Prenumerera på bloggen
  • Nu tar vi sommarlov med den dagliga uppdateringen här på webben. Bloggen är tillbaka efter sommaren. Men surfa gärna in varje fredag. Då lägger vi ut ett nytt kviss med kluriga svenska ord.

    Språktidningens sommarnummer delas ut till prenumeranter den här veckan och börjar säljas i butik efter midsommar. I mitten på augusti kommer vårt jubileumsnummer. I samband med att Språktidningen fyller tio år blickar vi tillbaka på några tidigare artiklar. Vi berättar om hur användningen av pronomenet hen utvecklats och om hur språkintresset i Sverige har växt. Dessutom blir det artiklar om handstilsanalys, översättning mellan skandinaviska språk och om bevingade ord som fått lånta fjädrar.

    Glad sommar!

    Patrik, Maria och Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du som vanligt tolv svenska ord. Vet du vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I Edsbyn närmar sig invånarna standardsvenskan, men i Torsby håller ortsborna hårt i den traditionella dialekten. Förklaringen är olika åsikter om språket. Om det skriver Jenny Nilsson och Anna Wistrand i Språktidningen 5/17, som delas ut till prenumeranter i veckan och finns i butik efter midsommar.

    Det som sker i Edsbyn kallas dialektutjämning. Fenomenet innebär att lokala dialekter med många specifika särdrag blir mindre särpräglade. I stället blir dialekterna i större regioner allt mer lika varandra.

    Tycker du att dialektutjämning är bra eller dåligt? Rösta här intill!

    Anders

    Illustration: Jens Magnusson

    0 kommentarer
  • Fidget spinner har inte minst bland yngre snabbt blivit ett populärt tidsfördriv. På svenska kallas detta föremål ibland stressnurra.

    Stressnurran ska ha uppfunnits redan under 1990-talet. Den består av ett kullager och tre propellrar som får den att snurra. Den har marknadsförts som ett hjälpmedel för personer som har koncentrationssvårigheter. Det engelska substantivet fidget betyder ’rastlös eller nervös person’.

    I år har stressnurran blivit populär som leksak. Den används framför allt av yngre, men även vuxna syns ofta med en stressnurra i händerna. I vissa skolor har den förbjudits under lektionerna eftersom den anses störa undervisningen. Så här skriver en rektor vid Kunskapsskolan i ett informationsbrev:

    Ett nytt mode har dykt upp på skolan. Stressnurror tar upp en hel del av studietiden. Alla skall tydligen ha dessa snurror och vi får problem med att se till att eleverna fokuserar på sina studier istället för sina snurror. Detta är rena snurren. Vi har fullt tillräckligt med arbete att utföra som handlar om undervisning. Nu får vi ägna ännu mer tid åt annat än undervisning. Det räcker med mobiltelefonproblemet. Snurrorna förbättrar definitivt inte elevernas koncentrationsförmåga.

    Än så länge är det fidget spinner som är den vanligaste benämningen. Stressnurra är en försvenskning som förekommer. Andra är bland annat handspinnare, stresspinnare och fippelsnurra. Ingen av dem är dock i dagsläget lika utbredda som fidget spinner.

    Känner du till någon annan försvenskning av fidget spinner? Kommentera gärna!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv ord. Vissa av dem kan vara ganska knepiga, medan andra är betydligt vanligare. Vet du vad orden betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Hej är svenskans vanligaste hälsningsfras. I sverigesvenskan är även tjena ganska vanligt. I finlandssvenskan är det i stället goddag som sticker ut.

    Det är språkforskarna Jenny Nilsson och Catrin Norrby som har studerat svenskans hälsningsfraser. De har analyserat inspelningar från biljettkassor i Sverige och Finland. Hej dominerar i både sverigesvenskan och finlandssvenskan – men det finns också stora skillnader.

    I de svenska biljettkassorna hälsar 73 procent av både kunder och personal med hej. Bland personalen hälsar 14 procent med hej hej, 4 procent med tjena, 3 procent med hallå och 6 procent med något annat. Bland kunderna är det tjena som är tvåa med 9 procent. Därefter följer hej hej med 5 procent, hallå med 3 procent och hejsan med 2 procent. Det är 8 procent som använder någon annan hälsningsfras.

    I de finländska biljettkassorna hälsar 82 procent av personalen med hej. Samma val gör 74 procent av kunderna. Bland personalen är det 5 procent som säger goddag, 4 procent som säger hejsan, 3 procent som säger hej hej, 2 procent som säger moj och 1 procent som säger mojn. Vidare är det 3 procent av personalen som använder någon annan hälsningsfras. Bland kunderna väljer 6 procent hej hej respektive hejsan, 4 procent goddag och 1 procent moj, mojn respektive tjena. Det är 7 procent som hälsar med någon annan fras.

    Hallå används enbart i sverigesvenskan. Goddag återfinns bara i finlandssvenskan. Tjena är betydligt vanligare i sverigesvenskan.

    Hela studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Exotiska namn som rucola, acerola och physalis är vanliga i livsmedelsbutikernas avdelningar för frukt och grönt. Men ofta finns det svenska namn som inte används lika ofta. Känner du till dessa? I detta kviss möter du tio sådana ord. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Två av tre svensklärare säger att valet mellan de och dem är ett språkriktighetsproblem. Acceptansen för dom i elevernas texter ökar bland lärarna – men i synnerhet på gymnasiet är det många lärare som inte godkänner dom.

    Catharina Grünbaum vid Svenska språknämnden gjorde 1976 en undersökning bland svensklärare om attityder till språkriktighetsfrågor. Då var det meningsbyggnad som flest lärare ansåg vara besvärligt. Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki vid Språkrådet följde upp undersökningen 2015. Inom loppet av dessa fyrtio år har lärarnas attityder till olika språkriktighetsfrågor förändrats kraftigt.

    Nu svarar 63 procent att valet mellan de och dem är besvärligt. Flera svensklärare uppger dessutom att det är den enda språkriktighetsfrågan som utgör en verklig utmaning i klassrummet. När samma fråga ställdes 1976 var det inte tillräckligt många som angav de och dem som ett problem för att den skulle få en egen kategori.

    Acceptansen för dom har ökat. Nu är det 41 procent som på högstadiet accepterar dom för de och 44 procent som accepterar dom för dem i elevernas texter. I den första undersökningen var det i bägge fallen 20 procent som inte hade några anmärkningar.

    Men bland gymnasielärarna är attityden inte lika tillåtande. I Catharina Grünbaums undersökning var det 8 procent som accepterade dom för de eller dem. Fyrtio år senare har andelen stigit till 11 procent.

    Andra språkriktighetsfrågor som i dag upplevs som mer problematiska är reflexiva och personliga pronomen (22 procent) och särskrivningar (19 procent).

    Studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    5 kommentarer
  • Den som blir sekundärkränkt känner sig kränkt trots att den själv inte omfattas av kränkningen. Det handlar alltså om ett slags ställföreträdande upprördhet.

    De senaste åren har kränkthet varit ett fenomen som diskuterats i många olika former. Samtidigt har vissa debattörer hävdat att många har för nära till känslan av att vara kränkt. Det gäller bland annat när en person gör sig till språkrör för någon eller några som känner sig kränkta, utan att själv tillhöra denna grupp.

    Detta fenomen beskrivs ofta som att känna sig sekundärkränkt. Ordet förekommer oftare i sociala medier än i dagspress. Cissi Wallin använder dock ordet i en krönika i Metro:

    För ännu är det just kvinnor som drar det tyngsta lasset i merparten av de svenska hemmen. Helt obetalt dessutom. Och så sekundärkränkt-klagas det på att svennebananfamiljer nyttjar Rut och köper städhjälp! Den dagen män generellt är lika ”duktiga” som sina fruar och kvinno-sambos på att hålla hemmet i någorlunda skick kan vi eventuellt notera det gnället som befogat.

    Den populära bloggaren Alexandra ”Kissie” Nilsson talar i ett inlägg om sekundärkränkta läsare som reagerat på ett skämt:

    Det här med att jag skojade om att jag hade fötts till en pojke då.. Är det verkligen så konstigt? Folk har i flera år försökt få mig att reagera genom att kalla mig transa hit och dit. Jag gav lite tillbaka till just dom läsarna, ingen annan. För läser ni inlägget så ser ni att jag kränker inte någon, jag försöker verkligen inte vara elak. Och jag vet att folk innerst inne vet det också, vi är idag bara sjukt sekundärkränkta.

    Nöjesguiden har en definition av sekundärkränkta. Det rör sig om personer som ”tar oerhört illa vid sig av kommentarer som visserligen inte kränker dem själva men som de menar skulle kunna kränka någon annan”.

    Sekundärkränkt är belagt sedan 2016.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    5 kommentarer
  • Här är fredagskvisset! Som vanligt är det din uppgift att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Definitionerna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg