Prenumerera på bloggen
  • ... och vi börjar med tipset. Den som har språkradioabstinens behöver inte vänta till nypremiären av Språket i P1 den 11 februari. I morgon onsdag är det nämligen premiär för Ordkommissionen. Lyssna kan den göra som bor i Uppsalatrakten genom att ratta in 98,9 på FM-bandet, men programmet direktsänds också över nätet genom Studentradions webbplats. Där dyker det i efterhand också upp en poddversion av programmet.

    Programmet börjar klockan 14 och kommer att sändas udda veckor. Det första avsnittet handlar bland annat om aboriginspråk men ställer också frågan vad som egentligen är språk. En av programmakarna är Nathalie Mark, som tidigare praktiserat på Språktidningen där hon bland annat skrev om baskiska.

    I Språktidningen 1/14 publicerades fel korsordslösning. Där publicerades lösningen till krysset från 8/13 i stället för 7/13. Korsordsvinnarna drogs dock på rätt sätt. Ovan hittar du lösningen till korsordet i 7/13.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att dagdrömma om en lyckligare och lyxigare tillvaro kan kallas att bovarysera. Verbet är inlånat från franskan där bovaryser är belagt åtminstone sedan 1971, men först nu enligt Le Figaro tar plats i ordboken Le Grand Robert.

    Gustave Flauberts Madame Bovary är en av världslitteraturens klassiker. Emma Bovary lever tillsammans med maken Charles, men fantiserar ständigt om ett liv av flärd, spänning och romantik. Hennes affärer vid sidan om äktenskapet blir ett sätt att försöka förverkliga dagdrömmarna. Hon slukar kärleksromaner och ser sig själv i böckernas handling. Ofta förefaller Emma Bovary ha svårt att skilja på fantasi och verklighet.

    Om Emma Bovary är ett offer för sina drömmar eller om de är en frigörelse har många diskuterat. Likaså om hon är ett slags tragisk hjälte eller en uppblåst äktenskapsbrytare. I svenskan finns substantivet bovarysm, 'lusten och förmågan hos människan att uppfatta sig som en annan än den hon är'. Denna lust behöver inte vara negativ. Tvärtom kan den enligt Nationalencyklopedin också betraktas "som en positiv resurs i mänsklighetens utveckling". Även stavningen bovarism förekommer.

    Verbet bovarysera hörs ibland i svenskan och har i kölvattnet av införandet i Le Grand Robert bland annat synts på Facebook. Spridningen är dock än så länge begränsad, så ordet är i dagsläget knappast på väg in i någon svensk ordbok.

    Madame Bovary utkom år 2012 i svensk nyöversättning signerad Språktidningens medarbetare Anders Bodegård. Bilden visar Caroline Jones, som 1949 gjorde rollen som Madame Bovary i en amerikansk filmatisering av Gustave Flauberts roman.

    Anders

    Foto: MGM

    0 kommentarer
  • Minst 5,3 miljoner ord finns i det tyska språket. Antalet har ökat med en tredjedel under det senaste århundradet. Och det är framför allt i tidningarna som de nya orden dyker upp, rapporterar Die Welt.

    Hur många ord som finns i ett språk har länge setts som en hopplös uppgift att försöka räkna ut. Det är inte bara knepigt att faktiskt definiera vad som är ett ord (läs till exempel Mikael Parkvalls och Päivi Juvonens artikel i Språktidningen 1/2010). Frågan är också hur det skulle gå till att sammanställa en ordbok som täcker varenda dialekt, allt talat språk, allt fackspråk och så vidare. Dessutom går det utmärkt att skapa nya ord på stående fot – vad sägs till exempel om plånbokskrokodil ('krokodil vars skinn används till plånböcker')? Ska det räknas eller inte? Och vem ska bestämma?

    Tyska forskare har gjort ett försök att räkna ut hur många ord som finns i det tyska språket. Svaret är enligt Die Welt drygt 5,3 miljoner ord. Men det rör sig sannolikt om betydligt fler.

    Forskarna har sammanställt en enorm korpus, en databas innehållande flera miljarder ord hämtade från skönlitteratur, tidningsartiklar, vetenskapliga texter och brukstexter som bruksanvisningar, kokböcker, juridiska texter med mera. Texterna har samlats in från tre perioder: 1905 till 1914, 1948 till 1957 och 1994 till 2004.

    På en miljard ord hittades under den senast undersökta tioårsperioden 5 328 000 olika ord. Mellan 1948 och 1957 hittades 5 045 000 ord i en lika stor textmassa, och mellan 1905 till 1914 var antalet 3 715 000.

    Inom skönlitteraturen har utvecklingen närmast stått still – antalet använda ord har bara ökat marginellt. Det största uppsvinget har skett i tidningarna, men även i brukstexter och vetenskapliga texter har antalet ord ökat kraftigt. Att det är i tidningarna som flest nya ord dyker upp är enligt forskarna naturligt. Medierna behöver ständigt nya ord för att kunna rapportera om nya fenomen.

    Undersökningen visar också hur det tyska samhället har förändrats. De mest använda orden är oavsett årtionde med några få undantag desamma. Mellan 1905 och 1914 var Gott ('gud') det elfte vanligaste substantivet, men århundradet senare finns det inte ens bland de 100 främsta. Nummer 57, Kaiser ('kejsare'), har också minskat i användning. Bland klättrarna återfinns substantiv som Prozent ('procent') och Million ('miljon')

    Antalet ord har alltså ökat med ungefär en tredjedel inom loppet av 100 år. De flesta nya orden är sammansättningar och avledningar.

    Även om den tyska undersökningen är långt ifrån heltäckande – den tar bara hänsyn till skrivet språk avsett för en bred läsekrets – ger den ändå en fingervisning om hur många ord som kan tänkas finnas i språket. Drygt 5,3 miljoner ord är förmodligen lågt räknat, men det kan sättas i relation till standardordförrådet som beräknas uppgå till omkring 70 000 ord. Som jämförelse innehåller exempelvis Svenska Akademiens ordlista ungefär 125 000 ord och Große Wörterbuch der deutschen Sprache, som ges ut i tio band, runt 200 000 ord, skriver Die Welt.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Med gester kan schimpanser visa människor var det finns mat. Det bevisar enligt en amerikansk studie att primater kan koordinera handlingar och kommunicera för att uppnå ett visst mål. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

    Schimpansen delar omkring 99 procent av sina gener med människan. Flera studier har också visat att schimpansen har förmåga att lära sig en hel del språk. Forskare knutna till språkforskningsenheten vid Georgia State University anser att de nu tagit ytterligare ett stort steg när det gäller att avslöja schimpansens språkliga kompetens.

    I testet fick två schimpanser, Panzee och Sherman, möjligheten att visa en till synes oförstående människa vägen till undangömd mat i ett utomhusområde. Bägge schimpanserna hade tidigare deltagit i ett antal liknande projekt och var därmed vana vid mänsklig kommunikation.

    Både Panzee och Sherman började att gestikulera för att människan skulle hitta maten. Ju närmare människan kom maten, desto mer gestikulerade schimpanserna. Panzee blev dessutom mer detaljerad i sina gester och anpassade dem efter hur människan pekade. Därmed kunde Panzee också se till så att människan hittade maten snabbare än när Sherman visade vägen.

    Schimpansernas agerande är enligt forskargruppen ett bevis för avancerad kommunikationsförmåga. I testet visade både Panzee och Sherman att de kunde anpassa sitt budskap efter den respons som människan gav på deras gester. Därmed demonstrerade de att de inte bara förstod människan utan visade även prov på flexibilitet och intentionalitet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Emmy Rasper blir ny programledare för Språket i P1. Men lyssnarna kommer att känna igen sig. Lyssnarbrev kommer även i fortsättningen att vara programmets kärna.

    – Jag gillar lyssnarinteraktion och det är en av styrkorna med Språket. En stor del av programmet kommer att bygga på lyssnarnas funderingar och frågor. Ibland blir det en expert som svarar och ibland tar jag kanske frågan vidare i ett reportage, säger hon.

    Emmy Rasper tar över efter Anna Lena Ringarp, som nu går i pension, och Lars-Gunnar Andersson. Språket är något av en veteran i Sveriges Radios tablåer. Sedan starten 1997 har den tidigare programledarduon sänt närmare 800 program och besvarat runt 5 000 lyssnarfrågor.

    – Det är både ett förtroende och en ära att få ta över ett så omtyckt program, säger Emmy Rasper. Det gör att det blir en utmaning som jag personligen går i gång på. Men jag är också ödmjuk inför det. Jag är beredd på reaktioner eftersom förändring inte alltid är populärt.

    Vem som efterträder Lars-Gunnar Andersson är än så länge en hemlighet. Men Emmy Raspers bisittare kommer inte att få exakt samma roll som Lars-Gunnar Andersson hade.

    – Det blir ingen ny Lars-Gunnar i bemärkelsen en fast expert. Det kommer att vara en återkommande gäst, men jag vill knyta fler experter till programmet, säger hon.

    Nya Språkets premiärsändning blir tisdagen den 11 februari klockan 13.35 i P1. Emmy Rasper är journalist och har tidigare varit programledare för bland annat Brunchrapporten, Kvällspasset, Studio Ett och Ring P1.

    Anders

    Foto: Martina Holmberg

    0 kommentarer
  • Alice är för tredje året i följd Sveriges populäraste flicknamn. Bland pojkarna tar Lucas steget upp till förstaplatsen. Trenden där flickor oftare än pojkar får unika namn fortsätter. Det visar Statistiska centralbyråns namnstatistik för 2013.

    Förändringarna i namntoppen är små. På pojkarnas topp tio är Axel den enda nya bekantskapen. Wilma, Olivia och Alicia är nya namn på flickornas tio-i-topp, där ettan Alices syskon Alicia är den snabbaste klättraren.

    – Vi är rörliga och snabba på att ta till oss nya trender, men när det gäller förnamn finns det vissa stadigsäljare. Namnen som är populära nu har det gemensamt att de är lätta att uttala, de är korta, de fungerar internationellt och de finns på många språk, säger Katharina Leibring, förste forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen.

    I Sverige finns omkring 185 000 flicknamn och 155 000 pojknamn. Trenden där flickor oftare får unika namn håller i sig. Under 2013 fick var trettonde flicka ett alldeles eget namn eller en unik stavning. Bland pojkarna fick var femtonde ett unikt förnamn.

    – Det har länge funnits en större benägenhet att hitta på nya flicknamn eller att pynta dem mer. Pojknamn har varit mer traditionsbärande. Så länge som vi hade patronymikon [namn som bildas efter faderns namn] så gick ju de namnen vidare till nästa generation. Flickornas namn var därmed inte lika betydelsefulla, säger Katharina Leibring.

    En annan förklaring till att det finns fler flicknamn är movering. Många pojknamn har gett upphov till flicknamn, som Filippa efter Filip och Johanna efter Johan.

    – Däremot är det få namn som har gått åt andra hållet, från flickor till pojkar.

    En annan trend är att skillnaderna mellan topplistorna över populära namn för hundar och katter blir allt svårare att skilja från topplistorna över pojk- och flicknamn. Namn som Maja, Molly, Selma, Alice och Sigge är favoriter både för två- och fyrbenta.

    – Sällskapsdjur har blivit husdjur och flyttat in i sängkammaren och vardagsrummet. Vi ser dem som familjemedlemmar och namnger dem därför på samma sätt, säger Katharina Leibring.

    Anders

    0 kommentarer
  • Om åsiktskorridoren blir för smal riskerar samhällsdebattörer att drabbas av tunnelseende. Den som beger sig för långt in i korridoren lyssnar kanske inte till andra åsikter än de som är ett eko av de egna ståndpunkterna. Samtidigt kan för snäva ramar göra att vanliga åsikter riskerar att marginaliseras.

    Tonläget i samhällsdebatten kan ibland vara uppskruvat och diskussionstempot hätskt. I sociala medier i synnerhet är avståndet mellan tanke och tangent minimalt. Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, skriver i ett blogginlägg att många vanligt förekommande uppfattningar är i det närmaste osynliga i det offentliga rummet. Det kan vara ett tecken på en smal åsiktskorridor:

    Åsiktskorridoren — det vill säga den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd — är mycket smal i Sverige. Det räcker numera att säga att man tror på Gud (vilket för övrigt 45 procent av befolkningen säger sig göra) för att betraktas som icke vid sina sinnes fulla bruk. ... Det är förstås viktigt att samhällsdebatten sätter tydliga gränser för vilka stolleprov som kan accepteras. Men när åsiktskorridoren blir så smal att även många av våra mer klassiska socialdemokratiska, liberala, konservativa ställningstaganden också kan kallas samhällsfarliga eller betraktas som rejäla tankevurpor, då riskerar vi att helt missa de riktigt skruvade verklighetsuppfattningarna och de sant samhällsomstörtande idéerna.

    Henrik Oscarssons inlägg fick – tillsammans med ordet åsiktskorridor – snabbt stor spridning genom etablerade medier. Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen, refererade exempelvis till Henrik Oscarsson när han i ett blogginlägg förklarade varför tidningen började att publicera debattartiklar under vinjetten Expressen har fel, där opinionsbildare kan argumentera mot åsikter som tidningen driver på ledarsidan:

    Debattklimatet utmanas från två håll. Å ena sidan har vi den smala åsiktskorridor där etablerade opinionsbildare rör sig, där inget helst bör sticka ut, där inte ens frilansande tidningskrönikörer bör provocera med egna tankar. Å andra sidan har vi också undervegetationssajterna och det näthat som sprids via anonyma sociala medier-konton.

    Det är inte länge sedan tidningarnas kommentarsfält ofta kallades för en pissränna. Åsiktskorridor signalerar en högre nivå på debatten, men också en miljö där inte vem som helst får häva ur sig vad som helst.

    Det första belägget för ordet från svensk press är från 2009. Med anledning av valet till Europaparlamentet diskuterade Norran i en ledarartikel EU:s behov av att driva demokratifrågor:

    Parlamentsledamöterna bör inte försitta någon möjlighet att för väljarna tala om vad de gör och vilka beslut som fattas. Dessutom skulle det vara fantastiskt om en fungerande och flitigt trafikerad åsiktskorridor kan upprättas mellan folken i EU-länderna och parlamentets politiker.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Utvecklad språkförmåga, bättre förståelse för andra människors perspektiv och vässad känslighet. Det är spåren som läsningen av en roman efterlämnar i hjärnan. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i tidskriften Brain Connectivity.

    I studien fick de tjugoen deltagarna, tolv kvinnor och nio män, läsa spänningsromanen Pompeii skriven av Robert Harris. Den utspelar sig under ett vulkanutbrott år 79 och använder historiska händelser som ram för berättelsen.

    Läsningen portionerades ut under nio kvällar där deltagarna fick läsa trettio sidor åt gången. Varje efterföljande morgon fick deltagarna medan de vilade genomgå funktionell magnetresonanstomografi, en röntgenmetod som mäter neurologisk aktivitet. De fick dessutom genomgå den under fem dagar innan läsningens början och under fem dagar efter läsningens slut.

    Effekter som visade sig under läsningens gång fanns också kvar fem dagar efter att deltagarna blivit klara med boken. Det gällde förändringar i de områden i hjärnan där språkförmåga, förståelse för andra människor och känslighet behandlas.

    De neurologiska förändringarna dröjde sig alltså kvar åtminstone en tid efter läsningens slut. Det tyder enligt forskargruppen på att läsning kan bidra till att skapa varaktiga förändringar som ökar förmågan att leva sig in i andra människors situationer. Forskarna håller det också för troligt att en favoritbok lämnar ännu djupare spår hos läsaren – även neurologiskt.

    Anders

    0 kommentarer
  • Science ('vetenskap') är det engelska ord som bäst beskriver 2013. Internetsökningarna på ordet ökade under året med hela 176 procent hos ordboksförlaget Merriam-Webster, som också står bakom utnämningen.

    Varje år görs över en miljard sökningar i Merriam-Websters ordböcker. Många av de vanligaste sökningarna var under 2013 abstrakta substantiv. Trenden går igen från de senaste åren där bland annat ideologier och koncept som socialism, capitalism och austerity ('åtstramningspolitik') utsetts till årets ord.

    Merriam-Webster uppger i ett pressmeddelande att det ofta är ord som befinner sig i skuggan av de hetaste rubrikerna som söks mest. En förklaring till uppsvinget för science under 2013 tros vara debatter om bland annat klimat och utbildning, men också filosofiska diskussioner om vilka frågor vetenskapen kan besvara.

    Ökningen för cognitive tros ha sitt ursprung i många uppmärksammade skador inom ishockey och amerikansk fotboll. Både rapport och communication är ord som har förekommit i rapporteringen om myndigheten NSA:s övervakning och avlyssning av både amerikanska medborgare och utlänningar. Bägge orden används också flitigt av arbetssökande när de skriver meritförteckningar. Skälet till att niche klättrar sägs vara att det är ett ord där många är osäkra på uttalet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den som heter Brady i efternamn drabbas mer än dubbelt så ofta av långsam hjärtverksamhet, bradykardi, än andra Dublinbor. Det visar en studie utförd av irländska forskare publicerad i British Medical Journal.

    Inom vetenskapen talas det ibland om nominativ determinism, att en person ofta väljer ett yrke med koppling till sitt namn. I Sverige skulle meteorologen Lisa Frost, sportjournalisten Robert Tennisberg och ekonomen Annika Winsth kunna sägas vara exempel på detta. De är också exempel på så kallade aptonymer, namn som har en stark koppling till bärarens sysselsättning.

    För att få diagnosen bradykardi krävs att en person har en puls på under 50 slag per minut. Ordet är bildat till grekiskans bradys ('långsam') och kardia ('hjärta'). Ett hjärta som pumpar för långsamt kan bland annat orsaka yrsel och trötthet eftersom hjärnan inte får tillräckligt med syrerikt blod. En pacemaker kan då skapa en normal blodcirkulation.

    Forskarna jämförde andelen Dublinbor med efternamnet Brady med hur många som fått en pacemaker mellan åren 2007 och 2013. Hela 1,38 procent av de Dublinbor som hette Brady hade fått en pacemaker inopererad. Bland övriga Dublinbor var motsvarande siffra 0,61 procent.

    Förklaringen kan enligt forskargruppen vara att det inom släkten Brady finns en genetisk disposition för bradykardi. Om bradykardi skulle visa sig vara ärftligt kan det därför vara lämpligt att i förebyggande syfte genomföra EKG-undersökningar på personer som heter just Brady.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons
Prenumerera på Blogg