Prenumerera på bloggen
  • Unika signalljud ser till så att fladdermöss får ha sina byten i fred. Det visar tester där nattdjuren frestas med mjölbaggar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

    Fladdermöss är kända för ekolokalisering, en teknik som gör att de med hjälp av ljud kan upptäcka både levande och döda objekt samt beräkna det egna avståndet till dem. Ekot på de egna ljudsignalerna berättar alltså hur omgivningen ser ut.

    Men ljuden kopplade till ekolokalisering är inte de enda som fladdermöss använder. Nya rön visar att de också kommunicerar med varandra. Varje djur har ett unikt ljud som används när de gör anspråk på ett byte.

    Ljudet är en tydlig signal för att en fladdermus ska sikta in sig på och fånga mjölbaggen. Djur som däremot inte ger ifrån sig några ljud lämnar därmed utrymme för den signalerande fladdermusen.

    Fladdermössen i testet var av arten Eptesicus fuscus. Det var bara hanar som använde sig av signalljudet. Varför honor inte gjorde likadant är inte känt.

    Ovan kan du se hur det går till när en fladdermus tar en mjölbagge.

    Anders

    0 kommentarer
  • Emma och Onni var de populäraste första förnamnen i Finland under 2013. Bland finlandssvenska barn toppade Ellen och Emil listan. Det visar statistik från Befolkningsregistercentralen.

    I tre år i följd har Alice varit det vanligaste flicknamnet i Sverige. Bland finlandssvenska flickor födda förra året finns det inte med bland de 50 främsta. Inte heller Lucas, som hamnade överst på namntoppen 2013 och i flera års tid har varit mycket populärt, är särskilt hett på andra sidan Östersjön. Bland finlandssvenska pojkar hamnade det på plats 36. Populärast var Ellen och Emil.

    Bland finlandssvenska flickor klättrar namn som Minea, My, Ebba, Clara och Vera snabbt uppåt i statistiken. Bland pojkar tillhör Liam och Leon de namn som får flest nya bärare.

    Onni – som var populärast även 2012 – toppar listan över första förnamn bland finskspråkiga pojkar. Bland flickorna tar Emma klivet från tredje till första plats medan Ella, som var etta 2012, faller tillbaka till sjunde plats.

    Den finska namnlagen tillåter högst tre förnamn. Med samtliga förnamn inräknade återfinns Maria och Juhani i toppen bland finskspråkiga. Bland svenskspråkiga fick Maria i stället sällskap av Alexander.

    Under 2013 föddes i Finland 60 410 barn. Statistiken är baserad på de 59 710 barn som fick namn under förra året. Av dessa var 51 741 registrerade som finskspråkiga och 3 525 som svenskspråkiga.

    Anders

    0 kommentarer
  • Långt innan barn lär sig tala är de vassare på att snappa upp vissa bokstavskombinationer än andra. Det kan betyda att det finns en medfödd förmåga att särskilt uppmärksamma vanliga stavelser som förekommer i många språk. Det hävdar ett internationellt forskarlag i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Att hitta egenskaper som förenar världens alla språk är en dröm för många forskare. Det finns mer eller mindre underbyggda teorier om allt från medfödd grammatisk kompetens till listor på enskilda urord som ska ha överlevt i tusentals år trots att människan sedan dess spridit sig över hela världen.

    Ett internationellt forskarlag vid Scuola Internazionale Superiore di Studi Avanzati i Italien hävdar nu att de identifierat bokstavskombinationer som människan visar särskilt intresse för. Redan från födseln ska det alltså finnas en förhöjd beredskap att suga åt sig kombinationer som signalerar att de ingår i ett ord.

    Bl – som i det påhittade ordet blif – är en vanlig konsonantkombination i många språk. Ovanligare är däremot bd i bdif och och lb i lbif.

    Forskarna testade barn bara två till fem dagar gamla. På samma sätt som föräldrarna lyssnade de mer spänt och hade en annan hjärnaktivitet när de fick lyssna till påhittade ord skapade med i engelskan och italienskan vanliga bokstavskombinationer, som just blif. Vid mindre ”sannolika” kombinationer som bdif var intresset betydligt svalare – enligt forskargruppen för att de inte på samma sätt signalerade att de var betydelsebärande.

    Vissa ljudkombinationer är vanliga i många språk. Spädbarnens reaktioner tyder på att det finns en medfödd förmåga för att identifiera just sådana kombinationer. Det handlar enligt forskarna alltså om en gemensam och universell kunskapsbas.

    Anders

    0 kommentarer
  • Mitt under brinnande melodifestival – där Sanna Nielsen så småningom segrade – kunde Sveriges Radio berätta att det med hjälp av ett datorprogram gick att massrösta på tävlingsbidrag. På detta sätt hade åtminstone personerna bakom ett bidrag försökt köpa sig vidare till final. Avslöjandet av hur enkelt det var att konstruera en röstrobot fick festivalledningen att ändra reglerna.

    Under sex lördagar varje vår sitter hundratusentals svenskar framför tv:n och knappar in numret på sina favoritlåtar för att ge dem ett lyft i Melodifestivalen. Det har visserligen tidigare gått rykten om att skivbolag anlitat teletjänstcentraler för att ringa och massrösta på ett visst bidrag, men nu fanns det för första gången bevis för ohederliga metoder.

    Med ett telefonväxelprogram gick det att ringa in flera hundra röster åt gången. Mannen bakom programmet sade till Sveriges Radio att syftet inte var att påverka tävlingen, utan enbart att visa att telefonröstningen gick att manipulera genom ett storskaligt röstfusk. Vid ett tillfälle ska han också ha sålt tjänsten till en artist som köpte 2 500 röster.

    Efter avslöjandet ändrade Sveriges Television Melodifestivalens regler. Ett förbud mot att köpa röster i kommersiellt syfte infördes. I Expressen skrev Anders Nunstedt att uppgifterna var besvärande för tävlingen:

    Avslöjandet om att en röstrobot lassat in röster i festivalen för att påverka resultatet är direkt pinsamt för Melodifestivalen. Dessutom sätter det i gång en rad spekulationer. Vad är det som säger att detta är första och enda gången? Absolut ingenting.

    I Svenska Dagbladet nämnde Harry Amster röstroboten som ett av de negativa inslagen i årets tävling:

    Det har varit många öppna mål: Röstroboten, fallande tittarsiffror, programledare som inte lyckas med humorn.

    Även Aftonbladet skrev om röstroboten i samband med andra bakslag för Melodifestivalen:

    Förra veckan skakades ­Melodifestivalen av avslöjanden om röstrobotar. Nu kommer nästa kris: tittartapp på över 400 000 personer mellan Andra chansen och deltävling 4.

    Också röstningsrobot användes för att beskriva telefonväxelprogrammet som möjliggjorde massröstning. Ordet förekom i bland annat Ny Teknik och Metro.

    Anders

    Foto: Magnus Liam Karlsson/SVT

    0 kommentarer
  • Selfie är det i särklass populäraste nyordet från 2013. Hela 49 procent av de läsare som röstat på Språktidningen.se har selfie som sin favorit.

    Av de totalt fyrtio orden i Språkrådets och Språktidningens nyordslista för 2013 valde redaktionen ut tio till en omröstning om det populäraste ordet. Nästan hälften av de 431 deltagarna gillade selfie allra bäst.

    Tvåa blev hästlasagne med 14 procent av rösterna, trea mobilmissbruk med 9 procent, fyra twerka med 7 procent, femma carpa och embrejsa med 5 procent var, sjua enveckasförsvar och hämndporr med 4 procent var, nia nagelprotest med 3 procent och tia dygnis med 1 procent.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Förkunskaper i engelska från unga år gör det lättare för den som flyttar till USA att klättra på karriärstegen. Förkunskaperna gör det också lättare att hitta rätt socialt i det nya hemlandet. Det visar en studie från Princeton University publicerad i tidskriften Social Science Research.

    För att kunna ansöka om amerikanskt medborgarskap behöver en emigrant ha bott i landet i minst fem år. För många som flyttar till USA innebär det att de under tiden har goda möjligheter att skaffa sig mycket goda kunskaper i engelska.

    Men den som kommer till USA med vissa förkunskaper har efter att ha blivit medborgare lättare att få välbetalda statusjobb. Kunskaperna ger därför ett försprång till dem som vill klättra på karriärstegen. Det finns nämligen ett tydligt samband mellan förkunskaper och socioekonomisk status.

    Förkunskaperna kan vara av många olika slag. Det kan handla om att ha läst engelska under skolåren, att ha rest till engelsktalande länder eller att ha tagit del av engelskspråkiga medier och litteratur. Dessa kunskaper ger alltså ofta en skjuts i det nya landet. Sådana personer talar oftare engelska i sitt amerikanska hem och på jobbet.

    Forskarna har studerat personer som fick permanent uppehållstillstånd i USA under 2003. Deltagarna fick svara på frågor om sina kunskaper i engelska före flytten och om vilka språk de i dag använder i olika situationer. Totalt uppgav nästan hälften att de hade mycket goda kunskaper i engelska.

    Personer som svarade att de talade god engelska använde också språket oftare i hemmet, på jobbet och bland vänner. De som hade förkunskaper tillhörde i större utsträckning de grupper som både använde och behärskade språket bäst.

    Anders

    0 kommentarer
  • Språkforum är Språktidningens årliga evenemang där språket står i centrum. UR har tidigare spelat in hela dagen och sänt den i efterhand, men i år blev det inte så. I stället tog vi kameran i egna händer och filmade samtliga föredrag. Kvaliteten är förstås inte lika vass – men för dig som missade dagen eller vill se om en programpunkt du uppskattade särskilt mycket hoppas vi att det kan funka fint som ett substitut.

    Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius var dagens första talare. Han berättade om språkintressets utveckling i Sverige och vilka faktorer som påverkar den.

    Språkforskaren och författaren Siv Strömquist talade om skiljetecken och skrivtecken och dess olika funktioner.

    Hans Rosenfeldt, som bland annat skriver deckare och manus till tv-serien Bron, berättade i ett samtal med Patrik Hadenius om sitt skrivande.

    Språkforskaren och retorikexperten Gunilla Almström Persson skildrade vilka språkliga medel som skapar makt i samtal.

    Översättaren Kerstin Gustafsson samtalade med Patrik Hadenius om sina knep för att hitta rätt ton i texten.

    Improvisationsstudion bjöd på underhållning med språktema efter lunchen.

    Copywritern Mikael Rosén diskuterade vad som kännetecknade skrivande för bland annat myndigheter och organisationer.

    Henrik Nilsson, TNC, Lena Lind Palicki, Språkrådet, och Bo Löfvendahl, Svenska Dagbladet, samlades i en paneldiskussion om språkfrågor och språkvård.

    Författaren Lena Andersson avslutade årets Språkforum genom att tala om sitt skrivande och sitt förhållningssätt till språket.

    Anders

    0 kommentarer
  • Språktidningen har efter en överenskommelse med Google beslutat om att hela upplagan av nummer 1/2013 måste återkallas. Om du har sparat tidningen måste du antingen göra dig av med den och dokumentera detta, eller ersätta en definition som förekom i tidningen och dokumentera detta.

    Bakgrunden är en tvist med Google om nyordet ogooglebar, som publicerades i nyordslistan i Språktidningen 1/2013. Där anges definitionen ’som inte går att hitta på webben med en sökmotor’.

    Efter publiceringen vände sig Google först till Språkrådet med krav på att definitionen skulle ändras. Enligt företaget måste det framgå att saker bara kan vara ogooglebara med Googles sökmotor. I stället för att ändra definitionen valde Språkrådet att stryka ordet.

    Google ställde strax därefter motsvarande krav på Språktidningen. Eftersom tidningen innehållande nyordslistan redan var utgiven fanns inte möjligheten att stryka ordet. Språktidningens jurister har i diskussionerna med Google framfört att det finns gott om belägg för internetanvändare som anser sig googla utan att använda just Googles sökmotor. Google anser att detta måste betraktas som felaktigt språkbruk och har därför inte tagit hänsyn till dessa invändningar.

    I stället för att riskera en utdragen rättsprocess väljer Språktidningen att återkalla hela upplagan av nummer 1/2013. För dig som läsare innebär detta följande:

    Om du har kvar tidningen kan du välja att kasta eller på annat sätt göra dig av med den. För att denna metod ska godkännas kommer Google att avkräva dig på ett bildbevis. Du behöver inte vända dig till Google direkt, utan kan ladda upp bilden på den kastade eller förstörda tidningen på exempelvis Twitter, Facebook, Instagram, Google Plus eller andra sociala medier. Google, som genom samarbete med USA:s nationella säkerhetsmyndighet NSA har tillgång till Språktidningens prenumerantregister, kommer därefter att pricka av alla läsare som på detta sätt följt överenskommelsen.

    Om du inte har tillgång till internet kan du skicka in ditt exemplar till Språktidningen (Box 1191, 111 91 Stockholm). Redaktionen kommer då se till så att din tidning förstörs på avtalat sätt.

    Om du vill behålla tidningen kan du kontakta Språktidningen för att få en ny definition av ordet ogooglebar skickad till dig. Denna definition, som är tryckt på ett klistermärke, måste klistras in i tidningen och dokumenteras som ovan. Du kan också stryka över just ogooglebar i det aktuella numret. Detta måste göras med heltäckande svart färg och dokumenteras som ovan.

    Om du redan har gjort dig av med tidningen behöver du meddela Språktidningen detta skriftligen. I brevet behöver du uppge hur, var och när du gjorde dig av med tidningen och komplettera med kontaktuppgifter till eventuella vittnen. Om vittnen saknas behöver din skrivelse vidimeras av två utomstående personer. Du kan också lägga upp din skrivelse på sociala medier enligt ovan. Om vittnen saknas till att du gjort dig av med tidningen räknas i stället minst tio delningar i sociala medier som två ögonvittnen.

    Språktidningen beklagar det obehag som detta medför för alla läsare.

    Redaktionen

    9 kommentarer
  • Vad som hänt med Malaysia Airlines flight MH370 är fortfarande en gåta. I dag tycks de flesta experterna tro att planet drabbats av en brand ombord eller en annan katastrof som fick piloterna att lägga om kursen. Planet befaras ha störtat omkring 200 mil väster om staden Perth i Australien sedan bränslet tagit slut.

    Men det finns alltjämt många teorier om vad som inträffat. Inledningsvis ansågs en sannolik förklaring till försvinnandet vara en kapning – antingen genomförd av piloterna själva eller på uppmaning av en eller flera passagerare. Teorin ansågs vinna trovärdighet då planet försvann i ett ”obevakat” ögonblick med bristande radartäckning.

    För att planet skulle undgå upptäckt spekulerades det i att piloterna skulle ha flugit på ett sätt som kallas terrängmaskering (efter engelskans terrain masking) eller terrängmask. Metoden går ut på att använda sig av terrängen för att inte upptäckas av radarn. Om en station finns på en höjd kan det till exempel finnas närliggande dalar dit radarn inte når. Terrängmaskering är en metod som används främst av stridsflyg.

    Aftonbladet berättar om hur MH370 skulle kunna försvinna spårlöst från radarn:

    MH370 försvann spårlöst efter att någon stängde av kommunikationsutrustningen och gjorde en skarp u-sväng norr om Malaysia. Enligt den Singaporebaserade tidningen New Straits Times, som hänvisar till källor inom haveriutredningen, ska planet därefter ha gått ner till en flyghöjd på bara 1 500 meter – för att undvika att fångas upp av radarsystem. Den militära flygtekniken kallas terrängmaskering och beskrivs som mycket krävande både för flygplanskroppen och för dem som färdas i planet.

    Även Svenska Dagbladet redovisar samma tänkbara händelseförlopp:

    Uppgifter om planets höjd kommer från den Malaysiabaserade tidningen New Straits Times som rapporterar att planet flög så lågt som 5 000 fot (1 500 meter) för att undvika radar. Denna så kallade ”terräng maskering” ska ha kunnat undvika åtminstone tre länders radarspaning.

    Vid uppmärksammade händelser kan facktermer slå sig in i allmänspråket. Ett sådant exempel är bogvisir som blev ett känt begrepp efter Estoniakatastrofen.

    Att MH370 medvetet skulle ha förts bort eller kapats med hjälp av terrängmaskering förefaller i dag kanske inte särskilt sannolikt. Men om teorin skulle visa sig stämma är det troligt att en ny fackterm får fäste i allmänspråket.

    Anders

    Foto: Laurent Errera/AP

    0 kommentarer
  • I dag finns hela Språktidningens redaktion på Språkforum, som i år gästas av bland annat Lena Andersson, Hans Rosenfeldt och Siv Strömquist. Den som inte är på plats kan följa dagen genom vårt Twitterkonto @spraktidningen och hashtaggen #språkforum. I nästa vecka rapporterar vi från Språkforum här på bloggen.

    Redaktionen

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg