Prenumerera på bloggen
  • En gata med Hans Alfredsons namn kan bli verklighet i Malmö. Men det kommer sannolikt att dröja. Stadsbyggnadsnämnden anser att det bör gå minst tre år innan en avliden persons namn används i ortnamn.

    När Hans Alfredson gick bort i höstas ville två Malmömoderater, John Roslund och Tony Rahm, hedra hans minne. I en motion skrev kommunpolitikerna att Hans Alfredson hade en stark koppling till Malmö. Han föddes i staden och bodde i Malmö fram till sju års ålder. Därför ansåg de att det vore lämpligt att namnge en gata eller en plats efter honom:

    Få människor har givit oss så mycket glädje som honom. En lysande komiker, regissörs, skådespelare, filmskapare, scenograf, översätter och inte minst malmöit född i Sankt Pauli församling.

    Förslaget fick tummen upp i tekniska nämnden. Stadsbyggnadsnämnden gillade idén, men ansåg att det inte gått tillräckligt lång tid. Carina Aldosson, kartingenjör vid stadsbyggnadskontoret, var den som rekommenderade nämnden att vänta med klartecken:

    Inför kommande planering och utbyggnad av staden kommer vi att ha Hans Alfredson i åtanke för en lämplig plats. Enligt god ortsnamnssed ska en rimlig tid ha gått innan en avliden persons namn får användas i ortsnamn. En rimlig tid är 3-5 år.

    I Huddinge har möjligen kommunen en annan uppfattning. Bara ett par dagar efter Ingvar Kamprads död meddelade majoriteten i fullmäktige att de ville namnge en gata efter Ikea-grundaren.

    Anders

    Foto: Frankie Fouganthin

    0 kommentarer
  • Niklas Källner, Agnes Lidbeck och flera av Sveriges främsta språkforskare är några av talarna på årets Språkforum. Nu finns biljetter att köpa här!

    Årets Språkforum äger rum fredagen den 13 april på Rival vid Mariatorget i Stockholm. Det blir som vanligt en nyttig och underhållande heldag med fokus på svenska i både tal och skrift. Sista anmälningsdag är den 4 april.

    Så här ser programmet för dagen ut:

    Konsten att kallprata – Niklas Källner, journalist känd från SVT:s Skavlan som är aktuell med boken Och bilen går bra?, i ett samtal om hur kallprat kan leda in i värmen.

    Från mansplejning till metoo – Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola, om politiska nyord, hashtagg-aktivism och hur ord­lekar kan användas på allvar.

    Språktester och omstridda ord – Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, om språk­politiska frågor som kan bli aktuella i valrörelsen.

    Bästa eller bäste statsministern? Maria Bylin, språkvårdare på Språkrådet, om valet mellan -a och -e när vi inte är överens om vad som syftar på vad.

    Förför läsaren med fakta – Magnus Linton, författare som håller textkurser på Uppsala universitet, om vad som kännetecknar en text där inledningen fångar läsaren.

    I huvudet på en hyllad debutant – Agnes Lidbeck, författare aktuell med hyllade debutromanen Finna sig, i ett samtal om den litterära stil som fick en enig kritikerkår på fall.

    Vilket skiljetecken är bäst? Siv Strömqvist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, om att navigera rätt i djungeln av svenska skiljetecken.

    Knep för att tala inför publik – Lennart Hellspong, professor i retorik vid Södertörns högskola, om att förbereda föredrag, hålla nerverna i styr och avsluta snyggt.

    Hjärnan och språkinlärning – Annika Andersson, lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet, om vad studier av hjärnan avslöjar om andraspråksinlärning.

    Moderator är Patrik Hadenius.

    Här kan du läsa mer om programmet. Välkommen!

    Anders

    Foto: Johan Bergling, Jessica Segerberg, Patrik Hedljung, Gabriel Liljevall, David Naylor, Magnus Göransson

    0 comment
  • Semikolon är det skiljetecken som svenska gymnasister använder minst. Och det är betydligt fler elever som säger sig veta hur semikolon ska användas än som faktiskt kan använda semikolon korrekt.

    Bakom undersökningen står Sara Jensholm. I en uppsats vid ämneslärarprogrammet på Göteborgs universitet har hon genom enkäter till 63 gymnasieelever studerat hur de brukar skiljetecken. Hon har också ställt frågor om elevernas attityder till olika skiljetecken.

    Citattecken och bindestreck är de skiljetecken som de brukar mest. Det är dessutom dessa skiljeteckens användning som eleverna har bäst koll på. Apostrof, tankstreck, kolon och semikolon är de inte lika säkra på. Dessa skiljetecken är även mer sällsynta när eleverna skriver.

    Enligt Sara Jensholm är det många elever som saknar nödvändiga kunskaper om skiljetecken. Det visar sig genom att de ofta använder skiljetecken på ett sätt som står i strid med det bruk som de betraktar korrekt.

    Sex av tio elever anger rätt namn på semikolon. Ungefär hälften av eleverna använder aldrig semikolon. Vanligast är skiljetecknet när eleverna skriver texter i skolan eller när de skriver smilisar.

    Många elever känner inte till skillnaden mellan kolon och semikolon. Den vanligaste missuppfattningen är att semikolon kan användas vid uppräkningar som denna:

    Den lilla rullväskan innehöll allt det hon behövde; gosedjur, tandborste och pyjamas.

    Hela 39 elever uppger att detta bruk är korrekt. Sara Jensholm skriver att en av eleverna sökte upp henne just för att diskutera semikolon. Hon förklarade att semikolon inte var rätt val vid uppräkningen. Eleven svarade att det inte spelade någon roll om användningen var korrekt eller inte. Semikolon var snyggare än kolon i det aktuella fallet. Därför ansåg eleven att semikolon av estetiska skäl var det enda tänkbara valet.

    Här kan du ladda ned Sara Jensholms uppsats.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Läkaren har flyttat in i mobiltelefonen. Nu kan patienter ”träffa” läkaren genom virtuella vårdcentraler. Sådana läkare kallas webbläkare, nätläkare och mobilläkare.

    Den senaste tiden har flera olika läkartjänster lanserats där patienter får kontakt med läkare eller sjuksköterskor genom en app eller över nätet. Flera av dessa tjänster marknadsför sig som virtuella vårdcentraler. Vid årsskiftet tog ett sådant företag över en vårdcentral i Vingåker. Dagens Medicin rapporterade då om hur digitala vårdbesök skulle bli gratis.

    Syftet med tjänsterna är att göra det lättare att komma i kontakt med läkare. De som arbetar som webbläkare, nätläkare och mobilläkare hinner ”ta emot” fler patienter. Men det finns frågetecken kring förändringarna. Läkartidningen berättade nyligen om en utvärdering som gjorts i Region Jönköpings län:

    Granskningen visade att nätläkarna i en klar majoritet av fallen ställt diagnoser på felaktiga grunder. Och i många sådana felaktiga fall hade patienterna fått antibiotika.

    I en ledare i Expressen diskuteras för- och nackdelar med systemet:

    Bör nätläkare få sjukskriva människor som de aldrig har träffat, till exempel? Tja, om man kan visa upp världens mest influensamosiga nuna i mobilen kanske det är vettigare att man sjukskrivs den vägen än går till en vårdcentral och hostar ner sina medmänniskor. Mer otydliga tillstånd ter sig däremot olämpliga att sjukskriva för via telefon, i en tid då ohälsotalen är höga och måste ner, inte upp.

    Norrbottens-Kuriren berättar om hur ett ”besök” hos en webbläkare kan gå till:

    Ett besök hos nätdoktorn går i praktiken till så att patienten loggar in med sitt Bank ID, fyller i ett symtomformulär och får sedan ett videomöte med en läkare vid en bestämd tid. Konsultationen tar 10–15 minuter och kostar 250–300 kronor. Bedömer läkaren att personen är i behov av medicin eller vidare vård skrivs ett recept eller en remiss ut. Webbläkarna kan även skriva sjukintyg under förutsättning att ingen fysisk undersökning krävs.

    Mobila läkare – som ibland skrivs mobilläkare – har funnits länge. Här rör det sig om läkare som gör hembesök. Den nya typen av mobilläkare är däremot synonym med webbläkare och nätläkare. Sveriges Radio skriver att inte alla försäkringsbolag godkänner besök hos sådana läkare när det kommer till ersättningsfrågor:

    Nu varnas för mobilläkare på utlandssemestern.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Här är ett nytt kviss där du testar din ordkunskap. Din uppgift är att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Betydelserna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I Kungens kurva öppnades sommaren 1965 Ikeas första varuhus utanför Älmhult. Efter grundaren Ingvar Kamprads bortgång vill majoriteten i Huddinge namnge en gata efter honom.

    Ingvar Kamprad var bara 17 år när han grundade Ikea. Det första varuhuset öppnade han 1958 i Älmhult. Den första etableringen utanför hemkommunen var Kungens kurva i Huddinge 1965. Varuhuset var länge Ikeas största. I dag finns Ikea i ett fyrtiotal länder. Koncernen har omkring 150 000 anställda.

    När nyheten om Ingvar Kamprads bortgång blev känd i helgen var det många som hyllade honom som en av de mest betydelsefulla personerna för svenskt näringsliv. I Huddinge vill den styrande koalitionen hedra Ingvar Kamprad med en gata i Kungens kurva. Det säger Daniel Dronjak (M), kommunstyrelsens ordförande, i ett pressmeddelande:

    Tack vare Ingvar Kamprads IKEA har Kungens kurva utvecklats till Skandinaviens största handelsområde. Han är grunden för tusentals arbetsplatser i Huddinge och för det vill vi i Huddinge tacka honom.

    Vad den nya gatan ska heta är inte klart. Stockholm Direkt rapporterar att några förslag som dykt upp i sociala medier är Billys gata, Kampradkurvan och Kamprads väg.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Alice och William är de populäraste namnen för nyfödda. Det visar SCB:s namnstatistik. Men trenden med föräldrar som ger sina barn unika namn fortsätter. Under 2017 fick var tolfte flicka och var fjortonde pojke ett namn eller en stavning som de var ensamma om.

    För andra året i följd är Alice det vanligaste flicknamnet. Bland pojkarna tar William klivet upp från tredje till första plats. Bägge namnen har länge funnits med på topp tio.

    Som vanligt är det små förändringar allra överst på listan. Alice har varit i topp sex gånger sedan 2005. Och det är sjunde gången som William är vanligast.

    Bland de namn som nu tar sig in bland de hundra vanligaste finns Maryam, Mira, Zoey, Idun, Noomi och Hedvig bland flickorna och Vide, Levi och Neo bland pojkarna.

    Trenden med unika namn är fortsatt stark. Under 2017 fick 8,3 procent av flickorna och 6,9 procent av pojkarna ett namn eller en stavning som inte hade någon tidigare bärare.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Anders Svensson har utsetts till chefredaktör på Språktidningen. Han efterträder grundaren Patrik Hadenius. Anders Svensson har arbetat som redaktör på Språktidningen sedan 2009.

    – Jag ser fram emot att göra en tidning där nyfikenhet och läslust står i centrum. Vi ska fortsätta vara både nyttiga och underhållande för våra läsare, säger Anders Svensson.

    –  I Anders får Språktidningen en kunnig tidningsmakare som tillsammans med redaktör Maria Arnstad tar vid och driver vidare Språktidningen. Jag välkomnar Anders som chefredaktör och ser fram emot att arbeta med dem bägge, säger Vetenskapsmedias vd Claes de Faire.

    Språktidningen är en populärvetenskaplig tidskrift om språk och kommunikation. Den ges ut av förlaget Vetenskapsmedia AB, som är ett dotterbolag till FPG Media AB som ger ut tidningen Fokus. 2015 utsågs Språktidningen till Årets tidskrift på Tidskriftsgalan. Språktidningen utkommer åtta gånger om året och har 66 000 läsare (Orvesto). Upplagan är 18 600 exemplar (TS). Bland läsarna märks särskilt lärare, journalister, informatörer och översättare.

    För mer information: Anders Svensson anders@spraktidningen.se.

    Foto: Martin Stenmark

    2 kommentarer
  • Kriminalisera blåljussabotage. Det förslaget läggs fram i en utredning om hur just blåljuspersonal och andra utsatta yrkesgrupper ska kunna skyddas. Den som döms för att ha stört eller angripit poliser, räddningstjänstpersonal eller ambulanssjukvårdare riskerar ett långt fängelsestraff.

    Stenkastning och vandalisering riktad mot blåljuspersonal (’anställda som arbetar med akuta insatser inom polis, sjukvård och brandkår’) har den senaste tiden fått stor uppmärksamhet. Riksåklagare Anders Perklev har på regeringens uppdrag utrett det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal. Han vill bland annat att brottet blåljussabotage ska skrivas in i brottsbalken.

    Den som gör sig skyldig till blåljussabotage hindrar eller attackerar poliser, räddningstjänstpersonal eller ambulanssjukvårdare under utryckning. Enligt förslaget ska inte bara angrepp mot blåljuspersonal falla under blåljussabotage. Även vandalisering av exempelvis utryckningsfordon får samma brottsrubricering.

    Att brottet blåljussabotage inte finns i dag innebär inte att det är tillåtet att till exempel kasta sten mot polis under utryckning. I ett pressmeddelande skriver regeringen att syftet är att signalera att denna typ av brott är mycket allvarlig:

    Men för att tydliggöra brottets allvar och för att stärka skyddet för blåljuspersonal föreslår utredningen att ett nytt brott, blåljussabotage, införs i brottsbalken. Brottet gör det straffbart att angripa eller störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som hindrar eller försenar deras arbete. Straffet föreslås bli upp till fyra års fängelse och i grova fall upp till livstids fängelse.

    I Dagens Medicin kommenterar Johan Larsson, vice ordförande i Vårdförbundet, utredarens förslag. Han är mycket nöjd:

    Det känns bra att vi har blivit tagna på allvar. Våra jurister behöver ju analysera förslagen men det känns lite som en home run, livstids fängelse för blåljussabotage är ju den kraftfullaste signalen som kan ges.

    I en ledare i Nya Wermlands-Tidningen välkomnas förslaget. Men det finns också farhågor om att åtgärden i sig inte är tillräcklig:

    Det är alldeles utmärkt att vi nu markerar hur allvarligt samhället ser på den här typen av brott, men lagskärpningar i sig hjälper inte om det inte också tillförs resurser som gör att man kan gripa och lagföra brottslingarna. En ambulans kommer fortfarande inte att vara skyddad om den åker in i vissa så kallade utsatta områden bara för att det finns en lag om blåljussabotage. Polisen måste ha förmågan att också ta itu med de personer som till äventyrs skulle få för sig att kasta en brandbomb eller sten på ambulansen.

    Blåljussabotage är belagt i svenskan sedan 2017.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss får du en ny chans att testa din ordförståelse. Här möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg