Prenumerera på bloggen
  • Finlandssvenskar kan bli den sjätte nationella minoriteten i Sverige. Konstitutionsutskottet ställer sig bakom en utredning av finlandssvenskarnas ställning. Bara Sverigedemokraterna är emot förslaget.

    Sedan tidigare har sverigefinnar, samer, tornedalingar, romer och judar status som nationella minoriteter i Sverige. Att ge finlandssvenskar samma ställning har diskuterats, men från politiskt håll har huvudinvändningen varit att de har svenska som modersmål. Därför har finlandssvenskar inte ansetts leva upp till Europarådets kriterier.

    Men ett språk som inte är svenska är enligt centerpartisten Kerstin Lundgren och moderaten Saila Quicklund inte nödvändigt. I två separata motioner skriver de att Europarådet även listar historia, kultur och samhörighet som andra faktorer som kan ligga till grund för minoritetsstatus.

    Majoriteten i utskottet säger ja till motionerna. Förslaget till riksdagen är att regeringen ska tillsätta en utredning som svarar på frågan om finlandssvenskar ska erkännas som en nationell minoritet.

    Sverigedemokraterna Crister Spets och Jonas Millard reserverar sig mot utskottets ställningstagande. De skriver att det finlandssvenska kulturarvet kan bevaras och skyddas på andra sätt:

    Vi räknar den finlandssvenska minoriteten till den svenska nationen. Vidare anser vi att Institutet för språk och folkminnen bör verka för att bevara och levandegöra det finlandssvenska kulturarvet. Mot denna bakgrund anser vi inte att regeringen bör utreda om finlandssvenskarna bör erkännas som en nationell minoritet i Sverige.

    Här kan du läsa utskottets betänkande i sin helhet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Älvdalskan ska inte få ställning som minoritetsspråk. Det anser majoriteten i konstitutionsutskottet, KU. Allt tyder på att riksdagen kommer att fatta samma beslut.

    I en rad motioner har riksdagspolitiker från olika partier tagit upp älvdalskans ställning. De har i huvudsak gått ut på att höja älvdalskans status och att vidta åtgärder för att den ska leva vidare. Som ett led i detta har det föreslagits att älvdalskan ska få status som nationellt minoritetsspråk eller landsdelsspråk.

    Men majoriteten i konstitutionsutskottet säger nej. I utskottets ställningstagande motiveras beslutet så här:

    Utskottet noterar att betydelsen av älvdalskans bevarande är starkt förankrad bland många älvdalingar. Utskottet anser att det finns ett stort värde i att älvdalskan bevaras som en del av det svenska kulturarvet och ser positivt på de åtgärder som vidtas på både statlig och kommunal nivå för att göra detta möjligt. Utskottet delar regeringens uppfattning att Älvdalens kommun på olika sätt bör kunna stödja älvdalskans bevarande inom kommunens ordinarie verksamhet och ge barn möjlighet att lära sig älvdalska, samt att det även inom ramen för folkbildningen bör finnas förutsättningar att stödja bevarandet av älvdalskan. Utskottet noterar också att Institutet för språk och folkminnen gör bedömningen att många åtgärder för att främja älvdalskan borde vara möjliga inom ramarna för den existerande lagstiftningen, förslagsvis inom ramen för en dialektpolitik. Utskottet noterar det ökade stödet bland lingvister för att betrakta älvdalskan som ett eget språk, men också de invändningar som framförs av Institutet för språk och folkminnen. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena och avstyrker därför motionerna.

    Institutionen för språk och folkminnen går alltså emot motionärerna. I betänkandet framgår att myndigheten anser att ”det uppstår en gränsdragningsproblematik om en varietet av det svenska språket särskiljs och ges status som nationellt minoritetsspråk, liksom att gränsdragningen kring vilken varietet av älvdalska som ska erkännas riskerar att skapa splittring bland älvdalsktalande”. Institutet för språk och folkminnen efterlyser också en undersökning om attityderna till älvdalskan i Älvdalen. Genom en aktiv dialektpolitik skulle älvdalskan enligt myndigheten kunna föras vidare till kommande generationer utan att skapa en situation där fler dialekter kan få status som minoritetsspråk.

    Centerpartisten Per-Ingvar Johnsson och kristdemokraten Sofia Modigh reserverade sig mot beslutet. De skriver att det bör utredas om älvdalskan ska få status som minoritets- eller landsdelsspråk. Älvdalskan ska betraktas som ett eget språk – och det är en mänsklig rättighet att garantera att talare kan använda och utveckla sitt modersmål. Annars befarar de att älvdalskan riskerar att dö ut.

    Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen sannolikt kommer att fatta samma beslut. Men utskottet talar också om vikten av att bevara älvdalskan. För de aktivister som kämpat för älvdalskan är det kanske ändå en liten seger även om beslutet i riksdagen inte blir det önskade.

    Här kan du läsa konstitutionsutskottets betänkande.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I australisk engelska finns många ord som sällan eller aldrig hörs i exempelvis brittisk eller amerikansk engelska. I det här kvisset kan du testa dina kunskaper om australisk engelska!

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i detta kviss! Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Orden och definitionerna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Gör kvisset här!

    Här hittar du alla tidigare kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Med hjälp av dna kan forskare förutsäga hur barns läsförmåga utvecklas. Genetiska faktorer förklarar upp till 5 procent av skillnaderna. Det är betydligt mer än exempelvis biologiskt kön.

    Forskarna har studerat läsförmågan hos 5 825 barn och hur den utvecklats mellan sju och fjorton års ålder. Hos varje barn undersökte forskarna dessutom gener som anses särskilt viktiga för inlärning.

    Slutsatsen är att genetiska faktorer kan förutsäga barns läsförmåga. De ger långt ifrån någon heltäckande bild av den förväntade utvecklingen, men gener är till exempel mer betydelsefulla än biologiskt kön. Genetiska faktorer kan enligt forskarna förklara upp till 5 procent av skillnaderna mellan olika individer. Biologiskt kön förklarar däremot bara upp till 1 procent av skillnaderna.

    Resultaten skulle enligt forskarna kunna få praktisk användning i skolan. När de genetiska faktorerna antyder att någon kommer att få kämpa med läsningen skulle åtgärder kunna sättas in tidigt från skolans sida. Det skulle dessutom vara möjligt att då studera vilka metoder som fungerar på olika typer av genetiska profiler.

    Bakom studien står forskare vid brittiska King’s College London, Karolinska institutet och tre amerikanska universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Studies of Reading.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När pupillen vidgas är uppmärksamheten på topp. Den som lyssnar mindre intresserat visar inte samma mönster. Det visar en forskarstudie från amerikanska Dartmouth College.

    Det brukar sägas att ögonen är själens spegel. Och det tycks ligga en hel del i det. Pupillen avslöjar nämligen vilken uppmärksamhet vi ger en berättelse.

    För att undersöka detta lät forskare i psykologi vuxna personer titta på och lyssna till berättelser. Pupillerna rörelser följdes med hjälp av ögonrörelsemätare.

    Forskarna hittade ett tydligt samband mellan utvidgade pupiller och uppmärksamhet. Intresset var som störst i de delar av berättelserna som var mest känslomässigt laddade.

    Deltagare med stark empatisk förmåga lyssnade mer intensivt på berättelserna. Uttrycksfulla berättare påverkade åhörarnas pupiller mer än mindre uttrycksfulla berättare. I berättelsernas mest dramatiska avsnitt följde både deltagarnas och berättarnas pupiller samma utvidgningsmönster.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Psychology: General.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Har du koll på svenskans ordklasser? Här gäller det att identifiera vilka ordklasser de tio orden i kvisset tillhör. Vi använder oss av den indelning som finns i Svenska Akademiens ordlista, som i sin tur är baserad på den indelning som görs i Svenska Akademiens grammatik. Gör kvisset här!

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Om en person hastigt förlorar förmågan att ta hand som sina angelägenheter blir det upp till myndigheterna att utse en förvaltare eller god man. Framtidsfullmakten kan bli lösningen på problemet.

    I juli blir framtidsfullmakten verklighet i Sverige. En fullmakt är enligt Svenska Akademiens ordlista en ’skriftlig handling med bemyndigande att handla i ngns ställe el. att inneha tjänst’. Den kan gälla under en viss tidsperiod eller tills vidare.

    Framtidsfullmakten är en ny typ av fullmakt. Den innebär att en person tar hand om fullmaktsgivarens personliga och ekonomiska angelägenheter när givaren inte längre kan göra det själv. Det är alltså givaren själv som väljer fullmaktshavare. Myndigheterna blandas inte in i själva valet.

    Det är också fullmaktshavaren som bestämmer när framtidsfullmakten ska gälla. För att systemet inte ska kunna missbrukas ställs det krav på samråd och lojalitet från fullmaktshavarens sida. Beslutet om tidpunkt ska även kunna prövas i domstol. Vidare får givaren utnämna en granskare. Både granskaren och överförmyndaren kan kräva fullmaktshavaren på en redovisning för att säkerställa att fullmakten inte utnyttjas på ett sätt som strider mot givarens intressen.

    Införandet av framtidsfullmakt har diskuterats under en längre tid. Det första belägget är från 2002. Då gjordes den första utredningen. Användningen av ordet har ökat de två senaste åren i takt med att idén kommit allt närmare förverkligande.

    I Dagens Juridik diskuterar juristerna Mårten Qwist och Kennet Öhlund skillnaderna mot dagens system:

    Systemet med framtidsfullmakter bygger på att du själv ska kunna bestämma fullmaktens innehåll och vem som ska företräda dig. Du kan också skriva in hur tillsynen ska gå till. Detta är någonting helt annat än dagens system där tingsrätten utser en god man på förslag av kommunens överförmyndare. Det är sedan överförmyndaren som utövar tillsyn enligt föräldrabalkens stränga regler, där reglerna om god man finns, och ingen hänsyn tas till om den gode mannen är en nära släkting eller till och med make/maka.

    I samband med att regeringen presenterade förslaget rapporterade SVT om förändringarna:

    I dag har regeringen föreslagit ett alternativ som gör att en frisk person i förväg kan utse någon som tar hand om ekonomin om han eller hon senare skulle bli oförmögen att göra det på egen hand. Med hjälp av en framtidsfullmakt kan du välja till exempel en släkting som blir fullmaktshavare, och på så vis slippa få en god man.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I detta kviss möter du tolv småkluriga engelska ord. Vet du vad de betyder? Gör kvisset här!

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Dagens amerikanska förstaklassare är bättre på att läsa än vad förstaklassarna var för tolv år sedan. Dessutom har de elever som har det tuffast med läsningen förbättrat sig ännu mer. Men gapet till de elever som klarar sig bäst är fortfarande stort.

    Det är utbildningsforskare vid Ohio state university som har jämfört förstaklassare från 2002 och 2013. I studien deltog 364 738 barn från 2 358 skolor i 44 delstater. Studien är publicerad i tidskriften Educational Researcher.

    Elevernas kunskaper testades på sex olika sätt. Fyra av dessa – att känna igen bokstäver, att känna igen ord, att känna igen språkljud och att förstå hur talat språk överförs till skrift – betraktas som grundläggande. De två avancerade förmågorna är läsning av text och självständig användning av kända ord.

    Forskarnas slutsats är att förstaklassarna blivit bättre på att läsa. När de lämnade förskolan befann de sig på ungefär samma nivå som 2002 års förstaklassare gjorde efter ett år i skolan. Inte minst har de elever som får kämpa mest med läsningen knappat in på de elever som har det lättare.

    Men utvecklingen är inte enbart positiv. Lågpresterande elever har förbättrat sina grundläggande färdigheter. Däremot ökar kunskapsgapet något när det gäller avancerade förmågor, alltså att läsa text och att använda ordförrådet självständigt.

    Skälet till förbättringarna är enligt forskarna sannolikt att det läggs större vikt vid att barn tidigt lär sig dessa grundläggande färdigheter. Att avståndet inte krymper när det gäller avancerade färdigheter kan bero på att barnen får för få möjligheter till läsning. Forskarna tror därför att skolorna i ett tidigare skede borde ge chansen till mer avancerad läsning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg