Prenumerera på bloggen
  • Grodor och missförstånd signerade Apples rättstavningskontroll Imessage Autocorrect kan snart vara ett minne blott. Företaget har sökt patent på ny teknik som ska signalera vilka ord som ändrats. Därmed ska skribenten kunna upptäcka om funktionen spelat den en spratt.

    Olika typer av mer eller mindre lyckade rättstavningskontroller har de senaste åren både förgyllt och förpestat vardagen för användare. Ett av de mest bespottade – och därför också uppskattade – verktygen är Apples Imessage Autocorrect, som används till Iphone och Ipad. Åtskilliga användare har drabbats av felaktiga korrigeringar som förvandlat oskyldiga meddelanden till sexuella inviter och överraskande förolämpningar. På webbplatser som Damn You Autocorrect finns en mängd exempel på vad funktionen kan ställa till med.

    Men nu kan det alltså snart vara slut på de ofrivilliga lustigheterna. Tech Radar berättar att Apple sökt patent på en ny teknik som ska komplettera Imessage Autocorrect. Tekniken går ut på att ord som ändrats stryks under med blått. Understrykningarna gör att användaren lättare kan hitta felaktiga korrigeringar innan meddelandet skickas.

    Understrykningarna följer dessutom med till mottagaren. Den får visserligen se vad avsändaren skrev från början, men genom att den får se de rättade orden blir det lättare att genomskåda brister i rättstavningskontrollen. Förhoppningen är att mottagaren snabbt ska reagera på underliga ord och fråga avsändaren vad det egentligen skulle stå, rapporterar Apple Insider.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Gated communities är inte ovanliga i länder som USA, Brasilien och Sydafrika. De senaste åren har debatten om bostadsområden med passagekontroller kommit även till Sverige. Allt oftare används på svenska grindsamhällen för att beskriva företeelsen.

    Många som bosätter sig i grindsamhällen oroar sig över brott. I grindsamhällen är syftet att avskräcka brottslingar. Det görs med hjälp av bland annat murar, staket, grindar och övervakning. Skyddsåtgärderna ska alltså minska risken för exempelvis bostadsinbrott genom övervakningsmetoder som ökar sannolikheten för att förövaren ska åka tast.

    På engelska talas det om gated communities, vilket också är vanligt förekommande på svenska. Men allt oftare talas det i stället på svenska om grindsamhällen.

    Alla är dock inte positiva till ordet. I en uppsats i kulturgeografi motiverar författaren varför den anser att gated communities fungerar bättre i svenskan:

    Trots att det finns ett antal svenska översättningar som till exempel grindsamhällen kommer den engelskspråkiga termen att användas här. Detta eftersom de svenska översättningarna kan tyckas missa betydelsenyansen i community som rymmer betydelsen av både samhälle och gemenskap.

    Grindsamhälle är belagt i svenskan sedan 1999. Fram till de senaste åren förekommer det bara sporadiskt. Synonymen grindstad fanns med i Språkrådets nyordslista för 2009, men grindsamhälle är i dag vanligare. Så här skriver Christina Mångård i Sydöstran om fenomenet:

    De finns redan på flera håll i landet, men nu planeras och byggs det fler. Inhägnade grindsamhällen. Det är bostadsområden med lyxlägenheter eller villor som har ett stängsel eller murar runt husen. Och med en övervakad järngrind som är låst för att hålla folk som inte bor där ute. Bostäderna är skyddade av patrullerande vakter och skyltar som upplyser om att det är privat område. De finns i världen, är vanliga i Sydafrika, USA och Spanien. Tanken är att man ska kunna bo och leva trygg i sitt hus och veta att ingen obehörig kommer innanför murarna. Som ett reservat för förmögna.

    GT berättar om ett byggprojekt i Onsala som omges av stängsel och en fjärrstyrd grind som enbart kan öppnas av de boende:

    Även om renodlade ”grindsamhällen” är en ny företeelse i Sverige så har utvecklingen i många stadskärnor en längre tid gått åt det hållet. Allt fler gårdar i Göteborg stängs av med låsta grindar. Flanören på gatan kan inte längre gena över en gård för att ta sig ut på andra sidan, utan nyinsatta stålgrindar med kodlås håller ovälkomna besökare borta från den ”egna” gården.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Ansiktsuttrycket som signalerar att en person inte håller med kan vara universellt. Det handlar alltså om en min som är gemensam för mängder av språk. Bakom studien står kognitionsforskare vid Ohio State University, USA.

    Ofta behöver en person inte säga att den inte håller med om ett påstående. I stället kan ansiktsuttrycket räcka för att förmedla samma budskap. Det har beståndsdelar som en veckad panna, sammanpressade läppar och höjd haka.

    Forskarna testade 158 studenter med modersmålen engelska, spanska, kinesiska eller amerikanskt teckenspråk. Deltagarna fotograferades och filmades samtidigt som de samtalade med fotografen. Ibland kastade fotografen in påståenden som hade syftet att locka fram negativa reaktioner hos studenterna. Bland annat föreslog fotografen en chockhöjning av terminsavgifterna.

    Oavsett modersmål reagerade deltagarna likadant. Påståenden de inte höll med om bemöttes med det ansiktssuttryck som forskarna kallar not face, alltså den min som signalerar oenighet.

    Talarna av amerikanskt teckenspråk var den grupp som överraskade forskarna mest. I vissa fall tecknade de ordet not, och i andra fall skakade de på huvudet. Men ibland hoppade de över de vedertagna sätten att säga nej för att i stället enbart visa det ansiktsuttryck som signalerar att de inte håller med.

    Detta tyder enligt forskarna på att ansiktsuttrycket kan vara universellt. Det ser sannolikt likadant ut oavsett vilket språk som används.

    Forskarna går nu vidare med ett mer omfattande projekt. De tänker inom de närmaste åren samla in 10 000 timmar videoinspelningar från Youtube. Med hjälp av en algoritm ska alla ansiktsuttryck som deltagarna i filmerna gör analyseras. Förhoppningen är att hitta fler miner som är universella.

    Studien är publicerad i tidskriften Cognition.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Talare av flera dialekter kan ha samma kognitiva fördelar som talare av flera språk. Det är ett argument för att barn inte ska uppmanas att sluta tala dialekt. Det visar en studie utförd av brittiska och cypriotiska forskare publicerad i tidskriften Cognition.

    Skillnaderna mellan fastlandsgrekiska och den grekiska som talas på Cypern är inte större än att talarna utan större svårigheter kan förstå varandra. Cypriotiskan innehåller fler lånord från arabiska och turkiska. Den innehåller också fler klassiska grekiska ord än den moderna fastlandsgrekiskan. Skillnaderna går tillbaka åtminstone till 1200-talet då Cypern, Kreta och Pontus vid Svarta havet isolerades från Grekland.

    När forskare tidigare har studerat fördelar med flerspråkighet har de främst ägnat sig åt språk som har betydligt mindre gemensamt med varandra än fastlandsgrekiska och cypriotiska. Nu har alltså ett forskarlag hittat samma kognitiva fördelar hos personer som behärskar två olika dialekter.

    I studien deltog 136 personer. Vissa var flerspråkiga, en annan grupp var enspråkig och en tredje grupp talade både fastlandsgrekiska och cypriotiska.

    Forskarnas slutsats är att hoppen mellan olika dialekter stimulerar hjärnan på samma sätt som hoppen mellan olika språk. Bägge grupperna hade till exempel vassare minnesförmåga än enspråkiga barn. Därför bör omvärlden enligt forskarna även se positivt på personer som talar flera dialekter.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Sju av tio tvååringar med normal språkutveckling fungerar utmärkt i lek med andra barn. Men av de språksvaga tvååringarna är det bara var nionde som klarar sig lika bra. Barn med mindre goda språkfärdigheter löper alltså stor risk att redan tidigt i livet hamna utanför gemenskapen.

    Bakom studien står doktoranden Elisabeth Brekke Stangeland vid Lesesenteret på Universitetet i Stavanger. Den presenterades vid universitetets årliga forskningskonferens. I underlaget ingår drygt tusen norska barn som testats vid 33 respektive 57 månaders ålder.

    Elisabeth Brekke Stangelands slutsats är att normal språkutveckling är viktig för att barn ska kunna leka med andra. Hela 70 procent av tvååringarna klarar detta utan problem. Därmed tar de också viktiga steg mot att skaffa sig social kompetens.

    Bland barnen med svaga språkfärdigheter – i det här fallet den tiondel vars färdigheter rankas som de minst utvecklade – är det däremot bara 11 procent som accepteras fullt ut av lekkamraterna. Många av dessa barn hamnar alltså utanför eftersom jämnåriga inte längre betraktar dem som potentiella lekkamrater. I stället vänder sig de språksvaga barnen ofta till vuxna. Där går de miste om viktig social kompetens som de bara kan skaffa sig genom att umgås med jämnåriga.

    I leken är hög språklig kompetens ofta nödvändig. Enligt Elisabeth Brekke Stangeland får språksvaga barn snabbt passiva roller utan större betydelse. Nästa steg är att de helt räknas bort ur leken. Visserligen söker sig dessa barn ofta till vuxna i stället, men av dem får de inte samma språkliga stimulans.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När öresvin hjälps åt att lösa problem blir deras läten mycket intensiva. Amerikanska forskare anser att det är uppenbart att kommunikationen bidrar till problemlösningen. De tror alltså att de ”berättar” för varandra hur de ska göra.

    Öresvin är den delfinart som är vanligast i djurparker. Det har lett till att det är den art som de flesta studierna utförs på. Språktidningen har tidigare berättar om hur öresvin känner igen varandras signaturljud i över tjugo år, hur de ropar efter närstående djur och hur de tjuter av glädje när det vankas fisk.

    Öresvin på ett delfinarium i Florida, USA, ställdes av forskare inför ett knepigt problem. Det gällde att i samma ögonblick dra i två rep för att få en behållare med mat att öppnas. Sex öresvin deltog i försöket.

    Ett par glänste och lyckades gång på gång öppna behållaren på en halv minut. En delfin kunde på egen hand lösa problemet, men det gick då betydligt långsammare.

    När två av delfinerna samarbetade gav de ständigt ifrån sig läten. Forskarna kunde slå fast att det handlade om läten med anledning av gåtan de försökte lösa. En rimlig slutsats är enligt forskarna att öresvin helt enkelt har läten som gör det möjligt för dem att utbyta information med varandra.

    Nästa gåta är att förstå vad öresvinen faktiskt säger till varandra. Steget därefter är många forskares dröm – att faktiskt kunna kommunicera med delfiner på delfiners språk. Men det är nog något som i dagsläget ligger långt in i framtiden.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Animal Cognition.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det som är överväldigande är ’väldigt, imponerande’. Borde i så fall inte motsatsen vara underväldigande? På nätet finns det flera som efterlyser just detta ord – och andra som använder det. Det går dock att ifrågasätta om ordbildningen är lyckad.

    Verbet överväldiga är belagt i svenskan sedan 1547. Ursprunget går tillbaka till lågtyskans overweldigen. Väldig (’mycket stor’) är i sin tur bildat till substantivet välde (’stark centralmakt; styre; imperium’).

    Underväldigad används ibland som motsats till överväldigad. Ett ord med denna betydelse har efterlysts i forumet Familjeliv:

    Jag saknar ordet ”underväldigad” i svenska språket när man vill beteckna något man är, milt uttryckt, måttligt imponerad över.

    Det har också efterlysts i Arbetarbladet:

    Ett av de ord som svenska språket är i behov av är ”underväldigad”, motsatsen till överväldigad. Underväldigad sammanfattar vad jag kände för Paris som stad när jag besökte.

    Och ordet förekommer som sagt då och då i mindre formell svenska. Så här rapporterar Svenska Fans om ett möte mellan Malmö FF och Real Madrid i fotbollens Champions league:

    Visst kan man ana att spanjorerna har några växlar till att peta in men jag är underväldigad hittills. Lite skarpare kontringar och vind i seglen så fan....visst kan det gå att utjämna.

    I Svenska Dagbladet dyker ordet upp i en artikel om modeveckan i Paris:

    Det är också därför det är intressant att medan pressen verkade något underväldigad av Slimanes Saint Laurent-kollektion var inköparna från de viktigaste lyxvaruhusen i världen lyriska. Det ställer en viktig fråga: Hur viktig är egentligen den fria modepressen i dag?

    Ordbildningen underväldigad går att ifrågasätta. Den kan tyckas motsägelsefull lite på samma sätt som jätteliten även om ordbildningsmönstret inte är detsamma. Nu är nog detta ett övergående bekymmer. Ordbildningen till trots tycks de flesta omedelbart förstå betydelsen av underväldigad – nämligen ’besviken efter att ha haft stora förväntningar på något’.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Franska är det språk som gör svenska singlar lite extra knäsvaga. Men nästan lika sexigt är det med svenska och italienska. Det visar en undersökning utförd bland dejtningssajten Mötesplatsens medlemmar.

    Länge har franska förknippats med romantik. Denna lyster tycks inte heller ha försvunnit. När 3 329 av Mötesplatsens medlemmar fick ranka de sexigaste språken valde 22 procent franska.

    Av de nio alternativen blev svenska tvåa med 21 procent och italienska trea med 20 procent. Därefter följde norska (16 procent), spanska (9 procent), engelska (7 procent), ryska (3 procent), arabiska (2 procent) och kinesiska (1 procent).

    Män och kvinnor har inte riktigt samma uppfattning om vilka språk som är mest attraktiva. Bland kvinnorna får italienska 29 procent, franska 26 procent och svenska 17 procent. Bland männen toppar svenska med 23 procent följt av norska med 21 procent och franska med 19 procent.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ska Alexander Erik Hubertus Bertil vända trenden för namnet Alexander? När prins Carl Philip och prinsessan Sofia valde tilltalsnamn föll valet på ett namn på nedgång, men som ändå tillhör landets vanligaste.

    Under 2015 dalade Alexander till elfte plats över tilltalsnamn för nyfödda svenska pojkar. De senaste årtiondena har Alexander annars närmast prenumererat på en plats på tio i topp. Så sent som 2010 var det femma.

    Totalt handlar det om det tjugoåttonde vanligaste pojknamnet i Sverige. Men det är ett namn som – trots att det fortfarande är populärt – åtminstone tillfälligt passerat sin storhetstid. Om detta skvallrar inte minst den låga medelåldern. En genomsnittlig Alexander är bara 20 år gammal, betydligt yngre än den genomsnittliga mannen i Sverige.

    Alexander hade sin storhetstid under nittio- och nollnolltalen. Går det nu mot en ny vår? Nja, hittills är i alla fall trenden att de namn som ges till nya medlemmar av kungafamiljen minskar i popularitet åren direkt efteråt.

    Allt fler föräldrar ger sina barn namn som ingen annan bär. När namnet i allt högre utsträckning ska återspegla barnets unika egenskaper är det förmodligen en hel del föräldrar som skulle se det som ett tecken på bristande fantasi att ge sitt barn samma namn som en nykomling i kungafamiljen. I en tid då namn allt oftare betraktas som varumärken är det svårt att tävla mot någon som kan sätta prins eller prinsessa framför namnet.

    I Sverige finns 77 817 män som heter Alexander, varav 35 757 har det som tilltalsnamn. Erik bärs av 300 148 män, varav 59 267 har det som tilltalsnamn. Antalet Bertil är också ganska högt – totalt 62 108 män, där 12 345 har det som tilltalsnamn.

    Annat är det med Hubertus. Hade valet fallit på Hubertus som tilltalsnamn hade förväxlingsrisken i lekparken blivit minimal. I Sverige finns 195 Hubertus, men det är bara 19 som har det som tilltalsnamn.

    Alexander har grekiskt ursprung, men har sannolikt hittat till Sverige genom tyskan. Det är bildat till verbet αλεξω (alexo) som betyder ’försvara, hjälpa’ och ανηρ (aner) som betyder ’man, människa’.

    Erik är ett nordiskt namn som tros betyda ’den synnerligen mäktige’. Hubertus har tyskt ursprung. Det är bildat till fornhögtyskans hugu (’tanke’) – jämför svenskans håg – och beraht (’ljus, lysande’). Bertil är en tysk smekform till Berthold, där hold betyder ’huld, trofast’.

    Anders

    Foto: Kungahuset

    0 kommentarer
  • Skrota begreppet våldtäkt och ersätt det i lagboken med sexuellt övergrepp. Det kommer regeringens utredare Mari Hedenborg enligt TT att föreslå i höst. Anledningen är att hon anser att våldtäkt är missvisande.

    Våldtäkt är tveklöst ett av svenskans mest laddade ord. Det är inte så underligt eftersom våldtäkt allmänt anses vara ett av de allvarligaste brotten som en människa kan begå.

    Ordet våldtäkt är belagt i svenskan sedan tidigt 1400-tal. Laddningen märks inte minst när våldtäkt används i överförd betydelse. Den som till exempel talar om en känslomässig våldtäkt löper en risk att få kritik för ordvalet – det övergrepp som en våldtäkt innebär uppfattas av så många som så grovt att det är direkt olämpligt att tala om våldtäkt i något annat sammanhang.

    Svenska Akademiens ordlista definierar våldtäkt som ’brottet att våldta ngn’. I brottsbalken står det så här om brottet våldtäkt:

    Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.

    Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation.

    En våldtäkt behöver alltså inte innebära fysiskt våld. Inte heller är det nödvändigt att förövaren ska ha tilltvingat sig samlag för att det ska röra sig om en våldtäkt. Och det är därför regeringens utredare Mari Hedenborg vill slopa begreppet våldtäkt. I stället vill hon ersätta det med sexuellt övergrepp. Hon säger till TT att hon anser att våldtäkt ofta är missvisande:

    Våldtäkt är ett begrepp som är missvisande eftersom det är ett fåtal fall där det faktiskt är frågan om fysiskt våld, säger hon.

    I dag används sexuella övergrepp som ett slags samlingsnamn för olika brott med sexuella förtecken. I lagens mening är våldtäkt och grov våldtäkt de allvarligaste sexualbrotten. Brott som sexuellt tvång och sexuellt ofredande har lägre straffvärde.

    Ett problem är enligt Mari Hedenborg att det finns många offer som inte tror att de blivit utsatta för en våldtäkt eftersom det inte förekommit något fysiskt våld. Det anser hon i sig vara ett resultat av att begreppet våldtäkt breddats.

    Mari Hedenborgs resonemang är logiskt. Men frågan är om hon som utredare borde ta hänsyn till att våldtäkt i dag för många betraktas som något betydligt mer klandervärt än sexuellt övergrepp – trots att det kan handla om samma sak. Ett skäl till beslutet att rubricera fler brott som våldtäkt understryker brottens allvarliga natur. Ett sexuellt övergrepp behöver inte vara mindre allvarligt, men som brottsrubricering låter det nog i mångas öron mindre allvarligt.

    Om syftet med begreppet våldtäkt är just att beskriva ett mycket grovt brott kan det vara olämpligt att byta ut det. Sexuellt övergrepp har inte samma tyngd när det används som en stämpel. Men om det kan få fler brottsoffer att anmäla är det förstås en uppenbar fördel.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg