Prenumerera på bloggen
  • Vad betyder att gå bärsärk? Det undrar Jörgen Lindow i Tumba i ett brev till Språktidningen. Få företeelser är så mytomspunna som bärsärkagång.

    Bärsärkagång betyder ’våldsam framfart under raseriutbrott’. Både bärsärkagång och bärsärk är belagda i svenskan sedan 1672. Långt tidigare användes orden i islänningasagorna (berserksgangur respektive berserkur i moderniserad stavning). Bärsärk, ’kämpe som är gripen av oemotståndligt raseri’, har förmodligen den ursprungliga betydelsen ’man klädd i björnskinn’. Isländskans berserkur är troligen bildat till ber- ’björn-’ och serkur ’särk, skjorta’.

    Under det sena 1700-talet spreds i Sverige teorin om att den nordiska forntidens bärsärk åt röd flugsvamp före strid. En mindre dos av den giftiga svampen skulle ge mod och skapa raseri. Myten konstruerades underligt nog i upplysningens anda. Syftet var att förklara det ursinne och den råstyrka som vissa kämpar kunde visa upp. Kanske hade mjödet spetsats med flugsvamp?

    Föreställningen lanserades 1784. I dag har den teorin avfärdats helt och hållet – men röd flugsvamp heter på isländska berserkjasveppur (ordagrant ’bärsärksvamp’). Namnet introducerades först 1913 i en lärobok skriven av botanikern Stefán Stefánsson. Uppenbarligen var han bekant med myten om den giftiga svampens effekter. Samtidigt klassade han flugsvampen som en utländsk art. Det dröjde ända till 1959 innan de första exemplaren hittades på Island. Då varnade dagstidningarna för den giftiga svampen.

    På Island finns flera geografiska namn med kopplingar till bärsärkar. Mest känd är Berserkjagata som går genom Berserkjahraun, det handlar alltså om en gångväg genom ett lavafält. Stigen ska ha röjts av två bärsärkar. Händelsen omtalas i Heidarvigasagan, en av de äldsta islänningasagorna.

    I själva verket tros några av de första generationerna som bosatte sig på ön själva ha röjt vägen genom lavan. Berserkjahraun ska enligt denna teori ha kallats så eftersom lavaområdet på sina håll inte var täckt av någon växtlighet. Här skulle ber betyda ’naken, bar’.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Först skulle hon bli staty som en symbol för folkligt motstånd mot nazism. Sedan skulle hon inte bli det eftersom det enligt kommunpolitiker i Växjö kunde uppfattas som en hyllning av våld riktat mot politiska motståndare. De senaste veckorna har debatten om väsktanten varit intensiv.

    I april 1985 samlades medlemmar av Nordiska rikspartiets Riksaktionsgrupp, RAG, för att hålla ett torgmöte i Växjö. Men mötet gick inte som planerat. De numerärt underlägsna nazisterna blev bortjagade av lokalbefolkningen.

    En av de Växjöbor som tog ställning mot nazismen var den då 38-åriga Danuta Danielsson. Med full kraft slog hon sin handväska i bakhuvudet på en av nazisterna. Ögonblicket förevigades på bild av fotografen Hans Runesson. Den dramatiska bilden fick snabbt spridning även utanför Sveriges gränser. Danuta Danielsson blev så småningom känd som väsktanten.

    Med fotot som inspirationskälla gjorde konstnären Susanna Arwin en skulptur av väsktanten. Kulturnämnden i Växjö ville först se samma motiv som staty på Stortorget. Men efter en tid ångrade sig nämnden med motiveringen att statyn skulle kunna betraktas som våldsbejakande.

    Kommunpolitikernas kovändning fick många att höja på ögonbrynen. På flera platser i landet dök det upp väsktanter, alltså statyer av kvinnor som försetts med en handväska. Nerikes Allehanda rapporterade att flera sådana aktioner skett i Bergslagen:

    Statyn Leda och Svanen såg inte riktigt ut som vanligt i går morse. Då hade aktion väsktant nått även Lindesberg. ... Uppmaningar om att skapa fler "rondelltanter" i landet har nu också nått Lindesberg där Leda på Oscarstorget på lördags morgonen hade fått en väska hängande om halsen. Och redan under fredagen fanns en väska på statyn på Nora torg.

    GT berättade att lokalpolitiker i Uddevalla i stället för kungastatyer hellre ville ha en väsktant, och på Twitter kallades väsktanten för ”den nya rondellhunden”.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Under kulturrevolutionen präglades kinesisk litteratur av kollektiva värderingar. I takt med att Kina blivit mer individualistiskt har författare börjat använda ord som återspeglar den nya mentaliteten. Det visar en studie publicerad i International journal of psychology.

    De stora förändringarna i det kinesiska samhället har sin motsvarighet i litteraturen. Den slutsatsen drar forskare vid University of California i Los Angeles efter att ha analyserat vilka ord som förekommer i 277 189 böcker skrivna på kinesiska. Samtliga gavs ut i Kina mellan 1970 och 2008.

    För att undersöka vilka värderingar som förekom i verken sammanställde forskarna en lista på 16 ord. Hälften av dessa ord, som lydnad, kollektiv och ge, länkades till ett planekonomiskt samhälle där gemenskap eftersträvades. Den andra halvan bestod av ord som talangprivat, välja, självbestämmande och tävla. De klassades som typiska för ett marknadsekonomiskt samhälle med större fokus på individen.

    Under kulturrevolutionen, som varade fram till 1976, var ordet kollektiv vanligt. Efter de ekonomiska reformer som infördes 1978 – och som utgjorde det första steget mot ett mer marknadsorienterat samhälle – har användningen minskat. Andra ord som ökat med åren är innovation, välja, tävla, privat och självbestämmande. Däremot minskade användningen av hjälpa och offra.

    Särskilt anmärkningsvärt är enligt forskarna att lydnad år 1970 förekom tre gånger så ofta som självbestämmande. År 2008 var förhållandet det motsatta.

    Mönstret var dock inte entydigt för alla ord som undersöktes. Exempelvis ökade användningen av ge under hela perioden, men uppsvinget var inte lika kraftigt som för de ord som kopplades till individualism.

    Forskarna hoppas kunna genomföra motsvarande studie med litteratur på ryska, franska och spanska för att se om samma trender finns där.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det handlar inte bara om vad du skriver, utan om hur du skriver det. Forskare vid Cornell university, USA, har studerat vilka inlägg som får störst spridning på mikrobloggen Twitter. Det visar sig att formuleringarna är avgörande för spridningen.

    Med hjälp av ett datorprogram har amerikanska forskare identifierat faktorer som bidrar till att inlägg på Twitter får stor spridning. De har också utvecklat ett program som jämför spridningspotentialen hos två olika inlägg.

    Här är några av de faktorer som enligt forskarna bäddar för framgång:

    • Den som länkar till andra webbplatser bör skriva något om dem för att få följare att klicka på länkarna.
    • Var inte blyg utan be följare att sprida meddelandet – ord som pls, plz, please och retweet förekommer ofta i inlägg med stor spridning. Andra ord som kännetecknar populära inlägg är bland annat breaking, official, world, god och new. Funkar fint gör även bieber, butt, teen, fans och sale. Mindre spridning får inlägg som innehåller ord som debate, last, update och sorry.
    • Använd en stil som du känner dig trygg med och som matchar läsarnas sätt att skriva. Det är viktigt att använda rätt tonläge.
    • Informativa inlägg får ofta större spridning eftersom följare ser ett socialt värde i att sprida dem vidare.
    • Formulera inläggen som om de vore tidningsrubriker.
    • Använd ord som i ögonblicket förekommer i andra inlägg med stor spridning. Då ökar sannolikheten för att ditt inlägg kan haka på ett hett ämne.
    • Välj ord som beskriver positiva eller negativa känslor. Känslofyllda inlägg når i regel längre än texter i neutral ton.
    • Hänvisa till andra personer än dig själv. Det bidrar till att skapa en känsla av att det du säger är allmängiltigt.
    • Använd gärna tredjepersonspronomen (han, hon, hen och så vidare). Andra person (du, ni, dig, er) fungerar aningen bättre än första person (jag, vi, mig, oss).
    • Använd generaliseringar.
    • Krångla inte till språket.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Association for Computational Linguistics.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som talar ett annat språk än sitt modersmål förlitar sig inte bara mer på gester, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Framför datorn använder den också mer smilisar. Det visar en studie under ledning av Cecilia Aragon vid University of Washington.

    Tillsammans med andra forskare har Cecilia Aragon analyserat chattloggar där 30 amerikanska och franska astrofysiker konverserar om ett gemensamt projekt. Totalt handlar det om nästan en halv miljon meddelanden som sträcker sig över ett par års tid.

    Diskussionerna mellan franska och amerikanska forskare skedde på engelska. De franska astrofysikerna hade mycket goda kunskaper i engelska, men i vissa situationer blev det uppenbart att engelska var det något svagare språket.

    Tidigare forskning visar att en tvåspråkig person oftare använder gester, kroppsspråk och ansiktsuttryck när den talar det språk som inte är modersmålet. De hjälper helt enkelt till att fylla de små kompetensluckor som finns i språk nummer två. Samma mönster finns enligt Cecilia Aragon även på nätet. Där är det i stället smilisar som får hjälpa till.

    De franska astrofysikerna använde smilisar betydligt oftare än sina amerikanska kollegor. Däremot minskade antalet smilisar när de franska astrofysikerna chattade med varandra på sitt modersmål.

    Studien presenterades under vetenskapskonferensen AAAS.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • På Ture Sventons tid fanns det bara temlor. Men de senaste åren har semmelkreativiteten exploderat. Hur många varianter som faktiskt har någon framtid – såväl bland konsumenterna som bland språkbrukarna – återstår att se. Att döma av hur mycket det skrivits om olika semmelinnovationer tycks semmeltårtan, wrapsemlan och hemlan ligga bra till.

    Hemlan är lite hemlig av sig. Allt om mat berättar att den görs på traditionella ingredienser. Bullen gröps ut och proppas full med mandelmassa och grädde. Utanpå ser det dock ut som en slät bulle utan fyllning.

    Wrapsemlan föddes enligt Nöjesguiden för den som vill kunna avnjuta bakverket i farten utan att kladda omkring med fyllningen. Här kavlas degen ut så tunt att den kan rullas ihop. Därefter fylls den med grädde och mandelmassa.

    Korv med bröd-semlan serveras enligt GT med både ”senap” och ”ketchup”. Här får bullen i stället formen av ett korvbröd som fylls med mandelmassa, grädde, pikeringsgelé (som ska föreställa ketchupen) och vaniljkräm (som ska symbolisera senapen).

    Mer förrädisk är skagensemlan. GT rapporterar att den ser ut som en traditionell semla, men mandelmassan har fått ge plats åt skagenröra med räkor och grädden har ersatts av crème fraiche med limesmak.

    Rawfoodsemlan bjuder också på många ovanliga inslag. En tumregel är att ingen ingrediens får ha hettats upp till mer än 47 grader. Grädden är gjord på kasjunötter och päron. Ingredienserna till degen är bland annat linfrön, kokosfett, mandlar och dadlar, skriver GT.

    Allt om Stockholm berättar om Elvissemlan, en variant inspirerad av Elvismackan med jordnötssmör, banan och sylt, och semmeltårtan, en semla stor nog att räcka åt tio personer, och ytterligare några underliga varianter.

    Sydsvenskan låter läsarna frossa i påhitt som semmeltiramisù, budapestsemla, semlemacka och tacosemla. Och så finns det en mängd semlor uppkallade efter en särskiljande ingrediens – som blåbärssemla, chokladsemla, lakritssemla och nutemla (fylld med Nutella).

    Kärt bakverk har onekligen många namn. Har du någon favorit?

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Personer som är besvikna på en restaurang uttrycker sig på samma sätt som en person som drabbats av ett trauma. Nöjda matgäster associerar däremot gärna till sex. Det berättade Dan Jurafsky, professor i lingvistik och datorvetenskap vid Stanforduniversitetet, under helgens AAAS-vetenskapskonferens i San Jose, USA.

    Dan Jurafsky har analyserat 900 000 recensioner på Yelp, en sajt och app där användarna ger omdömen om bland annat restauranger. När han tittade på språket hos användare som gett det låga betyget en stjärna såg han dels att de använde imperfekt i högre grad, dels att restaurangbesöken skildrades som något som de utsatts för av en tredje part – till exempel en kypare som låter någon vänta eller inte möter blicken.

    – När någon skriver en negativ recension skulle man kunna tänka sig att de skulle skriva om hur dålig maten var, att den var flottig eller att den var dåligt tillagad. Men i stället fann vi att enstjärniga recensioner på Yelp använde väldigt specifikt språk. Det var i imperfekt snarare än presens och recensenterna använde många pronomen och nämnde andra människor och negativa ord som terrible och awful. Dessutom var pronomenen ofta första person plural: vi, oss och våra, sa Dan Jurafsky.

    – Tidigare forskning visar att precis den konstellationen av språkliga särdrag karaktäriserar hur folk skriver efter att de har blivit traumatiserade. Om du tittar på blogginlägg efter 11 september-attackerna eller studenter som skriver en uppsats efter en olycka på campus, så använder de exakt den sortens språk. De distanserar sig själva genom att förlägga händelsen i imperfekt och de använder första person plural. Det är något hemskt som har hänt, men det hände oss som grupp och vi ska ta oss igenom det här tillsammans. Det här att kollektivt ta sig igenom ett lidande finns även i de negativa restaurangrecensionerna. De talar inte om maten utan om ett litet trauma som de drabbats av.

    När en billig restaurang fick högt betyg användes gärna uttryck som relaterade till beroende. När en dyr restaurang hyllades gick associationerna till sex.

    – Om du gillar en väldigt dyr restaurang så använder du ord som orgasmic, sensual och sexy. Min favoritfras är a very naughty deep fried pork belly. Ju dyrare restaurang, desto mer sannolikt är det att du beskriver maten i sexuella termer, sa Dan Jurafsky.

    – Ju billigare restaurangen var, desto oftare stötte vi på ord som crave, drugs, crack och heroine. De känner skuld över att gilla den här billiga maten, som pommes frites, pizza och choklad, och droger är något dåligt. Men genom att dessutom säga att du är beroende och känner ett sug efter choklad, så lägger du verkligen ansvaret på maten. Det är inte mitt fel utan jag var tvungen att äta den här muffinsen; jag är beroende. Det är ett sätt att flytta ansvaret från sig själv till maten.

    Studien är publicerad i tidskriften First Monday. Läs mer om Dan Jurafskys forskning och språket på restaurangmenyer i Språktidningen 2/2015.

    Jonas Mattsson

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Dåliga resultat i ett läsförståelsetest vid lärarutbildningens början säger inget om hur studenterna kommer att klara utbildningen. Trots en svag början finns det många som klarar sig utmärkt. Frågan är därför om den här typen av prov bör användas som urvalsinstrument. Det skriver Christine Lalander, universitetsadjunkt vid Institutionen för språkdidaktik på Stockholms universitet, i en licentiatuppsats.

    År 2008 började 137 studenter utbilda sig till lärare i svenska och engelska vid Stockholms universitet. Av dessa deltog 97 i Christine Lalanders studie. Vid utbildningens början fick de göra ett diagnostiskt prov som testade deras läsförståelse. Fyra av texterna var på svenska och två på engelska. Texterna hade lix-värden mellan 36,37 och 47,13 – vissa var alltså ganska svåra.

    Den genomsnittliga studenten fick 16,7 av totalt 30 poäng på provet. Studenter i åldern 22 till 26 år var de som lyckades bäst med ett snitt på 17,8 poäng.

    Ett och ett halvt år senare fanns bara 48 av de 97 studenterna kvar på utbildningen. Övriga hade antingen hoppat av eller tagit en paus. En majoritet av avhopparna hade resultat under medel på testet i läsförståelse.

    Christine Lalander kunde konstatera att det inte fanns något samband mellan svaga resultat på provet i läsförståelse och svaga utbildningsresultat. Däremot hade de studenter som klarade lästestet bäst i regel något bättre betyg.

    I dag har det diagnostiska lästestet skrotats. Christine Lalander anser att studien väcker frågor om betydelsen av antagningsprov. Eftersom de riskerar att sålla bort kandidater som skulle kunna klara studierna utmärkt och bli goda lärare bör de åtminstone kompletteras av exempelvis intervjuer. Samtidigt skulle avstämningar kunna införas vid olika tidpunkter – där studenterna måste ha uppfyllt vissa mål – för att säkra att ingen går ut utbildningen utan tillräckliga kunskaper.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    5 kommentarer
  • Den som talar flera språk flytande stänger aldrig av något av dem. I stället finns de hela tiden i bakgrunden fast talaren inte är medveten om det. Därför behöver heller inte hjärnan anstränga sig lika mycket när den arbetar. Det visar en amerikansk studie publicerad i tidskriften Brain and Language.

    Med minst två lika starka språk fungerar hjärnan som ett stoppljus, där ett språk får grönt ljus medan de andra får rött. De ständiga besluten om vilket språk som ska användas och vilket som får vila gör enligt forskarna att hjärnan hela tiden måste utföra kognitiva uppgifter. Denna flerspråkighet trimmar hjärnan och gör att den behandlar information mer effektivt än vad enspråkiga gör.

    I studien deltog 35 personer. Av dessa talade 17 deltagare både spanska och engelska, medan övriga 18 enbart talade engelska. I testet fick de lyssna till ord. För varje ord fick de se fyra bilder, där de skulle matcha ordet med bilden. Det fanns bara en korrekt matchning. Inte sällan föreställde de övriga bilderna föremål som uttalades nästan på samma sätt som det ord deltagarna fått lyssna till.

    Samtidigt studerades aktiviteten i hjärnan med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi, en typ av röntgen som mäter responsen vid neurologisk aktivitet. När de enspråkiga utförde uppgifterna i testet strömmade mer syre eller blod till det område i hjärnan där informationen hanterades. Hjärnan fick alltså jobba mer än när de flerspråkiga hanterade samma information. Hos de flerspråkiga krävdes mindre ansträngning.

    Forskarnas förklaring till skillnaden är att flerspråkiga är vana vid att filtrera information eftersom de ständigt väljer mellan olika språk. Därför sker processen smidigare än hos enspråkiga som inte ställs inför liknande val lika ofta.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Lässvårigheter och bristande hörförståelse i årskurs 2 innebär i regel svårigheter att klara de nationella proven i årskurs 3. Genom att tidigt identifiera barn som riskerar att inte klara målen i grundskolan finns större möjligheter att ge dem stöd. Det skriver Maria Levlin i en avhandling vid Umeå universitet.

    Varje år lämnar tusentals elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. I de nationella prov som genomfördes våren 2014 klarade 77,1 procent av tredjeklassarna samtliga delprov i svenska. I matematik var motsvarande siffra 64,7 procent och i svenska för invandrare 54,3 procent.

    Elever som i årskurs 2 har lässvårigheter har enligt Maria Levlin ofta problem även med hörförståelse. När det i årskurs 3 blir dags för nationella prov i svenska finns det ett starkt samband mellan resultaten och dessa svårigheter. Men kopplingen gäller inte bara svenska. Bristande hörförståelse förutsäger även svaga resultat i det nationella provet i matematik.

    I studien deltog 44 elever. I årskurs 2 testades deras språkförståelse och läsförmåga. Utfallet jämfördes sedan med resultaten i nationella proven i årskurs 3.

    En stor andel av de elever som fick underkänt i de nationella proven hade identifierats under de tester som Maria Levlin utförde året innan. Särskilt tufft var det för elever med sviktande läsförståelse. Därför föreslår Maria Levlin att läsförmåga och språkförståelse bör testas i andra klass. Då finns det möjlighet att ge elever extra stöd inför de nationella proven så att deras chans att klara kraven förbättras.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg