Prenumerera på bloggen
  • Lönar det sig verkligen att lära sig ett främmande språk? Den frågan ställdes nyligen i poddsändningen Freakonomics. Svaret som lyssnarna fick var att det knappast var värt besväret. För en amerikan med en årslön på runt 275 000 kronor ger det där extra språket bara ett tillskott på 5 000 i lönekuvertet. För den som pluggat på college är det tveksamt om investeringen betalar sig.

    Men The Economist har med samma utgångspunkt räknat lite annorlunda. Slutsatsen är att språk lönar sig åtminstone hyggligt. Och det som lönar sig allra mest är – åtminstone för en amerikan – att lära sig tyska.

    Den amerikan som talar ett främmande språk kan i snitt räkna med en 2 procent högre lön än de kollegor som bara talar ett språk. Spanska ger 1,5 procent, franska 2,3 procent och tyska 3,8 procent.

    Bakom skillnaderna finns två huvudförklaringar. Dels är det betydligt fler som talar spanska än tyska, dels talas tyska i några av världens starkaste marknadsekonomier.

    Med sparräntan inräknad kan den som läser tyska under ett fyrtioårigt yrkesliv håva in närmare 1,2 miljoner kronor extra. Franskan ger omkring 700 000 kronor och spanskan 470 000 kronor.

    Vidare skriver The Economist att världens starkaste ekonomier – med undantag för oljeproducerande stater – är länder där det talas flera språk. Sådana exempel är Luxemburg, Schweiz och Singapore. I topp återfinns också de skandinaviska länderna, vilket enligt The Economist skulle kunna bero på att många invånare talar god engelska.

    I Språktidningen 8/2012 berättar Ingela Bel Habib hur Sverige varje år går miste om miljardintäkter på grund av att de språkkunskaper som finns i landet inte utnyttjas till fullo. Ett av fem svenska företag uppger att de förlorar utlandsaffärer just på grund av språkförbistring.

    Ännu värre är det sannolikt i Storbritannien. En studie visar enligt The Economist att landet årligen får klara sig utan exportintäkter på 735 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,5 procent av bruttonationalprodukten. Skälet är även här bristande språkkunskaper.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • En formell mejladress får inte bara meritförteckningen att bli läst – den ges också högre betyg än när samma meritförteckning skickats från en informell mejladress. En högre grad av formalitet gör att den jobbsökande betraktas som en lämpligare kandidat. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking.

    Viktigare än typsnittet och lika avgörande som stavfel. Så betydelsefull är mejladressen i samband med jobbansökningar. Bakom rankningen står professionella rekryterare som fått utvärdera fiktiva ansökningar med de sökandes lämplighet i åtanke.

    Mejladresser med påhittade, gulliga eller humoristiska inslag klassades i regel som mindre lämpliga. Rekryterarna gav därefter meritförteckningarna låga betyg. När identiska meritförteckningar skickades från lämpliga mejladresser fick de däremot höga betyg.

    Olämpliga mejladresser har inte bara informell karaktär. De innehåller också onödiga skiljetecken, siffror och understreck. I testet betraktades luv_u_sanne@hotmail.com som en olämplig mejladress medan sannejong@hotmail.com ansågs vara tillräckligt seriös.

    Inför studien trodde forskarna att stavfel skulle avskräcka rekryterarna mer än informella mejladresser. Så var dock inte fallet. Adresserna drog ner kandidaternas betyg lika mycket som stavfelen.

    Valet av mejladress hade också större betydelse än valet av typsnitt. Den som vill vara på den säkra sidan väljer exempelvis Arial, som är lätt att läsa på skärm, i stället för Times New Roman.

    Tidigare forskning visar att personer med narcissistiska drag ofta har självförhärligande mejladresser. Formella adresser signalerar i stället ödmjukhet och ärlighet. Detta första intryck kan alltså avgöra om en rekryterare slänger ansökan i papperskorgen eller blir nyfiken på den som skrivit.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • På den kanadensiska prärien kan det bli dyrt att svära eller skrika. Nyligen klubbade kommunpolitikerna i Taber i Alberta ett förbud mot svordomar och gapande. Straffet för den som inte kan låta bli är 150 dollar, vilket motsvarar knappt 1 100 kronor.

    Taber har blivit känd som huvudstaden i Kanadas majsbälte. Men ett majoritetsbeslut i kommunen gör att Taber nu når en annan typ av berömmelse. I den lokala ordningsstadgan införs förbud mot att skrika och mot att svära på allmän plats, rapporterar The Taber Times.

    Den som för första gången skriker eller svär offentligt får böta 150 dollar, vilket motsvarar närmare 1 100 kronor. Syftet med straffet är att få ordning på Taberborna. Samtidigt infördes också förbud bland annat mot att spotta på allmän plats, att klottra, att kissa på allmän plats, att slåss och att föra oväsen.

    Det är dock inte säkert att Taber med detta blir svordomsfritt. Kritiker hävdar att förbuden bland annat mot att svära och att skrika strider mot grundlagen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När kalven är nära kommunicerar kon med ett lågfrekvent ljud. När den är utom synhåll används i stället ett högfrekvent ljud. Kalvarna själva har unika läten när de är hungriga och det blivit dags att kalla på mamman. Det visar en brittisk studie publicerad i tidskriften Applied Animal Behaviour Science.

    Efter tio månader på en brittisk gård kan en forskargrupp nu konstatera att kor använder många olika typer av läten. Det brölas, råmas och muas i hagen – men inte slumpartat. Med hjälp av en stor mängd inspelade läten har forskarna kommit fram till att kokommunikation är något ganska avancerat.

    Kornas sätt att kalla på sina kalvar förändrades med tiden. Under den första månaden använde korna lågfrekventa ljud för att kommunicera med kalvarna. Dessa ljud skapades med munnen helt eller delvis stängd.

    Men om kalven inte var i närheten användes i stället ett högfrekvent ljud. Om den dessutom var utom synhåll för kon steg frekvensen i lätet ytterligare.

    Varje kalv hade ett unikt läte. Ett särskilt ljud användes när de var hungriga och kallade på mamman. Detta läte tjänade som ett slags påminnelse om att det blivit dags för mat.

    På sikt hoppas forskarna kunna nå en djupare förståelse av de olika lätena. De är övertygade om att de är så sofistikerade att det bara genom att lyssna på korna skulle vara möjligt att utläsa hur de trivs i sin miljö.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Dugnad talas det ofta om i Norge. Den som ägnar sig åt dugnad arbetar frivilligt, oavlönat och ideellt. Ordet har tagit sig över gränsen och syns allt oftare i svenskan.

    I Sverige har allt fler föreningar börjat kalla oavlönat volontärarbete för dugnad. En sådan förening är Svenska turistföreningen, STF. I ett mejl till Språktidningen skriver Göran Forsell att ordet beskriver ”arbete på de anläggningar som STF som förening äger, framförallt längs vandringsleder i den svenska fjällvärlden, exvis Kungsleden.” Han skriver vidare att ordet också förekommer i sammansättningar som dugnadsarbete, dugnadsuppdrag och dugnadsledare.

    Svenska Dagbladet berättade 2012 om Glomfjord, en annorlunda norsk skidort. Dugnad är viktigt för att hålla anläggningen vid liv:

    Men runt Glomfjord är naturen desto mer spännande. Här breder Salten ut sig, ett område med spektakulära fjälltoppar som ger Glomfjords 1 200 invånare en skidterräng som resten av landet bara kan drömma om. Fortsätter man hundra meter från rondellen kommer man till skidlift som drivs ”på dugnad”. Dugnad innebär att ingen av de som arbetar med liften får lön eller annan form av ersättning för sin insats. Det handlar om äkta skidglädje.

    I Södermanlands Nyheter efterlyser en insändarskribent mer dugnad i Nyköping:

    I Norge har man sedan många år en företeelse som man kallar ”dugnad”. Någon motsvarighet har hittills inte funnits här i Sverige – och det är synd! Vad det handlar om är att de anställda i ett företag eller medlemmarna i en förening själva är beredda att ta egna initiativ när andra resurser tryter. Man samlas på ledig tid och målar, städar och fräschar upp. Helt utan ersättning, Fastighetsägaren står för materialet. Erfarenheterna från Norge är häpnadsväckande: Man får en trevligare arbetsplats/samlingslokal/skola och lär känna varandra under otvungna former. Dessutom blir det mycket billigare än om jobbet skall utföras av proffs.

    Dugnad är ett substantiv med fornnordiska rötter. Det förekommer även i isländska. Dugnaður betyder ’förmåga, driftighet, kompetens, effektivitet’.

    ”Det vore trevligt att låna in det som svenskt nyord”, skriver Göran Forsell. Det ser ut som att en sådan utveckling är på gång.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Selfiepinne är 2014 års nyord. Näst populärast är åsiktskorridor medan cisperson och mobilzombie delar på bronsmedaljen. Så slutar Språktidningens nätomröstning om läsarnas favoritfärskingar.

    Kanske var selfiepinne det nyord som bäst speglade det gångna året. Det fick 11 procent av rösterna mot 7 procent för tvåan åsiktskorridor och 6 procent för treorna cisperson och mobilzombie. På femte plats hamnade två nykomlingar från fotbollens värld, frisparkssprej och parkera bussen, tillsammans med attefallshus.

    Värt att notera är att många av de 40 orden i Språktidningens och Språkrådets nyordslista inte fick en enda röst.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att samtidigt vara hungrig och arg kallas hangry på engelska. Men vilken är den bästa motsvarigheten på svenska? Nu kan du rösta på de förslag vi har fått in: harg, hulsken, hungerilsken, hungriterad, matarg, svarg och svurg. Omröstningen hittar du här och i högerspalten.

    Har du något bättre förslag? Skriv det gärna i kommentarsfältet!

    Här kan du läsa mer om hur det är att vara hangry.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Plonko, lamington drive, mugaccino, wombat crossing och saltie är några av nyheterna i en uppdatering av Oxford Dictionaries nätupplaga. Antalet nya ord är över 500 – och de kännetecknas av sin vardagliga stilvalör.

    Av Australiens drygt 23 miljoner invånare har den stora majoriteten engelska som modersmål. Sedan Australien koloniserades under slutet på 1700-talet har de språk som redan fanns på kontinenten gradvis trängts undan. Då fanns troligtvis runt 250 språk i landet. I dag är det bara ett tjugotal som är så livskraftiga att de har modersmålstalare i alla åldersgrupper.

    Australisk engelska kännetecknas både av uttalet och av ordförrådet. Den som letar efter paprika i livsmedelsbutiken bör fråga efter capsicum i stället för bell pepper eller pepper. För att få spenat och papaya i kundkorgen är det säkrast att be om English spinach och pawpaw.

    Ett ord typiskt för australisk engelska som sedan tidigare finns i Oxford Dictionaries är plonk, ett lågprisvin som någon köper för att det innehåller alkohol och inte för att det smakar gott. Nu tar även plonko (’alkoholist’) plats i ordboken.

    Bakverket lamington – som påminner lite om kärleksmums – är något av Australiens nationalrätt. I ordboken finns nu också lamington drive, ett evenemang där intäkterna från försäljningen av lamington och andra bakverk går till välgörande ändamål.

    Saltie är en kortform för saltwater crocodile. Andra liknande ordbildningar som snappats upp av Oxford Dictionaries är mushie (från mushroom, ’svamp’), wettie (från wetsuit, ’våtdräkt’) och trammie (från tram driver och tram conductor, ’spårvagnschaufför’ respektive ’spårvagnskonduktör’). Här fungerar -ie som diminutivsuffix, och signalerar litenhet eller en smeksam ton. En mushie är alltså snarare en söt och god pyttesvamp än en giftig jättesvamp.

    Wombat crossing är – trots att vombater pryder vägmärkena – inget övergångsställe enbart för vombater. I stället är det ett övergångsställe där bilisterna tvingas att sänka farten på grund av ett platt farthinder. Hindrets form påminner om en vombat som mindre framgångsrikt försökt ta sig över vägen.

    Mugaccino är ett teleskopord bildat till mug och capuccino. Här serveras alltså kaffet i en mugg i stället för en kopp.

    Bland de nya orden finns några som har lånats in från aboriginspråk. Ett sådant är maluka (’chefen’) som har sitt ursprung i djingili, ett språk med en handfull äldre talare i norra Australien. Djingili är akut hotat – men har åtminstone nu gjort avtryck även i Oxford Dictionaries. Ett av syftena med fler ord från australisk engelska är just att i ordboken visa att det inte handlar om något enhetligt språk, utan att engelska är ett språk med centrum på många olika ställen i världen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Amanda och Oliver var årets populäraste svenskspråkiga namn i Finland. Sofia och Elias toppade listan över finskspråkiga namn. Det visar statistik från Befolkningsregistercentralen.

    Under förra året föddes 59 523 barn i Finland. Av dessa var 3 432 svenskspråkiga. Sammanlagt namngavs 58 343 barn – 29 801 pojkar och 28 542 flickor.

    Skillnaderna mellan de olika listorna är stora. Men Ella, Emma, Amanda, Oliver och Leo är namn som återfinns bland de tio populäraste både på svenska och finska.

    Dessutom är förändringarna större bland de svenskspråkiga namnen. Eftersom antalet barn är förhållandevis litet kan svängningarna lätt bli stora. De namn som var populärast som första förnamn bland svenskspråkiga, Amanda och Oliver, fick 38 respektive 33 nya bärare under 2014. Elias och Sofia fick däremot 438 respektive 380 nya bärare bland finskspråkiga.

    Anders

    0 kommentarer
  • trollfabriken arbetar propagandatroll som ingår i en trollarmé. De får betalt för att med olika identiteter pumpa ut uppdragsgivarens åsikter i sociala medier. Syftet är att skapa bilden av en kraftig opinion.

    På nätet kan vem som helst bilda opinion. Den som använder sig av olika användarnamn och identiteter kan dessutom får det att framstå som att många ställer sig bakom en åsikt. Så arbetar exempelvis ryska staten.

    Dagens Nyheter berättade nyligen om hur ett företag i Sankt Petersburg fungerar som central för en verksamhet som i princip går ut på att hylla den ryske presidenten Vladimir Putin och att smutskasta USA och Ukraina. De anställda sprider Putins ståndpunkter och världsbild genom inlägg och kommentarer i sociala medier. Verksamheten är dock hemlig:

    Flera ryska oberoende medier har undersökt Internet issledovanija. Den lokala affärstidningen Delovoj Peterburg har avslöjat att företaget förutom trollfabriken även ligger bakom ett antal fejkade ukrainska nyhetssajter som pumpar ut proryskt vinklade nyheter utan egna journalister på plats i Ukraina.

    Den här typen av påverkansoperationer riktas både mot Ryssland och mot utlandet. Örnsköldsviks Allehanda rapporterar att den som på nätet skriver något negativt om Ryssland eller Vladimir Putin riskerar att bombarderas av kommentarer producerade av avlönade propagandatroll:

    På twitter finns konton på google-svenska som ger sig in i debatten och förmedlar Putins alternativa världsbild. De anställda i trollfabriken har enligt Buzzfeed uppgift att posta 50 länkar samt hålla igång tio twitterkonton och sex facebookprofiler för spridandet. En annan avdelning ägnar sig åt att skriva artiklar. Det låter som science fiction men är inte det.

    I Göteborgs-Posten beskrivs fenomenet som ett led i ett kallt krig som utkämpas på nätet:

    En trollfabrik i St Petersburg? Detta fantasikittlande fenomen har DN och Sydsvenskan beskrivit de senaste dagarna. Aktiviteterna på fabriken bör på intet sätt att förväxlas med tomtens verkstad. Det handlar om att bygga och driva en nätorienterad propagandamaskin. De enskilda arbetarna är så kallade ”nättroll”– det vill säga de producerar i hög hastighet fejkade kommentarer och bloggar. Allt för att påverka opinionen inom och utom Ryssland.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg