Prenumerera på bloggen
  • Tolv svenska ord – några lite lättare och några ganska luriga – möter du i veckans kviss. Vet du vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Barn som talar två språk kan snabbare än enspråkiga skilja en röst från en annan. Det fastslår språkforskare vid NYU Steinhardt i USA.

    I en studie fick 41 barn visa upp sin förmåga att särskilja och identifiera röster. Drygt hälften av barnen talade bara engelska, resten talade både engelska och något annat språk. Detta andra språk var dock inte tyska.

    Alla ungar fick lyssna på engelska ord, uttalade med tysk brytning. Sedan fick de höra motsvarande ord på tyska. Forskarna frågade därefter om det engelska och det tyska ordet yttrades av samma person eller av olika personer.

    I ett annat test fick barnen se tre tecknade figurer som pratade med varandra. När barnen sedan fick höra ett enskilt ord skulle de pricka in vilken av figurerna som rösten tillhörde.

    Det blev tydligt att de tvåspråkiga barnen snabbare kunde både särskilja och identifiera rösterna. Förklaringen kan vara att de tvåspråkiga har större vana vid att höra både bruten engelska och främmande språk.

    Studien är publicerad i Bilingualism: language and cognition.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Equality är barnens ord i Australien och Nya Zeeland i år. Trump tar hem utmärkelsen i Storbritannien. Bakom utnämningarna står Oxford university press.

    Sedan några år tillbaka utser ordboksredaktionerna vid Oxford university press inte bara årets ord, utan de väljer även ett särskilt ord för barn. Förra året föll valet på refugee (’flykting’) i Storbritannien.

    Utnämningen görs efter läsning av uppsatser skrivna av unga talare. Deltagarna får i uppgift att skriva en uppsats utifrån ett visst ord. Detta ord fungerar som utgångspunkt för texterna.

    I Australien och Nya Zeeland var det många elever som valde equality (’jämlikhet’). Men de tog sig an ämnet och ordet på många olika sätt. Vissa skrev om jämlikhet mellan könen och inom äktenskapet. Andra behandlade exempelvis medborgerliga rättigheter och orättvisa löner.

    Andra populära ord visade även de på ett stort engagemang i olika samtidsfrågor. Många barn skrev om war (’krig’), freedom (’frihet’), diversity (’mångfald’), refugees (’flyktingar’) och pollution (’miljöförstöring’). Favoritämnen för många var också family (’familj’), soccer (’fotboll’) och friendship (’vänskap’).

    Barnens ord i Storbritannien utsågs på samma sätt. Här föll valet på Trump – ett egennamn som i uppsatserna ökat med 1 628 procent sedan 2016. Eleverna skrev inte bara om namnet på USA:s president Donald Trump. Ordet användes i texterna också som verb och som substantiv. I uppsatserna förekom avledningar som Trumplestiltskin, Trumpwinningtastic och Trumpyness.

    Andra ord och uttryck som allt fler barn skrev om var fake news (’falska nyheter’), Brexit och alternative facts (’alternativa fakta’).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Shit!!! Nu exploderar språket =) Det är rubriken för ett panelsamtal om högt och lågt i svenska språket i Göteborg onsdagen den 15 november klockan 18. Inträdet är fritt!

    Medverkar gör Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen, Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk och expert i Språket i P1, och Kristian Blensenius, doktor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Kvällen är en del av Språktidningens tioårsfirande. Evenemanget görs i samarbete med Göteborgs universitet och Folkuniversitetet.

    Samtalet är på Göteborgs litteraturhus, Heurlins plats 1, Göteborg. Det är ingen föranmälan, men antalet platser är begränsat så kom gärna i god tid!

    Här kan du läsa mer om evenemanget.

    Anders

    Foto: Linda Forsell/Privat

    0 kommentarer
  • Poddtaxin har blivit en allt vanligare syn i centrala Stockholm. Även i Göteborg och Lerum har små eldrivna fordon blivit ett alternativ för kortare transporter.

    Tuk-tuk är ett transportmedel som många stött på under resor – inte minst till Sydostasien – men det finns också i några svenska städer. Fordonet definieras av Nationalencyklopedin som ’ett trehjuligt motordrivet fordon för transport’. I Sverige finns nu fordon konstruerade på liknande sätt, men med eldrivna motorer. Breakit kallar dessa fordon el-tuktuks.

    En annan benämning, där det tydligare framgår att det rör sig om persontransport mot betalning, är poddtaxi. ETC skildrar upplevelsen att resa med en sådan:

    Anthony kör vidare i den lilla poddtaxin som skumpar fram över gatorna. Vi halkar ner i spårvagnsspåret och fordonet hoppar till. Han skrattar medan han tar sig upp på säker mark igen och berättar att alla kunder hittills har varit nöjda.

    Svenska Dagbladet berättar om affärsidén hos ett företag som startat poddtaxi:

    Vanliga taxibilar har aldrig velat tjäna pengar på korta resor. Poddtaxin är visserligen konkurrent till de vanliga taxibilarna, enligt Per Nyrenius. Men affärsidén bygger på att köra korta sträckor, upp till 4–5 kilometer.

    Lerums Tidning rapporterar att två fordon nyligen stals när de stod parkerade över natten:

    De stod parkerade för att laddas vid kommunhuset och försvann någon gång på natten mellan lördag och söndag. Ett av fordonen hittades i onsdags i Sjövik. Den andra poddtaxin är fortfarande försvunnen.

    Poddtaxi är belagt i svenskan sedan 2016.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Här är fredagskvisset! Som vanligt handlar det om att ha koll på vad tolv svenska ord betyder. Och som vanligt blandar vi lättare och svårare ord. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Med en öl i kroppen kan det gå bättre att tala ett främmande språk. Och förklaringen är inte att den som druckit alkohol överskattar sina kunskaper. För bedömningen svarar personer som inte vet vem talaren är.

    Det är forskare i Storbritannien och Nederländerna som har studerat effekten av att dricka en liten mängd alkohol för att därefter tala ett främmande språk. Mängden alkohol anpassades efter deltagarnas kroppsvikt. Den som vägde 70 kilo fick dricka en mängd alkohol som ungefär motsvarade fyra deciliter starköl.

    Att stora mängder alkohol gör allt annat än underverk för en persons språkförmåga är känt sedan länge. Men en liten mängd verkar alltså – åtminstone i detta sammanhang – kunna ha positiva effekter.

    I studien deltog 50 personer med tyska som modersmål. Samtliga studerade vid ett nederländskt universitet där de också hade börjat lära sig nederländska. Studenterna delades in i två grupper. Ena halvan fick dricka en liten mängd alkohol medan den andra halvan fick en alkoholfri dryck.

    Därefter fick de under några minuter samtala på nederländska med en testledare. Samtalen spelades in och utvärderades av modersmålstalare. Dessa fick inte veta vilka studenter som hade druckit alkohol och vilka som fått alkoholfritt.

    De testpersoner som druckit alkohol fick betydligt högre betyg för sin nederländska. Det var i synnerhet deras uttal som fick höga betyg av modersmålstalarna.

    Att stora mängder alkohol inte heller gör underverk med omdömet är också känt sedan länge. Men den lilla mängd som hälften av testdeltagarna drack påverkade inte bedömningen av den egna förmågan. Bägge grupperna ansåg sig vara lika duktiga på nederländska.

    Orsaken bakom skillnaderna är oklar. Forskarnas teori är att lite alkohol får hämningar att släppa samtidigt som den aktuella mängden var så begränsad att den inte påverkade språkförmågan negativt.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Psychopharmacology.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I kvisset listar vi tio engelska fisknamn. Vet du vad dessa fiskar heter på svenska? Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • En 29 meter lång inskription på hieroglyfluviska från omkring 1200 f.Kr. kan nu läsas på nytt. Den beskriver strider och maktskiften i södra Anatolien. Fyndet presenteras i en ny bok av geoarkeologen Eberhard Zangger.

    Luvierna kom till Mindre Asien under bronsåldern ungefär samtidigt som hettiterna. Med dessa delade de också gudar. Majoriteten av de inskrifter som bevarats är från tiden efter hettiterrikets fall omkring år 1200 f.Kr. Luviska skrevs både med hieroglyfer och kilskrift.

    1878 hittade den franske arkeologen Georges Perrot en unik inskription på kalksten i det turkiska samhället Beyköy. Det rörde sig om en 29 meter lång inskription på hieroglyfluviska. Den skildrar den politiska utveckling som kan ha utgjort den historiska kärnan till berättelserna om trojanska kriget. Den beskriver också luviska invasioner i Syrien och Palestina.

    Georges Perrot kopierade inskriptionen – den längsta som påträffats på hieroglyfluviska. Originalet kom sedan att användas som byggmaterial till en moské.

    Den kopierade inskriptionen publiceras nu i boken Die Luwier und der Trojanische Krieg – eine Entdeckungsgeschichte av Eberhard Zangger. Det är första gången som inskriptionen på detta sätt blir tillgänglig för allmänheten. Och den som behärskar hieroglyfluviska kan alltså bilda sig en egen uppfattning om de omvälvande händelser som föregick bronsålderns slut i regionen.

    Anders

    Illustration: Luwian Studies

    0 kommentarer
  • Keto är en diet som får allt fler förespråkare. Syftet med ketogen kost är att maximera fettförbränningen.

    Dieten LCHF är populär sedan flera år tillbaka. Den som följer denna diet har ett högt intag av fetter och ett lågt intag av kolhydrater. Keto beskrivs ofta som en renodlad och sträng version av LCHF. Inte sällan är det personer som vill bygga muskler som äter ketogen kost.

    Keto är alltså en kortform för ketogen. Dieten syftar till att bilda ketoner, som är en nedbrytningsprodukt av fettsyror. Läkare har bland annat varnat för riskerna för barn som har diabetes att följa en diet med mycket fetter och lite kolhydrater.

    Aftonbladet berättar att skådespelaren Alicia Vikander åt ketogen kost inför inspelningen av filmen Tomb raider:

    En ketogen kost, eller keto, är en mycket strikt variant av LCHF. Syftet med dieten är att maxa fettförbränningen.

    Göteborgs-Posten skriver att en avgörande skillnad jämfört LCHF är att den som följer en ketogen diet får i sig mindre protein:

    Mycket få kolhydrater och mycket fett. Dieten känns igen från de senaste årtiondenas omstridda bantningskurer, Atkins och LCHF (low carb, high fat). Den ketogena dieten kan liknas vid en strikt variant av samma idé.

    I Allas beskrivs dieten på ett liknande sätt:

    Du kanske har hört talas om det som heter ketogen diet? LCHF (låg mängd kolhydrater, hög halt fett) är allmänt känt i dag och ketogen diet är att gå ett steg längre. Här äter man ytterst minimalt med kolhydrater, mer av proteiner och mest av fett.

    I svenskan har det talats om ketogen kost sedan 2003. Ofta nämns denna typ av kost i samband med LCHF. Det är först i år som keto och ketogen kost har börjat beskrivas som en diet som på vissa punkter skiljer sig från LCHF.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg