Prenumerera på bloggen
  • Det finns delade meningar om hur många de egentligen är och vilka som anses stå helt på egna ben. I Språktidningens omröstning får du tretton att välja mellan – adjektiv, adverb, egennamn, infinitivmärke, interjektioner, konjunktioner, particip, prepositioner, pronomen, räkneord, subjunktioner, substantiv och verb. Rösta på din favorit här på språktidningen.se!

    2 kommentarer
  • Stora världsspråk som engelska och mandarin är motorer som får den globala språkdöden att accelerera. För att kunna klättra på samhällsstegen är det ofta viktigt att behärska stora språk. Därmed blir konsekvensen av ekonomisk tillväxt utbredd språkdöd.

    Slutsatsen att tillväxt och språkdöd går hand i hand presenteras i en studie publicerad i tidskriften Proceedings of the Royal Society Biological Sciences. Forskarna bakom studien är zoologer, biologer och ekologer. De har använt samma metoder för att klassa hotade språk som används för utrotningshotade djur.

    I dag är många av världens 7 000 språk hotade. I snitt försvinner ett språk varannan vecka. Kännetecken för många hotade språk är, enligt forskargruppen, ett litet antal talare inom ett litet geografiskt område som genomgår en samhällsförändring som får antalet talare att minska.

    Efter att ha identifierat hotade språk världen över jämfördes språksituationen med bruttonationalprodukten. Det fanns enligt forskarna en tydlig koppling mellan språkdöd och ekonomiskt välstånd.

    Forskarnas förklaring till sambandet är att ett enda språk ofta är dominerande inom ett samhälle. För att bli ekonomiskt framgångsrik är det nödvändigt att behärska detta språk. Annars riskerar dörrarna till utbildning, jobb och förtroendeuppdrag att slås igen.

    Ekonomisk tillväxt är enligt forskargruppen mest framträdande som motor för språkdöd i högutvecklade länder. Sådana områden är norra Australien och nordvästra USA och Kanada, där ett stort antal språk är hotade. Länder där lika kritiska situationer väntas uppstå är Brasilien och Nepal.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Här är de 101 vinnarna från sommarens extratidning Klurigt! Samtliga vinnare kontaktas genom brev eller mejl. Vinsterna skickas ut under september. Här kan du ladda ner facit till tävlingsuppgifterna.

    Grattis! Och tack till alla som var med och tävlade!

    Presentkort 2 500 kronor hos STF:
    Jenny Löwerot, Jönköping

    Presentkort på kryssning med Viking Line:
    Marita Sköldberg, Knivsta
    Johan Mannheimer, Karlstad
    Henrik Ericsson, Fellingsbro
    Per Kullberg, Uppsala
    Ulla-Liss Lofjell, Örebro
    Anki Lindahl, Sollentuna
    Magnus Karlsson, Linköping
    Mikaela Thungren, Hallsberg
    Leif Bergman, Nykvarn
    Staffan Tjus, Solna

    Kunskapsspelet Super MIG:
    Sara Hedfors, Uppsala
    Anna Ahlvin, Linköping
    Anders Lönning, Gävle
    Gisela Persson, Bandhagen
    Birgitta Stymne, Gävle
    Eva Elfqvist, Ljusdal
    Jonna Bertilsson, Göteborg
    Petter Perstrand, Lövånger
    Roger Flodin, Täby
    Andreas Lindberg, Göteborg

    Kockkniv:
    Annie Arvidsson, Hägersten
    Christine Watson, Uppsala
    Bo Nilsson, Lidköping
    Anders Laveskog, Huddinge
    Margareta Wahlbin, Gränna
    Anders Ringström, Falkenberg
    Ragnhild Skyrman, Motala
    Robert Palm, Bromma
    Lena Jammeh, Malmö
    Jonathan Jansson, Vällingby
    Mona Pellas, Borlänge
    Anders Grafström, Järfälla
    Gösta Karlsson, Växjö
    Solveig Frändén, Östersund
    Katarina Pein, Tystberga
    Gunnar Sandegren, Gräddö
    Ulla Arvidsson, Karlskrona
    Björn Oskarsson, Borensberg
    Hans Olof Lidgren, Alnö
    Margareta Sjöberg, Mörbylånga

    Ficklampor:
    Ylva Angelstam, Lindesberg
    Antonia Gergova, Solna
    Lillemor Larsson, Gävle
    Harald Rääs, Storvreta
    Henrietta Mattsson, Lund
    Viktor Munkhammar, Enskede
    Lena Gunnarsson, Alingsås
    Sven Carlsson, Göteborg
    Johanna Gustavsson, Falun
    Einar Tennfors, Rönninge
    Karin Evergren, Degeberga
    Kalle Magnér, Malmö
    Alf Hansson, Ljungby
    Åke Lindgren, Västerås
    Mattias Appelberg, Lund
    Lisa Olsson, Lidingö
    Mona Berglund, Edsbyn
    Lars Eliasson, Kiruna
    Olof Lönn, Kristinehamn
    Maria Pedersen, Luleå

    Sånghäften med nubbevisor:
    Britt-Marie Nyborg, Ryd
    Christer Johansson, Årsta
    Marianne Nyman, Harmånger
    Kerstin Wahlbom, Lund
    Lars Liljeblad, Falun
    Pontus Liedberg, Varberg
    Eva Nybom, Norrköping
    Eliza Åkeson, Lerum
    Tage Öberg, Umeå
    Eira Åsander, Sundsvall

    Boken Money talks av Lars Melin:
    Britt Ahlgren, Stockholm
    Lennart Engdahl, Kumla
    Jonna Tinnervall, Göteborg
    Gunhild Bengtsson, Horred
    Lennart Hollstedt, Katrineholm
    Annika Jonsson, Bergeforsen
    Hans Westin, Sollentuna
    James Wilde, Malmköping
    Johan Bernander, Kalmar
    Göran Åkerblad, Upplands Väsby

    Tidningen Världens Djur:
    Linus Lekander, Göteborg
    Barbro Häll, Krylbo
    Gunnel Berggrén, Stockholm
    Clas Thorén, Ekerö
    Anna Undin, Oviken
    Karin Nordin, Sollefteå
    Kristina Stimac, Eskilstuna
    Hans Eriksson, Södertälje
    Folke Öberg, Älvsbyn
    Sivi Jensen, Trollhättan
    Gudrun Ogstedt, Kungälv
    Klas Axelsson, Löberöd
    Mats Liljemark, Karlstad
    Reija Dufva, Uppsala
    Pär Johansson, Mora
    Lennart Freij, Bromma
    Björn Rick, Skövde
    Alf Andersson, Färjestaden
    Alice Blomcrantz, Ängelholm
    Lennart Karlsson, Oskarshamn

    0 kommentarer
  • Lyssna och svara på barnets joller och babbel. Det öppnar dörren för snabbare språkinlärning hos barnet. Det visar en amerikansk forskarstudie publicerad i tidskriften Infancy.

    Det handlar inte bara om att ge barnet respons på joller, bubbel och babbel. Avgörande för barnets utveckling är vilken typ av respons som föräldrarna ger. Föräldrar som svarar på vad de tror att barnet säger uppmuntrar nämligen barnet att testa fler avancerade kombinationer av konsonanter och vokaler.

    Bakom studien står forskare vid University of Iowa och Indiana University. I ett halvårs tid följde de tolv mödrar och deras åtta månader gamla barn under lekstunder. Forskarna noterade hur mammorna svarade på barnens joller.

    Genom att svara på barnens joller visade vissa mammor mer än andra för barnen att de kunde kommunicera med varandra. Dessa barn vände sig oftare mot mamman när de jollrade och prövade allt svårare språkljud. Dessa språkljud liknade i sin tur i allt större utsträckning verkliga ord.

    Mödrar som inte gav lika mycket respons hade barn som inte gick lika snabbt framåt. När barnen var 15 månader producerade de färre gester och ord än de barn som fått mer respons.

    Just den här studien genomfördes med mödrar och barn som deltagare. Pågående forskning indikerar att mammor och pappor ger jollrande barn lika mycket respons.

    Anders

    Foto: Tim Schoon

    0 kommentarer
  • I helgen genomfördes en kippavandring i Stockholm. För ett par veckor sedan hölls en likadan manifestation i Malmö. Syftet med kippavandringarna var att protestera mot antisemitism.

    Inför valet rapporteras det om den största högerextrema mobiliseringen sedan andra världskriget. Det kommer också rapporter om hur svenska judar utsätts för hatbrott och ges skulden för Israels agerande i Mellanöstern. Ett nytt sätt att visa solidaritet med judar är att delta i en kippavandring.

    Kippa är ett slags kalott som bärs av judiska män och i mindre utsträckning av kvinnor. Kippan är självskriven vid besök i synagogan och under bön. Att täcka huvudet är ett sätt att visa vördnad för gud. Kippa har lånats in i svenskan från hebreiskan där ordet betyder ’kupol’.

    Den som tar på sig en kippa och deltar i en kippavandring ikläder sig – åtminstone för stunden – en judisk indentitet. Manifestationen blir därmed ett sätt för kippavandraren att visa solidaritet med de judar som drabbas av antisemitism. Ett annat mål är att ta ställning för tolerans och respekt oavsett religion.

    Kippavandring är belagt i svenskan sedan år 2012. Yle rapporterade då om en manifestation som hölls i Malmö:

    En judisk kippavandring ordnades i dag i Malmö i protest mot antisemitismen i staden. Runt 400 personer tog på sej kippor - judiska kalotter - och vandrade genom centrum av Malmö.

    I Dagens Nyheter berättar Petra Kahn, generalsekreterare för Judiska ungdomsförbundet i Sverige, om bakgrunden till helgens kippavandring i Stockholm:

    Det är ett sätt att visa att vi inte tänker acceptera den ökade antisemitismen i Sverige och Europa. Den första kippavandringen hölls i Malmö för ett par år sedan, då några män bestämde sig för att bryta tystnaden om trakasserierna och hatet. Sedan ledde det till fler och betydligt större manifestationer, och nu genomför vi en kippavandring i Stockholm. Det är ett sätt att göra problemet synligt och ge såväl judar som icke-judar ett sätt att protestera mot antisemitismen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I slutet av september kommer en ny svensk tidning om filosofi. En tidning som inte backar för de riktigt stora frågorna, som meningen med livet, finns en gud, vad är rätt och fel, vad är sanning och vad är tid? Men det finns också plats för vardagens alla små och stora dilemman och utmaningar, som varför man ska städa, hur man ska förhålla sig till tiggare, vad man ska tycka om modern konst och mycket mycket mer.

    Tidningen heter Modern Filosofi och söker svaren på de existentiella frågorna hos både levande och döda filosofer. I deras sällskap vill vi göra en underhållande, inspirerande och allmänbildande tidning för dig som gillar filosofiska spörsmål och annat grubbel.

    Tidningen ges ut av samma redaktion som bland annat gör Språktidningen, och har många likheter i både tilltal och form, även om ämnet förstås är ett annat. I en och samma tidning ryms artiklar skrivna av Sveriges främsta filosofer såväl som både djuplodande och lättsamma reportage av kunniga vetenskapsjournalister. Förutom de längre artiklarna finns också ett stort antal fasta avdelningar om klassiska tänkare, kluriga paradoxer, filosofi på jobbet, aktuell debatt och tankeväckande dilemman. Till tidningen har vi knutit ett antal experter som ger begripliga svar och praktiska råd för alla omöjliga och oväntade situationer och frågor där en filosof faktiskt kan hjälpa till.

    Det första numret kommer ut i slutet av september 2014. Lanseringen sker på bokmässan i Göteborg den 25 september. Därefter ska tidningen komma med fyra nummer om året. Passa gärna på att beställa ett provnummer redan nu. Klicka här för ett riktigt bra erbjudande.

    Om du är nyfiken kan du också smygspana på innehållet. Varje dag fram till bokmässan släpper vi ett citat ur tidningen på Facebook och Instagram.

    Patrik Hadenius

    0 kommentarer
  • Först slutar personen att prata. Sedan slutar den att röra sig. Så går det till när någon verkligen vill höra vad någon säger. Det visar en amerikansk studie publicerad i tidskriften Nature.

    I den mänskliga hjärnan finns enligt forskargruppen ett starkt samspel mellan hörsel och rörelse. Hörseln beskrivs som rörelsemedveten. En person som verkligen vill höra vad som sägs upphör först själv att prata. Om inte det räcker slutar personen att röra sig. Eftersom ljudet av de egna rörelserna kan försämra hörseln är det naturligt att om det så krävs hålla sig blickstilla.

    I den nya studien har forskarna undersökt detta samspel hos möss i rörelse. Resultaten visar att förväntade rörelser påverkar den del av hjärnan där hörseln regleras. Möss har något som kan liknas vid en volymkontroll. När störande ljud från den egna kroppen väntas skruvas volymen upp för att kunna behålla fokus på plötsligt uppdykande ljud.

    Mössen gick också att manipulera. När de vilade skickade forskarna elektriska impulser som sade att kroppen i själva verket var i rörelse. Även då svarade djuren genom att höja volymen på samma sätt som när de faktiskt rörde sig.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Fiskfilé eller saftig italiensk fiskfilé? På restaurangen faller vi lätt för rätter som verkar exotiska. Och vi tycker dessutom att de smakar bättre än när samma mat presenteras med mindre lockande namn.

    Att kunna konsten att ge maträtter tilltalande namn kan vara avgörande i restaurangbranschen. Forskare vid Cornell University, USA, konstaterar i en studie att maträtter med förföriska namn både får oss att betala mer och uppleva att maten smakar bättre.

    Forskarna har studerat restaurangbesökares val från 217 olika menyer. Rätternas namn visade sig ha stor betydelse för kundernas upplevelse av maten. Rätter kryddade med positiva adjektiv – som just saftig italiensk fiskfilé – sålde 28 procent mer än en vanlig fiskfilé. Gästerna kunde också tänka sig att betala 12 procent mer för rätten med det lockande namnet.

    Rätter som på menyn presenterades i fetstil eller med avvikande färger ökade också i popularitet. Trots att många restauranger inte vill avbilda maten visade sig även fotografier vara ett enkelt sätt att få fart på försäljningen av en viss rätt.

    Studien presenterades i tidskriften International Journal of Hospitality Management.

    Anders

    0 kommentarer
  • Våga vara tråkig är ett råd som ofta ges av terminologer. Det är en rekommendation i begriplighetens anda. De synonymer som kan berika en text kan göra en annan onödigt komplicerad. Alltså kan det vara klokt att bestämma sig för ett ord och hålla sig till det.

    Journalister får ibland andra råd – som att variera språket utan att stapla adjektiv på varandra och utan att låta kaffekoppar klirra i artikeln så fort det handlar om en intervju.

    På Språktidningen har vi ett problem som ständigt gör sig påmint. Särskilt när det är dags att sätta rubriker. Texterna i tidningen handlar i regel på det ena eller andra sättet om språk och om ord – två ord (där var vi fast med handen i syltburken igen) utan några riktigt lyckade synonymer. Tungomål och idiom känns inte rätt. Begrepp och termer reserverar vi gärna just för begrepp och termer.

    I senaste numret av Språktidningen förekommer ordet språk – inklusive sammansättningar – 316 gånger, i genomsnitt nästan fyra gånger på varje sida. Ordet ord dyker på egen hand och i sammansättningar upp 250 gånger i samma tidning.

    Så vi vågar alltså vara tråkiga. Och hoppas att tidningen roar på annat sätt.

    Anders

    0 kommentarer
  • När den gamla hederliga tv:n i folkmun blev tjock-tv signalerade det att den var på väg att bli en teknikdinosaurie. Långt ifrån utdöda är de traditionella tv-kanalerna, men att de i dag ofta kallas linjär tv, tablålagd tv och tablåstyrd tv visar att något har hänt. Allt fler svenskar föredrar nämligen att vodda.

    Video on demand, ofta förkortat vod, innebär att tittaren får tillgång till program på begäran. Det är alltså inte tv-kanalens tablå som bestämmer när en sändning ska börja, utan det gör tittaren själv efter att ha valt bland operatörens utbud.

    Att se program och filmer på det här sättet – något som inte nödvändigtvis måste göras just på en tv – kallas att vodda. Verbet är bildat till akronymen vod.

    Än så länge förekommer vodda främst i talspråket, men det finns en del belägg på nätet:

    I fredags va stoffe o jag bara hemma, voddade ner en film från Visat OnDemand, så himla smidigt.

    Vi har provat att beställa filmer via digital-TV-boxen istället för att gå till videoaffären ett antal gånger. Som vi brukar benämna det: "vodda", efter termen Video On Demand. Det är på ett sätt väldigt smidigt, då man slipper ge sig iväg till videobutiken sent om kvällen, betalar enkelt via IPTV-räkningen och dessutom aldrig behöver göra den extra vändan och lämna tillbaka filmen, eller än värre glömma att göra det...

    Vodda hem lite grym action ikväll? Taken 2, ute nu!

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg