Prenumerera på bloggen
  • Noll avfall är en livsstil för personer som strävar efter att deras konsumtion ska ge upphov till så lite skräp som möjligt. Målet är att helt undvika förpackningar.

    Förpackningsfri fanns med i Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2016. Samma år öppnade en förpackningsfri butik i Malmö. Där säljs alla varor i lösvikt utan emballage. I stället får kunderna ta med sig eller köpa lämpliga förpackningar. Tidningen Market rapporterar om affärsidén:

    Konceptet bygger på principen noll avfall och inga varor säljs i traditionella förpackningar. Kunderna erbjuds att handla i egna förpackningar eller i påsar och burkar som kan köpas i butiken.

    Den som gjort det till en livsstil att så långt som möjligt undvika förpackningar följer alltså en princip som kallas noll avfall. Det är ett översättningslån från engelskans zero waste. På svenska talas det också om noll skräp.

    I praktiken innebär det att förpackningar och engångsartiklar försvinner och ersätts av emballage och föremål som kan användas många gånger. Exakt hur nolltoleransen mot skräp ska tolkas finns det olika åsikter om. Vissa anser att avfall som kan återvinnas är acceptabelt.

    Stockholm Direkt berättar om Anna Rydne som i flera år försökt minimera hushållsavfallet:

    Är det möjligt för en fyrbarnsfamilj som bor i lägenhet mitt i stan att producera noll avfall?

    En inspiratör för många som anammat noll avfall är Lauren Singer. Hon skildrar livsstilen på en populär blogg. Yle uppger att Lauren Singer efter fyra år inte hade producerat mer avfall än att det rymdes i en liten burk. En som inspirerades var Julia Degerth:

    Livsstilen kallas zero waste, alltså noll skräp och sedan mitten av maj i år (2016) lever Julia Degerth enligt samma principer som Lauren Singer.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Känner du till dessa tolv svenska ord? I veckans kviss är din uppgift att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Språktester för medborgarskap är en av de hetaste frågorna inför riksdagsvalet den 9 september. I en artikel i Språktidningen 6/2018, som börjar delas ut den 13 augusti, skildras debatten om språktester i svenska. Även om allt fler politiker förespråkar språktester finns det ingen forskning som säger att testerna i sig skulle leda till bättre integration. I stället är det i artikeln flera forskare som efterlyser mer resurser till undervisning i svenska.

    Ett av de länder som nämns i artikeln är Island. Där infördes språktester för medborgarskap 2009.

    Inför beslutet var det två typer av argument som dominerade i debatten. Ari Páll Kristinsson, professor i isländska vid Háskóli Íslands, skriver i boken Málheimar – sitthvað um málstefnu og málnotkun att språkkrav från politiskt håll dels sågs som ett verktyg för att bevara det isländska språket och att säkerställa att det även i framtiden används i kommunikation mellan invånarna, dels betraktades språkkrav som ett sätt att understryka isländskans betydelse för integrationen och som en garant för att invandrare inte skulle utnyttjas på arbetsmarknaden för att de inte kände till sina rättigheter.

    De två första åren var det omkring 800 personer som gjorde provet. Det var 94 procent som fick godkänt. Sedan dess har andelen som klarar provet sjunkit något.

    Testet ges två gånger om året i flera städer. Att göra provet kostar 25 000 isländska kronor (cirka 2 100 svenska kronor). Den som inte klarar provet kan skriva det igen. Ett godkänt resultat är nödvändigt för medborgarskap. Det görs dock undantag för till exempel personer som har fyllt 65 år och som har bott i landet i minst sju år. Det går också att vända sig till alltinget, den isländska riksdagen, och få medborgarskapet beviljat genom ett politiskt beslut.

    För att klara provet krävs grundläggande kunskaper i isländska. De flesta som gör testet har 240 timmars undervisning i isländska bakom sig. I provet ingår fyra delar: läsförståelse, hörförståelse, skrivförmåga och talförmåga. Svårighetsgraden är den lägsta, A1, enligt Europarådets nivåskala. I Sverige vill till exempel Moderaterna att nivån i ett svenskt språktest ska vara minst A2, vilket alltså betyder ett något svårare prov än det som ges på Island.

    Här följer ett exempel på hur provet i läsförståelse kan se ut samt översättning till svenska och facit:

    María er frá Spáni. Hún á heima á Íslandi. Hún er búin að vera á Íslandi í tólf ár. María á íslenskan mann sem heitir Finnur. Þau eiga þrjú börn. Dóttir þeirra heitir Soffía og er tíu ára. Synir þeirra heita Tómas, átta ára og Jón, sex ára.

    María er að vinna. Hún er að vinna á heimili fyrir gamalt fólk. María vinnur kvöldvaktir. Hún þarf að vakna klukkan hálf sjö. María vekur börnin sín klukkan sjö og gefur þeim morgunmat.

    Hún fer í vinnuna klukkan þrjú. Hún vinnur stundum um helgar. Hún hefur stundum frí virka daga.

    Í gær var sunnudagur. María var að vinna.

    Hún á frí í dag, mánudag. Núna er klukkan 10 og María er úti að ganga. Hún ætlar að versla seinna í dag í Smáralind. Hún ætlar að fara á bíó í kvöld með Finni, manni sínum. María saknar Spánar en finnst ágætt að vera á Íslandi.

    1. Hvaðan er María? Hún er frá ...

    A. Ítalíu

    B. Írlandi

    C. Spáni

    D. Svíþjóð

    2. Hvað hefur María verið lengi á Íslandi?

    A. 10 ár

    B. 12 ár

    C. 15 ár

    D. 20 ár

    3. Hvað heitir maðurinn hennar Maríu? Hann heitir ...

    A. Finnur

    B. Jón

    C. Tómas

    4. Hvað á María mörg börn?

    A. 1

    B. 2

    C. 3

    D. 4

    5. Hvað eru strákarnir hennar Maríu gamlir?

    A. 6 og 8 ára

    B. 6 og 10 ára

    C. 8 og 10 ára

    6. Hvar vinnur María? María vinnur ...

    A. á elliheimili

    B. á leikskóla

    C. á sjúkrahúsi

    D. í skóbúð

    7. Hvenær vaknar María? Klukkan ...

    A. 3

    B. 6:30

    C. 7:30

    D. 10

    8. Hvenær fer María í vinnuna? Klukkan ...

    A. 2:30

    B. 3

    C. 3:30

    9. Hvað er María að gera núna? Hún er í ...

    A. bíó

    B. göngutúr

    C. Smáralind

    D. sundi

    10. Hvað ætlar María að gera í kvöld? Hún ætlar að fara í ...

    A. bíó

    B. göngutúr

    C. Smáralind

    D. vinnuna

    Svensk översättning:

    Maria är från Spanien. Hon är bosatt på Island. Hon har bott på Island i tolv år. Maria har en isländsk man som heter Finnur. De har tre barn. Deras dotter heter Soffía och är tio år. Deras söner heter Tómas, åtta år, och Jón, sex år.

    Maria arbetar. Hon arbetar på ett boende för äldre människor. Maria arbetar kvällsskift. Hon behöver gå upp klockan halv sju. Maria väcker sina barn klockan sju och ger dem frukost.

    Hon åker till jobbet klockan tre. Ibland arbetar hon på helgerna. Ibland har hon ledigt på vardagar.

    I går var det söndag. Maria arbetade.

    Hon är ledig i dag, måndag. Nu är klockan 10 och Maria är ute och går. Senare i dag tänker hon handla i Smáralind. I kväll tänker hon gå på bio med Finnur, hennes man. Maria saknar Spanien men tycker att det är bra att bo på Island.

    1. Varifrån kommer Maria? Hon kommer från …

    A. Italien

    B. Irland

    C. Spanien

    D. Sverige

    2. Hur länge har Maria bott på Island?

    A. 10 år

    B. 12 år

    C. 15 år

    D. 20 år

    3. Vad heter Marias man? Han heter …

    A. Finnur

    B. Jón

    C. Tómas

    4. Hur många barn har Maria?

    A. 1

    B. 2

    C. 3

    D. 4

    5. Hur gamla är Marias pojkar?

    A. 6 och 8 år

    B. 6 och 10 år

    C. 8 och 10 år

    6. Var arbetar Maria? Maria arbetar …

    A. på äldreboende

    B. på förskola

    C. på sjukhus

    D. i skobutik

    7. När vaknar Maria? Klockan …

    A. 3

    B. 6.30

    C. 7.30

    D. 10

    8. När åker Maria till jobbet? Klockan …

    A. 2.30

    B. 3

    C. 3.30

    9. Vad gör Maria nu? Hon …

    A. är på bio

    B. är på promenad

    C. är i Smáralind

    D. simmar

    10. Vad tänker Maria göra i kväll? Hon tänker …

    A. gå på bio

    B. gå på promenad

    C. åka till Smáralind

    D. åka till jobbet

    Facit:

    1 C, 2 B, 3 A, 4 C, 5 A, 6 A, 7 B, 8 B, 9 B, 10 A.

    Här hittar du hela exempelprovet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Här är veckans kviss! Som vanligt är det din uppgift att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • I veckans kviss får du en ny chans att testa din ordförståelse. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I kvisset har vi valt ut tolv svenska ord. Samtliga finns med i Svenska Akademiens ordlista. Därifrån har vi också hämtat betydelserna. Vet du vad orden betyder?

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Känner du till vad de betyder? Definitionerna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss har vi valt ut tolv svenska ord. Din uppgift är som vanligt att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg