Prenumerera på bloggen
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Vi litar mer på okända människor om de talar som vi själva gör än om de bryter på ett främmande språk eller har en annan dialekt. Orsaken är troligen vår mänskliga benägenhet att tvivla på dem som står utanför vår egen grupp – språkligt eller kulturellt.

    Kanadensiska forskare i kommunikationsvetenskap har låtit försökspersoner lyssna på korta och neutrala påståenden på engelska, uttalade med varierande grad av säkerhet, brytning och dialekt. Samtidigt som de lyssnade mättes deltagarnas hjärnaktivitet – och sedan fick de gradera hur trovärdigt de tyckte att påståendet lät.

    ”När vi ska avgöra om en okänd person går att lita, på tar vi stor hänsyn till både röst och utseende. I det här fallet ville vi undersöka hur vi bedömer andra baserat enbart på hur de talar”, säger forskaren Marc Pell vid McGill's school of communication sciences and disorders i Kanada.

    Studien visade att när vi bedömer personers grupptillhörighet, med enbart rösten som ledtråd, så syns det tydligt i hjärnan. Olika delar aktiveras beroende på om vi uppfattar talaren som en del av vår egen språkliga gemenskap eller inte. Och bedömningen av talarnas trovärdighet är också entydigt kopplat till hur mycket deras sätt att tala avviker från vårt eget. Men studien visade också att om en person talar högt och tydligt, utan att darra på rösten, så ökar trovärdigheten i lyssnarens öron – även om personen talar annorlunda än lyssnaren. När vi avgör om någon är att lita på är det en komplex avvägning, som förutom brytning och/eller dialekt, även innefattar hur självsäker personen låter.

    Oavsett hur mycket man bryter på ett främmande språk, verkar det alltså vara bra att tala högt och tydligt så gott det går. I alla fall om man vill att andra ska tro på det man säger.

    Maria

    0 kommentarer
  • Molly är fortfarande etta på hundnamnstoppen. Men Bella närmar sig allt mer. Bella var det populäraste namnet bland hundar som registrerades under 2018. Det visar statistik från Jordbruksverket.

    Sedan 2006 har Molly varit det vanligaste hundnamnet i Sverige. Det fanns förra året 7 876 hundar som – förhoppningsvis – lystrade till namnet Molly.

    Bella var alltså det namn som fick flest nya bärare under 2018. Det var då 5 979 registrerade hundar som hette Bella. Avståndet mellan de två vanligaste namnen har krympt de senaste åren, men Molly har alltjämt ett rejält försprång. Gapet minskade förra året med 116 bärare.

    Årets klättrare är Bosse som tar steget från tjugoandra till sjuttonde plats. Bosse är också det enda nya namnet på tjugo-i-topp med 311 nya bärare. Faller bort från samma lista gör Zorro.

    En annan snabb klättrare är Doris som tassar från åttonde till femte plats.

    Här kan du läsa mer om populäraste hundnamnen 2017.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • 245 frågor och svar om språk hittar du i När går skam på torra land? Boken är den fjärde i raden som samlar språkfrågor som besvarats i Språktidningen. För svaren står Språkrådets experter. Gustaf Öhrnell Hjalmars har illustrerat omslaget.

    Varför heter det kroppkaka? Har svenskarna missförstått ordet semester? Får meningar börja med siffror? Vad är skillnaden mellan en öl och ett öl? Och hur försvenskas lånord som roadtrip, daytrader och bucketlist? Det är några av de frågor som du får svar på i boken.

    När går skam på torra land? innehåller roliga och lärorika artiklar om ordens ursprung, slang, uttal, lånord, grammatik och mycket mer. Just nu kan du köpa boken till specialpriset 129 kronor plus porto. Du beställer boken här!

    Anders

    0 kommentarer
  • Sverige ska redan nästa år börja utbilda cybersoldater. De ska skydda och stärka både försvarets egna och andra myndigheters system.

    Cybersoldat är belagt i svenskan sedan 1995. Då används ordet i en artikel om cyberpunkförfattaren William Gibsons romaner. De flesta beläggen är dock från 2019. Överbefälhavaren Micael Bydén presenterade under konferensen Folk och försvar tidigare i år en satsning på just cybersoldater.

    Men dagens cybersoldat är något annat än romanfigurerna i William Gibsons litterära universum. TT rapporterar att Försvarets utbildning kommer att börja under 2020:

    Nytt är också att nästa år startas ett pilotprojekt, som innebär att omkring 30 värnpliktiga ska utbildas till cybersoldater.

    De svenska cybersoldaternas uppdrag blir att förstärka och försvara egna it-system från intrång. För att kunna vara aktuell för utbildningen krävs tidigare erfarenhet på området.

    Behovet av svenska cybersoldater har debatterats i ett par år. I Karlstads-Tidningen diskuterades den tekniska utveckling och det förändrade säkerhetsläge som påverkat debatten:

    Vi har sett från de pågående konflikterna i Georgien och Ukraina att digital kringföring mot väsentliga samhällsfunktioner fått en allt större betydelse i jämförelse med hur en militär operation genomfördes för bara ett par decennier sedan. Logiken är enkel. Varför begränsa sig till att bomba vattentorn och finanskvarter när man kan slå ut vattenförsörjning, finansiell infrastruktur och mycket annat genom cybersoldater? Varför krångla med spioner när man kan stjäla informationen genom en kabel?

    På engelska talas det om cyber soldier. Cambridge dictionary definierar cyber soldier som en militär som går till angrepp genom att använda datorer eller internet.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Har du koll på vad de betyder? Definitionerna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    2 kommentarer
  • Minst sedan 1800-talet har vi kunnat gå på kondis och njuta av bakelser och annat godis! (Foto: Pixabay)

    "Kom nu din slöis, vi kommer försent till föris! Sätt på dig galonisarna!"
    I svenskan är -is en av de vanligaste och mest produktiva ändelserna, eller suffixen. Man kan hänga på ett -is på både substantiv och adjektiv. Substantiven förskola och galonbyxor blir föris* och galonisar, medan adjektivet slö blir slöis. Dessutom kan man bilda både adjektiv och substantiv med hjälp av -is. Adjektivet flintis är till exempel bildat av substantivet flint. Och en hel fras kan sammanfattas i ett enda substantiv på -is, som snackis, av ’något alla pratar om’.

    Suffixet -is började bli vanligt i svenskan vid 1800-talets slut. Orden tjockis, för ’tjock person’, och kondis, för ’konditori’ är från den tiden. Trots att suffixet har långt över hundra år på nacken har alla -is-ord en vardaglig, lite slängig karaktär. Det kan bero på att de första -is-orden uppkom som slangord i studentkretsar, och att de därför har kvar något av sin slangkänsla. Ibland har -is-orden också en prägel av diminutiver, det vill säga avledda ord som betecknar något mindre av det som ursprungsordet betecknar. Galonisar kan till exempel uppfattas som en lite mindre variant av galonbyxor.

    Malin Lillieros, som är svensklektor vid universitetet i Poznan, Polen, har samlat ord över 80 ord på -is i en lista. Där har hon också angett de ord och fraser som -is-orden är bildade av. Språktidningen har fått ta del av denna lista! (Kommer du på fler?)

    Maria

    Ordbildning: Svenska slangord med suffixet –is

    Egentlig betydelse

    Slangord

    1. En godsak

    godis

    2. En kompanjon/kamrat

    kompis

    3. En bästa vän/kompis

    bästis

    4. En knäpp/dum person

    knäppis

    5. En skådespelare

    skådis

    6. En hemlighet

    hemlis

    7. Ett mellanmål/en mellanöl

    mellis

    8. En loppmarknad

    loppis

    9. En känd person

    kändis

    10. En feg person

    fegis, tunnis

    11. En flintskallig person

    flintis

    12. Avundsjuk

    avis

    13. Rädd, så att man skakar

    skakis

    14. Svartsjuk

    svartis

    15. Bakfull

    bakis

    16. Populär

    poppis

    17. En ”mjuk” man (ofta pejorativt)

    mjukis

    18. Berg-säkert

    bergis

    19. Brådskande, bråttom

    brådis

    20. En som uppträder misstänksamt, skumt

    skummis

    21. Gratulationer!

    Grattis!

    22. En lodare, lösdrivare, luffare

    lodis

    23. En maskerad

    maskis

    24. En tandläkare

    tandis

    25. Ett knytkalas

    knytis

    26. En kondom

    kådis

    27. En buskteater, bondkomik

    buskis

    28. Vara neddekad, vara på glid

    dekis

    29. Något alla pratar om

    snackis

    30. En person boende på landet (ofta pejorativt)

    lantis

    31. En stamgäst

    stammis

    32. Lite bakom flötet, dum i huvudet, obildad, outvecklad - rudimentär

    rudis

    33. En råtta

    rådis

    34. Att vara så nervös att man nästan gör i byxorna

    byxis

    35. Vaktmästare

    vaktis

    36. Alkoholist

    alkis

    37. En okänd, dold, betydande person

    doldis

    38. En tjock person

    tjockis

    39. Ett sladdbarn, att komma sist, på sladden

    sladdis

    40. Ett hastigt avklarat samlag alt. en snabbtitt på något

    snabbis

    41. En knubbig person

    knubbis

    42. En skräckfilm

    skräckis

    43. En person som vill strida/kriga (ofta pejorativt)

    stridis

    44. En permission

    permis

    45. En person i yngre tonåren som uppvisar omoget beteende (pejorativt)

    fjortis

    46. En folkhögskola/folköl

    folkis

    47. Ett daghem

    dagis

    48. Ett fritidshem

    fritids

    49. En lekskola

    lekis

    50. En fjärrkontroll

    fjärris

    51. Bordtennis/ping-pong

    pingis

    52. En chaufför

    chaffis

    53. En trumspelare

    trummis

    54. En målvakt

    målis

    55. En rolig historia som handlar om sex. Att vara fräck, att göra så andra blir irriterade.

    fräckis

    56. Att gå tillsamman, att ha sällskap

    sällis

    57. En tråkig person, hänger inte med på äventyr eller bus.

    torris

    58. En bundsförvant

    bundis

    58. En pensionär

    panschis

    59. En filmstjärnebild

    filmis

    60. Ett ”daghem” på natten

    nattis

    61. Tjenare!

    Tjenis!

    Övrigt; platser, personer, företag mm

     

     Medborgarplatsen

    Medis

    Rålambshovsparken

    Rålis

    Tandläkarhögskolan

    Käftis

    Socialhögskolan

    Sopis

    Musikaliska akademin

    Ackis

    Ingmar Stenmark

    Stenis

    Stålmannen

    Stålis

    Sven-Göran Eriksson

    Svennis

    Beckomberga

    Beckis

    Saltsjöbaden

    Saltis

    Mallorca

    Mallis

    Ett svenskt musikpris

    Grammis

    Festlig läsk

    Champis

    Saft i pappförpackning

    Festis

    F.d. livsmedelsbutik

    Sabis

    Motionsförening

    Friskis och Svettis

    Lite barnsliga:

     

    En person som härmas

    härmis

    Ett suddgummi

    suddis

    Ett kuddrum på dagis

    kuddis

    En person som klantar sig

    klantis

     

    *Fotnot: Föris används numera allt oftare i stället för dagis, eftersom förskola sedan 1970-talet har ersatt daghem i Sverige. Förskolan har, till skillnad från de tidigare daghemmen, en läroplan som definierar pedagogiska mål med verksamheten.

    23 kommentarer
  • Nya ord kommer ständigt in i det svenska språket. I det här kvisset möter du tolv ord. Din uppgift är att lista ut hur länge de har använts i svenskan. Uppgifterna om första belägg kommer från Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Unga svenskar som bor i storstäder är mest positiva till det könsneutrala pronomenet hen. Ordet väcker starka känslor – men de flesta är överens om att hen i sig inte leder till ökad jämställdhet. Det visar en studie utförd av forskare i psykologi vid Lunds universitet.

    Hösten 2015 undersökte tre svenska forskare i psykologi attityder till och användning av pronomenet hen. Resultatet publicerades i en rapport förra året. De konstaterar att kännedomen om ordet är mycket hög. Men det är också något av en vattendelare. Vissa ser mycket positivt på hen – och andra mycket negativt.

    Undersökningen visar att svenskar som är bosatta i storstäder och som ännu inte har fyllt 26 år är mest positiva till hen. Samma sak gäller studerande och personer som har läst på högskola eller universitet. De använder också hen oftare.

    Feministiskt initiativs väljare ser i allmänhet mycket positivt på hen. Även anhängare till Miljöpartiet och Vänsterpartiet är mer entusiastiska än snittet. Sverigedemokraternas sympatisörer är mest negativa.

    En majoritet av deltagarna i undersökningen uppger att de aldrig använder hen. Bara några få svarar att de använder pronomenet dagligen.

    Deltagarna fick också sätta betyg på hen enligt en femgradig skala. Genomsnittet blev 2,4. Hela 35 procent gav hen betyget 1 – vilket motsvarade ”mycket dåligt”.

    Även om hen alltså delade deltagarna var de flesta överens om att pronomenet i sig inte kommer att leda till ökad jämställdhet. När de ställdes inför tio olika påståenden var det flest som höll med om detta. Färst instämde i påståendet att hen gjorde dem glada.

    Här kan du läsa mer om användningen av hen i svenska medier.

    Anders

    Foto: Pixabay

    2 kommentarer
  • Klimathotet skenar och de demokratiska processerna tar lång tid. Därför höjs nu röster för införandet av klimatdiktatur.

    På julafton 2009 listade Ystads Allehandas ledarredaktion klimatdiktatur som ett ord för det kommande decenniet. Nu ser det ut som att tidningen blir sannspådd. Under 2018 kom diskussionen om fenomenet i gång på allvar.

    Startskottet var en artikel i Dagens Nyheter i december förra året. Där talade filosofen Torbjörn Tännsjö om ”en global despoti”. Han trodde det var enda sättet att lösa världens problem:

    Om mänskligheten alls kommer att räddas, vilket är högst osäkert, så kommer det att ske med hjälp av en global upplyst despotisk styrelse.

    När debatten fortsatte kallades fenomenet klimatdiktatur – eller mer sällan klimatdespoti. De debattörer som anser att det finns ett behov av klimatdiktatur tycker att de internationella åtgärderna går för långsamt. De anser att dagens politiker inte agerar tillräckligt snabbt för att hejda den globala uppvärmningen. Därför efterlyser de ett överstatligt organ som får mandat att påskynda och driva igenom reformer.

    I Borås Tidning skriver chefredaktören Stefan Eklund om idén. Han anser att grundläggande principer i det demokratiska samhället åsidosätts om klimatdiktatur skulle införas:

    Mer problematiskt att sjunga den tröga demokratins lov har det visat sig vara i klimatkrissammanhang. Kända klimatdebattörer som den norska professorn i klimatstrategi, Jørgen Randers, och biokemisten James Lovelock, har offentligt förespråkat en ”klimatdiktatur” med hänvisning till att demokratins långsamma processer förhindrar ett framgångsrikt arbete mot klimatkrisen.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg