Prenumerera på bloggen
  • Vi har några platser kvar på Språktidningens kunskapsresa till Island. Nationalparken Þingvellir, Snorri Sturlusons Reykholt,­ vattenfallet Gullfoss och Geysir är några höjd­punkter på denna skräddar­­sydda och mycket uppskattade resa. Vi upplever den unika naturen och fördjupar­ oss i landets språk och kultur.

    Vi bor bekvämt i Reykja­víks­ hjärta. Med världens nord­ligaste­ huvudstad som bas färdas vi i historiens fot­­spår för att lära känna­ mytomspunna platser från sagornas­ tid. Vi besöker­ Halldór Laxness hem och några­ av landets främsta museer. Under resan möter­ vi språkvetare och författare­ som ger oss nya insikter i Islands historia.

    I resans pris ingår även härliga mid­dagar på högklassiga restauranger och ett uppfriskande dopp i Blå lagunen. Guide under hela resan är Anders Svensson,­ redaktör på Språktidningen som varit bosatt på Island.

    Avresa från Stockholm (eller Köpenhamn om så önskas) den 6 september. Återresa den 11 september.

    Läs mer om resan hos Islandia. Anmäl dig till Islandia så snart som möjligt om du är intresserad!

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Terminologicentrum kan andas ut – åtminstone tillfälligt. Det beskedet gav näringsminister Mikael Damberg (S) i dag under en debatt i riksdagen. I ett svar på en interpellation från Bengt Eliasson (FP) utlovade han oförändrade anslag till Terminologicentrum även under 2016.

    I det budgetförslag som fälldes i höstas ville den rödgröna regeringen från 2016 banta anslaget till Terminologicentrum, TNC, med 4 miljoner kronor. Kvar av de statliga pengarna blev bara 273 000 kronor om året. Om nedskärningarna hade blivit verklighet hade TNC hotats av nedläggning.

    Men i den alliansbudget som röstades igenom i riksdagen var anslaget till TNC oförändrat. Så kommer det att bli även i den rödgröna budgeten för 2016. Vad som händer därefter är inte klart. Verksamheten kommer att finnas kvar – däremot är det inte helt säkert att organisationen förblir oförändrad.

    Mikael Damberg sade i riksdagen att han vill lösa frågan om TNC på bästa sätt. Det betyder alltså att det statliga anslaget blir kvar på samma nivå som tidigare. Samtidigt vill näringsministern se över hanteringen av svensk terminologi. Därefter vill han återkomma med förslag på en långsiktig lösning inte bara för TNC, utan för hela området. Syftet med en sådan granskning skulle vara att skaffa sig ett bra beslutsunderlag för att stärka och utveckla verksamheten.

    En förändring som skett sedan TNC:s verksamhet senast utreddes var tillkomsten av språklagen. Den säger att svenska myndigheter har ett ansvar för den terminologiska utvecklingen. Här vill Mikael Damberg undersöka hur det framtida samarbetet mellan TNC och myndigheterna ska se ut. Han lovade också att ta hänsyn till TNC:s åsikter i frågan.

    I debatten argumenterade Bengt Eliasson för att fortsatt självständighet för TNC vore den bästa lösningen. Hans förhoppning var att den granskning som nu ska göras inte bara ska handla om ägarförhållanden och organisation, utan också om terminologins användningsområden. Bengt Eliasson hävdade att TNC:s fristående lade grunden för goda kontakter inte bara till statsapparaten och offentlig sektor, utan även till näringslivet och den akademiska världen.

    Bengt Eliasson gav validering av utländska betyg och utbildningar, e-myndigheter och sjukvårdsjournaler som exempel på områden där det är viktigt att det finns en enhetlig terminologi. Utan en tydlig standard riskerar användbarheten att försämras. Med nationella sjukvårdsjournaler är det för sökbarhetens skull till exempel viktigt med gemensamma termer. Bengt Eliasson föreslog också nya delägare som Sveriges Kommuner och Landsting, medicinteknikbranschen och handelshögskolor.

    Hans Rothenberg (M) poängterade i debatten även han TNC:s betydelse för svensk exportindustri. Han berättade att det vid bygget av Södra länken uppstått en dispyt mellan bergsprängare och anläggare om vad som egentligen var en tunnel. Efter att TNC kopplats in fick frågan en lösning som bägge parter snabbt accepterade och arbetet kunde fortsätta. Historien illustrerade enligt Hans Rothenberg vikten av tydliga begrepp inom näringslivet.

    Här kan du läsa mer om anslagen till TNC.

    Anders

    Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

    0 kommentarer
  • Duvan kan lära sig att skilja en hund från en bebis och en anka från en fisk. Men den förstår inte bara hur kategorier fungerar i praktiken. Duvan tros lära sig ord på samma sätt som barn.

    I testet placerade forskare vid University of Iowa duvor framför totalt 128 fotografier. Varje fotografi tillhörde en viss kategori, till exempel hundar, ankor, bebisar, fiskar, blommor och skor. Efter att ha sett en bild på en sak eller en varelse skulle duvan picka på en symbol för rätt kategori. Om den gjorde rätt belönades den med en pellets. Om duvan gjorde fel hände ingenting.

    Det dröjde inte länge innan duvorna förstod uppgiften. De pickade inte bara på rätt symbol, utan använde också kunskapen för andra saker och varelser tillhörande samma kategori. Samtliga duvor i testet kunde korrekt placera de 128 fotografierna i någon av de 16 kategorierna.

    Enligt forskarna påminner duvornas inlärningsprocess om hur barn lär sig ord. På samma sätt som barnet förstår att ordet hund inte bara gäller exempelvis familjens tax utan representerar en hel kategori, så har duvan en liknande förmåga att kategorisera tillvaron.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cognition.

    Anders

    Illustration: John Petsel

    0 kommentarer
  • Ett nytt socialt sammanhang kan få schimpansen att ändra läten. Schimpansen har också ett visst läte för en viss företeelse. Därmed visar den prov på samma språkliga flexibilitet som finns hos människan.

    Bakom studien, som är publicerad i tidskriften Current Biology, står brittiska och schweiziska forskare. De följde en grupp vuxna schimpanser under och efter en flytt från en djurpark i Nederländerna till en djurpark i Storbritannien.

    Schimpanserna var mycket förtjusta i äpplen. Forskarna spelade därför in deras läten i samband med att de fick äpplen. Tre år efter att de två grupperna förts samman hade den första gruppen, som flyttades från Nederländerna, anpassat sig till den andra gruppens läten. Schimpanserna reagerade alltså alltjämt på äpplen, men på ett sätt som påverkats av den nya miljön.

    Studien visar att lätet förknippat med en viss sak kan förändras. Det innebär enligt forskarna att schimpanser delar människans förmåga att använda ett visst ord (eller läte) för ett objekt och att dessutom kunna byta ord för objektet. Det finns inget som hindrar människan att börja kalla äpplen för päron, och denna flexibilitet tycks även finnas hos schimpanser.

    Anders

    Foto: Florian Möllers/Katie Slocombe

    0 kommentarer
  • Problem att få hunden att lyda? En stunds ömsint klappande och vänligt småpratande innan det är dags att träna kommandon ökar sannolikheten för att hunden ska lyssna. Förklaringen är kärlekshormonet oxytocin.

    Oxytocin är ett ämne som når blodet som ett hormon och hjärnan som en signalsubstans. Det kallas ibland kärlekshormon eftersom oxytocinutsöndringen främjas av bland annat beröring och gemenskap. Och det är inte bara människor som reagerar på oxytocin. Ämnet har samma inverkan på hundar. En person som klappar och pratar med en hund i bara tre minuter får en oxytocinkick – och hunden får motsvarande reaktion.

    Australiska forskare har undersökt hur hundar agerar efter att nosen sprejats med oxytocin. Efter sprejningen testade forskarna hur benägna hundarna var att följa instruktioner. Uppgiften var att med hjälp av ledtrådar från en människa välja den skål där det fanns undangömt hundgodis.

    De hundar som fått oxytocinsprejen – övriga fick en placebosprej – visade sig vara mer benägna att följa ledtrådarna. Effekten av ämnet dröjde hos många djur kvar femton dagar senare.

    I testet ingick 62 hundar i olika åldrar och av olika raser. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Animal Cognition.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Catharina Nyström Höög får jobbet som forskningsledare på Språkrådet. Hennes uppdrag blir inte bara att leda och utveckla Språkrådets forskning. Hon ska också fungera som en brygga till svenska universitet.

    Den nyinrättade tjänsten som forskningsledare på Språkrådet går till Catharina Nyström Höög (till höger på bilden), professor i svenska vid Högskolan i Dalarna. Hon börjar preliminärt på sitt nya jobb den 1 oktober. Det handlar om ett tvåårigt projekt där hon ska fungera som en länk mellan universitetsvärlden och Språkrådets verksamhet. Eftersom tjänsten är på halvtid kommer Catharina Nyström Höög att ha kvar sina uppdrag vid Högskolan i Dalarna och Uppsala universitet, men i mindre omfattning än i dag.

    – Jag är mycket nöjd med den här rekryteringen. Det var vår ambition att hitta en person som har ena foten kvar i akademin och kan fungera som en brygga mellan den och Språkrådet. Catharina Nyström Höög är en otroligt kompetent person. Hon har väldigt högt förtroendekapital och stor legitimitet, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen, den myndighet där Språkrådet ingår.

    I sin egen forskning har Catharina Nyström Höög bland annat ägnat sig åt myndighetsspråk, språkvård och klarspråk. En bakgrund som enligt Ingrid Johansson Lind gör henne särskilt lämplig som forskningsledare på Språkrådet.

    – Hon har visioner om framtidens språkvård och hon har en grundidé om vad hon vill göra. Det gör att det känns oerhört tryggt, säger Ingrid Johansson Lind.

    Catharina Nyström Höög disputerade 2000 på en avhandling om gymnasieelevers skrivande. Just textforskningen har varit något av en röd tråd i hennes karriär. Hon berättar att det var intresset för språkpolitik som fick henne att söka tjänsten på Språkrådet.

    – Jag tycker att jag har fått upp ögonen för att det behövs en aktivare debatt och politik för ett levande svenskt språk och hur vi slår vakt om det. Ett sätt är att berätta hur svenskan förhåller sig till andra språk i världen. Där finns uppfattningar som borde gå att utmana.

    Hon nämner svenska universitet och högskolor som platser där det finns en felaktig bild av svenskan. Inom vissa utbildningar kan svenskan ratas med hänvisning till att den jämfört med engelska skulle vara ett litet språk. Catharina Nyström Höög anser att språkvetenskapen bör arbeta mer intensivt för att bemöta sådana påståenden.

    – Det är en attitydförändring som behövs, säger hon.

    Samtidigt tycker Catharina Nyström Höög att Språkrådet är på rätt väg. Blicken har lyfts från detaljer till övergripande frågor. De senaste årens debatter om det könsneutrala pronomenet hen och om kränkande ord har väckt en diskussion om språkbrukets ideologiska grunder långt utanför språkvetarkretsar. Att språkfrågor blir en del av samhällsdebatten ser hon som ett positivt steg.

    – Språkrådet har varit medialt aktiva och synliga i de här frågorna. Jag hoppas kunna bidra till att accelerera den utvecklingen.

    Tjänsten som chef för Språkrådet är vakant sedan Ann Cederberg valde att hoppa av strax före jul. I nästa vecka utannonseras jobbet. Exakt vilka krav som kommer att ställas på den nya chefen är inte klart.

    – Vi söker en bra chef för Språkrådet, säger Ingrid Johansson Lind.

    Anders

    Foto: Pressbild (Ingrid Johansson Lind), privat (Catharina Nyström Höög)

    0 kommentarer
  • Ett samnordiskt tangentbord med 39 bokstäver. Det blir kulturminister Alice Bah Kuhnkes första språkpolitiska reform. Tangentbordet blir från hösten 2016 obligatoriskt i grundskolan och gymnasiet över hela Norden. Satsningen kostar 1,4 miljarder kronor.

    Länge har det från lärarhåll klagats på det svaga intresset för de nordiska grannspråken i svensk skola. Inte sällan blir det inte mycket mer än några norska och danska glosor, lite prat om finskans böjningssystem och en klassrumsvisning av den isländska filmen Korpen flyger där eleverna i bästa fall lär sig att säga þungur hnífur.

    – Nu genomför vi en stor satsning som ska leda till en attitydförändring. Jag är mycket stolt över det samnordiska tangentbordet, säger Alice Bah Kuhnke till Språktidningen.

    Förslaget började närmast som ett skämt under en av Nordiska rådets sessioner. Parlamentariker från samtliga fem nordiska länder fastnade dock snabbt för idén. Tangentbordet har utvecklats av Vinnova. Prislappen är 1,4 miljarder kronor.

    Det nya tangentbordet får 39 bokstäver och innefattar alltså samtliga bokstäver som används i svenska, finska, danska, norska, isländska, grönländska och färöiska. En sak som inledningsvis kan ställa till det för svenska elever är att bokstäverna inte längre sorteras på samma sätt. Eftersom , och æ har a som ”moderbokstav” står de efter a och á i alfabetet. På samma sätt hamnar och ø efter o och ó. Sist i alfabetet blir þ. Det oväntade initiativet lanserades av Färöarna och Island.

    – Vi är medvetna om att det kommer att bli en omställningsperiod för svenska elever. Därför kommer vi att se till så att tangentbordet kommer allra först till de skolor som ska börja ge betyg redan från fjärde klass så att de hinner att lära sig i god tid före nästa Pisa-undersökning. Vi vill inte att resultaten ska luta mer mot avgrunden än vad de redan gör, säger Alice Bah Kuhnke.

    Enligt uppgifter till Språktidningen stred regeringen hårt för att få behålla dagens sortering av det svenska alfabetet. Alice Bah Kuhnke ska dock ha valt att backa när de isländska och färöiska delegationerna hotade med att öppna konserver med surhaj och jäst rocka för att driva igenom sin linje.

    Kulturministern försökte enligt källor kontra med en fotbollsrund surströmmingsburk, men insåg att spelet var förlorat när islänningarna hotade med att göra syrade fårtestiklar till ett stående inslag på menyerna vid ministerrådets sammankomster i Reykjavík.

    – Det kan jag inte kommentera. Arbetet har skett i bästa nordiska samförstånd, säger Alice Bah Kuhnke.

    Syftet är alltså att förbättra elevernas kunskaper om de nordiska grannspråken. Eftersom så många tangenter tillkommer måste också några försvinna. Siffran 0 ska fortsättningsvis skrivas Ø. Semikolon tas bort eftersom inga svenskar ändå kan använda tecknet. Komma försvinner så att danskarna för en gångs skull kan sluta gräla om det. Islänningarna får sänka ambitionsnivån när det gäller citationstecken från dagens „…“ till ”...”. Norrmännen ser till så att EU-motståndet tar klivet över till tangentbordet när eurotecknet, , plockas bort. Finländarnas svar ryktas bli slopade planer på att ge russenorsk status som minoritetsspråk.

    Så här ser alltså det nya samnordiska alfabetet ut: a, á, å, ä, æ, b, c, d, ð, e, é, f, g, h, i, í, j, k, l, m, n, o, ó, ö, ø, p, q, r, s, t, u, ú, v, w, x, y, ý, z och þ.

    Om Svenska Akademien så småningom väljer att följa efter återstår att se. Sven-Göran Malmgren, huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista, säger till Språktidningen att regeringens beslut blev känt redan när den kommande upplagan skickats till tryckeriet. De digitala utgåvorna kommer dock att sorteras om efter samnordisk modell:

    – Vi vill absolut inte framstå som bakåtsträvare när regeringen lanserar ett så framsynt förslag, säger Sven-Göran Malmgren.

    Sara Fötpril

    Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

    PS. Om du läser artikeln efter den 1 april 2015 kan det vara klokt att fundera just på publiceringsdatumet ...

    0 kommentarer
  • Hur världen ser ut om tusen år eller vilka språk som då talas vet ingen. Men kärnavfallet kommer att finnas kvar. Hur ska dagens generationer kunna förhindra olyckor med kärnbränslet långt fram i tiden?

    Språkvetaren Ola Wikander är mest känd för att intressera sig för utdöda språk. Nyligen kontaktades han av Svensk kärnbränslehantering. Uppdraget var att fundera över hur varnings- och instruktionstexter för kärnavfall borde utformas för att vara begripliga om tusen år.

    I Lagerbladet Östhammar berättar Ola Wikander hur han resonerat. Att använda flera olika språk och att skriva på flera olika material anser han vara en nödvändighet. Eftersom ingen heller vet vilka ord som kommer att överleva kan det vara klokt att skriva flera olika texter för varje språk – med olika ordval och stilläge eftersom det är omöjligt att veta vem läsaren blir:

    Man kan tänka sig en situation i framtiden där det finns ganska mycket engelsk text bevarad, men bara en liten delmängd av den handlar om kärnavfall. Om den då har en specialiserad terminologi blir den oerhört svår att förstå.

    Anledningen till att Svensk kärnbränslehantering vände sig till bland annat Ola Wikander var hans specialisering på utdöda språk. Genom att lägga pussel försöker han återskapa ord och alfabeten. Ola Wikander säger i Lagerbladet Östhammar att framtidens forskare kanske kommer att arbeta på liknande sätt med att återskapa de språk som talas i dag:

    Spontant kan man tänka sig att ett budskap till framtiden borde vara enkla meddelanden. Men tänk om framtiden i stället är extremt avancerad och de tror att vi var primitiva grottmänniskor som aldrig kan ha behärskat den här kärnkraftstekniken? ... Här handlar det inte bara om att inte göra samma misstag som generationer gjort före oss, utan också om att inte orsaka konsekvenser i framtiden. Det är lite skrämmande. Samtidigt – att inte tänka på det alls – det är ännu värre.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Neet är en grupp unga vuxna som varken arbetar eller studerar och därför riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Initialförkortningen står för not in employment, education or training.

    I brittisk engelska fick neet något av ett genombrott under 1999 då ordet användes i en rapport. Enligt Wikipedia avlöste det status zero eftersom det inte på samma sätt uppfattades som negativt. Det handlar alltså om personer mellan 16 och 24 år som inte arbetar, studerar eller har någon lärlings- eller praktikplats.

    I svenskan är neet belagt sedan 2005. Det är dock först de två senaste åren som användningen tagit fart. I rapporter har begreppet använts bland annat av LO och Statistiska centralbyrån.

    Att kalla neet för etablerat vore dock att gå för långt. När begreppet används förklaras det också för läsaren. Någon gång har det jämställts med slacker. Så här skriver Smålänningen om just en LO-rapport som handlar om neet.

    Unga vuxna som varken arbetar eller studerar har ökat. De riskerar dessutom att fastna i långarbetslöshet. Det visar en färsk rapport från LO. I rapporten går personerna under gruppen Neet, not in employment, education or training. Det är unga vuxna mellan 16 och 25 år som inte jobbar, praktiserar eller studerar. 2012 gick 9,3 procent av Sveriges ungdomar under Neet-gruppen.

    I en debattartikel i Svenska Dagbladet tar moderaten Ulf Kristersson upp samma problem. Han hävdar att det i gruppen finns personer som inte vill ha ett jobb, men också personer som totalt gett upp hoppet om att komma in på arbetsmarknaden:

    Förra året fanns enligt SCB 46 000 så kallade NEET – ungdomar som varken arbetar eller studerar – som inte ens räknas in i arbetskraften. I den gruppen finns både personer som inte vill ha ett jobb, och de som har gett upp alla försök att få ett arbete. Att tidigt nå just dessa ungdomar med både krav och stöd är en av politikens, socialtjänstens och föräldrarnas allra viktigaste uppgifter.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Med start klockan 9 twittrar vi i dag från vårt eget evenemang Språkforum. Platsen är Citykonferensen i Stockholm. Bland talarna finns författaren Klas Östergren, komikern Anna Blomberg, SAOL-redaktören Sven-Göran Malmgren, dialektforskaren Jenny Öqvist och författaren Sara Lövestam.

    Biljetterna till Språkforum är tyvärr slut sedan länge. Men du kan följa Språktidningen på Twitter för löpande uppdateringar. Inläggen publiceras även på Facebook. Vi använder hashtaggen #sprakforum.

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg