Prenumerera på bloggen
  • Det är dags för ett nytt ordprov! I fredagskvisset prövar du din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Den danska kaféägaren räknar ihop summan för fikat: ”Halvtreds”, säger han. Eller snarare ett snabbt ”hälträs”. Jag rotar tvekande i börsen med danska mynt. Ägaren iakttar mig roat, spricker upp i ett brett leende (inte utan hånfullhet) och utbrister med utpräglat Stockholmsuttal: ”Feeemti spenn!”

    Denna scen utspelar sig i Helsingör, där de bofasta är ytterst vana vid horder av svenskar som dagligen tar färjan över sundet från Helsingborg. Ett visst mått av hälsosam språksarkasm är då inte att förvånas över, inte bara när det gäller de skilda räknesystemen. Vad som däremot är en aning märkligt är att det ofta är så svårt för svenskar att kommunicera med danskar, åtminstone i tal, och att det bara verkar bli svårare och svårare. Samma sak upplever många norrmän. Detta faktum har inte minst Språktidningen tagit upp vid flera tillfällen, bland annat här och här.

    Men det är inte bara svenskar och norrmän som har svårt att förstå danska. Även danskarna själva kämpar med att förstå varandra. Det konstaterar den danska lingvistikprofessorn Ocke-Schwen Bohn vid Aarhus universitet, som citeras i en artikel på norska forskning.no.

    Och det är just uttalet av språkljuden som sätter danskarna på pottan. Såväl svenska som danska och norska har nio vokaler. Det är relativt många om man jämför med andra språk i världen. På norska och svenska har dessa vokaler dessutom både ett långt och ett kort uttal, och skilda uttal beroende på vilka ljud som kommer före och efter vokalerna. Men danskarna är ändå i en helt annan liga när det gäller att variera sina nio vokaler, menar forskning.no: i praktiken kan de danska vokalerna uttalas på uppemot 30 olika sätt. Och som det inte vore nog, många danska vokalljud låter också mycket lika varandra; de produceras på nästan samma ställen i munnen.

    Till detta vokaltöcken kommer att de danska konsonanterna kan vara så ”mjuka” i uttalet att de nästan försvinner, som när kage, ’kaka’, uttalas som ”kae”. Och på toppen av ljudanrättningen, framhåller Ocke-Schwen Bohn, har danskan ofta vad som kallas schwa-assimilation, vilket innebär att slutet på vissa ord smälter samman med de vokalljud som kommer före, som när læge, ’läkare’, ofta blir ”lä-ä”.

    En annan språkforskare, Lars Brink, har följt unga danskar för att försöka få fatt i det ”danska mumlandet”. Men än har ingen språkforskare något rakt svar på varför danskan fortsätter att bli mer och mer otydlig och svårbegriplig, även för modersmålstalare. Det mumlas förvisso mycket även i svenska och norska; säg den medelåldring som inte har klagat över ungdomars otydliga språk. Men i svenska och norska är åtminstone konsonanterna fortfarande mer distinkta än i danska.

    Maria

    Ännu fler Språktidningsartiklar om danska, svenska och norska:
    Norska är danska med svenskt uttal

    Skåningarna bytte aldrig språk

    Stackars danska barn

    Att läsa danska eller norska är viktigt för svenskar

    Danska är vår tids tyska – i Skåne

    Se upp med maskrosen

    När stenarna började tala svenska

    Foto: Pixabay

     

    1 kommentarer
  • Att skriva tal med siffror kan vara knepigt. Hur siffror ska grupperas och vilka skiljetecken som ska användas är sådant som kan ställa till problem. I det här kvisset kan du pröva dina kunskaper just när det gäller att skriva tal med siffror. De rätta svaren är de skrivsätt som rekommenderas i Svenska skrivregler. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Oops! Små och spontana utrop kan uttrycka minst 24 olika känslor från förvåning till rädsla. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften American Psychologist.

    Det är forskare i psykologi som har samlat in och studerat över 2 000 spontana utrop från engelsktalande i USA, Kenya, Singapore och Indien. Därefter fick deltagarna i studien klassificera utropen – bland annat utifrån vilka känslor som de tyckte att utropen förmedlade.

    I det känsloregister som kunde uttryckas med utropen fanns lättnad (woohoo), förlägenhet (oops), intresse (ah?), förvirring (huh?) och insikt (ohhh). Den repertoar av känslor som rymdes var något av en förvåning för forskarna. Tidigare har liknande studier stannat vid tretton lätt identifierbara känslor.

    Eftersom det rör sig om spontana och omedelbara känslouttryck är de svåra att fejka. Forskarna betraktar därför utropen som en vägvisare till människors ofiltrerade känslor.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • En rovdjurstidskrift handlar inte om rovdjur. I stället rör det sig om tidskrifter som mot betalning publicerar vetenskapliga studier som inte granskats.

    Att forskning får internationellt genomslag kan vara en avgörande faktor när det gäller forskares möjligheter till framtida bidrag och tjänster. Att få studier publicerade i internationella tidskrifter är därför mycket eftersträvansvärt. Men det finns tidskrifter som inte bryr sig om vetenskapligheten. De kallas rovtidskrifter eller rovdjurstidskrifter.

    Tidningen Curie skriver att det engelska begreppet predatory journal myntades 2010. Det var Jeffrey Beal vid University of Colorado, USA, som då presenterade en lista över rovdjurstidskrifter. Sådana tidskrifter påstår att artiklarna granskas och att etiska riktlinjer följs. I själva verket är drivkraften att få betalt av skribenter som använder publiceringen som ett skyltfönster:

    Begreppet rovdjurstidskrift används för att beskriva tidskrifter som mot betalning erbjuder publicering av forskningsartiklar, utan att uppfylla de sedvanliga kraven på vetenskapliga publicister.

    Problemet växer i omfattning. Varje år publiceras tusentals vetenskapliga artiklar i rovdjurstidskrifter. Eftersom artiklarna genomgått liten eller ingen granskning finns det en betydligt större risk för att de innehåller fel och brister än artiklar som genomgått en grundlig granskning.

    Upsala Nya Tidning berättar om Mike Daube, professor i hälso- och sjukvårdspolitik vid Curtin university i Perth, Australien. Han skickade ansökningar för sin hund Ollies räkning till en rad rovdjurstidskrifter. Sju av dem välkomnade hunden – under det påhittade namnet Olivia B. Doll och med en lika påhittad doktorstitel – som redaktionsmedlem. Det dröjde inte länge innan uppdragen började dugga tätt över den femåriga staffordshireterriern. Ollie blev därmed en del i en bransch som omsätter stora summor:

    Enligt beräkningar publicerades ungefär 400 000 forskningsartiklar i rovdjurstidskrifter 2014. Multiplicera det med några tusen kronor per artikel och det står klart att det rör sig om en flermiljardindustri.

    Rovdjurstidskrift är belagt i svenskan sedan 2017 och rovtidskrift sedan 2016. Rovdjurstidskrift är något vanligare.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Känner du till vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Läshundar, eller bokhundar, är en beprövad undervisningsmetod för att få barn att känna läslust. En särskilt tränad terapihund får då sitta intill barnet, som får läsa högt för den. Hunden dämpar prestationsångesten, skapar förväntan, glädje och trygghet.

    Men det har visat sig att läskompisen inte alltid måste vara en levande varelse. Forskare vid University of Wisconsin-Madison i USA har konstruerat en robot, Minnie, som sällskap till mellanstadiebarn vid högläsning. Läsroboten verkar ha en liknande effekt som hundarna på barnens entusiasm inför lässtunderna. Efter två veckor tillsammans med Minnie har barnen också gjort tydliga framsteg i sin läsning.

    Barn lär sig helt enkelt bättre med en vän vid sin sida – en vän som inte dömer eller kritiserar, utan bara får läsaren att slappna av och koncentrera sig. De amerikanska forskarna kallar detta för social inlärning.

    Minnie är programmerad för att bli en intresserad lyssnare. När barnen läser för roboten kan den följa med i handlingen – och till och med reagera adekvat på viktiga delar i historien.

    Maria

    Fotnot: Ett reportage om bokhundar och deras effekt på barnens läslust skrev Språktidningen 2017.

    Foto: University of Wisconsin-Madison/Wisconsin HCI

    0 kommentarer
  • Donald Trump är inget undantag. I stället är sättet han uttrycker sig på del av en trend där politiker lägger större vikt vid ett beteende som präglas av självförtroende och mindre vikt vid analytiskt tänkande. Det fastslår forskare i psykologi i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    För att undersöka hur amerikanska presidenter och andra toppolitiker uttrycker sig har forskare i psykologi använt sig av databaser med olika tal. Där ingår bland annat tal av amerikanska presidenter från 1789 och framåt, lagtexter från USA, Kanada, Storbritannien och Australien samt tal från ledande politiker i Australien, Storbritannien och Kanada mellan 1895 och 2017.

    En dominerande trend är att det analytiska tänkandet minskar i talen. Färre politiker ägnar sig alltså åt resonemang där de prövar olika argument och väger olika ståndpunkter mot varandra. När politiker talar inför publik blir det i stället allt viktigare att utstråla självförtroende.

    Förändringen är tydlig i valet av ord. I samband med analytiskt tänkande används artiklar och prepositioner i större utsträckning än normalt. När självförtroendet är i fokus förekommer personliga pronomen oftare. Hjälpverb och negationer är också vanligare när det snarare är framförandet än budskapet som är viktigast.

    Studien visar att Donald Trump både sticker ut och passar in i mönstret. När han talar är stilen informell – men han är också mycket självsäker. Donald Trump kännetecknas av högt självförtroende och lite analytiskt tänkande. Men detta, skriver forskarna, är inget trendbrott utan en fortsättning på en långvarig utveckling. Det som gör Donald Trump anmärkningsvärd är att han går längre i båda riktningarna än någon av sina företrädare.

    Det som gör Donald Trumps stil framgångsrik är enligt forskarna att han vinner många väljares förtroende genom intuitiva och självsäkra svar på svåra och komplicerade frågor. Typiskt för en sådan stil är ett flitigt bruk av pronomen som you och we – och mindre av I och me.

    Brittiska politiker har – i jämförelse med amerikanska presidenter – lagt större vikt vid analytiskt tänkande. Även det är något som är på väg att förändras. Men den trend som började i USA omkring 1900 kom till Storbritannien först under 1980-talet. Och där har den enligt forskarna ännu inte hunnit lika långt som i USA.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Språkvården säger (bara) en sak. Men språkbruket varierar. Mathilda Matz gästbloggar om pluralformen av ordet drama.

    Vad är ett namn? Det som vi kallar en ros för skulle dofta lika sött med ett annat namn.

    Så skaldar Romeo i Shakespeares ikoniska drama. Han skrev många dramer, Shakespeare. Eller skrev han många draman?

    Det verkar finnas en växande oenighet om hur drama ska böjas i plural. Å ena sidan har vi Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och Språkrådet som framställer dramer som den enda rimliga pluralböjningen, å andra sidan är språkbruket inte alls så överens.

    Söker man i databasen Språkbankens stora Korp får dramer 2 873 träffar och draman 1 346. Det är tydligt att det finns en frekvensskillnad och att dramer är vanligare, men det går inte att påstå att draman inte finns och används. Tittar man närmre på i vilka texter varianterna förekommer i verkar dramer vara den vedertagna i tidningstexter och akademiska texter medan draman är vanligare i bloggar och diskussionsforumet Familjeliv. Ett antagande då är att det rör sig om en stilskillnad där draman är den mer vardagliga varianten.

    Vad kan då splittringen bero på? För att ta reda på detta får vi göra en språkhistorisk och grammatisk djupdykning. Vi börjar med ordets historia.

    Drama kommer från grekiskans δρᾶμα som betyder ’skådespel’ eller ’handling’. Enligt Svenska Akademiens ordbok, SAOB, verkar ordet i svenskan haft flera varianter såsom dram, dramm och drame. Ordet har också, likt andra grekiska lånord som tema och schema haft pluraländelsen -ata. Medan tema och schema senare fått -n i plural har däremot drama fått -er.

    Om man sedan tittar till grammatiken och tendenserna till hur substantiv böjs i plural ser man att drama, enligt Svenska Akademiens grammatik, böjs enligt det som kallas tredje deklinationen (-er). Här finns främst ord i utrum, med flerstavig stam och betonad slutstavelse. Drama är neutrum, visserligen flerstavigt men har betoning på första stavelsen.

    I femte deklinationen, som ger -n i plural, finns ord som är neutrum och har en stam som slutar på vokal. Här verkar drama passa bättre in, och här finner man även tema och schema.

    Det som kan ha hänt är att det var den tidigare stammen dram som gav er-plural. Det känns logiskt, ungefär som att dam får -er. Senare när stammen befästs till drama kan språkbrukets oenighet börjat. För att ta reda på mer exakt när och hur detta gått till krävs dock en grundligare historisk genomgång än den som presenterats här.

    Det finns massa saker i svenskan som folk är oense om, och pluraländelser på lånord är en av dem. Speciellt med drama är dock att det är ett såpass gammalt lånord där språkbrukarna inte är överens. Det är heller inte ovanligt att ord har vardagliga synonymer eller att folk använder ord som inte står i SAOL. Själv har jag alltid sagt draman och stötte på dramer första gången väldigt nyligen. Det förbryllade mig först att jag gått runt och sagt fel hela mitt liv. Men efter efterforskningar förstår jag att jag är långt ifrån ensam, och eftersom användningen av draman verkar tämligen utbredd är det tveksamt om det går att säga att det är fel. Det är brukarna som äger språket och som har makt att utveckla det. Och rosen doftar lika gott oavsett om den finns i ett av Shakespeares dramer eller draman.

    Mathilda Matz

    Språkkonsult och masterstudent i svenska

    Foto: Unsplash

    1 kommentarer
  • Inom manosfären anses jämställdheten ha gått för långt. I stället är det inom dessa kretsar en vanlig uppfattning att samhället diskriminerar män.

    Manosfären är en idéströmning som tar avstånd från feminism. Skälet är att feminismen pekas ut som en rörelse som motarbetar biologiskt betingade skillnader mellan män och kvinnor. Inom manosfären är det en utbredd uppfattning att kampen för jämställdhet har utvecklats till en kraft som förtrycker män och traditionell maskulinitet. Föreställningen om att de traditionella könsrollerna motarbetas anges som en förklaring till sjunkande födelsetal och det stigande antalet singelhushåll i västvärlden.

    Eftersom feminismen – enligt samma idéströmning – genomsyrar olika samhällsinstitutioner leder det i praktiken till att män diskrimineras. Som exempel på sådan diskriminering nämns till exempel vårdnadstvister och positiv särbehandling.

    Ordet manosfär är belagt i svenskan sedan 2014. Användningen ökade under förra året. I Expressen skriver ledarskribenten Linda Nordlund om fenomenet:

    Men det finns grupper som är tillräckligt radikaliserade för att leva ut sitt hat mot kvinnor, feminister och genusflum. Nu eller senare. Det känns som en tidsfråga. Dessa grupper möts i ”manosfären”, den del av internet som bebos av mansaktivister, självutnämnda raggningsexperter, alternativhögern och de ofrivilliga oskulderna. Enligt dem är männen förtryckta i vårt samhälle.

    Aktivister inom manosfären organiserar sig främst på nätet. Jon Weman skriver i Sydsvenskan att medlemmarna i dessa nätverk inte sällan har kopplingar till politiska rörelser på högerkanten:

    Men ”Manosfären”, och en inte obetydlig del av den nya alt-högern i allmänhet, har börjat tala om kvinnor med öppet förakt, i samma ton som man brukat reservera för grupper som svarta, judar och bögar. Man gör stöduttalanden för Bill Cosby och kommer med förslag som att ”legalisera våldtäkt i privata bostäder”.

    På engelska talas det om manosphere.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg