Prenumerera på bloggen
  • När jag berättar för någon att jag ägnar mig åt keramik känner jag mig kraftigt begränsad av svenska språket. Det gör jag aldrig annars – det är på svenska jag vanligtvis har förmåga att uttrycka mig djupt och exakt. Därför blir jag så frustrerad när mitt modersmål haltar just när jag ska berätta om något av det mest förekommande i mitt liv.

    Framför allt saknar jag ett övergripande verb. Tänk så enkelt att kunna säga ”nu går jag och keramikar” på samma sätt som jag kan gå för att snickra, baka eller meka utan att behöva precicera vilken teknik eller vilket verktyg jag tänker använda. Det är enkelt att skapa verb på svenska, men i det här sammanhanget har vi inte fått till det. Jag skrev ett inlägg om detta på ett keramikforum på nätet. En person svarade att hon säger ”jag går och lerar”, men det funkar bara i den närmaste bekantskapskretsen påpekade hon.

    Ett övergripande verb för keramikerns göromål behövs så mycket mer som det dessutom saknas ännu fler verb. Låt mig ge ett exempel genom en dialog mellan mig (A) och valfri icke keramikinsatt person (B):

    A: Jag har en keramikverkstad.

    B: Åh! Det verkar så roligt att dreja!

    A: Oftast använder jag andra tekniker...

    Nu står jag inför ett problem: B föreställer sig att alla keramiker drejar, men jag har själv inga vettiga verb att använda för det som inte är drejning. Jag brukar förklara att jag mest ”kavlar och skulpterar”, men båda dessa ord leder B:s tankar åt fel håll (se den bifogade bilden av ett av mina ”kavlade och skulpterade” föremål). Alternativet ”jag bygger föremål av kavlade lerplattor” fick jag idag som användbart men lite omständligt förslag på keramikforumet.

    På engelska skulle jag kunna prata om ”slab building”, vilket åtminstone är mer relevant än svenskans ”kavling”. Kavlingen är bara en förberedelse av materialet, precis som att snickaren hyvlar plankan innan hen börjar skapa något av den. Först när jag har en jämn och slät lerplatta börjar den kreativa processen, byggandet.

    Som språknördig keramiker tycker jag förstås att det här är en jätteintressant språkfråga. Ser vi till hantverkshistoria kan jag till viss del förstå att dreja blev ett sammanfattande ord för att tillverka bruksföremål av lera – en gång i tiden fanns det ju många krukmakare, och en krukmakare måste vara skicklig på att dreja. Men även krukmakaren måste ju ändå göra annat än dreja innan föremålet är färdigt, till exempel beskicka (vilket betyder finputsning av det drejade föremålets botten), dra handtag, dekorera (som i sig innebär en mängd olika tekniker), glasera och bränna. Ändå finns det inget verb som sammanfattar alltihop.

    Snickaren snickrar, målaren målar, bagaren bakar men krukmakaren måste gå in på detaljer.

    Själv är jag definitivt ingen krukmakare, jag är keramiker. Vad gör en keramiker, om vi nu inte hinner gå in på detaljer?

    Anna Holmberg Björk

    som delar sitt liv mellan att vara verksamhetsutvecklare i Göteborg och keramiker i jämtländska Hammarstrand

    3 kommentarer
  • Oliver och Olivia var de populäraste namnen för nyfödda i England och Wales förra året. Bägge var överst på förnamnstoppen även 2016. Det visar statistik från Office for national statistics.

    Redan 2013 tog Oliver över som det vanligaste namnet för nyfödda pojkar i England och Wales. Förra året fick Oliver 6 259 bärare. Avståndet ner till tvåan Harry med 5 031 nya bärare var alltså ganska stort. Trea var George som gavs till 4 929 nyfödda pojkar.

    För andra året i följd var Olivia det populäraste flicknamnet med 5 204 nya bärare. Därefter följde Amelia med 4 358 nya bärare och Isla med 3 373 bärare. Just Isla är en av de senaste årens främsta klättrare bland flicknamnen. Så sent som 2007 fanns Isla bara på plats 65.

    Variationen är större bland flickor än bland pojkar. Under 2017 föddes 331 035 flickor som tillsammans gavs totalt 35 475 olika namn. Antalet födda pojkar var 348 071 – men de delade bara på 28 222 olika namn.

    Anders

    1 kommentarer
  • Hela 42 procent av finlandssvenska ungdomar har någon gång behandlats dåligt just för att de talar svenska. Vanligast är att de uppmanas att tala svenska. Det visar Den finlandssvenska ungdomsbarometern som sammanställs av tankesmedjan Magma.

    Vid årsskiftet var det 5,24 procent av befolkningen i Finland som hade svenska som modersmål. Andelen svensktalande har länge varit på tillbakagång. De senaste åren har det också skrivits en hel del om negativa attityder till svenska och svensktalande. Yle har exempelvis samlat in vittnesmål från svensktalande som gäller allt från usel service till trakasserier.

    Bland finlandssvenskar i åldern 15 till 19 år är det 42 procent som uppger att de behandlats dåligt på grund av att deras modersmål är svenska. Av dem som drabbats är det 61 procent som uppmanats att tala finska, 51 procent som utsatts för glåpord, 9 procent som hotats med fysiskt våld, 3 procent som blivit offer för fysiskt våld och 2 procent som utsatts för näthat.

    Det är vanligare att flickor behandlas dåligt – men det är i större utsträckning pojkar som utsätts för direkta hot om våld. Ofta är det okända vuxna som ligger bakom kränkningarna.

    Bara 32 procent svarar att de tror att det kommer att vara lättare att leva som svensktalande i Finland om tio år. Och hela 89 procent säger att det är viktigt att tillhöra en svenskspråkig gemenskap. Vidare är det 60 procent som upplever att de tillhör en minoritet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Integrationsskuld skapas när personer bott i Sverige i flera år utan att komma in på arbetsmarknaden. Denna skuld sägs ha ökat i takt med de senaste årens flyktinginvandring.

    De ekonomiska konsekvenserna av brister i integrationspolitiken diskuteras ofta. Inte minst var det ett ämne som debatterades mycket under valrörelsen. Många politiker hittade där olika förklaringar till att arbetslösheten är högre bland personer födda i utlandet.

    Allt oftare talas det nu om integrationsskuld, ett ord som är belagt i svenskan sedan 2015. Då var det kommunpolitiker i Eskilstuna som diskuterade vad som behövdes i form av statliga bidrag för att integrationen skulle fungera. Sveriges Radio rapporterade att företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet ansåg att integrationsskulden i kommunen redan var stor:

    Det är bra att människor vill bo i Eskilstuna, men det förutsätter att människor kommer in i samhället, har en fungerande utbildning för vår arbetsmarknad och att man försörjer sig själv i rimlig takt. Idag går det för långsamt. Människor halkar efter och det skapas en ”integrationsskuld” som vi har att hantera. Om inte detta lyckas bidrar det till trångboddhet, sociala- och ekonomiska skillnader, kulturella motsättningar och missförstånd.

    Integrationsskuld används för att beskriva ett samhälleligt tillkortakommande. Sverige kan alltså sägas stå i skuld till den som inte har fått tillräckligt goda förutsättningar för att komma in på arbetsmarknaden.

    I Expressen skriver Anna Dahlberg om integrationsskuld i relation till dagens invandring:

    Med tanke på den stora integrationsskuld som har byggts upp under de senaste åren är dagens höga migrationsnivå ohållbar. Nästa regering måste därför kunna säkerställa att Sverige för en stram migrationspolitik under överskådlig tid.

    I en ledare i Borås Tidning koppas bostadsbrist, arbetslöshet och utanförskap till en integrationsskuld skapad av politiker som inte gjort tillräckligt:

    Men vad som samtidigt skett sedan Bosnienkrisen är att Sverige inte tagit sitt ansvar som integrationsland. Sverige – och där är samtliga partier i riksdagen skyldiga – har byggt upp något som bör beskrivas som en integrationsskuld. Om detta är nog alla i dag eniga.

    Arbetet berättar om en presskonferens med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tidigare i år. Statistik visar att det går allt snabbare att etablera sig i Sverige. Men hon ser fortfarande behov av insatser:

    Vi har en integrationsskuld, många som kom hit för över tio år sedan har inte kommit in på arbetsmarknaden och där måste vi göra mer, säger Ylva Johansson.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss får du en möjlighet att testa din ordkunskap. Vi har valt ut tolv ord från Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Några av dem tror vi är ganska lätta – andra är nog betydligt svårare. Din uppgift är att lista ut vad orden betyder. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Bara 3,4 procent av svenskarna talar inget annat språk än modersmålet. Inte i något annat EU-land är andelen flerspråkiga så hög. Det visar statistik från Eurostat.

    Eurostat, som är EU:s statistikorgan, låter regelbundet invånare i medlemsländerna samt ytterligare några länder svara på frågor om hur många språk de talar. Den senaste undersökningen visar att hela 96,6 procent av svenskarna i åldern 25 till 64 år talar minst två språk. Bara 3,4 procent behärskar bara ett språk.

    I Sverige är det 45,9 procent som talar ett främmande språk, 31,7 procent som talar två främmande språk och 19 procent som talar minst tre främmande språk.

    Övriga länder där över 90 procent av befolkningen kan minst ett främmande språk är Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Norge och Schweiz. Mångspråkigast är Luxemburg. Där uppger 51,2 procent att de talar minst tre främmande språk.

    Storbritannien är det EU-land som har den högsta andelen enspråkiga. Hela 65,4 procent svarar att de inte talar något främmande språk. I Albanien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Rumänien och Ungern är det också en majoritet av befolkningen som bara talar ett språk.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Premiäravsnittet av The rune cast finns nu att lyssna på. I det första programmet är Henrik Williams gäst. Där diskuterar han runskriftens ursprung.

    The rune cast är en engelskspråkig podd med Maja Bäckvall, forskare i nordiska språk vid Uppsala universitet, som programledare. Elva avsnitt är planerade. Serien handlar om runor och de människor som ristade, skrev och läste dem.

    Gäst i det första programmet är professor Henrik Williams. Förutom att avslöja en egen favorit bland runstenar talar han om hur runskriften uppkom.

    Ämnen i kommande avsnitt är bland annat traditionen bakom resandet av runstenar, amerikanska runinskrifter och dagens användning av runor.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I morgon, onsdagen den 26 september, är det premiär för Språknyheterna i Kunskapskanalen. Programledare för den nya serien är Kalle Lind.

    Ett nytt språkprogram har premiär i Kunskapskanalen i morgon, onsdag, klockan 21. Språknyheterna tar upp aktuella språkfrågor i åtta avsnitt under hösten. Förutom programledaren Kalle Lind medverkar Sara Lövestam som expert i varje avsnitt. Dessutom dyker meteorologen Nils Holmqvist upp för att ge det senaste om språk och väder.

    Gäster under programserien är bland annat kallpratsproffset Niklas Källner, komikern Al Pitcher, författaren Denise Rudberg och musikern Niklas Strömstedt. Språktidningens chefredaktör Anders Svensson är med i ett avsnitt för att diskutera språkintresset i Sverige.

    Språknyheterna går också att se på UR Play.

    Anders

    Foto: Tommy Jansson/UR

    1 kommentarer
  • I mandatpingis går platserna i en folkvald församling fram och tillbaka mellan olika partier medan rösträkningen pågår – ungefär på samma sätt som spelet kan bölja i bordtennis.

    I riksdagsvalet var det mycket jämnt mellan de två blocken. Eftersom det största blocket kan få första chansen att bilda regering hade därför den exakta mandatfördelningen stor betydelse. När valresultatet var klart hade Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tillsammans 144 mandat, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna 143 mandat samt Sverigedemokraterna 62 mandat.

    Medan rösträkningen pågick studsade några av dessa mandat fram och tillbaka mellan partierna. Det här beskrevs i en nyhetssändning i Sveriges Radio som mandatpingis. TV4 talade om hur ”mandatpingisen fortsatte under onsdagen”. Peter Akinder, politisk chefredaktör på Östra Småland, snappade upp ordet i en ledare:

    Eftersom det är så jämnt i sluträkningen av rösterna så åkte enligt nyhetsrapporteringen på onsdagen mandat fram och tillbaka. ”Mandatpingis” kallades det fyndigt för.

    När det preliminära valresultatet var klart använde Expressen en variant av samma uttryck:

    Det preliminära röstresultatet är klart. ”Pingismandatet” som studsat mellan Centerpartiet och Sverigedemokraterna sedan valnatten landade slutligen till Annie Lööfs fördel.

    Aftonbladet beskrev det slutgiltiga valresultatet på liknande sätt:

    Till slut knep Liberalerna ”pingpong-mandatet” från Moderaterna – med endast 200 röster.

    I dagsläget går det inte att betrakta mandatpingis som etablerat i svenskan. Men framtida rösträkningar med lika oviss utgång och små marginaler skulle kunna hjälpa ordet att fastna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss får du en ny chans att testa din ordförståelse. Vi har valt ut tolv svenska ord som samtliga finns i Svenska Akademiens ordlista. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg