Prenumerera på bloggen
  • I veckans kviss får du en chans att testa din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • ”Jag kan inte prata med dig nu, det är så noisy här!” Ibland slinker ett engelskt ord sömlöst in bland de svenska. Kanske onödigt – eller kanske helt ändamålsenligt?

    Vi är vana att tänka på språk som separata system, isolerade från varandra: svenska är ett språk, engelskan ett annat, arabiska ett tredje … Men tänk om vi i stället skulle lösa upp gränserna, och låta språken flöda in i varandra? Vid varje tillfälle skulle vi då kunna lyfta fram ett uttryck eller en mening på det språk som vi smidigast kan uttrycka oss på, och som de vi samtalar med bäst förstår. Det är detta som är translanguaging eller transspråkande.

    Och det kan bli en resurs i skolundervisningen, hävdar språkforskarna Ofelia García och Li Wei, som skrivit boken Translaguaging (Natur & Kultur 2018), liksom de forskare som bidragit till antologin Transspråkande i svenska utbildningssammanhang (Studentlitteratur, 2018). Då hamnar funktionen snarare än formen i centrum. Och ett av språkets främsta syften är ju kommunikation – och gärna smidig sådan.

    I traditionell undervisning har ”främmande” språk ofta lärts in separat. Flerspråkiga elever, som har ett annat modersmål än landets majoritetsspråk, har dessutom i många fall hindrats från att tala detta. Bland annat för att förhindra att språken ska ”smitta” varandra. Genom historien har det även funnits en farhåga om att barn som lär sig fler språk än modersmålet kommer att bli ”halvspråkiga”, det vill säga inte lära sig något av språken helt och fullt.

    Dessa synsätt är förlegade, anser forskarna, i dagens globala och flerspråkiga värld. Det vore ett enormt slöseri att inte ta vara på elevernas mångskiftande språkliga repertoar i undervisningen.

    Det finns en mängd exempel på hur transspråkande kan användas för att etablera begrepp och förmedla ny kunskap. Språk, matematik, samhällskunskap och litteratur är några av de ämnen som eleverna tillgodogör sig genom att röra sig fritt mellan språken, som i Translanguaging sträcker sig från engelska och spanska till kinesiska och japanska.

    I boken Transspråkande beskriver Jeanette Toth, doktorand i språkdidaktik, hur denna praktik bland annat kan användas i undervisning i naturvetenskap i en svensk skola. Delar av undervisningen sker på engelska, så att eleverna får tillägna sig språk- och ämneskunskaper samtidigt. De lär sig på detta vis också skillnaden mellan vardagsspråk, som huvudsakligen är modersmålet, och naturvetenskapligt ämnesspråk, som ofta innehåller abstrakta och tekniska termer.

    Det här sättet att utnyttja alla tillgängliga språk utmanar den enspråkiga normen. Skolan har dessutom ”en historia av att vara djupt rotad i enspråkighet”, som Christina Hedman, professor i svenska som andraspråk, skriver i epilogen till Transspråkande.

    Dessutom speglar språk alltid kultur, och det är troligtvis motstånd mot vissa kulturer som gör att transspråkandet har haft svårt att få fäste. Praktiken representerar en djupare ideologisk tanke; ett hopp om en gränslös värld.

    Maria

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Hur är dina kunskaper om substantivens pluralformer? Här möter du tio substantiv med pluralformer som ibland ställer till med problem. Din uppgift är att lista ut vilken pluralform som betraktas som korrekt enligt Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Många av dessa substantiv har andra former som är mer eller mindre ovanliga – men här är vi alltså ute efter de pluralformer som finns i SAOL. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När det gäller jämställdhet i språket har svenskan och tyskan gått åt olika håll. När nu debatten tar fart i Frankrike går franskan i samma riktning som tyskan.

    Svensk språkvård har en längre tid förespråkat könsneutrala yrkesbeteckningar. Språkrådet rekommenderar till exempel att inte använda olika ord för manliga och kvinnliga utövare av samma yrke. I stället är rekommendationen att använda könsneutrala yrkesbeteckningar som skådespelare, riksdagsledamot och lärare.

    I tyskan synliggörs i stället kvinnliga titlar. Den som vill visa att en lärargrupp består av både kvinnor och män kan skriva ut den maskulina och feminina varianten: Lehrer und Lehrerinnen, Lehrer/-innen eller LehrerInnen.

    Nu vinner ett liknande förhållningssätt mark i franskan. Det kan till exempel talas om professeurs·es, som alltså innefattar både maskulin och feminin form.

    Fenomenet kallas écriture inclusive. Målet är att i språket synliggöra kvinnor. Utgångspunkten för detta synsätt är att maskulina former inte representerar kvinnor. Därför ska också feminina ändelser användas – och därmed också synliggöra kvinnor.

    Men synen på vad som är inkluderande språk är omdiskuterad. Académie Française, Franska akademien, hävdar att écriture inclusive är ett hot mot det franska språket. Vem som går segrande ur striden återstår att se.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Huskvinnan har debatterats flitigt de senaste veckorna. Somliga betraktar fenomenet som ett feministiskt bakslag. Andra ser det som naturligt att bejaka – åtminstone vissa – traditionella könsroller.

    Redan i januari förra året använde Greta Thurfjell ordet huskvinna i en artikel i Dagens Nyheter. Hon berättade om sina tankar efter ett möte med Sigge Eklund och Alex Schulman:

    Jag tänker på vad denna outtömliga källa av intresse för relationer mellan män kan innebära, försöker sätta en diagnos på mig själv: penisavund, självhat, ett osedvanligt svårt fall av syndromet huskvinna.

    Nyligen beskrev hon åter sig själv som en huskvinna. I en artikel i Dagens Nyheter diskuterade Greta Thurfjell livsstilsfeminism och Instagramfeminism och hävdade att de inte längre var på modet:

    Jag har sannerligen aldrig tänkt på mig själv som konservativ i någon politisk mening, men däremot länge som något av en huskvinna (från det nedsättande ”husblatte”) – det vill säga manstillvänd, det vill säga självförnekande, det vill säga killarnas favorit. Det liknar syndromet cool girl men där en sådan spelar på att vara ”en av killarna” – hon kan dricka öl (men inte ha ölmage), spela tv-spel (men inte vinna över sina manliga motståndare), rapa (men inte så att det luktar) – tänker jag mig att huskvinnan är mer explicit, traditionellt kvinnlig.

    Artikeln utlöste en debatt om synen på jämställdhet och feminism. Jonna Sima kritiserade ordvalet i en artikel i Aftonbladet:

    Greta Thurfjell skriver att hon drömmer om att vara en ”huskvinna”. Det är ett påhittat ord som anspelar på det rasistiska tillmälet ”husneger”, alltså en svart person som är en nyttig idiot, ett slags ”rasförrädare”. Huskvinnan är i stället en könsförrädare. Någon som är undergiven och behagar männen och tycker det känns ”uppfriskande” att säga att hon hatar andra tjejer. Att använda ett ord med en politiskt inkorrekta klang kan kanske kännas kittlande för stunden.

    Linda Nordlund skrev i Expressen att dagens debatt om huskvinnan enbart blivit möjlig på grund av den kamp som bedrivits för jämställdhet:

    Att ikläda sig den traditionella kvinnorollen, som den perfekta värdinnan i broderat förkläde och högklackade pumps, kan kännas spännande – för att alla vet att det är ett rollspel. När det inte passar kan man hänga upp förklädet och sparka av sig klackarna. Huskvinnan är precis så emanciperad som hon i stunden har lust att vara.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • I veckans kviss möter du som vanligt tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Våra röster kan avslöja mycket om oss. Till exempel kan de röja en del om vilken livsfas vi befinner oss i. Med rösten som ledtråd kan man till exempel få en uppfattning om en kvinnas fruktsamhet.

    Forskare har länge känt till att kvinnoröster ofta blir mörkare i samband med klimakteriet, efter menopausen. Hos vissa kvinnor kan rösten då sänkas med så mycket som 35 hertz, vilket motsvaras av mer än tre halvtoner.

    Nu har en grupp forskare som studerar röstakustik vid University of Sussex, Storbritannien, visat att kvinnors röster dessutom påverkas av barnafödsel. Men dessa röstförändringar varar bara fram till ungefär ett år efter det att barnet har fötts, sedan återgår rösten ungefär till det läge som den hade dessförinnan. Trots att detta är den första vetenskapliga studien av mödrar och deras röster, finns det flera kvinnor som har upplevt förändringen. Den brittiska sångaren Adele (bilden) fick en son 2012, och hon berättar att hennes röst sjönk ”dramatiskt” efter förlossningen. Men vid det här laget börjar hon dock låta som före förlossningen, har hon meddelat.

    I sin studie har forskarna använt sig av inspelningar av kvinnor publicerade på internet, före, under och efter graviditeten. Inspelningarna sträcker sig så långt som fem år före och fem år efter graviditeten.Över 600 röstinspelningar från 20 mödrar analyserades – och jämfördes med inspelningar av 20 kvinnor som aldrig hade fött barn.

    Resultatet visade att de nyförlösta mödrarnas tonhöjd sjönk i genomsnitt med 44 hertz. En tid efter graviditeten återhämtade sig rösten, men la sig i ändå i ett lägre register än före graviditeten – den hade generellt sjunkit med 14 hertz eller 1,3 halvtoner. Man vet inte säkert vad som orsakar mödrarnas röstförändring, men könshormoner kan ha en direkt effekt på tonhöjden, eftersom de ökar stämbandens massa, vilket gör deras svängningar långsammare.

    Maria

    Foto: Wikipedia.

    0 kommentarer
  • En bekant röst har alltid övertaget när det gäller förståelse. Och det förändras inte även när den bekanta rösten manipuleras. Det visar en studie publicerad i Psychological Science.

    I en stökig miljö går det ofta bättre att höra vad en närstående person säger. Att vara van vid att lyssna till en människas röst underlättar förståelsen. För att undersöka vad som ligger bakom detta fenomen vände sig forskare i psykologi till elva par. Vissa av dem hade varit vänner en längre tid medan andra hade en kärleksrelation. Gemensamt för paren var att de kände varandra väl och ofta talade med varandra.

    Deltagarna spelades in när de läste ett antal meningar. Samma meningar lästes också in av personer som de inte kände. Därefter testade forskarna deltagarnas hörförståelse.

    Inte oväntat hade paren lättare att förstå varandras röster. Men skillnaderna försvann inte när rösterna manipulerades. Forskarna varierade tonhöjd och resonans. Trots att paren inte längre kunde identifiera vem som talade – något som var svårare när det var resonansen manipulerades – gick det bättre att förstå den som var bekant i stället för främlingen.

    Studien visar enligt forskarna att vi på något sätt samlar information om röster som underlättar förståelsen i bullriga miljöer. Exakt hur detta går till är inte känt. Men de anser att det vore önskvärt om personer som har nedsatt hörsel i större utsträckning kunde få lyssna till bekanta röster, till exempel när det gäller olika röststyrningstjänster.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Vårby udde blir namnet på det område som ska byggas vid Spendrups gamla bryggeri i Huddinge. Namnet är något av en kompromiss. Myndigheter och kommunens tjänstemän ville gå i en riktning – kommunens strateger och fastighetsbolaget i en annan.

    I Vårby i nordvästra Huddinge planeras en ny stadsdel. Inom de närmaste åren ska det byggas omkring 2 000 bostäder i området. Dessutom blir det en strandpromenad.

    Men att namnge det nya området har inte varit helt enkelt. Under planeringsstadiet talades det internt om Vårby bryggor. Det var också det namn som fastighetsbolaget Magnolia Bostad och kommunens strateger förespråkade. Men bland kommunens tjänstemän var i stället Vårby udde och Vårby källa de namn som ansågs mest lämpliga. I ett remissvar förklarade Magnolia Bostad varför bolaget tyckte bättre om Vårby bryggor:

    Vad gäller namnet Vårby källa och Vårby udde så anser vi att namnen ej ger tillräckliga associationer med den marina stadsdel som planeras att uppföras. Namnet Vårby källa är taget från en befintlig plats som ligger c:a 350 meter nordost från den tilltänkta nya angöringsbryggan för den färjeförbindelse som planeras till Stockholm vilket ej skapar en naturlig koppling till det nya området. Namnet källa ger heller inte rättvisa av den storhet som en ny marin stadsdel innebär.

    Lantmäteriet föreslog ett namn med förledet Haga eftersom platsen ligger inom området med samma namn. Om det ändå var Vårby som skulle användas ansåg myndigheten att Vårby udde var bäst. Vårby källa är ett namn på en fornlämning i närheten. Och Vårby brygga/bryggor riskerade att ge vilseledande associationer:

    Lantmäteriet avråder också från namnet Vårby brygga eftersom ordet brygga indikerar en angörningsanordning i vatten och saknar bebyggelseindikation samt kan förväxlas med den befintliga ångbåtsbryggan Vårby brygga.

    Vårby-Fittja hembygdsförening tog dock ställning för namnet Vårby källa.

    Men valet föll alltså på Vårby udde. Kommunen och förvaltningen enades om att det namnet var lämpligt. När namnfrågan kom upp i nämnden gjordes samma bedömning. Och Vårby udde har nu klubbats i kommunfullmäktige:

    Sammantaget förordar natur- och byggnadsnämnden ortnamnet Vårby udde eftersom det anknyter till områdets geografiska form och är lokaliserande. Ordet udde kan också associeras med såväl namnet Huddinge som de uddungar som ursprungligen bodde i området vilket ger namnet en kulturhistorisk koppling.

    Anders

    Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • Nikkei är kanske mest känt som ett aktieindex för Tokyobörsen. Men så kallas också en matlagningsstil som vinner mark i Sverige.

    År 1889 gjorde omkring 800 japaner den långa resan till Peru. De lämnade Japan efter att ha tagit intryck av berättelser om jobbmöjligheter, rikedomar, gynnsamt klimat och god tillgång till föda. Under de närmaste åren följdes de av ytterligare flera tusen emigranter.

    I Peru lagade många av emigranterna traditionella japanska rätter, men de använde råvaror som fanns på plats. Den matlagningsstil som utvecklades kallas nikkei – vilket är samma ord som används för japanska emigranter. Detta kök har på senare tid spridit sig över världen. Sveriges Radio rapporterar att trenden också har nått Sverige:

    Nikkei, så heter det japansk-peruanska köket som jobbar med japanska tekniker och recept och blandar det med peruanska råvaror. Det kan vara allt från rå fisk med lime som sen blandas med japanska smaker som soya, ingefära och chili och något av de 3800 stycken olika potatissorterna som finns i Peru.

    Så här skriver Restaurangvärlden om en nyöppnad restaurang i Stockholm:

    Maten har fokus på det japanska Nikkei-köket, det japanska köket med influenser från Peru. Resultatet blir tiradito, togarashi-marinerad regnbåge och sushi donuts.

    Metro berättar om ett besök på en restaurang som serverar just nikkei:

    Den underliga stilblandningen är nämligen varken resultatet av okunskap eller någon överambitiös kock som känt sig kreativ och uppfunnit en ny slags ”fusionkök”. Nej, Indio kitchen serverar något som kallas nikkei. Det vill säga det slags peruansk/japanska crossoverkök som kom till när en massa japaner arbetskraftinvandrade till Peru i slutet av 1800-talet och började använda lokala peruanska råvaror till att laga traditionella, japanska rätter. Resultatet blev kort sagt: Kryddstark sushi.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg