Prenumerera på bloggen
  • Nu är Varför är det så ont om w? här! Den drygt 200 sidor tjocka boken innehåller 313 läsarfrågor besvarade av Språkrådets experter. Just nu kan du köpa boken för 99 kronor inklusive porto.

    Varför är det så ont om w? är den tredje boken med språkfrågor som Språktidningen ger ut i samarbete med Språkrådet. I den finns lärorika artiklar om ordens ursprung, slang, dialekter, talesätt och lånord plus en mängd praktiska språkråd. Här får du svar på frågor som etymologin till ordet raggmunk, antalet ordklasser i svenskan, varför det finns stora och små bokstäver och när det är lämpligt att använda semikolon. Frågorna har tidigare publicerats i Språktidningen.

    Nu kan du beställa boken till förmånspriset 99 kronor inklusive porto. Specialpriset gäller till och med den 30 juni 2016.

    Om du prenumererar på Språktidningen eller köper lösnummer får du ett erbjudande om att köpa boken i 3/2016 som utkommer den 23 mars.

    Redaktionen

    0 kommentarer
  • Daniel Tammet kommer till Stockholm den 12 mars klockan 10 för en föreläsning i Estniska huset. Där kommer han att berätta hur det är möjligt att lära sig ett språk på en vecka. Inträdet kostar 100 kronor och det är nödvändigt att förhandsboka plats. Mer information finns hos Sverigeesternas förbund, som arrangerar föredraget.

    Språktidningen berättade förra året om Daniel Tammet och hur han lärde sig isländska på bara en vecka. Han är en av få i världen som lever upp till den vetenskapliga definitionen av en polyglott, vilket innebär att en person lärt sig minst sex språk på hög nivå efter puberteten. Daniel Tammet har dessutom skapat flera egna språk.

    Sigríður Kristinsdóttir, universitetslärare i isländska som andraspråk, var den som undervisade Daniel Tammet i isländska. Trots att hon varje år möter hundratals mycket begåvade och motiverade studenter berättade hon om hur hon aldrig haft någon elev som Daniel Tammet. Hon beskrev det som att han sög in sig språket som en dammsugare.

    Anders

    Foto: Jurvets/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • Illegal handel med djur är en verksamhet som tros omsätta mångmiljardbelopp. Djuren – främst hundar och katter – förs över gränserna utan tillstånd. Fenomenet kallas djurtrafficking.

    Trafficking definieras i Svenska Akademiens ordlista som ’olaglig människohandel'. Det handlar ofta om personer som tvingas att arbeta för låga löner eller helt utan ersättning. Förhållandena kan vara slavliknande. För att förhindra att offren ska kunna fly brukar de fråntas pass och andra identitetshandlingar.

    Syftet med djurtrafficking är att tjäna pengar. Här rör det sig om djur som förs över gränserna utan tillstånd. Ofta handlar det om hundar och katter som fötts upp under usla förhållanden i så kallade valpfabriker. Genom att dölja ursprunget kan hundvalpar, kattungar och andra djur säljas med stor förtjänst. De illegalt införda djuren lockar många köpare eftersom de kostar mindre än motsvarande djur hos etablerade uppfödare.

    Nyligen rapporterade TT att den illegala handeln med husdjur beräknas uppgå till omkring 5 miljarder kronor om året. För att försvåra djurtrafficking vill EU införa märkning och som gör det möjligt att spåra djurens ursprung:

    Ligorna som lever på djurtrafficking riskerar låga straff men kan göra enorma vinster. Djuren far ofta illa.

    Men det finns flera typer av djurtrafficking. Aftonbladet berättade redan 2011 om illegal handel med vilda djur:

    Djurtrafficking är vanligt i Somalia och köparna till de utsatta djuren finns bland annat i Dubai.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Olika modersmål får inte människan att uppfatta musik på olika sätt. Trots att modersmålet påverkar hur människan lyssnar till andra språk så överförs inte dessa mönster till musik. Det visar en italiensk forskarstudie.

    Modersmålet har hos de flesta talare en särställning. Det blir nämligen detta språk som utgör referensram för alla andra språk. När talare kommer i kontakt med främmande språk är det modersmålet som används för att hitta likheter och skillnader. Fenomenet kallas på engelska native listening.

    Modersmålets rytm påverkar hur människan uppfattar andra språk. Men den påverkar däremot inte hur människan uppfattar musik.

    I studien deltog personer med italienska, turkiska eller persiska som modersmål. Italienska kännetecknas enligt forskarna av en jambisk rytm, där en kort stavelse följs av en lång. Turkiska och persiska har däremot en trokéisk rytm, där en lång stavelse följs av en kort.

    Modersmålstalare av turkiska och persiska är alltså bekanta med rytmen i respektive språk. Forskarna anser att det är förklaringen till att italienskans rytm upplevs som främmande. På samma sätt är rytmen hos persiska och turkiska obekant för den som har italienska som modersmål.

    Toner i musiken uppfattas inte enligt samma mönster. När deltagarna lyssnade till musik tolkades den inte efter modersmålets rytm. Därmed står det enligt forskarna klart att språk inte styr upplevelsen av musik.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Republikanska presidenter i USA använder betydligt fler substantiv än demokrater när de håller tal. Skälet är att substantiv omedvetet betraktas som representanter för stabilitet och tradition. Det hävdar ett forskarlag från USA och Polen i en studie publicerad i Political Psychology.

    Konservatismen är som ideologi enligt forskarna inriktad på struktur och trygghet. Samma signaler ges av substantiv. Ordklassen symboliserar varaktighet, förutsägbarhet och tydliga definitioner. Adjektiv representerar i stället föränderlighet. Därför går ordklassen hand i hand med liberalismen.

    Så ser det teoretiska ramverket ut för forskarstudien, där såväl republikanska som demokratiska presidenters tal jämfördes med andra företrädare för samma amerikanska partier. Slutsatsen är att republikaner – som i studien betraktas som konservativa – föredrar substantiv, medan demokrater – som betraktas som liberala – använder fler adjektiv.

    En republikansk president talar därför oftare om en optimist där en demokrat hellre pratar om något optimistiskt. Den typen av val illustrerar enligt forskargruppen även republikaners förkärlek för benämningar på konkreta (ett äpple) och abstrakta referenter (en idé). Demokrater föredrar i större utsträckning beskrivningar, något som ofta görs med hjälp av adjektiv.

    Samma fenomen studerades också i Libanon och Polen. Även där tenderade konservativa att föredra substantiv medan liberaler oftare valde adjektiv. För konservativa tycks det helt enkelt som att substantiv har lite mer substans.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Svenska elever som läser gymnasiet på engelska ökar inte användningen av akademisk vokabulär på engelska mer än andra elever. Därför finns det stora möjligheter att utveckla undervisningen. Det fastslår Eva Olsson i en avhandling vid Göteborgs universitet.

    I sin avhandling har Eva Olsson undersökt 230 gymnasieelever. Ungdomar som valde ett gymnasieprogram med engelska som undervisningsspråk hade sedan tidigare goda kunskaper. Jämfört med elever som läste svenskspråkiga program talade de mer engelska på fritiden. De använde också akademisk vokabulär i betydligt större utsträckning.

    Elever på engelskspråkiga program hade även ett betydligt större intresse för språket. På fritiden exponerades de dagligen för engelska i hela två timmar mer än andra gymnasieelever.

    Undervisningen på engelska ger dock inte språkkunskaperna någon anmärkningsvärd utveckling. I stället konstaterar Eva Olsson att bägge grupperna ökar sin användning av akademisk vokabulär i samma hastighet. En skillnad är alltså att eleverna på engelskspråkiga program gör det från en högre utgångsnivå, men gapet mellan grupperna förändras inte.

    På samma sätt ligger det till med den engelska som används på fritiden. Inte heller där ökar den akademiska vokabulären i snabbare takt än bland elever som talar mindre engelska utanför skolan. Elever som använder mycket engelska har dock även här ett försprång – de hade ett mer varierat språk och kunde även bättre anpassa det till olika grader av formalitet.

    Eva Olssons slutsats är att det på engelskspråkiga program bör finnas rejäla möjligheter att vässa just undervisningen i engelska. Enbart att exponeras mer för språket räcker inte för att utveckla den akademiska vokabulär som är nödvändig för den som behöver använda engelska i arbetslivet.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Halvera bidraget till Terminologicentrum, TNC, och flytta en stor del av ansvaret för terminologifrågor till Språkrådet. Det föreslår Ingrid Strömberg i en utredning om terminologiarbetet i Sverige.

    I ett budgetförslag som lades fram hösten 2014 ville den rödgröna regeringen från och med 2016 i princip strypa bidragen till TNC. Den motivering som gavs var att det handlade om ett aktiebolag som därför av principskäl borde klara sig utan bidrag. Efter kritik mot förslaget backade regeringen. I stället tillsattes en utredning samtidigt som det ekonomiska stödet till TNC löpte vidare.

    Utredaren Ingrid Strömberg föreslår stora förändringar på terminologiområdet. Hon vill bland annat halvera de statliga bidragen till TNC. Samtidigt ska Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen, ta huvudansvaret för utvecklingen av terminologi. Det medför att det i stället för näringsdepartementet blir kulturdepartementet som ansvarar för frågorna. Dessutom efterlyser Ingrid Strömberg tydligare riktlinjer för terminologiarbetet.

    Även Ingrid Strömberg anser att TNC som ett aktiebolag är för beroende av statliga bidrag. I dag består drygt hälften av TNC:s intäkter av just bidrag. Men hon lyfter också fram vad hon anser är brister med TNC:s arbete.

    Ingrid Strömberg hävdar att TNC saknar koppling till forskning och har få kontakter med det privata näringslivet. Inte heller tar TNC tillräckligt ansvar för samordningen av terminologiarbetet mellan olika myndigheter. Däremot finns en arbetsrelation med Språkrådet, där frågor rörande terminologi i regel delegeras till TNC.

    Detta vill alltså Ingrid Strömberg ändra på. Språkvård och terminologi är enligt utredningen så närstående att det framstår som oproblematiskt att flytta ansvaret till Språkrådet. Där är dock resurserna för terminologiarbete ytterst begränsade. I utredningen nämns inget om höjda anslag till Språkrådet om ansvarsflytten skulle bli verklighet.

    En del av de påståenden som görs i utredningen förefaller märkliga eller till och med felaktiga. TNC är långt ifrån det enda aktiebolaget i Sverige som till stor del finansieras av statliga bidrag. Om principen skulle tillämpas konsekvent borde regeringen rimligtvis strypa bidragen till exempelvis Dramaten och Kungliga Operan.

    Att TNC saknar stark forskningsförankring är också en slutsats som går att ifrågasätta. TNC samarbetar med flera nordiska universitet och svarar till och med för utbildning i terminologi.

    I utredningen dras inte heller någon tydlig linje mellan språkvård och terminologi. Visst kan områdena sägas vara närstående, men att sätta likhetstecken mellan dem är definitivt att gå för långt. Om terminologiansvaret ska flyttas till Språkrådet behövs ny kompetens där – och den finns i dag främst samlad hos TNC.

    I ett yttrande riktar Språkförsvaret kritik mot flera av Ingrid Strömbergs förslag. Ansvarsflytten riskerar att bli ”en byråkratisk skenlösning” om inte Språkrådet får resurser att bygga upp en egen kompetens i terminologi. Språkförsvaret ifrågasätter kritiken gällande bristande samordning. Själva nyckeln till ett framgångsrikt terminologiarbete är just samordning. Vidare skriver Språkförsvaret att utredningen tycks vara ett försök att i efterhand rättfärdiga de nedskärningar som regeringen ville göra redan 2014.

    I yttrandet från TNC framgår det att tydligare riktlinjer för verksamheten skulle välkomnas. Samarbetet med Språkrådet beskrivs som gott och välfungerande. Däremot anser inte TNC att det inom Institutet för språk och folkminnen finns den kompetens inom terminologi som är nödvändig för en ansvarsflytt. Med minskade bidrag till TNC riskerar terminologiarbetet att bli lidande eftersom det sprids ut på fler inblandade med var för sig små resurser.

    Här kan du läsa mer om TNC.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • En fredsring är ett sätt att visa solidaritet med en utsatt grupp. Den bildar ett symboliskt skydd mot angrepp baserade på exempelvis religionstillhörighet.

    Det senaste året har det på många håll i Norden tagits initiativ till fredsringar. Det handlar om en manifestation där människor tar varandras händer och formar en ring runt ett objekt. Initiativen har kommit efter attacker riktade mot till exempel flyktingboenden och synagogor. En fredsring fungerar som ett symboliskt försvar för den utsatta grupp som finns i lokalerna.

    Så här skriver Sydsvenskan inför en planerad manifestation i Lund:

    En fredsring ska bildas runt flyktingboendet på Odarslövs skola. Den målsättningen har några Lundabor bakom en manifestation som ska vara en reaktion mot den senaste tidens bränder på flyktingboenden i landet.

    Förra året deltog statsminister Stefan Löfven när en fredsring bildades runt synagogan i Stockholm. Svenska Dagbladet rapporterade om händelsen:

    Hundratals människor bildade en fredsring runt synagogan i Stockholm på fredagseftermiddagen. Manifestationen var ett initiativ för att mot motverka extremism och antisemitism.

    Fredsring är belagt i svenskan sedan 2004. Ordet användes dock bara några få gånger i skrift innan det förra året fick ett större genomslag.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ordet som bäst tog pulsen på 2015 i Danmark var flygtningestrømme. Vinnaren utsågs av en jury där Danmarks Radio och Dansk Sprognævn fanns representerade. Till årets nyord utsågs fredsring.

    Det var åttonde året i följd som årets ord korades på detta sätt. Juryn fick in 326 förslag från allmänheten. Av dessa valdes elva ut till finalrundan, där alltså flygtningestrømme var juryns favorit.

    Flygtningestrømme var enligt ett pressmeddelande det ord som bäst kännetecknade 2015. I Danmark såväl som övriga Europa har bilder på flyktingar som vandrar längs vägarna varit ett ständigt inslag i nyhetsrapporteringen:

    I begrundelsen for at vælge netop ”flygtningestrømme”, lød det blandt andet, at ordet danner store billeder oppe i folks hjerne om, hvad der skete i Danmark og Europa i 2015 – et år, som mange blandt andet vil huske for de mange mennesker, som gik på motorvejene.

    Juryn passade även på att utse årets nyord. Valet föll på fredsring, en solidaritetsaktion som uppstod efter terrordådet mot en synagoga i Köpenhamn. Inte sällan var muslimer tongivande i dessa initiativ.

    Dansk sprognævn presenterade dessutom en nyordslista. Där fanns ord som brexit, deleøkonomi, hævnporno, nonbinær och sengepraktik.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Klimatfrågor och åtgärder mot den globala uppvärmningen diskuterades flitigt i Norge under 2015. Därför har det grønne skiftet utsetts till årets ord. Bakom utnämningen står norska Språkrådet och Gisle Andersen, professor i engelska vid Norges handelshøyskole.

    Även i Sverige talas det ibland om det gröna skiftet. Än så länge är dock inte användningen lika utbredd som i Norge. Det handlar om ett översättningslån från engelskan. Det fick stort genomslag i samband med parlamentsvalet i Kanada 2008. Då föreslog Stéphane Dion, dåvarande ledare för Kanadas liberala parti, ett system för grön skatteväxling som han kallade the green shift (tournant vert på franska).

    Andra ord som lyfts fram på Språkrådets topplista har även de sitt ursprung i samhällsdebatten och nyhetshändelser. Oljesmell är resultatet av de sjunkande världsmarknadspriserna på olja, något som i Norge orsakat arbetslöshet, minskade skatte- och exportintäkter och ett rejält kursras för den norska kronan. Utslippsjuks var ett ord som myntades när det uppdagades att Volkswagen-koncernen manipulerat utsläppsvärden för en lång rad bilmodeller.

    Flyktingkrisen representeras av två ord på listan. En asylbaron är en person som tjänar stora pengar på att i stor skala hyra ut bostäder åt asylsökande. Flyktingdugnad är de frivilliga insatser som görs av bland annat privatpersoner för att hjälpa flyktingar.

    Här hittar du hela listan över 2015 års ord i Norge.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg