avsändare som tidigare fått uppmärksamhet. Och så vidare.

    För att skräddarsy vad som dyker upp i flödet och i sökträffar används algoritmer. De filtrerar vad som visas. Med hjälp av användarens historik får den möta innehåll som i regel bekräftar den egna världsbilden. Kanske kan filterbubblan därför sägas vara ett slags personlig åsiktskorridor. I Kit skildrar Thomas Arnroth ordets historia:

    Begreppet filterbubbla myntades 2011 av Eli Pariser i boken ”The filter bubble: What the internet is hiding from you”. Han visade då exempel på hur folk fick olika resultat på samma googling beroende på sina tidigare sökhistorier. En som sökte på oljebolaget BP fick förslag på sidor med investeringstips, en annan om bolagets oljeutsläpp. I korthet handlar det om att nätets stora aktörer matematiskt försöker räkna ut vilka preferenser vi har för att förse oss med vad vi vill ha.

    I Sydsvenskan skriver Jon Weman att filterbubblor kan vara farliga. De äventyrar samhällsgemenskapen:

    På nätet omges vi redan i ökande grad av en filterbubbla. Det nät jag ser, som sökresultat och flöden i sociala medier, är inte vad du ser, utan skapas bara för mig av nätföretagens algoritmer och den information de har om mig sedan tidigare. Med förhöjd verklighet är det som om bubblan svävat ut från nätets abstrakta värld och fysiskt lagt sig runt vårt huvud - min värld och din börjar skilja sig allt mer från varandra.

    Biblioteksbladet berättar att det inte bara är algoritmer som styr urvalet. Även vänners preferenser har betydelse:

    Vilka nyheter vi möts av styrs till viss del av vad våra vänner delar och gillar. En del menar att vi själva väljer vilken filterbubbla vi vill vara del av.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Hjärnans hippocampus har en avgörande roll när det gäller att hitta rätt svar och att avsluta andras meningar. Det går därför inte att betrakta minne och språkförmåga som åtskilda fenomen. Det hävdar amerikanska och nederländska forskare i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Hippocampus är en del av hjärnan där korttidsminnet finns och där nya minnen bildas. Hippocampus har traditionellt inte förknippats med språklig förmåga. Men där kan det alltså ha blivit dags att tänka om.

    Det är nederländska och amerikanska forskare i psykologi och neurologi som med hjälp av inspelningar av hjärnaktivitet drar slutsatsen att minne och språkförmåga inte är två åtskilda fenomen. Hippocampus fungerar som en vägvisare till minnen. Dessa minnen används i sin tur för att avsluta andras meningar eller för att hitta rätt svar på enkla frågor.

    I studien deltog tolv personer. Deltagarna fick bland annat lyssna till frågor där de själva skulle fylla i svaret. Det är alltså här som forskarna anser sig ha hittat en brygga mellan minne och språkförmåga. I tio av tolv fall upptäcktes ökad aktivitet i hippocampus innan deltagarna fick se bilder föreställande rätt svar på frågorna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Den litteratur som elever på yrkesinriktade program möter i ämnet svenska är på alldeles för låg nivå. I stället för att stimulera till kritiskt tänkande ligger fokus på att eleverna lär sig färdigtuggad information. Det fastslår Katrin Lilja Waltå i en avhandling i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

    Samtidigt som betygskurvan i svenska skolor pekar uppåt pekar resultaten i Pisa-mätningarna nedåt. Vissa elever tycks inte ens få chansen att lära sig tillräckligt i skolan. Enligt Katrin Lilja Waltå är det många elever som tvingas använda litteratur som inte är på tillräckligt hög nivå.

    I teorin ska elever på yrkesinriktade gymnasieprogram läsa minst en kurs i svenska med samma innehåll och kunskapskrav som elever på program som ger högskolebehörighet. Så fungerar det långt ifrån alltid. Undermålig litteratur kan vara en viktig del av förklaringen.

    Katrin Lilja Waltå har analyserat ett tiotal läroböcker i svenska. Hon anser att de tycks skräddarsydda för obehöriga lärare. Tyngden ligger på att eleverna ska plugga in färdiga tankar. Vägen fram till dessa tankar är däremot av mindre intresse. Därför anser hon att läroböckerna inte främjar kritiskt tänkande. Konsekvensen av detta är att kurserna inte lever upp till att vara högskoleförberedande.

    I stället är böckerna enligt Katrin Lilja Waltå alldeles för fokuserade på elevers förmodade intressen och näringslivets förmodade behov. Inte heller utmanar texterna elevernas föreställningar. I böcker avsedda för program där kvinnliga elever är i majoritet tar kvinnliga skribenter mer plats. I böcker avsedda för program där manliga elever är i majoritet är däremot de manliga skribenterna i klar majoritet.

    Vidare är det sällan som eleverna behöver tolka innehållet. Övningsuppgifterna går ofta ut på att eleverna ska hitta faktauppgifter i texterna. Utrymmet för egna reflektioner är mycket begränsat.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg