Prenumerera på bloggen
  • Om du frågar en talare av nheengatu vad klockan är får du aldrig något muntligt svar. I stället pekar talaren mot himlen för att visa var solen befinner sig. Trots att nheengatu saknar ord för tidsförhållanden kan talarna ändå berätta om tiden.

    Nheengatu talas av uppskattningsvis 20 000 personer bosatta längs Amazonfloden i Brasilien, Colombia och Venezuela. Språket ingår i familjen tupí-guaraní-språk där just tupí och guaraní är de mest kända. Länge motarbetade myndigheterna nheengatu, men sedan 2002 har det tillsammans med portugisiska officiell status i den brasilianska kommunen São Gabriel da Cachoeira.

    I språket finns inga ord för att tala om klockslag. Det betyder dock inte att talare av nheengatu inte kan diskutera tidsförhållanden. Det konstaterar forskare vid Max Planck-institutet för psykolingvistik i Nederländerna i en artikel publicerad i tidskriften Language.

    När talare av nheengatu refererar till olika tider på dygnet pekar och gestikulerar de mot himlen och visar var solen då skulle befinna sig. I det talade språket ingår alltså visuellt språk, vilket enligt forskarna visat sig vara ytterst sällsynt.

    Olika tider på dygnet kan uttryckas med stor precision. Modersmålstalare har inga problem att uttrycka eller förstå visuella tecken som motsvarar till exempel klockan 8–12 eller klockan 21.

    Det kan dock vara så att inslag av visuellt språk i talspråk är mer utbrett än vad som i dag är känt. Det beror i så fall enligt forskarna på att studier ofta utgår från tal- eller skriftspråk.

    Anders

    Foto: Simeon Floyd

    0 kommentarer
  • Den som väntar på det sista bandet av Svenska Akademiens ordbok får vänta ytterligare några år. Men redan i dag öppnas en ny webbplats för ordboken. Den omfattar uppslagsorden a till vedersyn.

    Svenska Akademiens ordbok är en historisk ordbok som beskriver svenskt skriftspråk från 1521 till i dag. Beslutet om ordboken klubbades redan 1787, men det skulle dröja ända till 1898 innan det första bandet utkom. Tidigare har redaktionen siktat på att ge ut det sista bandet under 2017, men det kommer att bli senare än så.

    Ordbokens webbplats har sedan 1997 varit en guldgruva för den som till exempel söker information om hur och när ett ord användes i skrift för första gången. I dag lanseras en uppfräschad webbplats. Sökmöjligheterna är visserligen något färre, men i gengäld går all text att citera eftersom den nu är teckenrätt.

    Den som saknar den gamla webbplatsen behöver inte misströsta. Den finns fortfarande kvar.

    Språktidningen skildrade redaktionens arbete med Svenska Akademiens ordbok i en artikel 2009. Sedan dess har Christian Mattsson tagit över som chef.

    Anders

    0 kommentarer
  • I stället för flyktingar och asylsökande talas det allt oftare om nyanlända. Ordet är inte pinfärskt, men användningen har ökat dramatiskt under de senaste månaderna.

    I Svenska Akademiens ordlista finns adjektivet nyanländ som används ”särsk. om person som nyligen fått asyl i Sverige”. Den senaste tiden har nyanländ blivit allt vanligare även som substantiv. Ordet används om personer som har kommit till Sverige för att söka asyl.

    Just nu befinner sig flera miljoner människor på flykt från krig, fattigdom, svält och förtryck. Bland dessa finns det tusentals som hoppas på en framtid i Sverige, men det finns också personer som gärna vill återvända till hemlandet när läget förbättrats.

    De personer som kommer till Sverige är ingen enhetlig grupp. Det är sannolikt ett av skälen till att flera redaktioner brottas med vilka ord som ska användas. I SVT:s nya språkråd ges det klartecken för nyanländ, asylsökande och flykting, men det sägs också att det är ord som bör användas med försiktighet.

    Eftersom det rör sig om personer med så olika bakgrunder och olika förhoppningar tycks det som att många redaktioner söker efter ett bredare begrepp som inte exkluderar någon. Där har substantivet nyanländ snabbt blivit populärt. Ofta används det som synonym till flykting och asylsökande.

    Här är några exempel från artiklar publicerade under dagen:

    Värnamo folkhögskola har sedan tidigare positiv erfarenhet av att ha nyanlända som elever. Linjen kallas etableringskurs och är en av skolans sex utbildningar. (Värnamo Nyheter)

    I Stockholms kommun har det i veckan fattats beslut om var man ska placera 1500 modulhus för nyanlända. Järfälla kommun ser över en liknande lösning. (Stockholm Direkt)

    Avtalet mellan EU och Turkiet att sända tillbaka flyktingar och migranter som kommer till den grekiska ö-världen till Turkiet har skapat en närmast kaosliknande situation på den grekiska ön Lesbos. De nyanlända som kommit i båtar under de två senaste dygnen blir nu inlåsta i ett fängelseliknande läger och FN:s flyktingorgan UNHCR har hoppat av och vägrar att stå för transporten dit. (Sveriges Radio)

    Vissa berättelser handlar om upplevelsen att komma till Sverige, andra om hur de som redan bor i Sverige ska kunna förstå vad de nyanlända har upplevt. Ett sådant exempel är amatörteaterföreställningen ”Galna huset” som spelades i Sandviken tidigare i vinter. En pjäs på både svenska och arabiska om att uppleva krig och vad det gör med en människa. (Gefle Dagblad)

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Kan det vara Möja, Yrhättan, Gråsjälören eller kanske Gotland? Hjälp oss att rösta fram Sveriges vackraste önamn!

    I Språktidningen 3/16, som börjar delas ut till prenumeranter i dag, skriver Hartmut Traunmüller om vad som egentligen är en ö. En ö brukar definieras som ’ett landområde omgivet av vatten’. Men riktigt så enkelt är det inte. Statistiska centralbyrån gör undantag när det handlar om en bifurkation, alltså när ett vattendrag delar sig i två grenar i riktning nedströms. Enligt Hartmut Traunmüller är det ett resonemang som inte alltid tillämpas konsekvent. Snarare är det så att en ö är ’ett landområde som framstår som omgivet av vatten’.

    Ett exempel som Hartmut Traunmüller diskuterar är Tärendöholmen. Är möjligen det Sveriges vackraste önamn?

    Om du inte hittar ditt favoritnamn bland alternativen i omröstningen får du gärna skriva det i en kommentar!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    7 kommentarer
  • Svischa är favoriten från Språkrådets och Språktidningens nyordlista för 2015. I en omröstning på Språktidningens hemsida valde 14 procent svischa som det bästa ordet.

    Tvåa blev klittra med 10 procent. På delad tredje plats hamnade faktaresistens och obror med 8 procent. På femte plats slutade EU-migrant och youtuber med 6 procent.

    Listan för 2015 innehöll totalt 37 ord.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Hans ordförråd är som en sjundeklassares och han har samma grepp om grammatik som en sjätteklassare. Donald Trump använder därmed det minst avancerade språket av de namn som vill bli USA:s nästa president. Det mest komplexa språket har Bernie Sanders.

    Språkteknologer vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, USA, har analyserat tal av republikanerna Donald Trump, Ted Cruz och Marco Rubio och av demokraterna Hillary Clinton och Bernie Sanders. För att kunna sätta dem i ett historiskt perspektiv har de även analyserat tal av presidenterna Abraham Lincoln, Ronald Reagan, George W. Bush, Bill Clinton och Barack Obama.

    Forskarna har enligt en rapport kartlagt hur ofta ord och uttryck använts i aspiranternas offentliga tal. Resultaten jämfördes därefter med tidigare studier om hur elever använder det engelska språket.

    I takt med att primärvalen går in i allt mer avgörande skeden förenklas presidentaspiranternas språk. Varierar sig mest mellan olika nivåer gör Donald Trump och Hillary Clinton. Enligt forskarna är det troligt att de skräddarsyr sina tal efter målgruppen.

    I det genomsnittliga talet använder Donald Trump ett ordförråd som motsvarar en sjundeklassares. Grammatiken når knappt upp till en sjätteklassares nivå. Donald Trumps språkliga spännvidd är dock stor. I enstaka tal är grammatiken lika avancerad som en åttondeklassares, medan andra hamnar på en fjärdeklassares nivå.

    Jämfört med övriga aspiranter uttrycker sig Donald Trump i regel på ett betydligt enklare sätt. Bland de övriga aspiranterna är de språkliga skillnaderna små.

    Det mest komplexa språket har Bernie Sanders. Hans vokabulär överträffas bara av Ronald Reagan. När det gäller grammatiken hamnar Bernie Sanders dock i mitten. Där hamnar Marco Rubio i topp, men i den historiska jämförelsen är George W. Bush den enda presidenten som han övertrumfar. Bushs grammatik rankas dessutom som snäppet mindre komplex än Trumps.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Facebook har fått patent på ett program som skannar användarnas inlägg i jakten på nyord. Fynden ska samlas i en social ordbok. Det rapporterar Business Insider.

    Kommer Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista snart att få konkurrens av Facebook? Den amerikanska nätjätten har i alla fall fått patent på mjukvara som är skräddarsydd för att hitta nyord bland användarnas inlägg.

    I det första steget identifierar programmet tidigare okända ord med okända betydelser. Dessa ord ska listas i en social ordlista. Genom att skanna inlägg samlas information om ordet som betydelse, ordklass med mera. Informationen modifieras i takt med att ordet används.

    Utöver nyord ska programmet enligt Googles patentansökan även leta efter slanguttryck, teleskopord, förkortningar, smeknamn, akronymer och ord och fraser som fått nya betydelser.

    När programmet ska tas i bruk är inte känt. Inte heller är det känt vad Facebook ska göra med materialet. Enligt Business Insider är det troligt att det kommer att användas till att förbättra text- och stavningsverktyg eftersom programmet bland annat inkluderar slang som sällan finns i ordlistor.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Pronomenet hen blir allt vanligare i svensk press. Under 2015 gick det bara 179 han och hon på varje hen. Så sent som 2011 var antalet över 13 000.

    Sedan debatten om det könsneutrala pronomenet hen nådde den breda allmänheten i början av 2012 har mycket hänt. Ordet har tagit plats i Svenska Akademiens ordlista och det har gett upphov till diskussioner om könsneutrala pronomen i bland annat norska, danska och isländska. Och inte minst har attityden från de etablerade medierna gått från tveksam till tillåtande.

    I takt med att pronomenet blir allt vanligare blir det också mindre laddat. Flera mediespråkvårdare som Språktidningen talat med vittnar om att hen i spalterna i dag inte väcker alls lika starka känslor som för några år sedan. Det betyder dock inte att kritiken har tystnat. Det finns fortfarande många som anser att ordet är onödigt och politiskt.

    Inget tyder i dag på att hen skulle vara någon dagslända. I svensk press gick det förra året 179 hen på varje han och hon. Under 2014 var motsvarande siffra 241, under 2013 knappt 300, under 2012 drygt 400 och 2011 – året innan hen-debatten tog fart på allvar – över 13 000. Hen har alltså på bara fem år tagit steget från mycket sällsynt till ganska vanligt i svensk press.

    Ganska vanligt innebär i det här fallet att den som en slumpvis utvald dag läser varenda artikel i en dagstidning bör stöta på hen åtminstone en gång.

    En brasklapp för de siffror som förekommer i texten. I svensk press förekom han, hon och hen vid närmare fyra miljoner tillfällen under 2015. Bara en bråkdel – närmare bestämt de 200 första träffarna för varje ord – har kontrollerats. Det betyder att det i materialet kan finnas han som handlar om Han Solo, hon som handlar om den överfulla hon i stallet och hen som handlar om travhästen Hen Ja.

    De exakta siffrorna är det därför bra att ta med en nypa salt. Trenden är dock tydlig. Siffrorna för tidigare år har räknats fram på samma sätt.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Allt tätare kommer rapporter om datorer som efter att ha drabbats av ett virus bara kan låsas upp om ägaren betalar en lösensumma. Det datorn har infekterats av kallas utpressningsvirus eller utpressningsprogram.

    I fackspråket har det länge talats om ransomware, ett program som utan ägarens godkännande installeras på en dator och gör den obrukbar. För att datorn ska låsas upp krävs ägaren på en lösensumma. I takt med att fenomenet blivit allt vanligare i Sverige har det allt oftare börjat omtalas som utpressningsprogram eller utpressningsvirus.

    Nyligen rapporterade Dagens Nyheter om hur Apple-datorer smittats av utpressningsvirus. För att inte hårddisken skulle krypteras krävdes användarna på en lösensumma på omkring 3 500 kronor:

    Det var i fredags som det upptäcktes att hackare smugit in ett krypteringstrojan, som döpts till ”KeRanger”, i gratisprogramvaran Transmission, som används för fildelning. Trojanen är skapad för Mac-datorer, och är ett så kallat ”ransomeware”, ett utpressningsprogram som gör data på hårddisken oåtkomlig genom att kryptera den. Sedan kan den bara låsas upp om man betalar för att få en krypteringsnyckel.

    I höstas berättade Expressen att 45 procent av svenskarna var rädda för att utsättas för dataintrång. Thomas Wahlstedt, marknadschef på it-säkerhetsföretaget Sentor, sade då att just utpressningsprogram blivit mycket vanligare:

    Det kan vara allt från att man fått ett allvarligt virus på datorn till att någon försökt hacka ens sociala medier, säger Tomas Wahlstedt. Vi har sett en lavinartad ökning av nätfiske och utpressningsvirus.

    I dagsläget är utpressningsprogram något vanligare än utpressningsvirus. Utpressningsprogram är belagt i svenskan sedan 2005 och utpressningsvirus sedan 2006. Användningen har ökat den senaste tiden.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Tomas Riad, Siv Strömquist och David Lagercrantz är några av gästerna på Språkforum i dag. Den här gången håller vi till på Nalen i Stockholm mellan 9 och 16.30. Programmet för dagen hittar du här.

    Även den som inte är på plats kan följa evenemanget. På Twitter och Facebook uppdaterar vi från föredragen under hela dagen. Och vem vet – kanske händer det något även på vårt halvsovande konto på Instagram. Dessutom finns UR på plats och spelar in alla talare för sändning senare i vår.

    I sociala medier använder vi hashtaggen #sprakforum. Använd den gärna du också om du skriver om Språkforum!

    Redaktionen

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg