Prenumerera på bloggen
  • Lättlästdagen är för dig som arbetar med personer som har ett annat modersmål än svenska eller är intresserad av flerspråkighet och begriplighet. Under dagen kan du lyssna till några av Sveriges främsta forskare och författare. Lättlästdagen arrangeras av Språktidningen tillsammans med Vilja förlag.

    Författaren Theodor Kallifatides (bilden), journalisten Patrik Lundberg och lingvisten Mikael Parkvall är några av föreläsarna som du möter under Lättlästdagen. Under dagen får du kunskap och tips om språkinlärning, verktyg och litteratur samt möta forskare som har studerat flerspråkighet och den språkliga mångfalden i Sverige.

    Platsen är Citykonferensen i Stockholm och tiden onsdagen den 26 oktober mellan 9 och 16.30. Biljetter kostar 2 875 kronor inklusive moms. I priset ingår lunch och fika. Sista anmälningsdag är den 14 oktober.

    Här hittar du mer information om Lättlästdagen.

    Foto: Caroline Andersson

    0 kommentarer
  • Att inte ha svar på alla frågor behöver inte vara negativt. Och att våga medge att efterfrågad kunskap saknas kan till och med vara en fördel. Det hävdas i en studie från Ohio State University publicerad i tidskriften International Journal of Sport Communication.

    Förra året hamnade Tom Brady, kvartsback i New England Patriots, i rejält blåsväder. Han anklagades för att ha släppt ut luft ur matchbollarna inför ett möte med Indianapolis Colts. Det egna laget vann med 45-7. Indianapolis Colts hade alltså ovetandes spelat bollar som kan ha gett dem sämre förutsättningar.

    Under en presskonferens bemötte Tom Brady anklagelserna. Ofta svarade han I don’t know eller I have no idea på journalisternas frågor. Somliga tyckte att presskonferensen var farsartad och flera komiker gjorde narr av Tom Bradys uppträdande.

    Men retoriskt verkar Tom Brady ha varit en oväntad vinnare. En amerikansk kommunikationsforskare har använt presskonferensen som utgångspunkt för en studie. Den visar att Tom Bradys svar gick hem hos många.

    I studien användes två versioner av presskonferensen. Den ena innehöll fullständiga frågor och svar medan den andra hade redigerats. I den andra versionen ingick samma frågor och svar, men de gånger Tom Brady sade I don’t know eller I have no idea hade klippts bort.

    De deltagare som fick se den klippta versionen ansåg att Tom Brady duckade för fler frågor än de deltagare som fick se versionen med fullständiga frågor och svar. Dessutom kände de mindre sympati för honom och de var i större utsträckning missnöjda med hans svar. Tom Bradys trovärdighet och kompetens rankades lika högt av bägge deltagargrupperna.

    Slutsatsen är att många är benägna att tro på den som likt Tom Brady säger I don’t know eller I have no idea. Det kan också väcka sympati.

    Dessutom fastslås det i studien att reaktionerna på Tom Bradys agerande stämmer väl in på en annan teori, nämligen att publiken sällan vill höra ärliga svar på svåra frågor om svaren riskerar att orsaka upprördhet. Ärliga svar uppskattas främst när publiken håller med. Därför kan det ha varit klokt av Tom Brady att ge många vaga svar.

    Anders

    Foto: Jeffrey Beall/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • När spädbarn spetsar öronen koncentrerar de sig på modersmålet. Och när det är tyst intresserar de sig mer för personer som talar modersmålet än för talare av främmande språk. Det visar en studie publicerad i Frontiers in Psychology.

    Redan vid fem månaders ålder har barn en tydlig preferens för modersmålet – trots att det är långt kvar tills de själva kommer att behärska språket. Detta framgår av hur barn tar till sig information. Personer som talar barnets modersmål får mer uppmärksamhet än talare av andra språk.

    I studien fick spädbarn bekanta sig med både modersmålstalare och talare av främmande språk. Därefter fick de se filmer där talare från bägge grupperna satt tysta och tittade på olika föremål. Barnen visade betydligt större intresse för de objekt som modersmålstalarna tittade på.

    Modersmålet skapar enligt forskarna ett starkt band som styr spädbarnets beteende. Ett gemensamt språk är dessutom ett starkare band än exempelvis etnisk bakgrund.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En klar majoritet av tyskarna har en negativ attityd till engelska lånord. Hela 71 procent anser att det är just de engelska lånen som är för många. 66 procent tycker att lånorden i allmänhet är för många. Det visar en undersökning utförd av You Gov.

    Det var i augusti i år som You Gov undersökte 1 036 tyskars inställning till lånord. En bred majoritet anser alltså att lånorden är för många. Irritationen riktar sig främst mot engelska lånord.

    Den utbredda irritationen till trots är det många som regelbundet använder sig av engelska lånord. Bland de tyskar som stör sig på lånorden är det 78 procent som flitigt använder okay. Vidare säger 77 procent Internet, 73 procent T-Shirt och 33 procent cool. Personer som inte bekymrar sig över engelska lånord använder själva sådana något oftare.

    Mest missnöjda är personer som har fyllt 60 år. Där är det 82 procent som stämmer in i påståendet att tyskan riskerar att urvattnas. Samma åsikt delar 52 procent av personer mellan 18 och 29 år.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Egenanställningsföretag gör så att personer kan fakturera uppdragsgivare utan att behöva starta eget. Egenanställningsföretaget hanterar bland annat sociala avgifter och skatter. I gengäld får företaget provision på arvodet.

    Att sköta redovisning, fakturering och ekonomi tilltalar långt ifrån alla egenföretagare. Det är många som ogärna vill dra på sig stora kostnader innan det har visat sig om affärsidén fungerar. Ett sätt att undkomma detta kan vara att anlita ett egenanställningsföretag.

    Egenanställningsföretag gör det möjligt för individer att arbeta som frilansare utan att ha eget företag. I stället är det egenanställningsföretaget som formellt ansvarar för avtal med uppdragsgivare, fakturerar kunder, hanterar försäkringar och betalar skatter och sociala avgifter. För detta får egenanställningsföretaget en provision som i regel ligger på 5 till 10 procent.

    Det första belägget för egenanställningsföretag är från 2005. Ordet har blivit allt vanligare i takt med att fenomenet blivit vanligare.

    I Dagens Arena skriver Lisa Gemmel att egenanställningsföretag är ett fenomen liknande delningsekonomi. Hon anser att det riskerar att leda till osäkra anställningsförhållanden och låga pensioner:

    De tre största aktörerna heter Frilans Finans, Cool Company och Firmify. Från de två senare företagen får du inte ut någon lön om kunden inte betalar fakturan – trots att du anses vara anställd av egenanställningsföretaget. Likadant är det med semesterersättning. Det förväntas att du som jobbar själv räknar med semestersättning och pensionsavsättningar i den lön du får i handen, det är inget som företaget står för. Det tvistas även om huruvida egenanställning är a-kassegrundande eller inte. Det som talar till egenanställningsföretagens fördel är att de står för försäkringar, sjuklön och arbetsgivaransvar.

    Enköpings-Posten berättar att antalet egenanställda ökade kraftigt under 2015:

    Som egenanställd ansluter man sig till ett egenanställningsföretag. Det företaget fakturerar i sin tur uppdragsgivaren, och fungerar som arbetsgivare under uppdraget.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • I november kastar vi loss för en härlig kryssning på Ålands hav. Med oss på resan har vi några av Sveriges främsta språkforskare. Under färden njuter vi av intressanta föredrag, god mat och trevlig samvaro med andra språkintresserade.

    Vi stiger ombord på Viking Line Cinderella vid Stadsgården i Stockholm klockan 17 onsdagen den 9 november. Båten är åter i hamn klockan 15.15 dagen därpå. Kryssningen kostar från 2 105 kronor per person. I priset ingår buffémiddag med vin och öl, mingelvin, del i insides dubbelhytt, frukost, lunch och fem föreläsningar.

    Föreläsarna är Mikael Parkvall, Karin Milles, Olle Engstrand och Catharina Nyström Höög. Dessutom tillkommer en hemlig gäst. Mikael Parkvall talar om hur pidginspråk uppstår, Karin Milles berättar om Agneta Horns liv och språk, Olle Engstrand skildrar hur svenska egentligen låter och Catharina Nyström Höög redogör för trender i skriftspråket.

    Boka din biljett genom att ringa Viking Line 08-452 40 20 eller att mejla team8@vikingline.com. Ange kod ST2016 när du bokar. Mer information om språkkryssningen hittar du här.

    0 kommentarer
  • I Nils Holgerssons underbara resa introducerar Selma Lagerlöf flera radikala stavningsgrepp. Boken kommer 1906 – samma år som svenskans senaste stora stavningsreform genomförs. I Språktidningen 6/16 skriver Markella Callin om reformen och de politiska målen med nyordningen.

    I delar av boken använder Selma Lagerlöf singulara verbformer i stället för plurala verbformer. De plurala formerna, som äro i stället för är, lever dock kvar till 1940-talet.

    Saknar du de plurala verbformerna? Eller var det bra att svenskan blev kvitt dem? Rösta gärna!

    Anders

    Illustration: Gustaf Öhrnell

    1 kommentarer
  • Utropstecken, emotikoner och versaler kompenserar inte för kroppsspråk, intonation och ansiktsuttryck. Och det är därför som få lyckas att identifiera skribentens känslor i ett mejl. Det hävdar forskare i psykologi vid Chatham university i Pittsburgh, USA.

    Att kommunicera med e-post blir allt vanligare. För att visa vilka känslor som ligger bakom ett påstående är det många skribenter som tar till upprepade utropstecken, versaler eller emotikoner. Men det är inte verktyg som är särskilt framgångsrika.

    Amerikanska forskare visar i en studie publicerad i Human Communication Research att mottagaren ofta har svårt att identifiera vilka känslor som skribenten vill ge uttryck för. Särskilt svårt är det att identifiera sarkasm.

    Osäkerhet över hur något ska tolkas råder inte bara när det är främlingar som skriver till varandra. Personer som känner varandra väl har enligt studien lika svårt att förstå vilka känslor skribenten vill ge uttryck för.

    Vänner som skriver till varandra anser sig vara säkra på hur känsloyttringar ska tolkas. De är också övertygade om att de med precision kan ge uttryck för egna känslor. Inget av detta visade sig stämma.

    I stället hade vänner lika svårt som främlingar att uppfatta nyanser. Bägge grupperna kunde lätt identifiera en känsla som ilska, men de hade svårt att avgöra hur arg skribenten var.

    Många deltagare tog alltså till upprepade utropstecken, versaler och emotikoner med avsikten att understryka vilka känslor som låg bakom ett påstående. De var övertygade om att dessa redskap skulle underlätta mottagarens förståelse, men inte heller detta stämde. Det visar enligt forskarna att de inte kompenserar för kroppsspråk, intonation och ansiktsuttryck.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När hunden lyssnar på husse eller matte tar den hänsyn till både betydelse och intonation. Dessutom behandlar hunden precis som människan betydelse och intonation på olika ställen i hjärnan. Det visar en studie publicerad i tidskriften Science.

    Det enda som gör människan unik är förmågan att kunna skapa nya ord. Men att förstå dem är inget som är unikt för människan. Det fastslår en grupp ungerska forskare efter att ha studerat tretton hundar med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi.

    I studien fick hundarna lyssna till inspelningar av husse eller matte. Vissa ord var neutrala medan andra ord förknippades med belöning för hundarna. Samtliga ord spelades in med neutral och positiv intonation.

    Betydelsen hanterades främst i hundens vänstra hjärnhalva och intonationen i den högra hjärnhalvan. Samma arbetsfördelning har människans hjärna. För att hunden verkligen skulle uppfatta ett ord som belöning krävdes att det sades med positiv intonation. Hunden lade alltså vikt vid både betydelse och intonation.

    Enligt forskarna visar studien att miljön är avgörande för hundens utveckling av förståelse. När det gäller husdjur som hundar, som ständigt är omgivna av mänskligt språk, är det uppenbart att de kan lära in olika typer av betydelser trots att de själva inte har förmågan att tala.

    Anders

    Foto: Enikő Kubinyi

    0 kommentarer
  • Vilka ord är okej att använda och vilka bör undvikas? Och spelar det egentligen någon roll vilka ord som används i medierna?

    I kvällens debatt på Publicistklubben är ämnet politiskt korrekt språk. Debatten äger rum på Café Panorama på Kulturhuset i Stockholm i kväll. Den sänds också över nätet.

    SVT:s språkråd för ett inkluderande språk är utgångspunkten för en diskussion mellan Anne Lagercrantz, chef för SVT:s nyhetsdivision, och Mikael Parkvall, forskare i lingvistik vid Stockholms universitet. De diskuterar vilka ord som är lämpliga och om ordval påverkar attityder och värderingar.

    Därefter diskuterar en panel ord som förort, handikappad och hbtq. I panelen ingår Alice Bah Kuhnke, demokratiminister, Magdalena Ribbing, folkvettsexpert, Lena Lind Palicki, språkvårdare vid Språkrådet, Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen, och Adam Cwejman, ledarskribent på Göteborgs-Posten.

    Debatten börjar 18.30. På Publicistklubbens hemsida kan du följa debatten direkt eller se den i efterhand.

    I dagens P1 Morgon diskuterade Mikael Parkvall laddade ord med Björn Häger, ordförande för Publicistklubben. Du kan lyssna på diskussionen här.

    Anders

    Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg