Prenumerera på bloggen
  • Den som har blicken på läpparna förstår bråkdelen av en sekund snabbare än den som tittar på talarens ansikte. Det fastslår japanska forskare i en artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports.

    Personer som har japanska som modersmål tittar i regel inte på samtalspartnerns läppar under en konversation. Det brukar däremot personer som har engelska som modersmål göra. Denna skillnad – som är dokumenterad genom flera tidigare forskningsprojekt – visar sig nu ha viss inverkan på språkförståelsen.

    Den som tittar på läpparna får en liten ledtråd till förståelse redan innan samtalspartnern börjat tala. Bråkdelen av en sekund före starten formar talarna läpparna på ett sätt som hjälper till att ringa in vilka ord som kan vara på väg. Denna ledtråd gör störst nytta i samtal i bullriga miljöer.

    På samma sätt kan läpparnas rörelser också vilseleda. Det är vanligt vid exempelvis dubbning. Om läpparnas rörelser inte överensstämmer med vad som sägs tar det längre tid att förstå.

    Engelsktalandes språkförståelse är någon millisekund snabbare eftersom de samtidigt lyssnar och tittar på motpartens läppar. När de japansktalande fick titta på läpparna samtidigt som de lyssnade hade det ingen positiv effekt.

    Uppenbarligen behandlar de två grupperna av modersmålstalare inte språk på exakt samma sätt i hjärnan. En japansktalande gör enligt forskarna kopplingen mellan ljud och synintryck i ett något senare skede.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Känsloladdade ord fungerar inte alls i USA:s högsta domstol. Bättre förutsättningar att vinna har advokater som uttrycker sig sakligt och inte använder sig av överdrifter. Det visar en studie publicerad den vetenskapliga i tidskriften Journal of Law and Courts.

    I det amerikanska presidentvalet gjorde Donald Trumps känslosamma stil succé bland väljarna. Men samma manér hade fungerat dåligt i landets högsta domstol. Där är det sakligheten som triumferar.

    Det är fyra amerikanska statsvetare som studerat språket i 1 677 rättsfall som behandlades mellan 1984 och 2007. Med hjälp av ett datorprogram identifierade de ord med stark laddning, exempelvis adjektiv som outrageous (’skamlig, upprörande’), apprehensive (’insiktsfull, omdömesgill’), wonderful (’underbar, förunderlig’) och glorious (’ärorik, strålande’).

    De advokater som späckade språket med laddade ord hade sällan framgång i rättssalen. I stället minskade förtroendet för dem. Betydligt bättre gick det för advokater som uttryckte sig neutralt och avstod från överdrifter. Skälet är enligt forskarna att domare enbart lyssnar efter logiska argument.

    Användningen av känsloladdat språk gav dessutom advokaterna lägre trovärdighet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Är potetgull namnet enbart på potatischips tillverkade av Maarud eller är det ett namn på potatischips i allmänhet? Den frågan ska nu avgöras under en rättegång i Borgarting lagmannsrett som börjar i dag.

    Norska Maarud har tillverkat potetgull – alltså potatischips – sedan 1936. Men det dröjde ända till 2010 innan bolaget fick det registrerat som ett varumärke. Under åren har potetgull kommit att bli synonymt med potatischips. Samma ord används även för pommes frites.

    Konkurrenten Orkla överklagade beslutet. Orkla fick delvis rätt vid prövningen i tingsrätten i Oslo. Men bolaget fick inte rätt att marknadsföra potetgull. I påsarna heter innehållet alltjämt potetchips.

    I dag börjar alltså ett nytt kapitel i tvisten i Borgarting lagmannsrett. Kraven från de två bolagen ser ut som tidigare. Maarud hävdar sin ensamrätt till ordet potetgull, medan Orkla anser att ordet inte alls förknippas med chips från just Maarud.

    Orkla hävdar att potetgull är ett degenererat varumärke. På samma sätt som termos, vespa och primus har potetgull enligt Orkla förlorat sin särskiljningsförmåga. Den som möter ordet potetgull ser det i dag inte som kopplat till Maarud, utan använder det om potatischips i allmänhet.

    Åse Wetås vid norska Språkrådet skriver i ett debattinlägg att även varumärkesskyddade ord måste kunna tas upp i ordböckerna. Hon vill därför skilja på allmänspråket och det språk som används i kommersiella sammanhang.

    Som exempel nämner Åse Wetås seigmann. För snart tre år sedan var det i stället Orkla som rasade mot vad bolaget såg som bristande respekt för ett varumärke. Då handlade det om ett varumärkesskydd som registrerats 2003 för godiset Seigmenn. Ordet hade dock använts i norskan åtminstone sedan 1933.

    Orkla krävde då att Språkrådet antingen skulle stryka ordet ur en ordbok eller skriva seigmenn med stor bokstav och förklara att det rörde sig om ett registrerat varumärke. Språkrådet nekade.

    Den här gången kämpar Orkla på andra sidan. I allmänspråket är dock kampen redan förlorad. Potetgull är synonymt med potatischips eller pommes frites från vilken tillverkare som helst.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Lägenheter som används som lokaler ska smidigt kunna bli bostäder på nytt. I den politiska debatten kallas fenomenet återbostadisering.

    I en majoritet av landets kommuner råder bostadsbrist. I dagsläget växer dessutom befolkningen snabbare än bostadsbeståndet. SCB räknar med att Sverige under början av 2017 för första gången kommer att ha tio miljoner invånare.

    Ett sätt att snabbt få fram fler bostäder är att underlätta återbostadisering. Tanken är att det ska bli lättare att få bygglov för att göra om lokaler som en gång i tiden varit bostäder till bostäder på nytt. Ett förenklat regelverk ska alltså få fart på återbostadiseringen.

    Fastighetstidningen skriver att regeringens förhoppning är att bättre kunna utnyttja det befintliga byggnadsbeståndet. Det finns inga farhågor om att det i stället ska uppstå akut brist på exempelvis kontorslokaler:

    Med det något snåriga begreppet återbostadisering hoppas bostadsminister Peter Ericsson kunna få fram åtskilliga nya lägenheter. Vad det handlar om är att lättare kunna återbostadisera utrymmen i flerbostadshus som tidigare fungerat som bostäder men som byggts om till exempelvis kontor.

    Den som bygger om i dag måste följa dagens regelverk. Men med det nya förslaget behöver återbostadiserade bostäder enligt SVT enbart leva upp till de krav som ställs på övriga bostäder i fastigheten:

    Förslaget, som väntas träda i kraft sommaren 2017, innebär att en ny bestämmelse införs i plan- och byggförordningen gällande återbostadisering. Kraven och standarden på de nya lägenheterna ska inte vara större än befintliga bostäder i huset.

    Verbet återbostadisera är belagt i svenskan sedan 2007. Substantivet återbostadisering är belagt sedan 2015. Användningen har ökat kraftigt under året.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Om två veckor blir det nypremiär för Populär Arkeologi. Då kommer det första numret av tidskriften som ges ut av Vetenskapsmedia, det förlag som även ger ut Språktidningen, Modern Psykologi och Modern Filosofi. Nu har du möjlighet att teckna en prenumeration där du får fem nummer till priset av fyra.

    Premiärnumret innehåller bland annat artiklar om hur arkeologiska fynd utmanar historieskrivningen på Island, om hunden som människans ständiga följeslagare, om forntidens motsvarighet till den smarta mobiltelefonen med mera.

    Populär Arkeologi utkommer med fyra nummer om året. Lösnummerpriset är 79 kronor.

    0 kommentarer
  • Valet av ord på mikrobloggen Twitter avslöjar ofta användaren. Läsare kan med ganska god träffsäkerhet avgöra skribentens kön, utbildning och politiska sympatier. Men läsarna generaliserar i överkant.

    Cute, love, wonderful och feelings är ord som får läsare att tro att en kvinna sitter vid tangentbordet. Samma sak gäller flitig användning av utropstecken. Män tros däremot vara mer förtjusta i kolon. Och de förutsätts skriva mer om företeelser som state, news, history och ebola.

    Bakom dessa slutsatser står forskare i psykologi vid universitet i USA, Australien och Tyskland. Studien är publicerad i tidskriften Social Psychological & Personality Science.

    Deltagarna fick läsa anonymiserade inlägg från mikrobloggen Twitter. Med ordvalet som utgångspunkt fick de gissa skribentens kön, utbildning och politiska hemvist.

    Träffsäkerheten var hög. Men deltagarna tenderade att övergeneralisera. De stereotyper som de föll tillbaka på stämde ofta. Däremot missade de många gånger att upptäcka när stereotypen var osann.

    Deltagarna räknade med att högutbildade nästan aldrig skulle svära, vilket bara var en halv sanning. Visserligen svor personer som inte gått college något mer, men även personer som disputerat använde svordomar.

    Ord som förknippades med känslor och närhet – som you, your, friends och beautiful – bedömdes i regel vara skrivna av kvinnor. Dessa troddes i sin tur vara liberaler på grund av detta ordval. Inlägg om teknik, nyhetshändelser och sport – innehållande typiska ord som research, mobile, media och tech – troddes för det mesta ha män som avsändare. Dessa tillskrevs konservativa värderingar.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Post-truth är årets ord enligt Oxford Dictionaries. Adjektivet beskriver en värld där känslor och personliga övertygelser har större betydelse än fakta när det gäller att påverka opinionen.

    Flera medier kunde under valrörelsen visa att Donald Trump strösslade rejält med faktafel i sina tal. Men felaktigheterna hade enligt en färsk studie ingen särskilt negativ inverkan på väljarnas uppfattning om honom. I stället gillade de hans känslosamma och övertygande stil.

    Reaktionerna på Donald Trump är enligt Oxford Dictionaries typiska för post-truth, ett adjektiv som ofta används i frasen post-truth politics. Det handlar alltså om hur opinionen formas av känslor i stället för rationella överväganden.

    Post-truth är i denna betydelse belagt sedan 1992. Användningen har ökat kraftigt i år. Det är inte bara presidentvalet i USA som gett användningen en skjuts. Även i rapporteringen om den brittiska folkomröstningen om EU-utträde har post-truth använts flitigt.

    I detta sammanhang används post- på ett sätt som blivit allt vanligare. Post- refererar inte längre till en tid efter en viss händelse, utan signalerar att något tillhör en tid där en viss företeelse blivit irrelevant.

    Oxford Dictionaries listar ytterligare nio ord som kännetecknar 2016. De är adulting (’det att bete sig som en ansvarsfull vuxen’), alt-right (’alternativ höger, politisk rörelse med djupt konservativa värderingar’), Brexiteer (’person som förespråkar brittiskt EU-utträde’), chatbot (’datorprogram som simulerar samtal med människor’), coulrophobia (’coulrofobi, stark rädsla för clowner’), glass cliff (’utsatt position för ledare tillhörande underrepresenterat kön eller minoritetsgrupp’), hygge (’mys’), Latinx (’könsneutral benämning av latinamerikan’) och woke (’uppmärksam på orättvisor i samhället’).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ingrid H Fredriksson, språkvårdare på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, förlorar sin tjänst i koncernens nya sparpaket. Därmed försvinner den sista språkvårdaren från svensk press.

    Tretton redaktionella tjänster försvinner vid nyår från Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. En av dem som drabbas är språkvårdaren Ingrid H Fredriksson (bilden). Hon har de senaste åren varit unik i sitt slag i svensk press eftersom ingen annan haft en person som arbetat heltid med enbart språkvård.

    – Det har fungerat som en kvalitetsstämpel och det har varit en tydlig signal om att vi tycker att språket är viktigt. Hon har också en språkspalt som är mycket uppskattad, säger Jan Samuelsson, ordförande för Sydsvenskans journalistklubb.

    Inför beslutet om nedskärningarna skrev en majoritet av redaktionen på en namninsamling med krav på att språkvårdartjänsten skulle skonas. Journalistklubben föreslog även att tjänsten skulle bantas till halvtid internt, och att Ingrid H Fredriksson skulle använda den andra halvtiden till att i tidningens regi arbeta med externa uppdragsgivare. Men ledningen nappade inte på idén.

    – Det är otroligt tråkigt att de inte såg potentialen i det, säger Jan Samuelsson.

    Enligt Jan Samuelsson är det i dag många läsare som klagar på språkfel i tidningen. När arbetstempot för journalisterna blir allt högre ökar också risken för att vanliga slarvfel som stavfel och syftningsfel inte upptäcks.

    – Väldigt många tycker att det är störande. Att ta bort språkvårdstjänsten gör det naturligtvis inte bättre. Ett dåligt språk riskerar att påverka tidningens trovärdighet. Jag tycker att man från ledningen tar för lätt på vikten av kvalitet.

    Sydsvenskans chefredaktör Pia Rehnquist säger att besparingarna är nödvändiga. Ledningen har inför beslutet att slopa språkvårdstjänsten ställts inför svåra val.

    – Jag är inte glad över att behöva fatta det här beslutet, men som många andra tidningar har vi en pressad ekonomisk situation. Det handlar om prioriteringar där vi måste värna det lokala och regionala nyhetsarbetet.

    Inför beslutet har Pia Rehnquist haft samtal med Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet för att utbyta erfarenheter. Ingen av de tre tidningarna har de senaste åren haft någon anställd som arbetat enbart med språkvård. Ändå håller texterna enligt Pia Rehnquist hög kvalitet.

    –  Jag har därför gott hopp om att vi ska kunna hantera det här på ett annat sätt, säger hon.

    Nu blir public service-bolagen SR och SVT ensamma bland svenska medier om att ha heltidsanställda språkvårdare.

    Anders

    Foto: Håkan Röjder

    3 kommentarer
  • När han inte visste att kamerorna rullade berättade Donald Trump om hur han brukade tafsa kvinnor i underlivet. Nu har beteendet spridit sig till skolgårdar. Där talas det om att trumpa.

    Under valrörelsen dök det upp ett tidigare opublicerat klipp på Donald Trump där han avslöjade hur han brukade behandla kvinnor som han attraherades av. Han sade att en man i hans ställning utan vidare kunde gå fram och kyssa en kvinna. Han berättade också att han brukade tafsa kvinnor i underlivet.

    Efter Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet tycks beteendet ha spridit sig till landets skolgårdar. Det handlar enligt Lärarnas Tidning om pojkar som med hänvisning till Donald Trump tar kvinnor i underlivet. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att hon inte känner till att beteendet ska ha kommit till Sverige:

    Pojkar går runt på skolor och ”trumpar” flickor, det vill säga tar dem i skrevet.

    Aftonbladet rapporterar om hur amerikanska skolelever påverkas av Donald Trump:

    Nu har även ”att trumpa” blivit ett populärt verb. Allt i linje med den nyvalde presidentens hätska retorik.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Podden Lingvisten har släppt ett nytt avsnitt. Den här gången är det Tove Gerholm, lektor i lingvistik vid Stockholms universitet, som gästar programmet. Hon talar om hur det går till när barn utvecklar språk. Det är mycket intressant så lyssna gärna!

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg