Prenumerera på bloggen
  • Ofta tror vi att det är berättelser om nya upplevelser som fångar lyssnarna. Men så är det inte. Berättelser om något som redan är bekant är populärare.

    Någon gång har säkert de flesta försökt dölja gäspningar och suckar när en person återberättar handlingen i en film eller redogör för hur den senaste söndagsmiddagen tillagades. Och de flesta har nog – trots detta – funnit sig i samma situation inför måttligt entusiastiska åhörare.

    I en serie studier publicerade i tidskriften Psychological Science konstaterar forskare i psykologi att berättaren överskattar lockelsen i en berättelse om något nytt. Berättaren överskattar dessutom i regel även sin berättarförmåga. Och det är enligt forskarna förklaringen till att bekanta berättelser för det mesta får ett mer positivt mottagande.

    I ett test fick hälften av deltagarna se en videoinspelning. Därefter återberättade de händelseförloppet. Hälften av åhörarna hade fått se samma klipp. Den andra halvan hade ingen kännedom om filmklippets innehåll.

    Tvärt emot berättarnas förutsägelser var det de som redan sett klippet som var mest förtjusta i berättelsen. De som inte sett det gav berättaren och berättelsen ett lägre betyg.

    Skälet är enligt forskarna att de flesta egentligen är ganska dåliga berättare. Omedvetet lämnar många stora luckor i berättelserna som gör skeendet svårare att förstå. Det gör i sin tur att intresset minskar.

    Den som däremot känner till berättelsen kan på egen hand fylla i luckorna. Därför får de också ut mer av berättelsen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Både lärare och sökande saknas för att Sverige ska ha en komplett utbildningskedja för de fem nationella minoritetsspråken. Det visar en rapport från Universitets- och högskolerådet.

    Universitets- och högskolerådet presenterade i dag en rapport om utbildningen i de nationella minoritetsspråken: finska, meänkieli, jiddisch, samiska och romska. Slutsatsen är att Sverige inte lever upp till de minoritetspolitiska målen. Utbildningsutbudet är otillräckligt – och dessutom är intresset ljummet för vissa av de utbildningar som finns.

    Huvudproblemet är att det saknas en utbildningskedja för minoritetsspråken. Det innebär att det saknas lärarutbildningar på en eller flera nivåer.

    Bäst är situationen för finska, som också är det största minoritetsspråket. Där finns också flest studenter. Sämst är läget för romska och jiddisch. Det finns varken lärarutbildning i romska eller utbildning i romsk kultur. Och intresset för de kurser som finns i jiddisch är litet. Det kan enligt rapporten bero på att minoritetsgruppen är liten och att många i stället lär sig hebreiska.

    För samiska och meänkieli är situationen något bättre, även om bristerna i utbildningsutbudet alltjämt är stora. Intresset för att läsa nybörjarkurser i meänkieli har vid vissa tillfällen varit betydligt större än antalet platser.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som regelshoppar har sitt företag i ett land där kostnader för exempelvis pensioner och sociala avgifter är låga. Fenomenet regelshopping får ofta kritik för att det gynnar ägarna men inte personalen.

    I branscher där konkurrensen är hård och där verksamheten kan flyttas mellan olika länder har det blivit allt vanligare att regelshoppa. Syftet är att minska företagets kostnader. Det handlar alltså om att hitta ett land där låga statliga avgifter gör det möjligt att hålla lägre priser än i ett land där avgifterna är höga.

    Den som regelshoppar får inte sällan kritik. Ett byte av geografisk hemvist kan innebära försämrade villkor för de anställda, som till exempel lägre pensioner.

    Nyligen har SAS planer på att basera en del av verksamheten på Irland diskuterats. I Svenska Dagbladet skriver två socialdemokratiska riksdagsledamöter att bolaget inte bör ägna sig åt att regelshoppa:

    Flygmarknaden är inne i en, ur sociala och konkurrensmässiga villkor, nedåtgående spiral. Flygbolag som vill öka sin lönsamhet genom att minska sina utgifter, kan välja att flytta sin verksamhet till länder där lönekostnader och sociala avgifter är lägre. Att göra så kallas regelshopping och sprider sig nu inom branschen. Utöver detta har vi även en utveckling där framför allt lågprisflygbolag ersätter fasta anställningar med osäkrare anställningsformer såsom egenföretagare och bemanningsföretag.

    I ett svar i Svenska Dagbladet hävdar en kristdemokratisk riksdagsledamot att regeringen har sig själv att skylla för regelshoppingen:

    Nu regelshoppar SAS mitt framför nästan på sin egen ägare, allt för att överleva i en allt hårdare konkurrens i den internationella flygvärlden. Om regeringen hade lyssnat på flygbranschen som tog initiativ till förändringar för flera år sedan, hade vi kanske haft en starkare och bättre flygnäring i Sverige i dag. Regeringens senfärdighet riskerar att allvarligt försämra, inte bara för svenskt flygnäring, utan för jobb, tillväxt och för tillgänglighet i hela vårt avlånga land.

    Regelshoppa är belagt i svenskan sedan 2006 och regelshopping sedan 2002.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Runda former kopplas till mjuka ord och spetsiga former kopplas till hårda ord. Och det sker redan innan vi är medvetna om vad vi ser. Det hävdar forskare i psykologi vid National University of Singapore.

    Den så kallade bouba-kiki-effekten har varit känd länge. Den går ut på att ord som uppfattas som mjuka, som bouba, förknippas med geometriska figurer med runda former som moln och cirklar. Ord som uppfattas som hårda, som kiki, förknippas däremot med spetsiga former som trianglar.

    Fenomenet har testats på talare av en mängd olika språk. De finns forskare som tror att det rör sig om en universell företeelse, men en lång rad språk återstår att testa för att detta ska kunna fastslås med säkerhet.

    Det är forskare i psykologi som i ett nytt försök har testat 96 personer. Syftet var att undersöka om kopplingen mellan olika typer av ord och former görs redan innan vi blir medvetna om den.

    Forskarna lät deltagarna titta på två bilder samtidigt – en visades enbart för det vänstra ögat och en för det högra. Långsamt och gradvis lät de bilden av en geometrisk figur framträda ihop med något av orden bubu och kiki.

    När ord och form stämde överens – alltså bubu ihop med runda former och kiki ihop med spetsiga former – blev deltagarna snabbare medvetna om den bild som tonade fram. När ord och form inte stämde överens tog det längre tid. Det innebär enligt forskarna att deltagarna omedvetet upptäckte och behandlade förhållandet mellan form och ord. Ett ord kan alltså låta som en form – redan innan vi känner till formen.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Psychological Science.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Barn som får ta en tupplur efter att ha lärt sig nya ord är bättre på att komma ihåg dem. Barn som fortsätter att vara vakna har inte lika gott minne.

    Flera tidigare studier visar att sömn kan spela en viktig roll för inlärningen. Schweiziska forskare har till exempel konstaterat att det hos personer som pluggat in glosor och därefter tar en lur finns en förhöjd aktivitet i parietalloben, ett område i hjärnan där språk behandlas.

    Samma sak verkar gälla treåringar. Det är forskare vid University of Arizona som låtit 39 barn lära sig påhittade verb. De nya ordens betydelse illustrerades av skådespelare.

    Därefter fick vissa barn sova i minst en halvtimme. De andra fick vara vakna i minst fem timmar.

    Dagen därpå fick barnen se nya skådespelare gestalta de påhittade verben. De barn som tagit en tupplur var inte bara bättre på att komma ihåg de nya orden. De var också bättre på att generalisera. Jämfört med barnen som blivit utan tupplur kopplade de i lägre utsträckning verbens betydelser till en viss skådespelare.

    Studien är publicerad i tidskriften Child Development.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ghost, photobomb och face-palm är några av de drygt tusen nykomlingarna i Merriam-Websters engelska nätordbok. Många av orden har sedan tidigare sina motsvarigheter i svenskan.

    Merriam-Webster uppdaterar regelbundet nätupplagan med nya ord. Nyligen utökades ordboken med drygt tusen ord. Tillskotten kommer från en mängd olika områden.

    Både ghost (’ghosta’) och photobomb (’fotobomba’) har redan lånats in i svenskan. Läsare av Språktidningen är sedan tidigare bekanta med bland annat conlangs (’konstruerade språk’) och humblebrag (’ödmjukt skryt’).

    Flera av de nya orden hörs också som citatord i svenskan. Några exempel är face-palm (’ta sig för pannan’), truther (’sanningssökare, person som tror på konspirationsteorier’) och bokeh (’suddig, som inte är i fokus i ett fotografi’).

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Om en idé ska framstå som kreativ är det viktigt att presentera den på rätt sätt. Receptet är en lagom blandning av nya och gamla flerordsuttryck.

    Det är forskare vid Columbia Business School i New York som anser sig ha hittat metoden för att utveckla idéer som uppfattas som kreativa. De har både studerat en mängd förslag och det språk som användes för att presentera dem.

    Slutsatsen är att valet av ord är av stor betydelse för hur en idé tas emot. En nog så god idé riskerar att klassas som ointressant om den inte presenteras på ett bra sätt. På samma sätt kan mindre originella idéer få ett mer positivt mottagande om de formuleras på rätt sätt.

    Receptet består enligt forskarna av en mix av bekanta och innovativa uttryck. En idé som presenteras utan nya och oväntade uttryck väcker sällan stort intresse. Men förslaget som är förpackat i för många språkliga nymodigheter kan vara avskräckande.

    En lagom dos av nya uttryck är forskarnas framgångsrecept. Oväntade ordkombinationer fångar läsarens uppmärksamhet. Och det behöver enligt forskarna inte handla om några särskilt avancerade språkliga uppfinningar. Den apputvecklare som talar om running calendar kan vara säker på att uppfattas som mer innovativ än den som talar om running steps.

    Forskarna har även tagit fram en algoritm som bedömer kreativiteten i olika ordkombinationer. Detta verktyg kommer inom kort att vara tillgängligt på nätet för allmänheten.

    Studien är publicerad i tidskriften Marketing Science.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Althöger är en politisk rörelse som är konservativ och nationalistisk. Men beroende på vem som får frågan kan althöger vara allt från traditionalism till nationalsocialism.

    Valet av Donald Trump till USA:s president innebar det definitiva genombrottet för althögern. Chefsstrategen Steve Bannon plockade han från nyhetssajten Breitbart News. Steve Bannon själv hade tidigare utnämnt sajten till althögerns plattform i USA.

    I kölvattnet efter Donald Trumps valframgång har det även i Sverige blivit allt vanligare att tala om althöger. Även alt-höger förekommer. På engelska talas det om alternative right och – vanligare – alt-right.

    Althögern är en rörelse som vuxit fram på nätet. Någon entydig politisk definition finns inte. Men det handlar alltså om en rörelse som är konservativ och nationalistisk. Den betraktar sig som ett radikalt alternativ till den traditionella högern. Inte sällan är althögern ung och utan kopplingar till äldre organisationer inom samma åsiktssfär.

    En vanlig uppfattning inom althögern är att den traditionella högern övergivit viktiga grundläggande värderingar. Därför har den enligt althögern också förespråkat mångkultur och en feministisk syn på jämställdhet, strömningar som enligt rörelsen bidragit till upplösning av normer och värderingar. Dessa normer och värderingar bör enligt althögern utgöra grunden för ett välmående samhälle.

    I Aftonbladet förutspår Jon Weman att althögern nu kommer att flytta fram sina positioner även i Europa:

    Efter att ha varit Donald Trumps nätarmé med en tecknad groda som vapensköld, siktar nu den amerikanska alt-högern in sig på Europa. Första målet: att göra Marine Le Pen till Frankrikes nästa president.

    I Dagens Nyheter skriver Fredrik Strage om saker som får althögern att reagera:

    I år blev jag för första gången kallad ”kommunist”. För en gammal ungmoderat som jag kändes det udda. Jag insåg att mina politiska åsikter inte spelar någon roll för den så kallade althögern. Det räcker att jag skriver om gangsterrap, slentriangillar ett par antirasistiska Facebooklänkar och dricker lite sojalatte för att jag ska buntas ihop med pk-eliten.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Kan tidiga steg mot människans språk ha tagits redan för 25 miljoner år sedan? Det tror forskare som studerat vokalliknande ljud hos babianer.

    I sökandet efter språkets ursprung har franska och amerikanska forskare studerat babianens läten. Babianen har länge ansetts ha fel typ av struphuvud för att kunna producera vokalljud som påminner om människans. Enligt forskarlaget är detta fel.

    Bland babianens läten har de hittat fem vokalliknande ljud. Det visar enligt forskarna att även babianens struphuvud kan producera vokalljud. De tros även göra ungefär samma tungrörelser.

    Om analysen är korrekt innebär det att talets ursprung kan spåras tillbaka till människans och markattartade apors gemensamma förfader. Den levde för cirka 25 miljoner år sedan.

    Forskarna har analyserat 1 335 spontana läten från femton röda babianer. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    Anders

    Foto: William Warby/Flickr/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • Filterbubbla är 2016 års populäraste nyord. I Språktidningens omröstning var det 13 procent som hade ordet som favorit. Tvåa blev blåljuspersonal.

    I slutet på december presenterade Språktidningen och Språkrådet 2016 års nyordslista med 43 nykomlingar i svenskan. Populärast var alltså filterbubbla som fick 13 procent av rösterna. Därefter följde blåljuspersonal med 12 procent, trumpifiering med 7 procent, pokenad med 6 procent och ghosta med 5 procent.

    Fyra ord blev helt utan röster: enkortsdator, medborgarforskning, poke och vuxenmålarbok.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg