Prenumerera på bloggen
  • Många hundra läsare har redan lämnat in sina lösningar till krysstidningen Klurigt. Du som ännu inte har gjort det har tio dagar på dig. Vi behöver alltså ha dina lösningar senast den 15 september för att du ska kunna vara med i utlottningen av 101 fina priser. Du kan lämna in svaren här eller använda svarskupongen i tidningen. Efter att svarstiden gått ut publicerar vi alla vinnare och lösningar till alla tävlingsuppgifter här på hemsidan. Lycka till!

    0 kommentarer
  • Receptet på övernattengröt är enkelt. Blanda gryn och vätska och kanske några bär, en handfull nötter eller lite frukt. Ställ därefter övernattengröten kallt och vänta.

    De senaste åren har trenden med gröt som inte tillagas utan i stället får stå och dra i kylen fått genomslag även i Sverige. På svenska talas det om övernattengröt, kallgröt eller davosgröt. Ofta görs den i en burk kvällen innan så att den lätt kan tas med på morgonen.

    Denna maträtt lanserades redan i början av 1900-talet av schweizaren Maximilian Bircher-Brenner. På tyska kallas den Bircher Müsli. Ingredienserna var havregryn, nötter, mjölk och äpple. Allt blandades och fick stå kallt i minst två timmar före servering.

    På engelska talas det om overnight oats och overnight oatmeal. I det moderna receptet behöver inte basen vara havregryn, utan det kan vara till exempel chiafrön. Den traditionella komjölken byts ofta ut mot exempelvis mandelmjölk eller havremjölk. Och gröten kan kompletteras med mängder av olika frön, nötter, bär och frukter. Även zucchini är populärt.

    Benämningarna övernattengröt och kallgröt berättar båda om tillberedningen. Så här beskriver en av Må Bras bloggare hur hon upptäckte rätten:

    Men så fikade jag på Espresso House med grymma fotografen Sara Arnald förra veckan – och tog gröt till kaffet. Jag vet, det låter helt galet men det var inte vilken gröt som helst. Kall. Gjord på kokosdryck och med blåbär i botten. Jag hade helt missat det där med overnight oats. Eller på svenska rätt och slätt – övernattengröt. Men ser ju när jag googlar på det att det varit hett ett tag.

    En av Vasabladets bloggare berättar om hur hon började äta övernattengröt:

    Jag har testat på övernattengröt en gång tidigare och då var det inte någon hit. Men min kompis Maria sa att hon älskar sin version med bland annat apelsin och äppel, och det lät ju fräscht så jag måste testa igen. Och tur att jag gjorde det. För nam så gott det var i morse. Och jag hölls mätt länge. Inte alls som av vanlig havregyrnsgröt som gör mej hungrig igen efter någon timme. Det här tänker jag faktiskt göra ikväll igen.

    Även kallgröt används alltså om samma fenomen. Expressen rapporterar att rätten kommit till Sverige via USA:

    Sannolikt på grund av vår fäbless för allt amerikanskt har rätten fått behålla sitt engelska namn, men mer och mer syns faktiskt den svenska översättningen ”kallgröt”. För det är nämligen just vad det handlar om: overnight oats är kort och gott kall, eller okokad, havregrynsgröt.

    Ursprunget till davosgröt, en benämning som också förekommer, är däremot osäkert. Maximilian Bircher-Brenner var inte verksam i Davos. Staden Davos i de schweiziska Alperna är dock Europas högst belägna och plats för många skidtävlingar. I det svenska skidlandslaget är det många som äter denna rätt till frukost. Kanske är det därifrån davosgröt härstammar.

    En bloggare skriver så här om första mötet med davosgröt:

    Jag läste i senaste tidningen Mama om Davosgröt, en gröt som skidlandslaget tydligen brukar ladda med till frukost. Nyfiken som jag är var jag ju tvungen att prova detta. Igår kväll rörde jag ihop 1 dl fiberhavregryn med 2 dl naturell yoghurt i en skål och ställde i kylen. I morse kände jag på konsistensen och spädde med lite mer yoghurt. Sedan åt jag denna davosgröt till frukost tillsammans med banan, kanel, krossade linfrön, solrosfrön och torkade äppelbitar.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ogin, tabernakel och inhuman är några av de ord du stöter på i veckans kviss. Vet du vad de betyder? Definitionerna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Amerikanska investerare är mindre intresserade av att satsa på företag i kanadensiska Quebec. Skälet är att franska är officiellt språk i provinsen. Det framgår i en studie publicerad i tidskriften Management Science.

    I den kanadensiska provinsen Quebec bor drygt åtta miljoner människor. Fyra av fem talar franska i hemmet. Franska är också officiellt språk. Quebec är den enda provinsen i landet där enbart franska har officiell status.

    Investeringarna från USA är proportionellt betydligt lägre i Quebec än i övriga Kanada. Sett till de företag som finns i provinsen är investeringarna 40 procent lägre.

    Skälet är franskan. Många amerikanska investerare befarar att det franska språket ska orsaka såväl problem som högre kostnader. Enligt forskarna är de vanligaste farhågorna stora utgifter för översättning och risk för kunskapsluckor som uppstår till följd av en språkbarriär.

    De negativa attityderna ökar om det aktuella företaget av något skäl framstår som särskilt präglat av det franska språket. På samma sätt får företag i Quebec som har starka kopplingar till USA – till exempel genom att personer i ledande ställning varit verksamma i landet – ett mer positivt bemötande.

    Forskarna undersökte även i mindre omfattning attityder i Storbritannien och i Frankrike. Brittiska investerare hade samma negativa attityder som kollegorna i USA. Franska investerare gick däremot in i bolag i Quebec utan några betänkligheter om språket.

    Resultaten förvånade forskarna. Regelverken i Quebec skiljer sig inte från övriga Kanada. Beslut som är viktiga för finansmarknaderna publiceras också på både engelska och franska.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Allt färre förstår ord som borgenär, kuf, ortodox och ingivelse. Patriarkat, entreprenör och initierad är det däremot allt fler som kan definiera. Det visar en studie av ordförståelsen i högskoleprovet.

    Det är språkforskarna Anna W Gustafsson, Lunds universitet, och David Håkansson, Uppsala universitet, som har undersökt omkring 900 000 provsvar från ordförståelsen i högskoleprovet mellan 2000 och 2011. År 2000 var poängsnittet 21,79 på orddelen vid vårprovet. Elva år senare hade snittet minskat till 19,86.

    Från 2005 och framåt sjunker resultaten markant för provdeltagare som är yngre än 25 år. Äldre provdeltagare klarar sig betydligt bättre – och visar i vissa åldersgrupper till och med upp förbättrade resultat under perioden.

    Det är förståelsen av ord med inhemskt eller germanskt ursprung som försämras. Förståelsen av ord med latinskt eller engelskt ursprung förändras bara marginellt.

    Många av de ord som allt färre förstår är sådana som ofta används i samhällsdebatten och i etablerade medier. Forskarna ser en koppling mellan de försämrade resultaten och dagspressens tillbakagång. Många av de yngsta provdeltagarna tillhör enligt Anna W Gustafsson och David Håkansson den första generationen som kan sägas ha växt upp utan att det varit naturligt att läsa dagstidningar. I förlängningen anser de att den försämrade ordförståelsen riskerar att bli ett demokratiskt problem.

    De ord där förståelsen försämrats mest är pådrag, kulvert, påstötning, tjänlig, varsko, föreligga, avyttra, armatur, konstellation och anspråk. Största förbättringarna noteras för entreprenör, progressiv, patriarkat, fascination, initierad, hybrid, malign, homogen, substantiell och annullera.

    Resultaten är publicerade i boken Ord på prov. I Språktidningen 8/2017 skriver Anna W Gustafsson och David Håkansson om studien.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Lügenpresse (’lögnpress’) var ordet som Joseph Goebbels ofta och gärna använde för att beskriva tidningar som motsatte sig nationalsocialismen. Drygt 70 år efter andra världskrigets slut tar nu Lügenpresse plats i ordboken Duden.

    Redan under 1800-talet började ordet Lügenpresse användas i tyskan. Då användes det av konservativa katoliker som ett slagord riktat mot den allt starkare liberala pressen. Under första världskriget kallades tidningar i länder som befann sig i krig med Tyskland ofta för Lügenpresse.

    Men den som främst förknippas med ordet är nog Joseph Goebbels. I Adolf Hitlers regering var han propagandaminister med ansvar för folkupplysning. I flera tal gick han till angrepp mot Lügenpresse. Joseph Goebbels hävdade att medierna i hemlighet styrdes av judar som motverkade Tysklands intressen. Han använde också ordet för att beskriva tidningar i utlandet som tog ställning mot nationalsocialismen. Adolf Hitler själv talade om Lügenpresse redan 1922 – elva år innan han tog makten i Tyskland.

    Efter andra världskriget minskade användningen av Lügenpresse i Västtyskland. I Östtyskland levde ordet vidare. Under efterkrigstiden användes ordet för att fördöma västtyska medier.

    Trots att Lügenpresse periodvis har varit ganska vanligt har det inte letat sig in i ordböckerna. Förrän nu. I den tjugosjunde upplagan av ordboken Duden finns Lügenpresse med.

    I dag används ordet av bland annat nazister och den så kallade althögern. De hävdar att etablerade medier av politiska skäl förtiger sanningar. Användningen av Lügenpresse signalerar att dessa medier motarbetar medborgarnas intressen och folkviljan.

    I den nya upplagan av Duden – som är den första på fyra år – finns omkring 145 000 ord. Av dessa är ungefär 5 000 ord nya. Där finns en rad andra ord som ofta används av radikalhögern, som Volksverräter (’folkförrädare’) och Fake News (’falska nyheter’).

    Andra nya ord är bland annat Flexitarier (’flexitarian’), Brexit, Selfiestick (’selfiepinne’), Filterblase (’filterbubbla’), postfaktisch (’postsann, postfaktisk’), facebooken (’facebooka’) och Flüchtlingskrise (’flyktingkris’).

    Anders

    Foto: Bundesarchiv

    1 kommentarer
  • Den som blir doxad får personlig information publicerad på nätet. Inte sällan är konsekvensen av att ha blivit doxad en rad hotfulla och otrevliga samtal och mejl.

    Verbet doxa är inlånat från engelskan. Engelskans dox är bildat till docs, kortformen av documents. Den som doxar någon röjer känsliga uppgifter från dokument som allmänheten i regel inte har tillgång till. Det kan röra sig om olika typer av personuppgifter, telefonnummer, hemadresser, brottsregister och liknande.

    Det behöver inte vara olagligt att doxa. Den information som avslöjas kan ha samlats in från olika offentliga källor. Även om publiceringen kan orsaka obehag behöver inte heller den vara brottslig.

    Men spridningen av uppgifterna kan ha otrevliga konsekvenser för den som blir doxad. Metoden kan användas för att hämnas. Ofta är det andra än den som doxar som betraktar publiceringen av uppgifterna som en uppmaning att trakassera den som blivit doxad.

    I svenskan används doxa i informellt språk. Så här rapporterar Feber om en nyhet som började med ett inlägg på Twitter från USA:s president Donald Trump:

    CNN hotar att doxa gif-animatör – Kan hänga ut snubben som gjorde Trump vs. CNN-giffen

    I en tråd på forumet Reddit diskuteras fenomenet:

    Okej, så sprid ditt namn, din adress och ditt personnummer på stan. Tryck upp 100000 lappar med det och ge till alla du möter, lämna det på offentliga platser och skicka det till alla som tycker illa om dig. Om det är helt ofarligt att bli doxad så är det inga problem.

    Doxa finns också som substantiv i svenskan. Begreppet lanserades av sociologen Pierre Bourdieu. Doxa är de vedertagna föreställningar som finns inom en viss kultur och som därför inte kan ifrågasättas inom ramen för just denna kultur.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Dags för fredagskvisset! Som vanligt är det din uppgift att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • För 26 år sedan blev Makedonien självständigt. Men en konflikt med Grekland om republikens namn står i vägen för medlemskap i EU och Nato. I 23 år har Matthew Nimetz försökt hitta en lösning på tvisten.

    Det är BBC som berättar om Matthew Nimetz, den amerikanske diplomat som sedan 1994 har haft uppdraget att lösa dispyten. Lönen är en symbolisk ersättning på en dollar om året. Hittills har inga av hans förslag accepterats av bägge sidor.

    Makedonien blev självständigt 1991. Två år senare valdes landet in i FN – men under namnet Former Yugoslavic Republic of Macedonia, Före detta jugoslaviska republiken Makedonien. Intresse finns också för medlemskap i EU och Nato, men det är där Grekland säger nej.

    Makedonien är såväl namnet på en historisk region som på ett landskap i Grekland. Det grekiska motståndet grundar sig i uppfattningen att Makedonien som namn på republiken signalerar att den kan ha territoriella anspråk på andra sidan gränsen. Dessutom anses republiken genom namnet Makedonien försöka snylta på det grekiska kulturarvet.

    Bland de namnförslag som ratats genom åren finns Nya Makedonien, Republiken Skopje och Republiken Övre Makedonien. I Grekland används ofta Skopje, som är grannlandets huvudstad.

    Matthew Nimetz berättar i BBC att många tycks tro att hans uppdrag främst går ut på att hitta nya adjektiv som kan sättas före Makedonien. Men så enkelt är det inte. Frågan har stor laddning på båda sidorna av gränsen.

    En av de personer som uppmanat honom att hitta en lösning är Ban Ki-moon, tidigare generalsekreterare för FN. Vid ett tillfälle sa han av misstag Former Yugoslav Republic of Yugoslavia i stället för Former Yugoslav Republic of Macedonia. Matthew Nimetz säger till BBC att det inte bara är lätt att göra fel. Det långa officiella namnet är dessutom allt annat än smidigt att använda:

    Han [Ban Ki-moon] sa till mig: ”Du måste lösa det här problemet. Det gör mig galen.”

    Än så länge tycks inte något slut på konflikten vara inom räckhåll. När det är dags för nästa års Eurovision kommer presentatörerna även då sannolikt att få dela ut poäng till Former Yugoslavic Republic of Macedonia.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Varje vecka är det flera tusen personer som gör Språktidningens fredagskviss. Många passar också på att göra äldre kviss. Tyvärr har det inte varit så enkelt att navigera bland dem. Nu har det blivit lite lättare att hitta nya kviss. De har nu numrerats för att det ska bli lättare att skilja dem åt. Här hittar du alla kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg