Prenumerera på bloggen
  • När nyfödda silkesapor får respons på sina ljud utvecklar de snabbt samma läten som vuxna djur. Inlärningen tycks gå till på samma sätt som hos människan. Det skriver forskare vid Princetonuniversitetet i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

    Silkesapor är kända både för att vara sociala och att kommunicera med hjälp av läten. Sättet de utvecklar sina läten påminner om de ljud som bebisar gör innan de lär sig tala. Enligt forskarna är det uppenbart att återkoppling är en avgörande faktor för både människor och silkesapor.

    För att studera silkesapornas utveckling av läten använde forskarna sig av flera tvillingpar. Redan dagen efter att de föddes skildes silkesaporna från föräldrarna i fyrtio minuter. De tio första minuterna fick de ingen respons på några ljud. Den sista halvtimmen fick de återkoppling i form av inspelade ljud från vuxna silkesapor.

    Testerna pågick till två månaders ålder. I varje tvillingpar var det en som fick ständig återkoppling medan en annan fick mindre återkoppling. De silkesapor som fick regelbunden respons utvecklade betydligt snabbare samma läten som de vuxna djuren.

    Det finns alltså en tydlig koppling mellan utveckling och återkoppling. Forskarnas nästa steg är att försöka förstå vad silkesapans läten har för betydelse. De är övertygade om att lätena handlar om mycket mer än bara imitation.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Thank you och sir hörs oftare när vita bilister stoppas i trafikkontroller i USA. När svarta bilister stoppas är det vanligare med dude och bro. Det visar en studie från Stanforduniversitetet.

    Totalt har forskarna analyserat 981 samtal mellan bilister och polis i Oakland, Kalifornien. Det handlar om 183 timmar videoinspelningar där 245 olika poliser deltar. De 36 738 yttrandena från poliserna har studerats med syftet att undersöka attityder till svarta och vita bilister.

    Poliserna är i allmänhet artiga. Inga svordomar används till exempel. Men det finns ändå skillnader kopplat till hudfärg.

    När vita bilister stoppas ber poliserna oftare om ursäkt. Titlar som sir och ma’am är klart vanligare. I samband med en kontroll säger poliserna i större utsträckning thank you, don’t worry, drive safely now och no big deal. De är artigare och mer benägna att visa respekt samtidigt som de understryker att trafikkontrollen inte är något att oroa sig för.

    Svarta bilister behandlas inte lika artigt. I stället för formella titlar förekommer oftare informella titlar som bro, dude och bud. Vanligare är också uttryck som signalerar att polisen är på sin vakt – som hands on the wheel.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Minnesakrobaten har en imponerande förmåga att komma ihåg saker. Men ordet används ofta ironiskt för att antyda att den som minns har vridit och vänt på historien – ungefär som en akrobat vrider och vänder kroppen.

    Det sägs att det i dag är en tid sedan vänskapen mellan författaren Jan Guillou och kriminologen Leif GW Persson upphörde. En sak de har gemensamt är att de ibland använder ordet minnesakrobat. Så här skriver Leif GW Persson i Expressen om utredningen av Kevinfallet:

    På tal om andliga likar gick givetvis Göran Lambertz omgående ut och tog den gamla Kevin-utredningen i försvar. Klart att det var fem- och sjuåringen som hade mördat Kevin. Det förstod åtminstone han så fort han blev klar över att hans gamle kamrat minnesakrobaten Sven Å Christianson – precis som i fallet med Thomas Quick – spelat en avgörande roll i utredningen. Ständigt denne Christianson, ständigt denne Lambertz, ständigt ertappade med sylt upp till armbågarna.

    Jan Guillou använder samma ord när han i Aftonbladet skriver om mordet på Catrine da Costa:

    På en småländsk institution för unga kvinnor med svårigheter visade det sig att närmare hälften av de intagna med hjälp från ställets självutnämnda minnesakrobat började erinra sig hur de utsatts för sexuella övergrepp från närstående män. En serie justitiemord följde, under mediala applåder.

    Ordet minnesakrobat är belagt i svenskan sedan 2004. Då användes det just av Jan Guillou i Aftonbladet. Men det är inte bara dessa två skribenter som talar om minnesakrobater. I en artikel i Senioren förekommer det i ett positivt sammanhang om Annika Hagström:

    Dessutom är hon en fena på sångtexter. Evighetslånga schlagertexter från förr, visor med hundra verser, inledningar och refränger, ja, Annika är en minnesakrobat när det gäller sånger. Värd applåder!

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Här är tolv svenska ord. Vissa är riktigt knepiga, andra inte fullt så ovanliga. Vet du vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Hur fort det går att förstå olika tecken beror i vissa fall på om talaren är höger- eller vänsterhänt. Det visar en studie från University of Birmingham publicerad i tidskriften Cognition.

    Det är brittiska forskare som studerat hur snabbt 43 talare av brittiskt teckenspråk förstår olika tecken. Bland deltagarna fanns både höger- och vänsterhänta. De fick se samma tecken göras av både höger- och vänsterhänta.

    När det gällde enhandstecken, alltså tecken där bara en hand används, gick det för samtliga snabbare att förstå när talaren var högerhänt. Detta ansåg forskarna vara ett väntat resultat eftersom betydligt fler är högerhänta.

    Men samma sak gällde inte för tvåhandstecken, tecken där bägge händerna används. De vänsterhänta deltagarna hade lättare att förstå tvåhandstecken där den vänstra handen var dominant. På samma sätt gick det snabbare för högerhänta att förstå tvåhandstecken där den högra handen var dominant.

    Förklaringen är enligt forskarna troligtvis att det egna språket – i det här fallet vilka roller händerna har i tvåhandstecken när de inte utför samma rörelser – ändå har viss betydelse för förståelsen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Vad betyder egentligen ordet vegetarisk? Enligt Reklamombudsmannen kan något som är vegetariskt både innehålla och vara fritt från animaliska produkter. Flera beslut från Reklamombudsmannen visar att det är sammanhanget som avgör betydelsen.

    Svenska Akademiens ordlista definierar vegetarisk som ’kost ur växtriket, jämte mjölk- och äggprodukter’. Den som är vegetarian är ’person som enbart äter föda från växtriket jämte i vissa fall mejeri- och äggprodukter’. I Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien används definitionerna ’som (uteslutande) består av vegetabilier och vanl. äv. mjölkprodukter’ respektive ’person som inte äter kött eller fisk men däremot vanl. mjölk- och äggprodukter’.

    Adjektivet vegansk definieras inte i någon av ordböckerna, men vegan är enligt Svenska Akademiens ordlista ’person som bara äter föda från växtriket’. Svensk ordbok använder samma definition – med undantag för enbart i stället för bara.

    Enligt ordböckerna finns alltså en tydlig skillnad mellan vegetarian och vegan. Det som är veganskt innehåller inga animaliska produkter, medan det som är vegetariskt kan innehålla mjölk- och äggprodukter. Livsmedel som innehåller mjölk men inga andra animalier kallas laktovegetariska. På samma sätt talas det om ovovegetariska livsmedel när de innehåller ägg men inga andra animalier. Och livsmedel som innehåller både ägg och mjölk – men inga andra animaliska produkter – är lakto-ovo-vegetariska.

    Innebörden i vegetarisk har den senaste tiden vid flera tillfällen prövats av Reklamombudsmannen. Flera företag har fällts för att ha kallat livsmedel vegetariska när de innehållit ägg- eller mjölkprodukter. Enligt Reklamombudsmannen kan konsumenter i vissa sammanhang förvänta sig att det som är vegetariskt innehåller animalier. Ett sådant fall är vegetarisk pizza. Här bör konsumenten förutsätta att den innehåller ost. I andra sammanhang sätter Reklamombudsmannen likhetstecken mellan vegetarisk och vegansk.

    Ett företag som fällts är Lidl. I ett reklamblad kallades livsmedel innehållande ägg- och mjölkprodukter vegetariska. I reklamen användes påståendet 100 % vegetariskt. Reklamombudsmannen ansåg att påståendena var vilseledande. Här gällde det sojabullar, färs, burgare och grönsaksschnitzel – livsmedel där konsumenter till skillnad från pizza inte kan förvänta sig animaliska ingredienser.

    Med samma argument frias och fälls Felix. Anmälan gäller produkterna Halloumi hotpot och Mexican rice bowl från serien Felix Veggie, som bägge innehåller ost. Konsumenterna förutsätts känna till att halloumi är en ost. Därför frias Halloumi hotpot. Däremot fälls Mexican rice bowl. Marknadsföringen anses vara vilseledande eftersom det inte är uppenbart att ost är en av ingredienserna.

    Även Max frias och fälls av Reklamombudsmannen. En annons med texten Fem vegetarianer och en vegan frias. Här presenteras sex nya rätter. Sammanhanget gör enligt beslutet att det är uppenbart att fem av dem innehåller animaliska produkter. Snabbmatskedjan fälls för en annons som talar om Världens första vegetariska Max och en helt vegetarisk restaurang. Enligt beslutet ger marknadsföringen felaktigt intrycket av att vara helt fri från animalier.

    Sammanhanget friar både Ica och Plaza Restaurants. Ica talar i en annons med extrapriser på keso, smör och ägg om Vego glädje. Enligt Reklamombudsmannen känner konsumenter i regel till att detta är animaliska produkter. Samma motivering används för Plaza Restaurants, som på lunchmenyerna har ett Veg. alt. Även här bör konsumenterna känna till att de livsmedel som nämns – smör, keso och tagliatelle – innehåller animaliska produkter.

    Ordböckerna är alltså entydiga. Men i reklamens värld är det inte lika självklart vad som är vegetariskt.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    4 kommentarer
  • I detta kviss hittar du tolv danska ord. Vet du vad de betyder? Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Den som bor långt från närmaste dagligvarubutik kan leva i en matöken. När avståndet till livsmedel är långt hänvisas boende till bensinmackar och snabbmatsställen.

    I USA lever flera miljoner invånare så långt från en butik med ett bra utbud av hälsosamma livsmedel att de anses bo i en food desert. I svenskan används för samma fenomen översättningslånen livsmedelsöken och matöken, där det senare är vanligare.

    Matöken är belagt i svenskan sedan 2008. Då var det Östersunds-Posten som rapporterade om fenomenet sedan det visat sig att fetma var betydligt vanligare i glesbygd än i Stockholm. En tänkbar förklaring var sämre tillgång till frukt och grönsaker:

    Skillnaderna är stora mellan stad och landsbygd. Ett exempel: 9 procent av kvinnor och män i Stockholm lider av fetma. För kvinnor i glesbygden är motsvarande siffra 17 procent och för männen 14 procent. Det finns olika teorier om vad skillnaderna beror på. En är att landsbygden i ökande grad håller på att bli en ’matöken’.

    I Sverige är det ofta amerikanska förhållanden som diskuteras när det talas om matöknar. Personer som inte har någon mataffär i närheten gör många inköp på bensinmackar och snabbmatsställen. Där kan utbudet av hälsosamma val vara begränsat. ETC berättar om situationen i Flint, Michigan:

    Stora delar av Flint, framför allt de fattiga norra och östra delarna, befinner sig i något som det amerikanska jordbruksdepartementet kallar matöken. Det betyder att det är längre än 1,6 kilometer till en livsmedelsaffär som har färsk mat. När det dessutom knappt existerar någon kollektivtrafik så har stora delar av befolkningen svårt att överhuvudtaget få tag på någon åtminstone delvis näringsriktig mat.

    Användningen av matöken har ökat de senaste åren i takt med att fenomenet fått mer uppmärksamhet. I Camino används i stället livsmedelsöken:

    Detroit beskrivs ofta som en food desert, en livsmedelsöken. De stora matvarukedjorna har sedan länge flytt staden. Här finns på gott och ont inga Wal Marts, Kmarts eller Safeways. Det saknas kommersiellt underlag för att driva bilanpassade stormarknader i en miljö där de flesta saknar bil. Invånarna hänvisas i stället till små butiker på hörnet som erbjuder snacks och dyr tobak. För många blir lösningen snabbmat eller soppkökskön.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I dagens kviss möter du tolv svenska ord. Vet du vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I dag fyller Cristina Calderón 89 år. Hon är den sista som talar yaghan flytande. Språket talas på Eldslandet i Chile.

    Yaghaner har bott på Eldslandet i åtminstone 10 000 år. I dag finns något tusental yaghaner, men de flesta har i dag spanska som huvudspråk i stället för yaghan. Undantaget är Cristina Calderón – som brukar beskrivas som den sista som talar yaghan flytande.

    Cristina Calderón bor i Villa Ukika utanför Puerto Williams (bilden), en chilensk stad som gärna beskriver sig som världens sydligaste. De senaste åren har hon varit inblandad i flera projekt som syftar till att dokumentera yaghan. Tillsammans med systern Úrsula Calderón sammanställde hon Hai kur mamášu ĉis, en bok med traditionella berättelser som utkom på engelska och spanska.

    Hon är inte ensam om att ha kunskaper i yaghan. Men Cristina Calderón säger i en intervju med nyhetsbyrån AFP att hon är den sista som talar språket flytande:

    Jag är den sista talaren av yaghan. Andra kan förstå det, men de talar det inte eller behärskar det inte som jag.

    Yaghans ursprung är omstritt. Vissa hävdar att det är ett isolatspråk, ett språk utan kända släktingar. Andra anser att det är besläktat med qawasqar och andra språk som talas i regionen. Gemensamt för yaghan och dessa eventuella släktingar är att många av dem är akut utrotningshotade.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg