Prenumerera på bloggen
  • Är du intresserad av tio årgångar av Språktidningen? Det rör sig – med ett undantag – om samtliga nummer från 2008 till 2017. Numret som saknas är 1/2017. Det går att köpa i vår webbutik för den som vill ha kompletta årgångar.

    Det är en läsare i Stockholmsområdet som hellre vill ge bort tidningarna än att kasta dem. De väger en hel del – så det smidigaste är om den som är intresserad har möjlighet att hämta dem.

    Tidningarna är i fint skick och har funnits i ett hem där det varken har rökts eller har funnits husdjur. På omslagen finns en liten notering om vilket datum tidningen kommit.

    Vill du ta över tio årgångar av Språktidningen? Skicka i så fall ett mejl till anders@spraktidningen.se så förmedlar jag kontakt.

    Uppdatering: Tidningarna har fått en ny ägare så erbjudandet är inte längre aktuellt.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att visa missnöje kan göras genom att skynka eller att genomföra nagelprotester och knäprotester. Dessa tre nyord har sitt ursprung i olika typer av manifestationer. I förra veckan myntades nyordet knytblusuppror. Även detta ord har en liknande bakgrund. Knytblusuppror är både en form av protest och ett uttryck för sympati.

    Turbulensen inom Svenska Akademien ledde i torsdags till att ständiga sekreteraren Sara Danius lämnade sitt uppdrag. Beslutet väckte både ilska och sympati. Många ansåg att hon inte kunde beskyllas för de brister och oegentligheter som försatt Akademien i kris.

    För att visa sitt stöd för Sara Danius valde därför många – i synnerhet i fredags – att klä sig i knytblus, ett plagg som blivit något av hennes kännetecken. Samtidigt riktades också kritik mot Akademien för att styras av patriarkala och föråldrade traditioner.

    Fenomenet fick på sina håll benämningen knytblusuppror. Hashtaggen #knytblusförsara trendade i sociala medier. Aftonbladet sammanfattade reaktionerna på händelseutvecklingen:

    Raseri, tårar och knytblusuppror. Reaktionerna har varit oerhört starka efter Sara Danius avsked från Svenska Akademien i torsdags kväll.

    Stoppa Pressarna rapporterade att kulturminister Alice Bah Kuhnke gett Sara Danius sitt stöd genom att själv bära knytblus:

    En av alla de som abslutit sig till den så kallade knytblusupproret är kulturminister Alice Bah Kuhnke, 46.

    Liknande ord som dykt upp är knytblusprotest, knytblusmanifestation och knytblusdemonstration. Om något av dem etablerar sig återstår att se. Än så länge är spridningen begränsad.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Författaren Björn Ranelid får Språkförsvarets pris 2018. Han får priset för att han såväl ”vaktar orden” som han är ”skaparen och innovatören av metaforer och aforismer”. Björn Ranelid gick segrande ur en omröstning bland Språkförsvarets medlemmar.

    Björn Ranelid tog emot priset i lördags under en ceremoni på ABF-huset i Stockholm. Han sade att han under sin karriär tilldelats ett femtiotal priser, men att detta var ett av dem som vägde tyngst. Han lovade dessutom att han skulle gå med i Språkförsvaret.

    Så här lyder Språkförsvarets motivering till priset:

    I ”Guld i strupen” beskriver han sig själv som ”Herden som vaktar orden”. Och det är inte nog med att han vaktar orden, han är också skaparen och innovatören av metaforer och aforismer. I Ranelids språkliga värld väger språket med alla sina nyanser tungt och lätt på samma gång. Tungt eftersom varje ord ska klinga dånande och kraftfullt hos lyssnaren – och lätt för att färdas med läsaren och lyssnaren över kontinenter och tid med tankens hastighet.

    Ranelid är också oförbehållsamt skoningslös mot det han kallar slapphet och slarv i språket, mot dem som förvandlar språket till ”en kloak och container.” ”De som är papegojor” och ger ifrån sig betydelselösa läten. För Ranelid är språket kött och blod och har en omisskännlig stil. ”Ranelidska” har med tiden blivit ett eget begrepp som vidgar och skänker nya toner och färgskiftningar till vårt svenska språk.

    Ovan kan du se Björn Ranelids anförande efter prisutdelningen. Filmen är stående eftersom den gjordes för våra händelser på Instagram.

    Text & foto: Anders

    0 kommentarer
  • I veckans kviss stöter du på tolv svenska ord. Har du koll på vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I morgon – fredagen den 13 april – är det dags för Språkforum. Under Språktidningens årliga konferens möter du språkforskare, journalister, författare, retoriker och språkvårdare som ger användbara tips och råd. Bland årets talare finns Niklas Källner, Agnes Lidbeck, Olle Josephson och Karin Milles.

    Den som inte har möjlighet att närvara kommer ändå att kunna följa oss under hela dagen. I sociala medier – Twitter, Facebook och Instagram – uppdaterar vi löpande. Vi använder hashtaggen #sprakforum. Dessutom kommer UR att spela in föreläsningarna för sändning i efterhand i Kunskapskanalen och SVT Play.

    Här hittar du hela programmet.

    Anders

    Foto: Johan Bergling, Jessica Segerberg, Patrik Hedljung, Gabriel Liljevall, David Naylor, Magnus Göransson

    0 comment
  • Elever som har musik på schemat i skolan har skarpare kognitiva förmågor. Dessutom får de bättre resultat i skolan. Nederländska forskare tror att det är musiklektionerna som vässa kognitionen.

    Språkförmåga och korttidsminne är några av de kognitiva förmågor som nederländska forskare kopplar till musikundervisning. De har studerat 147 elever i olika skolor i Nederländerna. Vissa hade musik på schemat – ett ämne som inte är obligatoriskt i dag men som ska införas i samtliga grundskolor 2020.

    Under två och ett halvt år hade vissa elever både teoretiska och praktiska lektioner i musik. Under samma tidsperiod förbättrades deras kognitiva förmågor avsevärt. De elever som inte undervisades i musik utvecklades inte i samma snabba takt.

    Skillnaderna var inte bara de kognitiva förmågorna. Eleverna som hade musik på schemat fick också bättre resultat i skolan. Den sannolika förklaringen är enligt forskarna att de förmågor som vässas av musiklektionerna gör nytta även i andra kognitiva processer och i andra ämnen i skolan.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Neuroscience.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det finns två varianter av litet g. Men en av dem är det få som kommer ihåg. Och ännu färre som kan skriva korrekt. Det visar en studie vid Johns Hopkins University, USA.

    Litet g har två varianter. I skolan är det just varianten g – med en ögla – som lärs ut. I många typsnitt används ett litet g med två öglor. Ibland kallas denna variant glasögon-g.

    Trots att glasögon-g är mycket vanligt är det få som kommer att tänka på denna variant. Forskarna frågade 38 personer vilka bokstäver som hade två gemena varianter. Två av dem nämnde g. Bara en av dem kunde skriva glasögon-g.

    I nästa steg fick deltagarna läsa en mening som innehöll fjorton glasögon-g. Därefter uppmanades de att skriva den variant av g de hade sett i texten. Sju personer valde fel och skrev g med en ögla. Av de resterande sju var det även här bara en person som lyckades skriva glasögon-g.

    I sista etappen fick 25 personer uppdraget att identifiera glasögon-g. Bara sju personer valde rätt bland de fyra alternativen.

    Glasögon-g skapar alltså stora problem trots att denna variant används i populära typsnitt som Times New Roman. Men det är inga problem som på något sätt verkar ge avtryck i läsningen. Där finns inget som tyder på att användningen av glasögon-g skulle påverka förståelsen eller hastigheten.

    Forskarna tror att förklaringen är att vi inte lär oss att skriva glasögon-g för hand. Därför reflekterar vi inte över att litet g kan skrivas med en eller två öglor. Men flera deltagare föreföll också vara omedvetna om de olika varianterna. Vissa trodde inte på testledarna när de fick veta att det faktiskt fanns två varianter av g.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Psychology: Human Perception and Performance.

    Anders

    Illustration: Johns Hopkins University

    2 kommentarer
  • Terminologicentrum (TNC) läggs ned vid årsskiftet. Beslutet togs vid senaste bolagsstämman. Nedläggningen är en konsekvens av att regeringen flyttat ansvaret för terminologifrågor till Institutet för språk och folkminnen.

    Förra året valde regeringen att lägga över ansvaret för terminologifrågor på Institutet för språk och folkminnen. Där pågår nu arbetet med att ta fram en plan för hur den verksamheten ska bedrivas. Regeringens beslut innebar också att bidragen flyttades från TNC till Institutet för språk och folkminnen.

    På bolagsstämman den 22 februari klubbades nedläggningen av TNC. Utan de statliga bidragen fanns inte förutsättning för TNC att fortsätta verksamheten på längre sikt. Avvecklingen sker genom frivillig likvidation. Verksamheten upphör vid årsskiftet.

    I ett nyhetsbrev från TNC kommenteras beslutet:

    TNC har funnits under många år och har med sin värdefulla kompetens bidragit till svensk språk- och terminologiutveckling. Vi ser fram emot ISOF:s fortsatta utvecklingsarbete inom offentlig terminologi i Sverige och önskar dem stort lycka till med detta viktiga arbete.

    TNC har arbetat med terminologi sedan 1941. När TNC grundades var det som en förening med namnet Tekniska nomenklaturcentralen. Efter beskedet om ansvarsflytten har många anställda slutat. Vid årsskiftet hade TNC två heltidstjänster fördelade på tre personer.

    Här kan du läsa mer om TNC.

    Anders

    0 kommentarer
  • Från surdeg via korv till nötmjölk? Allt fler gör drycker av nötter i hemmet. Då kan det vara praktiskt med en nötmjölkspåse.

    När surdegshajpen var som störst 2011 öppnade Sveriges första surdegshotell på Södermalm i Stockholm. Ordet fanns också med på 2011 års nyordslista. Trenden gick sedan vidare till korvmakande i hemmet. Och nu har den kanske kommit till nötmjölk.

    Växtmjölk (’mjölkliknande dryck tillverkad av vegetabiliska produkter’) var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2016. Vissa tycker att det är vilseledande att tala om mjölk i detta sammanhang eftersom det inte rör sig om – för att använda definitionen i Svensk ordbok – ’näringsrik vit vätska från bröst eller spenar av kvinna resp. däggdjur’.

    Skälet till att det talas just om mjölk är att dessa drycker ofta används på samma sätt som traditionell mjölk. Nu blir det allt vanligare att göra sin egen växtmjölk av allt från ris och mandel till sojabönor och havre. Ofta rör det sig om nötmjölk där huvudingrediensen kan vara exempelvis cashewnötter, macadamianötter eller hasselnötter.

    En nötmjölkspåse är för många ett smidigt hjälpmedel i tillverkningen. Den vätska som bildats efter att vatten och nötter mixats silas genom nötmjölkspåsen. Denna process gör så att drycken blir slät och inte innehåller några små bitar av nötter. Expressen tipsar om hur påsen ska användas:

    Om du gör nötmjölk, blötlägg nötterna tills de är helt mjuka. Använd en nötmjölkspåse för att filtrera bort nötmassan.

    Aftonbladet skriver att det inte är nödvändigt med en nötmjölkspåse. Andra köksredskap kan göra samma jobb:

    Sila bort vattnet och skölj nötterna ordentligt. Tillsätt nytt vatten och mixa tills nötterna är finfördelade i vätskan. Sila mjölken i en nötmjölkspåse eller finmaskig sil (skalade hampafrön behöver inte silas) och pressa ut så mycket av vätskan som möjligt.

    Nötmjölkspåse är belagt i svenskan sedan 2009. Användningen av ordet har ökat i takt med att fenomenet blivit mer utbrett.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg