Prenumerera på bloggen
  • Flerspråkiga barn har ett bättre arbetsminne än barn som växer upp med bara ett språk. Det vassare arbetsminnet gör att flerspråkiga barn generellt har lättare för huvudräkning och läsförståelse. Det visar en forskarstudie utförd vid spanska och kanadensiska universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Child Psychology.

    Arbetsminnet är förmågan att under kort tid behålla och hantera information. Ett gott arbetsminne kan kännetecknas av att kunna hålla i många informationstrådar samtidigt. Ett sådant exempel kan vara huvudräkning. Den som till exempel kommer ihåg flera olika tal och samtidigt kan räkna ut summan av dem har sannolikt ett välfungerande arbetsminne.

    Ett gott arbetsminne kan bereda vägen för akademiska framgångar. Arbetsminnet är nämligen viktigt vid exempelvis språkinlärning och problemlösning.

    Flerspråkiga barn har, enligt den spansk-kanadensiska studien, ett vassare arbetsminne än enspråkiga barn. Ju knepigare uppgiften är, desto större är de flerspråkiga barnens övertag.

    I studien deltog barn mellan 5 och 7 år, en tid som är viktig för utvecklingen av arbetsminnet. I olika moment testades barnens minneskapacitet. Det handlade bland annat om att identifiera och komma ihåg vilka objekt och i vilken ordning dessa dök upp på en skärm. De flerspråkiga barnen var inte bara bättre på att utföra dessa uppgifter, utan hindrades dessutom i mindre utsträckning än enspråkiga barn när olika störande moment infördes.

    Anders

    0 kommentarer
  • Justin Biebers fans skriver pleasee. Lärare använder däremot många långa ord. Det avslöjar en studie av språket på Twitter utförd av forskare vid amerikanska och brittiska universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften EPJ Data Science.

    Forskarna började med att sortera ut ovanliga ord på Twitter. De upptäckte snart att många av dessa ord kunde kopplas till specifika grupper av mikrobloggens användare. Träffsäkerheten för att placera en användare i rätt grupp var i studien upp till 80 procent.

    Olika intressen borgar nämligen för vissa språkliga särdrag. Justin Biebers fans avslutar ofta ord genom att dubbelteckna vokalen e, som i pleasee. Lärare kunde identifieras genom att de använder ord som är betydligt längre än genomsnittet.

    Genom att undersöka mängder av inlägg kunde forskarna genom algoritmer se mönster hos många användare. Vanliga egenskaper som gör att personer ingår i samma grupp på mikrobloggen är yrke, politik, etnicitet och fritidssysselsättning.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den som på fredag vill fira Grammatikdagen har tre intressanta evenemang att välja på. I Stockholm, Göteborg och Lund går det att gratistanka kunskaper som gör det möjligt att "briljera i fikarummet".

    Den som utlovar denna expressresa till grammatisk upplysning är språkkonsulten Helena Englund Hjalmarsson. I ett kostnadsfritt seminarium med rubriken Grammatik för blåbär erbjuder hon på fredag morgon på Kulturhuset i Stockholm en snabb introduktion till några av de vanligaste grammatiska begreppen. Läs mer här.

    Göteborgs universitet bjuder in till en heldag i grammatikens tecken. På programmet finns både forskare knutna till universitetet och externa gäster. En av dem är Språktidningens Patrik Hadenius, som talar om hjärnans intresse för grammatik. Läs mer här.

    Lunds universitet ägnar fredagseftermiddagen åt föreläsningar och paneldiskussioner om grammatik. Läs mer här.

    Har du tips på fler Grammatikdagsfestligheter? Kommentera gärna!

    Anders

    0 kommentarer
  • Hur lång är en stund? är namnet på den bok som Språktidningen i vår ger ut i samarbete med Språkrådet. Den innehåller 313 frågor och svar om språk som tidigare publicerats i tidningen. Boken går just nu att köpa till specialpriset 79 kronor inklusive porto.

    För tre år sedan utkom Varför heter det tonfisk?, en bok med 303 språkfrågor. Att Frågor & svar, den avdelning i Språktidningen där Språkrådet svarar på frågor, var populär och uppskattad visste vi, men att intresset skulle vara så stort att den första upplagan skulle sälja slut på bara ett par månader var en överraskning.

    Nu är det alltså dags igen! Upplägget är detsamma. På drygt 200 sidor har vi samlat 313 nya språkfrågor. Du får bland annat svar på varför det talas om hårda och mjuka vokaler, varifrån ordet slöfock kommer och om det heter en eller ett pommes frites.

    Hur lång är en stund? går nu att beställa för introduktionspriset 79 kronor inklusive porto. Erbjudandet är tidsbegränsat och gäller till och med den 12 april. Böckerna börjar att levereras i mitten av april.

    Här beställer du Hur lång är en stund? Du kan också passa på att beställa Varför heter det tonfisk? innan lagret tar slut.

    Anders

    0 kommentarer
  • Polisens satsning på projektet reva, där syftet är att hitta personer som vistas illegalt i Sverige och utvisa dem, har de senaste veckorna väckt uppmärksamhet och debatt. Polisen har anklagats för att använda sig av rasprofilering. Kritiken handlar om att polisen enligt uppgifter kontrollerar personer enbart efter utseende och i avsaknad av annan information.

    Reva, rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete, är ett projekt som polisen tillsammans med Migrationsverket och Kriminalvården påbörjade redan 2009. Det handlar om så kallade inre utlänningskontroller, kontroller som genomförs inne i landet och inte vid gränsövergångar som färjeterminaler, flygplatser med mera.

    Under en period genomförde polisen ett stort antal identitetskontroller i Stockholms tunnelbana. Detta sökande efter papperslösa avblåstes efter kritikstormen.

    De senaste veckorna har verbet reva etablerat sig i allmänspråket från att tidigare enbart ha förekommit sporadiskt i press och faktatexter om arbetet. Reva har blivit synonymt med jakten på papperslösa. Det förekommer också i olika sammansättningar. Metro rapporterar att en reva-kontroll avslöjade sexslavar, Wighs News skriver om en reva-demonstration, TT skildrar en reva-protest och i Sundsvalls Tidning ges reva innebörden rättsosäker, erbarmlig, vedervärdig och avskyvärd.

    Reva finns sedan tidigare både som verb och substantiv i svenskan. Att reva seglet innebär att någon minskar seglets yta. Den användningen är belagd i svenskan sedan 1672. Substantivet reva kan ha flera olika betydelser, 'långsträckt växtskott ovan jord' och 'långsmalt upprivet hål'. Den förra betydelsen är belagd sedan 1648, den senare sedan 1400-talet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Med 24 procent av rösterna utsåg Språktidningens läsare järnrörspolitiker till Årets nyord. Men det var jämnt. Zlatanera, gubbploga och henifiera fick också många röster.

    I samband med omröstningen försökte vi hitta några av de personer som först använde orden i skrift. Hade de myntat ordet på egen hand? Eller hört det användas i något sammanhang?

    Järnrörspolitiker dyker upp på nätet i en artikelkommentar på Arbetets webbplats den 15 november 2012. Dagen därpå används ordet i en artikel av Lars Åberg i Göteborgs-Posten:

    Det finns mycket gott att säga om generella åtgärder, särskilt när de knyts till rättigheter och välfärd. Likabehandlingen hör till det som skiljer demokraten från fundamentalisten och järnrörspolitikern. Däremot är det inte säkert att den hyggliga svenska traditionen med breda upplysningskampanjer fungerar lika bra när samhället på nytt skiktas och fragmenteras.

    Lars Åberg berättar att han såg järnrörspolitiker som en ganska naturlig sammansättning. Även om han inte hört ordet tidigare låg det nära till hands.

    Järnrörspolitiker används som benämning på de tre sverigedemokrater som, efter att en sen festnatt på Kungsgatan i Stockholm ha använt rasistiska och sexistiska förolämpningar mot meningsmotståndare, plockade till sig rör av metall som skulle kunna användas till försvar i händelse av ytterligare bråk.

    På samma sätt som Mona Sahlin förknippades med Toblerone under hela hennes politiska karriär kommer de tre sverigedemokraterna också att alltid förknippas med järnrörsskandalen. Det som talar för att nyordet har goda möjligheter att överleva är att det börjat användas på andra företeelser kopplade till Sverigedemokraterna eller närstående rörelser. Det talas nämligen inte bara om järnrörsgänget, järnrörsnatten och järnrörsskandalen, utan även om järnrörssajter, järnrörsargument och järnrörspolitik.

    Gubbploga användes för första gången i Arbetarbladet den 11 december 2012. Jenny Wennberg, tidningens politiska redaktör, skriver i en ledare att det finns ett jämställdhetsperspektiv på snöröjning. En studie från Karlskoga kommun visade nämligen att det fanns samhällsekonomiska vinster att göra på att ge högre prioritet åt snöröjning till förskolor än åt mansdominerade arbetsplatser.

    Jenny Wennberg berättar att hon sökte efter en rubrik som var kort och slagkraftig och dessutom sade något om ämnet som lockade till läsning. Så kom hon på gubbplogat.

    Zlatanera dyker upp i svenskan för första gången den 4 oktober 2012 i Språktidningens blogg. Aftonbladet har då rapporterat att zlataner används som ett verb i Frankrike. I blogginlägget översätts zlataner till 'zlatanera, att göra en Zlatan'.

    Första belägget för ordet henifiera återfinns i ett blogginlägg pulibcerat den 25 augusti 2012. Skribenten undrar om det är dags att henifiera bokstaveringsalfabetet, antingen genom att börja använda både mans- och kvinnonamn eller enbart använda namn som kan användas av bägge könen.

    I betydelsen 'byta ut alla han och hon mot hen' är Dagens Media först med en noslängd. På förmiddagen den 12 september 2012 publiceras en artikel med rubriken Han henifierar Dn.se. Den handlar om frilansjournalisten Oivvio Polite, som på dhen.se skapat en spegelsajt av dn.se. Den henifierade versionen är en reaktion på att Dagens Nyheters ledning nyligen avrått från att avråda pronomenet hen eftersom det kan uppfattas som "ett queerpolitiskt ställningstagande". Senare samma dag används henifiera på flera andra webbplatser.

    Känner du till tidigare belägg för något av nyorden? Kommentera gärna!

    Anders

    0 kommentarer
  • Språkforum nummer fem var det bästa och skojigaste (tycker vi på redaktionen)! Erik Mattsson var dagens moderator.

    Språkrådets Ola Karlsson pratade om skrivregler. Han avslöjade bland annat att det kommer en ny upplaga av Svenska skrivregler under 2014 eller 2015. Han berättade också att Språkrådet i dag får så många frågor om engelska i svenskan att det finns en tanke på att anställa en engelskspråkig språkvårdare. Ola Karlsson menade att skrivregelsimporten var ett större problem än ordimporten.

    Lena Lind Palicki, språkvårdare vid Språkrådet, berättade att många av dem som hör av sig till Språkrådet med frågor skriver i yrket.

    Henrik Nilsson vid Terminologicentrum pratade om terminologi. Han uppmanade skribenter att våga vara tråkiga – att inte använda synonymer i onödan och omedvetet eftersom det kan förvirra.

    Marianne Sterner, språkvårdare vid Riksbanken, talade om hur hon arbetar med myndighetens språk. Hon gav rådet att prioritera – den som inte framhäver något i en text löper risken att läsaren uppfattar allt som lika (o)viktigt.

    Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius samtalade med programledaren Johar Bendjelloul.

    Johar Bendjelloul diskuterade skillnaden mellan att prata i radio och att prata i tv. Han ansåg att det var mer naket att prata i radio.

    Lingvisten Mikael Parkvall talade om tempus i några av världens språk. Han passade på att avslöja sitt eget favorittempus, frustrativ, som han hittat i ett sydamerikanskt språk. Frustrativ används när någon gjort något förgäves.

    Ulla Stroh-Wollin, språkforskare vid Uppsala universitet, talade om svordomar. Hon förutspådde att de inte kommer att bli mycket grövre än de könsord som i dag används för att svära.

    Språkvårdaren Catharina Grünbaum slog hål på myten om att onödiga lånord får sin spridning främst genom dagspressen. I stället menade hon att dagstidningarna ofta bidrog till att uppfinna svenska motsvarigheter till lånord.

    Och så hade vi prisutdelning! Carina Bergfeldt, reporter på Aftonbladet, utsågs till Årets stilist. Eftersom hon befann sig i Vietnam tog pojkvännen Per Karlsson emot priset.

    Priset som Årets språkvårdare gick till Gucki Ståhl, TT.

    Årets löpsedel (Stå upp – och rasa i vikt) gjordes av Aftonbladet, Årets groda ("Tagit en pilsner och ätit blåbärsmuffins" Martin Schibbye: "Det var mitt livs största misstag") publicerades på SVT:s webb och till Årets nyord utsågs järnrörspolitiker med 24 procent av rösterna. Nyordsomröstningen var jämn in i det sista, där även zlatanera, henifiera och gubbploga hade många förespråkare.

    Tack till alla som gjorde årets Språkforum till en så lyckad dag! Vi ses igen nästa år!

    Anders

    0 kommentarer
  • Carina Bergfeldt, Aftonbladet, är Sveriges vassaste stilist. Årets språkgranskare är Gucki Ståhl, TT. Årets nyord är järnrörspolitiker, det vassaste löpet gjordes av Aftonbladet och den roligaste pressgrodan publicerades av SVT:s webb. Vinnarna utsågs i dag på Språkforum.

    Årets stilist:


    Foto: Pontus Orre, Aftonbladet.

    Carina Bergfeldt, reporter Aftonbladet: För att hon med sin språkliga medvetenhet lyfter människors berättelser i såväl prestigefyllda reportage som i mer vardagliga uppdrag.

    Årets språkgranskare:

    Gucki Ståhl, TT: För att hon genom åren haft ett så stort genomslag och för att hon bryr sig lika mycket om att språket är korrekt som att det är begripligt.

    Årets löpsedel:


    Aftonbladet: En säljande löpsedel i ett klassiskt kvällstidningsämne. Formuleringen är kreativ och budskapet är tydligt. Löpsedeln förmedlar vad de flesta drömmer om: att gå ner i vikt utan att för stor insats. Nyheten fick stort genomslag i andra medier och blev en snackis långt utanför Aftonbladets läsekrets.

    Årets nyord:

    Järnrörspolitiker (24 procent av rösterna).

    Årets groda:

    Journalisterna är på svenska ambassaden. ”Tagit en pilsner och ätit blåbärsmuffins” Martin Schibbye: ”Det var mitt livs största misstag” (SVT).

    0 kommentarer
  • Datorspel med action är bättre för dyslektiska barns läsutveckling än traditionella läsövningar. Spelen ökar också barnens uppmärksamhetsförmåga. Det framkommer i en italiensk forskarstudie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

    Forskargruppen har sedan tidigare konstaterat samband mellan dyslexi och visuell uppmärksamhetsförmåga. Orsaken till dyslexi sägs vara bristande uppmärksamhetsförmåga i stället för bristande språkförmåga.

    Ett sätt att trimma uppmärksamhetsförmågan är att spela datorspel. I testet fick barnen spela actionfyllda datorspel i 80 minuter vid nio tillfällen om dagen. Detta gjorde mer för barnens läsförmåga än ett helt år av spontan språkutveckling. De läste snabbare och med större precision utan att göra fler misstag under läsningen.

    Forskarna anser att actionladdade datorspel förstärker den visuella uppmärksamheten. De gör det också lättare att ta in information från omgivningen. Den ökade koncentrationsförmågan banar väg för snabbare och bättre läsförståelse.

    Studien bidrar enligt forskarna till att kasta ljus över dyslexi som fenomen. Däremot rekommenderar de – åtminstone inte än – obegränsat datorspelande utan vuxnas tillsyn.

    Anders

    0 kommentarer
  • Högsta domstolen bör avgöra om otrohetskontroll ska rubriceras som våldtäkt eller olaga tvång. Det anser vice riksåklagare Kerstin Skarp sedan Svea hovrätt och Göta hovrätt gjort olika tolkningar av vad som anses vara en sexuell handling.

    Nyligen dömde Svea hovrätt en man för olaga tvång sedan han genomfört en otrohetskontroll på sin flickvän. Detta gjorde han genom att mot hennes vilja föra in sina fingrar i hennes underliv.

    Syftet var enligt domstolen inte sexuellt. Därför dömdes mannen för olaga tvång och inte för våldtäkt. Straffet i tingsrätten – där mannen fälldes för våldtäkt – mildrades av hovrätten från fängelse i två år och åtta månader till fängelse i ett år och två månader. I domskälen skriver rätten enligt Dagens Juridik att kränkningen av kvinnans sexuella integritet saknade sexuellt syfte:

    Det är uppenbart att XX genom sitt handlande har kränkt YY:s sexuella integritet. XX och YY har dock lämnat samstämmiga uppgifter om att syftet med XX agerande var att kontrollera om YY hade varit otrogen med en annan man. Det är därmed utrett att XX inte har haft något sexuellt syfte med sitt agerande. Hans gärning kan därför inte anses ha haft en sådan sexuell prägel att den är att bedöma som en sexuell handling i brottsbalkens mening. Något ansvar för sexualbrott kan därför inte bli aktuellt.

    Dagens Juridik kunde senare berätta att Göta hovrätt i ett liknande fall kommit fram till en annan slutsats. Där ansåg domstolen att det rörde sig om en handling med sexuella motiv och att otrohetskontrollen därför skulle bedömas som våldtäkt. Därför vill Kerstin Skarp att Högsta domstolen ska avgöra hur otrohetskontroller ska rubriceras.

    Otrohetskontroll har efter det första belägget från Dagens Juridik den 20 februari använts flitigt i medierna och på nätet för att beskriva händelsen.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg