Prenumerera på bloggen
  • Dagens amerikanska förstaklassare är bättre på att läsa än vad förstaklassarna var för tolv år sedan. Dessutom har de elever som har det tuffast med läsningen förbättrat sig ännu mer. Men gapet till de elever som klarar sig bäst är fortfarande stort.

    Det är utbildningsforskare vid Ohio state university som har jämfört förstaklassare från 2002 och 2013. I studien deltog 364 738 barn från 2 358 skolor i 44 delstater. Studien är publicerad i tidskriften Educational Researcher.

    Elevernas kunskaper testades på sex olika sätt. Fyra av dessa – att känna igen bokstäver, att känna igen ord, att känna igen språkljud och att förstå hur talat språk överförs till skrift – betraktas som grundläggande. De två avancerade förmågorna är läsning av text och självständig användning av kända ord.

    Forskarnas slutsats är att förstaklassarna blivit bättre på att läsa. När de lämnade förskolan befann de sig på ungefär samma nivå som 2002 års förstaklassare gjorde efter ett år i skolan. Inte minst har de elever som får kämpa mest med läsningen knappat in på de elever som har det lättare.

    Men utvecklingen är inte enbart positiv. Lågpresterande elever har förbättrat sina grundläggande färdigheter. Däremot ökar kunskapsgapet något när det gäller avancerade förmågor, alltså att läsa text och att använda ordförrådet självständigt.

    Skälet till förbättringarna är enligt forskarna sannolikt att det läggs större vikt vid att barn tidigt lär sig dessa grundläggande färdigheter. Att avståndet inte krymper när det gäller avancerade färdigheter kan bero på att barnen får för få möjligheter till läsning. Forskarna tror därför att skolorna i ett tidigare skede borde ge chansen till mer avancerad läsning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Vissa kommunicerar med hjälp av ord. Andra gör det med hjälp av lukter. Och de senare är betydligt fler. Det skriver nederländska och tyska forskare i ekologi och biologi i tidskriften Scientific Reports.

    Vad mikroorganismer som bakterier och svampar säger – om något – vet ingen. Att det förekommer ett slags kommunikation är däremot klart. Men något regelrätt språk handlar det inte om. Åtminstone inte något språk som lever upp till definitionen i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, där språk definieras som ’system för kommunikation, känslouttryck och konstnärliga ändamål med en uppsättning ord och ordförbindelser som kombineras enl. vissa grammatiska regler’.

    Mikroorganismerna är många. I bara ett gram jord finns enligt forskarna flera miljarder mikroorganismer. Likt många djur kommunicerar de med varandra med hjälp av lukter – i synnerhet terpener. Terpener är kolväteföreningar som kan användas i bland annat smakämnen, mediciner, parfymer och eteriska oljor.

    Denna luktkommunikation kan ske mellan olika typer av organismer. Bakterier kan exempelvis reagera när svampar finns i närheten. Bakterien ”besvarar” svampens terpener genom att bli rörlig och att utsöndra en egen terpen.

    Forskarna har studerat mikroorganismernas gener. I samband med ”möten” med andra typer av organismer har de undersökt vilka gener som varit aktiva samt vilka proteiner och lukter som producerats.

    Mikroorganismer kan enligt forskarna kommunicera på många olika sätt. Terpener är dock det vanligaste. Och det används av såväl mikroorganismer som riktigt stora djur. Det handlar alltså om ett oräkneligt antal individer som kommunicerar med terpener. Om terpener – vilket Nederlands instituut vor ecologie, som utfört studien, lite skämtsamt hävdar – ska räknas som ett språk är förstås en helt annan sak.

    Bilden visar en svamp av släktet Fusarium och en bakterie av släktet Serratia.

    Anders

    Foto: Heike Engel/21 Lux Photography

    0 kommentarer
  • Den som missade eller vill återuppleva årets Språkforum kan nu surfa in på UR Play. Där går det nu att titta på samtliga föredrag. Ola Karlsson talar om nyheter i kommande upplagan av Svenska skrivregler, Hillevi Hägglöf om robotjournalistik, Alva Dahl om interpunktion som uttrycksverktyg, Anna W Gustafsson och David Håkansson om förändringar i ordförståelse, Emma Sköldberg om arbetet med Svensk ordbok och Olle Engstrand om svenskt uttal. Dessutom finns en paneldebatt om laddade ord – med Mikael Parkvall, Karin Milles och Henrik Nilsson – och en språkfrågestund med Annika Lantz och Sara Lövestam att kolla på.

    Anders

    Foto: Anders Svensson

    0 comment
  • I torsdagskvisset är det din uppgift att klura ut vad tolv svenska ord betyder. Samtliga ord finns med i Svenska Akademiens ordlista, och det är därifrån vi hämtat definitionerna. Gör kvisset här!

    Psst! Fler kviss hittar du här!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I dagens kviss stöter du på tio färöiska ord. Kan du lista ut vad de betyder? Gör kvisset här!

    Fler kviss hittar du här!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I dagens kviss stöter du på tio isländska ord. Kan du klura ut vad de betyder? Gör kvisset här! Lycka till!

    Psst! Fler kviss hittar du här!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I detta kviss är din uppgift att identifiera tio olika språk. För varje fråga får du ett textprov och fyra olika svarsalternativ. Gör kvisset här!

    Fler kviss hittar du här!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • I veckans kviss är det din uppgift att klura ut vad tolv svenska ord betyder. Samtliga ord finns med i Svenska Akademiens ordlista, och det är därifrån vi hämtat definitionerna. Gör kvisset här! Lycka till!

    Psst! Fler kviss hittar du här!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som är nyfiken på danska från medeltiden och framåt kan nu glädja sig åt att Kalkars ordbog finns på nätet. De fem banden har nyligen blivit digitaliserade och är tillgängliga kostnadsfritt.

    Mellan 1968 och 1918 samlade prästen Otto Kalkar äldre danska ord som han hittade i böcker och andra skrifter. Totalt blev det omkring 70 000 ord som hade det gemensamt att de användes i danska någon gång mellan 1300 och 1700.

    Ordboken är alltså främst ett redskap för den som vill studera äldre danska och språkets utveckling. Den digitala utgåvan är betydligt lättare att söka i än de tryckta böckerna. Uppslagsorden i de tryckta böckerna var nämligen inte sorterade i alfabetisk ordning. I nätversionen finns en fritextsökning som gör det enklare att hitta i materialet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Jurys, burritos, tortillas, dumplings och stalkers är de pluralformer som en klar majoritet av svensktalande föredrar. S-plural är mycket utbredd för lånord och andra ord av främmande karaktär. Det skriver William Zetterberg i en kandidatuppsats i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.

    Nyligen kom beskedet att Språkrådet i den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar för s-plural. Attityden till pluralformer som zombies och partners blir alltså mer tillåtande. Kursändringen har fått blandade reaktioner. Vissa anser att det är på tiden att Språkrådet behandlar en pluralform som funnits länge i svenskan, medan andra tycker att s-plural inte har någon plats i vårdad svenska.

    En som har studerat s-plural är Per Ledin, professor i svenska vid Södertörns högskola. I ett blogginlägg har han konstaterat att fenomenet främst är kopplat till lånord. Samma iakttagelse gör William Zetterberg. Hans enkät om s-plural har besvarats av 242 personer.

    Slutsatsen är att s-plural är den form som en klar majoritet föredrar när det gäller lånord som selfie, lobby, kimono, ukulele, partner och pitbull. Lånord som funnits en längre tid i svenskan får oftare traditionella pluraländelser. Dessutom använder yngre talare s-plural i större utsträckning.

    Att s-plural är vanligare bland unga tyder enligt William Zetterberg på att den är produktiv. Språkrådets nya hållning kan alltså ses som en återspegling av dagens – och kanske än mer morgondagens – språkbruk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg