Prenumerera på bloggen
  • Storhetsvansinne, simpla budskap och en självsäker stil slår ut saklighet. Det är förklaringen till att Donald Trump gick segrande ur Republikanernas primärval. Det hävdar forskare i psykologi vid University of British Columbia, Kanada.

    Donald Trumps tal har inte sällan kännetecknats av ett fritt förhållande till sanningen. Att faktafelen duggat tätt var dock inte till hans nackdel. Tvärtom hade de liten inverkan på väljarna.

    Forskarna har studerat nio republikanska aspiranter. Förutom Donald Trump även Ted Cruz, John Kasich, Ben Carson, Jeb Bush, Marco Rubio, Rick Perry, Lindsey Graham och Mike Huckabee. Och Donald Trump sticker ut.

    Ingen annan talare talar lika mycket om sig själv i påståenden som innehåller ordet I (’jag’). Ingen visar prov på lika välutvecklat storhetsvansinne. Ingen varierar sin tonhöjd lika mycket. Och ingen använder i samma utsträckning informellt språk.

    Donald Trumps retoriska stil var enligt forskarna en avgörande faktor för segern i primärvalen. Visserligen förekom det många felaktigheter i hans tal, men de överskuggades av hur han framförde dem. Faktafelen medförde att många experter förivrade sig och dömde ut Donald Trumps chanser.

    Sympatisörerna tyckte annorlunda. De fastnade för känslostyrkan och övertygelsen i Donald Trumps budskap. Inte minst den förändrade tonhöjden skapade bilden av en energisk och dynamisk person.

    Eventuella faktafel är något som åhörarna upptäcker först senare. Och då har de redan, skriver forskarna, ryckts med av budskapet.

    Donald Trumps flitiga twittrande hade samma effekt. Många reagerade visserligen negativt på hans budskap, men även detta överskuggades av positiva reaktioner från sympatisörer.

    Studien är publicerad i tidskriften Personality and Individual Differences.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    Här kan du läsa mer om Donald Trump.

    0 kommentarer
  • Riksdagen beslutade i eftermiddags att säga ja till en ny namnlag. Lagen träder i kraft den 1 juli 2017. Då blir det lättare att byta både förnamn och efternamn.

    En ny namnlag träder alltså i kraft nästa sommar. Syftet med den nya lagen är att det ska bli lättare att byta förnamn och efternamn. Samtidigt skrotas möjligheten att ta nya mellannamn.

    De största nyheterna gäller kanske just efternamn. Det blir nu tillåtet med dubbla efternamn. Dessutom kommer alla – oavsett om de har någon anknytning till namnet eller inte – att kunna byta till något av de efternamn som har minst 2 000 bärare. Det är drygt 500 efternamn som på detta sätt blir tillgängliga för alla. Förutom en lång rad son-namn blir det tillåtet att byta till exempel Lind, Åberg, Hedlund och Sjögren.

    En annan nyhet är att alla efternamn förvärvas efter ansökan. Det innebär att en nyfödd inte längre automatiskt får föräldrarnas namn. Föräldrar får i stället ansöka om efternamn samtidigt som de ansöker om förnamn.

    Begränsningen för hur många gånger en person kan byta namn slopas. Hur mycket det kommer att kosta att byta namn är inte klart.

    Skatteverket blir ensam namnmyndighet. Alla ansökningar om namn ska alltså ställas till myndigheten. Skatteverket har fortfarande möjlighet att säga nej till namn om de uppfattas som olämpliga. Vid sådana prövningar kan myndigheten ta hjälp av Institutet för språk och folkminnen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Dinosaurier vrålar med all sannolikhet bara på film. I verkligheten tros dinosaurier ha kuttrat som duvor. Det hävdar forskare vid University of Texas, USA, i studier publicerade i tidskrifterna Nature och Evolution.

    Jakten på talets ursprung har fört forskare till fåglar som levde för många miljoner år sedan. Forskare har nu hittat en syrinx, alltså en del av fåglarnas röstorgan, tillhörande en tidig släkting till dagens änder och gäss. Organet är minst 66 miljoner år gammalt.

    Denna fågel levde på dinosauriernas tid. Men den tidens dinosaurier som saknade flygförmåga saknade också syrinx. Det tyder på att organet kan ha dykt upp i ett sent utvecklingsskede.

    Det betyder att dinosaurier sannolikt hade ett ganska litet register av läten. Det handlade enligt forskarna definitivt inte om några vrål med vidöppna käftar. I stället tros dinosaurier ha kuttrat ungefär som vår tids duvor – och med stängd mun.

    Forskarnas fynd ansluter till teorin om att dinosaurier sannolikt påminde mycket om fåglar även utseendemässigt genom exempelvis en färgsprakande fjäderdräkt.

    Anders

    0 kommentarer
  • För krångligt att säga fisk och skaldjur? Kanske. För nu talas det allt oftare om sjömat.

    Seafood kan på engelska vara allt som finns i sjöar och hav som kan konsumeras av människan. Men i regel handlar det om fisk och skaldjur. På norska talas det exempelvis om sjømat och på isländska om sjávarfang.

    Uppenbarligen saknar vissa ett sådant samlingsnamn på svenska. Som synonym till fisk och skaldjur används allt oftare sjömat. Även havsmat förekommer, men inte lika ofta. I en artikel i Svenska Dagbladet varieras fisk och skaldjur och sjömat:

    På en stor griffeltavla finns de dagsaktuella priserna över fisk och skaldjur. Sjömat är alltså i fokus här, även om det också finns rätter för den som har svårt att släppa biffen. Men framförallt är detta ett eldorado för den som älskar fisk och skaldjur.

    En liknande användning återfinns i Aftonbladet:

    1,5 gånger i veckan, så ofta äter svenskar mellan 20 och 64 år i genomsnitt fisk eller skaldjur. Det är betydligt lägre än Livsmedelsverkets rekommendation om att äta sjömat två till tre gånger i veckan.

    Sjömat är belagt i svenskan sedan 1991. Användningen har ökat kraftigt sedan 2013.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna finns nu översatt till 501 språk. Det senaste språket är quechua. Men än så länge har det gjorts fler översättningar av Bibeln.

    Sedan FN:s generalförsamling 1948 klubbade deklarationen om de mänskliga rättigheterna har den hunnit bli världens mest översatta dokument. Texten finns nu enligt ett pressmeddelande på 501 språk. Det senaste tillskottet är quechua, ett språk som talas i Anderna.

    Målet är att deklarationen ska få så stor spridning som möjligt. När den antogs översattes den först bara till FN:s officiella språk: engelska, franska, spanska, arabiska, kinesiska och ryska.

    När det gäller översättningar är det sannolikt bara Bibeln som kommer före. Enligt Wycliffe Global Alliance har den i sin helhet översatts till 554 språk. Någon del av Bibeln finns på hela 2 932 språk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Storbritanniens utträde ur EU är en av årets mest omskrivna händelser. Brexit har av Collins Dictionary utsetts till årets engelska ord.

    Brexit (’brittiskt utträde ur EU’) är belagt i svenskan sedan 2012. Sedan dess har användningen av ordet ökat kraftigt för varje år. I svensk press var ökningen mellan 2012 och 2013 hela 869 procent. Det följdes av en ökning med 213 procent 2014 och med 368 procent 2015. Hittills i år är ökningen 5 233 procent.

    Det är inte bara i svenskan som ordet har fått fäste. Användningen i engelskan följer samma mönster. Därför har Brexit av Collins Dictionary utsetts till årets ord.

    Övriga nio ord på listan är det danska lånordet hygge (’mysig stämning’), mic drop (’mikrofontapp’), trumpism (’politik som bedrivs av eller uttalande från presidentkandidaten Donald Trump’), throw shade (’visa avsky i offentligt sammanhang’), sharenting (’regelbunden publicering av bilder på eget barn i sociala medier’), snowflake generation (’åldersgrupp som ofta upplever sig utsatt för kränkningar’), dudefood (’grabbmat’), uberization (’uberisering’) och jomo (’lycka över att gå miste om något’).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Debatten om de och dem har fått ny näring. Den här gången började det med en debattartikel i Svenska Dagbladet. Där hävdade gymnasieläraren Henrik Birkebo att det blivit dags att införa enhets-dom.

    Henrik Birkebo skriver i artikeln att slaget om de och dem är förlorat. För att underlätta för eleverna vill han därför övergå till dom. Samma uppfattning har bland annat Per Ledin, professor i svenska vid Södertörns högskola, argumenterat för i ett blogginlägg.

    Mothugg kom från olika håll. Olle Josephson, professor i svenska vid Stockholms universitet, skrev i Svenska Dagbladet att enhets-de vore ett bättre val.

    Vad föredrar du? Att svenskan behåller de och dem eller inför enhets-de eller enhets-dom. Rösta här!

    Anders

    11 kommentarer
  • Nästa nummer av Språktidningen utkommer den 16 november. Du kommer bland annat att kunna läsa om hur svenska forskare försöker lista ut vad katter egentligen säger när de jamar, om morfem som språkets byggstenar, om hur nog betyder olika saker i sverigesvenska och i finlandssvenska, om hur det snackas i Disneyfilmer, om namn på havets botten och om somaliska i Sverige.

    Dessutom möter du stilsäkra journalisten Jan Gradvall och Olle Josephson konstaterar att dagens svenska författare har lika god känsla för stil som tidigare generationer. Dessutom innehåller numret åtta sidor Frågor & svar, mängder av tips och spaningar, nyord, korsord och en rad nyheter om språk. Miss(a) inte!

    0 kommentarer
  • I jakten på god marknadsföring är det allt fler som ställer in siktet på influerare. En influerare är en person som påverkar sin omgivning. Om influeraren dessutom är en kändis kan inflytandet få stor effekt.

    Att använda sig av personer med stor trovärdighet kan vara ett sätt att övertyga även skeptiska konsumenter om en varas kvalitet. Ofta vänder sig företag till kändisar. En person som har ett stort antal följare i sociala medier kan snabbt sprida ett budskap.

    Men influeraren behöver inte vara en känd person eller en ämnesexpert. Även vanliga personer kan ha stor trovärdighet och kan därför påverka många i sin omgivning. Så här beskriver Johanna Lindskog Lindell fenomenet i Resumé:

    En influerare är någon som människor litar på, lyssnar på och bryr sig om. Vi som finns i den digitala sfären, vilket idag är i stort sett alla, påverkar vår omgivning på olika nivåer. Våra röster kan idag vara lika starka i vissa nätverk som en ”kändis”.

    Modellen Gigi Hadid kan genom sina kanaler nå en stor publik. Chic berättar att hon själv får inspiration från personer hon följer i sociala medier:

    Många varumärken i skönhetsbranschen satsar i dag stenhårt på att samarbeta med personer som inspirerar på sociala medier. Gigi är en sådan person, och hon säger själv att hon älskar att hämta inspiration från digitala influerare.

    Influerare är belagt i svenskan sedan 2008. Användningen av ordet har dock ökat kraftigt de två senaste åren. På engelska talas det om influencer. Denna typ av marknadsföring kallas influencer marketing.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En ny utgåva av Svenska skrivregler är på gång. Redaktören Ola Karlsson finputsar nu det allra sista i manuset. Preliminärt kommer boken i slutet på februari nästa år.

    Den senaste utgåvan av Svenska skrivregler kom 2008. Ola Karlsson, som är språkvårdare vid Språkrådet, utlovar flera nyheter i den utgåva som ska komma om fyra månader:

    – Det blir på många sätt fylligare, säger han.

    Avsnitt som kommer att svälla gäller bland annat avstavningar, sammansättningar, förkortningar, källhänvisningar och transkribering och translitterering, alltså omskrivning av namn från språk som ryska, arabiska och bulgariska till svenska. För första gången kommer regelsamlingen även att ta upp grundläggande engelska skrivregler.

    En annan förändring är att det gjorts flera bruksundersökningar, studier av hur språkbruket faktiskt ser ut. Men också avstämningar mot skrivregelsamlingar för andra språk som norska, danska och engelska.

    – Syftet är att ta reda på hur bruket ser ut så att reglerna kan återspegla det, säger Ola Karlsson.

    Anders

    2 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg