Prenumerera på bloggen
  • Genom att skicka textmeddelanden med frågor om hälsa är det möjligt att snabbt samla information vid stora sjukdomsutbrott. På så sätt blir det lättare att ge rätt vård på rätt plats – och förebygga smitta. Det gäller speciellt på platser där folk har svårt att ta sig till sjukhus.

    Under en ebola-epidemi i Liberia skickade forskare i hälsovetenskap ut sms med frågor till delar av befolkningen. Främst inriktade de sig på kvinnor och nyblivna mödrar. Det fanns en utbredd misstanke att kvinnorna tvekade att uppsöka sjukhus för att föda sina barn, eftersom de var rädda att bli smittade.

    ”Den här typen av sms-utskick kan ge ett direkt perspektiv på folkhälsan, vilket är speciellt värdefullt är i ett akut läge”, säger Rumi Chunara, forskare vid New York university of global public health.

    De meddelanden som sänds till hälsorådgivare kan ge en bra bild av förändringar i hälsoläget, och sms och annan digital kommunikation blir ett bra komplement för att samla svåråtkomlig hälsoinformation. Rutinmässiga hälsokontroller kan annars ta månader att utföra och analysera i områden med svag infrastruktur.

    Maria

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ett flerspråkigt Sverige är en tillgång. Därför bör modersmålsundervisning främjas i stället för avvecklas. Det skriver Alexandra Fransson, språkstudent vid Lunds universitet.

    Att de som kommer till Sverige som nyanlända ska lära sig svenska ses av de allra flesta som ett kriterium för integration. Och självklart ska skolan lära ut det språk som krävs för att klara sig och fungera i samhället. Däremot krävs mer tolerans för att det inte alls är enkelt att lära sig ett nytt språk – i synnerhet inte när man kommer från förhållanden som vi inte ens kan föreställa oss.

    De senaste tio åren har över 62 000 barn kommit ensamma till Sverige, enligt statistik från Migrationsverket. De har som ensamkommande varken någon familj eller något hem i Sverige. De vet ingenting om vår kultur och – framför allt – kan de inte språket.

    Till att börja med måste vi ta hand om dessa nya invånare och ge dem ett varmt bemötande och en trygg start i sitt nya land. Detta gynnar dessutom både intresset och motivationen att lära sig svenska. När eleverna sedan ska börja lära sig språket och integreras i samhället behöver vi först och främst respektera deras tidigare kunskaper och förutsättningar genom att kartlägga deras studiebakgrund. Detta innebär att både elevernas kunskaper och läridentiteter behöver undersökas för att effektivisera deras skolgång i Sverige.

    Att avskaffa modersmålsundervisning – ett förslag som har förts fram av politiker från flera riksdagspartier – vore helt fel väg att gå när det kommer till integration, då forskning visar att språk gynnar varandra. Om modersmålet får utvecklas så utvecklas även det nya språket. Därför bör modersmålsundervisningen uppmuntras snarare än avvecklas.

    Idén om att lägga ned modersmålsundervisning grundar sig i den rådande enspråkighetsnorm som finns i Sverige. Denna är dock alldeles för omodern, med tanke på att det finns över 200 modersmål i Sverige i dag. Normen behöver uppdateras och vi behöver i stället se till möjligheterna som flerspråkighet kan innebära. Satsning på modersmål kan leda till aktiv tvåspråkighet, som i sin tur kan leda till förbättrade relationer med andra länder.

    Ett argument mot modersmålsundervisning är att den inte bör uppta tid från svenskinlärningen. Detta argument grundar sig delvis i en kostnadsfråga, men även i en rädsla att svenskan ska bli ett fulare språk, eller till och med ersättas. Denna rädsla bygger på enspråkighetsnormen, eftersom den uppstår när språkbruket bryter mot den invanda normen. Språkets förfall skulle alltså, i så fall, bero på de språkanvändare som inte anpassar sig efter den invanda normen. De som bryter mot denna norm är bland andra de som har fler än ett modersmål, eller som till och med har tillägnat sig svenska som vuxna. Dock visar forskning att språk faktiskt stöttar och främjar varandra, så detta är ett ohållbart argument.

    Elever som får lära sig både svenska och utveckla sitt modersmål blir snabbare tvåspråkiga, vilket är en efterfrågad kompetens i dagens globaliserade samhälle. Vidare är det givet att svenska ska användas i klassrummet när det är svenskan som ska tränas. Men i andra fall kan eleverna faktiskt gynnas av att få tala sitt modersmål i klassrummet. Detta är speciellt viktigt inom ämnesundervisning.

    Huruvida modersmålet får, eller snarare bör, användas i klassrummet ska alltså avgöras av situationen. För om eleverna tillåts diskutera en uppgift med varandra, eller förklara en lösning för en klasskamrat på modersmålet, kan detta leda till ökad förståelse och därmed högre kunskaper inom ämnet.

    Ett annat argument som ofta lyfts fram till varför andra språk än svenska bör undvikas i klassrummet är att alla inte förstår vad det talas om. Skulden läggs helt enkelt ofta på språket, trots att det egentligen inte är språket i sig som är problemet, utan attityden gentemot det. Förbudet mot modersmål kan då leda till mer frustration och mindre produktivitet. Flera elever vittnar om att det finns en språklig barriär som leder till att de inte förstår vad ämnet handlar om och därför kommer efter i inlärningen. Eleverna anser heller inte att lärarna tar hänsyn till deras tidigare kunskaper, vilket är anledningen till varför kartläggning är så viktigt.

    Om hänsyn tas till elevernas skolerfarenhet och modersmål kan vi skapa en effektivare och mer rättvis undervisning. Här är språket än en gång aktuellt, då elevernas modersmål är nyckeln till deras kunskaper. Genom att uttrycka sig på sina modersmål får de chansen att visa vad de egentligen redan kan, och därmed få ut mer av undervisningen i det långa loppet. Möjligheten att få tala sitt modersmål leder därmed till högre motivation och mer produktivitet.

    Vi måste sluta skuldbelägga språket för problem som egentligen handlar om värdegrundsfrågor snarare än språket i sig. Argumentet att modersmål inte får användas för att inte alla förstår håller inte längre, för i så fall borde vi inte få tala svenska heller för det är inte alla som förstår det. Dock är det allmänt känt att språkinlärning gynnas av att man omges av målspråket, så självklart ska vi få tala svenska. Men återigen visar forskning att modersmålsundervisning gynnar även andraspråksinlärningen, vilket är ett starkt argument för att vi bör behålla denna undervisningsform i svenska skolor. Vi behöver dessutom sluta vara så rädda för det som är främmande och i stället se det som en möjlighet till utveckling, djupare förståelse och ännu bättre kontakt med omvärlden.

    Och när det kommer till kostnadsfrågan: om du tycker det är för dyrt med modersmålsundervisning så ska du i stället se till vad språkkompetens skulle betyda för svenska företag. Om flerspråkiga personer kan anställas behövs färre mellanhänder, vilket både skulle öka effektiviteten och minska kostnaderna.

    Alltså: låt modersmålen ta plats i svenska klassrum! Se flerspråkighet som en nyckel till det svenska arbetslivet och internationella kontakter. Vi måste visa mer tolerans och respekt gentemot varandra – oavsett vilket modersmål vi talar eller vilken bakgrund vi har. Sverige är ett mångkulturellt land med över 200 modersmål – vilka kan utvecklas till en fantastisk resurs om de bara får användas. Öppna ditt sinne för alla möjligheter som språkkunskaper bär med sig och låt elever dra nytta av alla sina språk!

    Alexandra Fransson

    är språkstudent vid Lunds universitet

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Har du något ord som borde vara med på 2018 års nyordslista? Det kan vara ett alldeles nytt ord som redan har fått viss spridning – men det kan också vara ett ganska färskt ord som fått ökad spridning under året. Tipsa oss gärna!

    I mellandagarna släpps Språktidningens och Språkrådets nyordslista. Den kommer som vanligt att innehålla ett antal ord som är på väg eller redan har etablerat sig i allmänspråket.

    Vi tar gärna emot förslag på nyord! Och vi blir lite extra tacksamma om de innehåller ett förslag på definition och ett språkexempel som visar hur ordet används.

    Du kan skriva dina nyord i kommentarsfältet, mejla anders@spraktidningen.se eller nyord@sprakochfolkminnen.se eller fylla i formuläret här.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Finspångsmem är ett hotfullt budskap som sprids i sociala medier. Inom högerextrema kretsar har Finspång blivit en symbol för en framtida uppgörelse med dagens samhälle.

    Det senaste året har Finspång inom vissa kretsar – i synnerhet inom den så kallade althögern – utvecklats till en central plats för föreställningar om ett framtida maktövertagande. Det handlar om ett scenario där de etablerade partierna inte längre styr Sverige. I stället har ett nationalistiskt styre tagit över. Enligt denna föreställning ska det i Finspång hållas rättegångar där journalister, politiker och andra opinionsbildare ställs till svars för påstått landsförräderi. Det talas om Finspångsrättegångar som en motsvarighet till andra världskrigets Nürnbergrättegångar, den rättsprocess där nazister ställdes inför rätta för krigsförbrytelser.

    För att sprida budskapet används bland annat memer. Finspångsmemer består av hotfulla kombinationer av text och bild som sprids på nätet. Det är till exempel vanligt att det talas om personer som förtjänar att hängas i lyktstolpar. Avsändarna beskriver ofta memerna som satiriska.

    Finspångsmemer har uppmärksammats även utanför de kretsar där det fantiseras om Finspångsrättegångar. Folkbladet rapporterar att det på grund av memerna togs initiativ till en manifestation i Finspång:

    Beslutet att arrangera en pridefestival i år togs sedan olika högerrörelser börjat sprida de så kallade ”finspångsmemen”. Memen (uttryck för att beskriva bilder eller filmer som blir internetfenomen) trycker på att Sverige bör avrätta ”folkförrädare” under de fiktiva Finspångsrättegångarna vilket går att likna med verklighetens Nürnbergrättegångarna (varför man valde just Finspång är oklart).

    Fenomenet diskuteras i en ledare i Upsala Nya Tidning. Där beskrivs hur debattörer och politiker som, enligt Upsala Nya Tidning, ”inte brukar vilja associeras med nazister” också sprider Finspångsmemer:

    I helgen blev Finspångsmemet aktuellt igen på Twitter. Ett mem är en bild som vissa invigda förstår och som ska ha ett element av humor. Ett mem som Nordisk alternativhöger sprider visar partistyrelsen för Feministiskt initiativ, med texten "Vi ska till Finspång" (= hängas i lyktstolpar). Många politiker förekommer i memen, exempelvis statsminister Stefan Löfven (S), liksom ledarskribenter, som Uppsalabon Patrik Oksanen.

    Det var sommaren 2017 som Finspångsmemer började spridas på nätet.

    Anders

    Foto: Wikimedia Commons

    0 comment
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Vi har valt ut några ord som vi tror är ganska svåra och några som vi tror är lättare. Betydelserna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Gråt, smärta, hatar, saknar, ensam … Den som läser inlägg på Facebook hamnar ibland i ett känslosvall. Psykologiforskare menar också att språket på sociala medier speglar skribenternas psykiska hälsa.

    Om den som skriver ofta använder ord som tyder på sorg, ensamhet eller fientlighet, kan detta till exempel kopplas till depression. Mycket ältande av olika problem eller fokus på den egna personen – jag, jag, jag – kan också vara tecken på att en depression döljer sig under inläggen.

    Johannes Eichstaedt, University of Pennsylvania, USA, är inriktad på analys av stora textmängder i ett psykologiskt perspektiv. I en studie fick han tillstånd att använda Facebook-historik från nästan 700 personer som besökte en stor akutmottagning. Av dessa hade 114 blivit diagnosticerade med depression.

    Med det stora materialet i sin dator, undersökte Johannes Eichstaedt och hans kolleger det språk som föregått patienternas allra första dokumenterade depression. På så sätt kunde de identifiera deprimerade personer med ganska god precision i jämförelse med icke-deprimerade – genom att syna deras språkbruk. Det var möjligt att förutsäga en depression så långt som tre månader före den första diagnosen, enligt Johannes Eichstaedt.

    Depression är en sjukdom som allvarligt kan hindra människor i deras vardag. Men i dag är den underdiagnosticerad. Därför menar forskarna att den här typen av språkanalys, med material från sociala medier, kan vara ett bra komplement till den traditionella vården. 

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Myanmar i stället för Burma lyder numera rekommendationen från Språkrådet. Övergången gjordes i somras. Samtidigt genomförde de etablerade medier som inte redan använde Myanmar samma skifte.

    I Språktidningen 7/2018 skriver Språkrådets Ola Karlsson om bakgrunden till bytet. Han skriver att Myanmar och Burma lite förenklat är två stavningsformer av samma namn, där Myanmar återspeglar en mer skriftspråklig form och Burma en mer talspråklig form.

    Det var en militärregim som 1989 valde Myanmar till officiell latinsk namnform. I protest mot regimen fortsatte dock oppositionen att använda Burma. Samma val gjorde stora delar av omvärlden i ett slags protest mot regimen.

    Nu är militärregimens dagar historia. Men den demokratiskt valda regeringen har inte valt att åter använda stavningen Burma. Eftersom frågan inte längre är politiskt känslig finns enligt Ola Karlsson inte längre det motivet för att behålla Burma.

    Kommer du själv att göra samma val och skriva Myanmar i stället för Burma? Rösta här intill!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • William och Ida är överst på namntoppen i Danmark. Bägge förnamnen tar klivet upp från femte plats till listans topp. Det uppger Danmarks statistik.

    Både William och Ida har i ett årtionde tillhört de tio populäraste förnamnen i Danmark. Ida tog under 2017 för första gången under denna period klivet upp till första plats. William är tillbaka i täten efter att tillfälligt ha fallit tillbaka till femte plats.

    William gavs under 2017 till 0,18 procent av de nyfödda pojkarna. 0,16 procent av de nyfödda flickorna fick namnet Ida.

    2017 års främsta klättrare är Hannah som går från plats 61 till 41. Bland pojkarna står Milas för det största uppsvinget och går från plats 55 till 38.

    I Danmark har det förts statistik över förnamn sedan 1985. Då fick årets nyfödda totalt 2 790 olika namn. Förra året hade antalet använda namn ökat till 7 075.

    Då tillhörde varken Ida eller William de allra hetaste namnen. Det året var det 183 flickor som fick förnamnet Ida och 10 pojkar som fick namnet William.

    Anders

    0 kommentarer
  • En växande trend är att se till så att livsmedel som är på väg att bli dåliga kommer till användning. De kan till exempel bjudas på en svinnfika eller en svinnlunch.

    Under 2016 hamnade 938 000 ton matavfall från svenska hushåll i soporna. Det motsvarar 97 kilo per person. Så mycket som hälften kan enligt Statistiska centralbyrån fortfarande ha varit ätligt.

    Men allt fler vill minska matsvinnet. Matsvinnsbutik fanns med i Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2016. En livsmedelskedja använder svinnsmart för att sälja ut mat som annars kanske skulle behöva kastas. En restaurang har lanserat svinngott, en lunch tillagad på råvaror som är på vippen att bli dåliga.

    Att använda varor som är på väg att bli dåliga har också blivit något av en filosofi inom delar av branschen. På flera håll i landet går det att ta en svinnfika eller äta en svinnlunch. Det som serveras är alltså mat som till stor del är tillagad av ingredienser som hade kunnat hamna i soporna. Inte oväntat är det matställen eller institutioner med miljöprofil som hoppat på trenden:

    Svinnfika serveras i pausen.

    Måltidsekologstudenterna från Örebro universitet bjuder på ”Svinnfika” i paus.

    Junibacken har under våren börjat erbjuda vego-mat till barnen, är sedan tidigare KRAV-certifierade och arbetar innovativt med att minimera sitt matsvinn genom att regelbundet bjuda in till svinnfika.

    De meriterade kockarna Ulrika Brydling och Erik Måneld bjöd oss sedan på en god ”svinnlunch”. Den var tillredd på ingredienser som livsmedelsbutiker i Växjö skänkt till konferensen då varornas bäst före datum var nära på utgånget eller att kvalitén inte dög för att sälja i butikerna.

    Samtidigt ökar mängden företag och organisationer som vill minska på mängden svinn på nya sätt: Loop bjuder på svinnlunch, Wefood ska öppna en matsvinnsbutik och Fiksuruoka samt Matsmart säljer svinnvaror på nätet.

    Niklas Edgren på E Gastronomi ordnade med hjälp av ICA Maxi en underbar svinnlunch.

    Hittills är det just svinnfika och svinnlunch som är vanligast. Men det finns också några få belägg på svinnmiddag.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg