Prenumerera på bloggen
  • I fredagskvisset sätts din ordförståelse på prov. Det gäller att lista ut vad tolv svenska ord betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Lunchbordssällskap, kafferostarassistent, rödgrönrosa. Det finns en förställning om att svenskan är ordfattigare än engelskan, men det påståendet kommer direkt på skam när man betänker svenskans oändliga möjligheter att sätta samman ord. Ta till exempel ett substantiv som lärare. Av detta kan du bilda ytterligare ett ord, engelsklärare. I engelskan blir detta i stället två ord: English teacher. I alla fall om ”vi är överens om att definitionen av ett ord är bokstäver som står mellan två mellanslag”, som min kollega Anders Svensson har påpekat. ”Den definitionen är inte självklar.” Men så här funkar i alla fall sammansättningar i svenskan – rent formellt. Sedan är det en annan fråga hur dessa sammansättningar tolkas. För betydelsen hos de sammansatta orden är inte heller självklar.

    Detta konstaterar språkvetaren Lisa Loenheim i en kommande avhandling i nordiska språk, Göteborgs universitet. Hon har undersökt hur gymnasielever med svenska som modersmål uppfattar sammansättningar, och jämfört det med hur elever med svenska som andraspråk uppfattar dem.

    Den som ser en obekant sammansättning kan ofta inte sluta sig till betydelsen genom att tolka de led som ingår i den. I stället krävs att man får höra ordet många gånger, och därigenom förstå det språkliga mönstret, innan betydelsen sätter sig. Det är som med språkinlärning generellt.
    ”Jag undersöker tolkningen av frekventa sammansättningar, som iskall, mindre frekventa, som solvarm, samt nybildade eller påhittade sammansättningar, som zebralejon”, säger Lisa Loenheim.
    Föga överraskande visar sig eleverna mest överens om betydelsen hos vanliga sammansättningar. I de mer ovanliga sammansättningarna ”pusslas” betydelsen ihop genom att man försöker tolka de ingående leden, vilket gör att man inte sällan är oense om vad de egentligen betyder. Men även påhittade eller nya sammansättningar tolkas mer samstämmigt om de följer ett etablerat språkligt mönster.
    Zebralejon tolkades exempelvis jämförande av majoriteten av eleverna, som ’ett randigt lejon’. Detta beror troligen på att jämförelse är ett vanligt mönster i språket – och en grundläggande princip för förståelse.

    Detta gör också att många de flerspråkiga elever tolkar den mindre vanliga sammansättningen solvarm jämförande: ’varm som solen’. För eleverna med svenska som andraspråk är ju denna sammansättning ofta lika obekant som zebralejon, så de analyserar också solvarm utifrån de ingående delarna. De följer det frekventa mönstret, som dessutom är bekant från en den vanligare sammansättningen iskall, ’kall som is’.
    Elever med svenska som modersmål är mer bekanta med sammansättningen solvarm som en helhet. ”De har hört ordet fler gånger och känner därför till att den etablerade betydelsen är ’varm av solen’, det vill säga ett orsaksförhållande”, säger Lisa Loenhielm.

    Maria

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • I dag är det 504 år sedan boktryckaren Aldus Manutius avled. Han var den som uppfann semikolon. Skiljetecknet brukar därför uppmärksammas lite extra på Semikolonets dag den 6 februari.

    För att fira Aldus Manutius och Semikolonets dag bjuder vi på ett kviss i semikolonets tecken. Din uppgift är att lista ut vad semikolon kallas på tio olika språk. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Wikimedia Commons

    1 kommentarer
  • En digital tvilling är ett program som är en exakt avbildning av exempelvis en maskin. Den digitala tvillingen kan innebära snabbare och smidigare produktutveckling.

    Inom teknikindustrin talas det om digitala tvillingar. De tros bli allt viktigare för att olika typer av maskiner ska kunna utvecklas kostnadseffektivt. I stället för att ta fram prototyper för att testa en fysisk maskin kan samma tester göras med hjälp av en digital tvilling. Ny Teknik skriver om branschens förhoppningar på de nya metoderna:

    I framtidens produktion används i stället en digital tvilling som ersättning för en fysisk prototyp. En digital tvilling är en dynamisk, digital representation av en industriell produkt. Den gör det möjligt för företagen att bättre förstå och förutse prestanda och kunna testa hur modellen beter sig i olika miljöer och under varierande förutsättningar.

    Men digitala tvillingar kan också användas för befintliga maskiner. Tvillingen kan löpande matas med information från den fysiska maskinen. Om det uppstår problem kan felsökningen göras på den digitala tvillingen – utan att den fysiska maskinen behöver undersökas.

    Även inom fastighetsbranschen används digitala tvillingar. Anders Kallebo är delägare i bolaget Myrspoven. Han berättar i Fastighetstidningen om hur de arbetar med tekniken.

    Det fungerar genom att AI utifrån all insamlad data bygger upp en virtuell byggnad – en digital tvilling av den fysiska byggnaden. Datorns uppgift blir att därefter tok-köra en enorm massa experiment på den digitala tvillingen. När den hittat den ultimata lösningen ger den order att samma sak i den verkliga byggnaden.

    På engelska talas det om digital twin.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Nu är hela programmet till Språkforum klart! I år välkomnar vi bland annat ståuppkomikern Al Pitcher och poeten Athena Farrokhzad. Vi utlovar en underhållande och nyttig heldag där du lär dig saker som du har nytta av såväl på jobbet som privat.

    Torsdagen den 11 april är det dags för Språkforum på Hilton vid Slussen i Stockholm. Språkforum är Språktidningens årliga konferens som nu arrangeras för tionde gången. Under dagen möter du några av Sveriges främsta forskare, författare och språkvetare.

    Bland årets gäster finns bland annat språkforskaren Lena Lind Palicki som visar vägen till texter som inte exkluderar, kolumnisten Patrik Lundberg som avslöjar några dramaturgiska och retoriska knep för att engagera läsaren, språkforskaren Sanna Skärlund som fördjupar sig i svenska pronomen, språkvårdaren Ola Karlsson som tipsar om hur vi bäst hanterar engelska lån i svenskan och journalisten Ulf Benkel som skärskådar den lyckade ordvitsens olika beståndsdelar. Du möter hyllade poeten Athena Farrokhzad i ett samtal om skrivande och ståuppkomikern Al Pitcher roar med träffsäkra betraktelser om språk- och kulturkrockar mellan svenska och engelska. Dessutom diskuterar estradpoeterna Nawroz Zakholy och Salih Bilic samt språkforskaren Karin Senter vad som kännetecknar förortssvenska.

    Här kan du läsa mer om programmet och boka biljett.

    Anders

    0 comment
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • För andra året i rad hamnar William och Alice på första plats när föräldrar väljer namn till sina barn. Men det finns två raketer bland namnvalen 2018: Lias för pojkar och Hailey för flickor.

    I dag släpper Statistiska centralbyrån sin efterfrågade lista över de mest populära namnen på nyfödda i Sverige. Och det bör nu finnas ett otal killar med namnet William i landet; det hamnar i topp för åttonde gången, och har varit ett av de tre populäraste namnen ändå sedan 2003. Förra året fick ytterligare 863 pojkar det namnet. Även Alice är en flerfaldig vinnare: hon har varit gäst på tio-i-topp-listan ända sedan 2005, och har legat överst sju gånger. 2018 kom 863 nya små Alice till världen. Men nu är det dags även för Alma, som har tagit sig in på tio i topp för första gången.

    Ser man till topp-hundra-namnen är det Hailey som gjort den mest uppseendeväckande resan. Hon hamnade på plats 56, en ökning med knappt 88 procent sedan 2017. 225 flickor fick heta Hailey 2018. Möjligen har föräldrarna inspirerats av supermodellen Hailey Baldwin (bilden), som gifte sig med världsstjärnan Justin Bieber förra året.

    Bland pojkarna var Lias det namn som ökade mest i popularitet. De hockeyintresserade mödrarna och fäderna kanske ligger bakom det namnvalet: svensken Lias Andersson, 20, spelar för New York Rangers i NHL. Annars var det Ture som avancerade mest på topp hundra för pojkar: Att 153 pojkar fick det namnet gjorde att det hamnade på plats 91. Men inga nya namn kom in på pojkarnas topp 10.

    Maria

    Har Hailey Baldwin inspirerat? Foto: Wikipedia

     

    0 kommentarer
  • Agnes M. Sigurðardóttir motsätter sig inte bara förslaget om att tillåta aborter till och med tjugoandra graviditetsveckan. Islands biskop motsätter sig dessutom att det i lagen om abort ska talas om þungunarrof (ordagrant ’graviditetsavbrott’) i stället för fóstureyðing (’fosterförstörelse’).

    På Island har ett förslag om ändrad tidsgräns för abort också blivit en språkfråga. Förslaget kommer från hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Hon vill att tidsgränsen för abort ska förlängas från dagens 16 till 22 veckor.

    Hon föreslår även en rent språklig ändring i lagtexten. Svandís Svavarsdóttir vill ersätta fóstureyðing med þungunarrof. Båda orden betyder ’abort’. Vissa motståndare till förslaget hävdar dock att det föreslagna bytet till þungunarrof , som ordagrant alltså betyder ’graviditetsavbrott’, syftar till att trivialisera ingreppet. Därför vill de behålla fóstureyðing, ’fosterförstörelse’.

    En av motståndarna är biskop Agnes M. Sigurðardóttir. Hon skriver i ett remissvar att hon anser att det är missvisande att tala om þungunarrof och att fóstureyðing bör finnas kvar i lagtexten:

    Det nya begreppet syftar inte på något sätt på det liv som så sannerligen bärs under hjärtat och är ett embryo till en ny människa. Enligt vår kristna tro är livet heligt, en nådegåva som Gud ger och Gud tar. Det är människans uppgift att vaka över det och skydda det med all kraft och ha respekt för den personliga integriteten, skapelsen och skaparen. Det är missvisande att använda detta nya begrepp i detta känsliga sammanhang eftersom begreppet inte syftar på detta växande nya liv.

    Agnes M. Sigurðardóttir är även motståndare till att förlänga tidsgränsen för abort.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Länge var det bara stortån som hade ett namn på grönländska. Men nu har även de övriga fyra tårna namngivits av Oqaasileriffik, Grønlands Sprogsekretariat.

    Putugoq är grönländska för ’stortå’. Men de övriga tårna har tidigare inte haft några egna benämningar. Tån närmast stortån har till exempel ofta beskrivits just så.

    Men nu har alltså Oqaasileriffik satt ner foten i frågan. Efter att ha tagit in förslag har de olika tårna – från stortå till lilltå – fått följande benämningar: putugoq, tikeraq, qiterleraq, mikileraq (eller isikkami mikileraq) och eqeqqoraq.

    Oqaasileriffik skriver på Facebook att det tidigare har inkommit många frågor om benämningar på tårna. Att grönländskan tidigare bara haft putugoq, ’stortå’, är inte unikt. Oqaasileriffik påminner om att danskan till exempel har storetå och lilletå. Övriga tår har inga etablerade benämningar.

    Inte heller i svenskan finns några etablerade benämningar på de tre tårna i mitten. I en ramsa som finns i flera barnböcker kallas tårna stortå, långtå, mittå, ringtå och lilltå – ett mönster som hämtats från fingrarna.

    Anders

    Foto: Pixabay

    2 kommentarer
  • Deplattformering är ofta resultatet av en kampanj som syftar till att en person ska få det svårare att uttrycka sina åsikter inför en bred publik och att försörja sig. Det senaste året har fenomenet uppmärksammats allt mer i svenskan.

    Som fenomen är inte deplattformering helt nytt. Ordet är dock ganska färskt i svenskan. Det första belägget är från 2018. På engelska talas det om deplatforming. Nyligen har bland annat Expressen och Sveriges Television rapporterat om fenomenet.

    Kanske kan deplattformering ses som ett tidstypiskt tecken på en polariserad samhällsdebatt. Ofta är det olika typer av opinionsbildare som blir föremål för kampanjer som syftar till att de ska fråntas en plattform. Sådana plattformar kan till exempel vara Youtube-kanaler, Twitter-konton och Paypal-donationer. Det kan också röra sig om påtryckningar mot arrangörer som bokat en kontroversiell opinionsbildare.

    Den som mister en betydelsefull plattform får det svårare att göra sig hörd och att försörja sig. För meningsmotståndare kan deplattformering i praktiken alltså innebära att debattörer med andra åsikter mer eller mindre försvinner från offentligheten.

    I Kvartal skriver Carl Lindstrand om olika typer av deplattformering:

    En variant av deplattformering är oproblematisk: En privat organisation kan slå fast att man inte kommer att ge utrymme åt personer som ger uttryck för vissa åsikter. På denna grund nekar man följaktligen människor medlemskap, befattningar eller möjlighet att tala på sådana organisationers arrangemang.

    Även i Finland har deplattformering blivit föremål för debatt. Anu Koivunen skriver i Hufvudstadsbladet om hur fenomenet kom att prägla ett möte som skulle ha hållits på Åbo akademi:

    Medielogiken är för övrigt något som ”Intresseföreningen för jämställdhet vid Åbo Akademi” behärskar mycket bättre än de ÅA-medarbetare som lanserade uppropet mot evenemanget eller Åbo Akademis ledning som förbjöd arrangemanget vid universitetet. De senare gick ju rakt in i fällan och förlorade därmed sina talpositioner. I stället för en seriös diskussion om den nya transnationella mansaktivismen vilken Jenny Bäck beskrev i sin artikel (HBL 19.11) uppstod en debatt om deplattformering och åsiktscensur.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg