Prenumerera på bloggen
  • Den som har grit är utrustad med en stark drivkraft. Grit beskrivs som en egenskap som har stor betydelse för att lyckas med en uppgift.

    Inom psykologin har det den senaste tiden talats mycket om grit. Den som gjort grit till ett modeord är forskaren Angela Duckworth. Hon har genom studier kunnat visa att faktorer som talang och gener inte räcker för att förklara varför vissa personer når framgång. I stället har Angela Duckworth identifierat grit som en avgörande egenskap. Det handlar om att vara utrustad med drivkraft och ihärdighet för att nå långsiktiga mål.

    Svenska Dagbladet berättar om Angela Duckworths forskning. Där diskuteras begreppet grit:

    Grit kan översättas med driv eller jävlar anamma och är en speciell blandning av passion och uthållighet. Det finns tydliga kännetecken på en person med grit.

    Grit är i detta avseende belagt i svenskan sedan 2014. Användningen har ökat kraftigt under 2017. Redan 2014 skrev en lärare i ett blogginlägg om hur grit skulle kunna användas i skolan:

    Jag tänker att vi kan omsätta grit på våra elever genom att få dem mer motiverade och målmedvetna och därigenom öka deras grit. Jag tror att ”gritten” går att stimulera så länge en person är benägen att göra förändring.

    I Forskning & Framsteg diskuterar hjärnforskaren Torkel Klingberg tillämpningen av grit i undervisningen:

    Grit betraktas som ett personlighetsdrag, som är relativt stabilt över tid. På så sätt skiljer det sig från motivation som avser en speciell situation, aktivitet eller uppgift. Grit är nära relaterat till det personlighetsdrag som kallas conscientiousness, eller på svenska: samvetsgrannhet. Det är ett av de fem grundläggande personlighetsdragen och innebär att vara noggrann, ordningsam, plikttrogen och organiserad.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Här är fredagskvisset! Som vanligt testar du dina kunskaper i ordförståelse. Och som vanligt blandar vi en del lättare ord med några ord som vi tror är betydligt knepigare. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Årets AD är Agnes Dunder! Språktidningens formgivare fick priset vid Tidskriftsgalan i går kväll. Så här löd juryns motivering:

    Drabbade av lekfullheten och de kreativa greppen slänger vi oss på samtalsdivanen och skrattar åt skillnaden mellan adjektiv och adverb. Årets AD har ett helt eget ID och skapar infotainment på högsta nivå.

    Agnes Dunder har arbetat med Språktidningen sedan 2009. Hon formger även Modern Psykologi. Grattis!

    Redaktionen

    Foto: Anette Persson

    1 kommentarer
  • Krigiska metaforer ökar polariseringen. De gör anhängarna till en politisk rörelse mer entusiastiska – men de gör också motståndarna mer negativt inställda. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Political Communication.

    Valet av ord har stor betydelse för hur ett budskap tas emot. Det fastslår amerikanska forskare i politisk kommunikation. De har undersökt hur sympatisörer till Demokraterna och Republikanerna i USA reagerar på olika typer av språkbruk.

    Deltagarna i testet fick läsa texter hämtade från de två partiernas politiska program. I vissa texter fanns krigiska metaforer som fight och battle. I andra texter hade de ersatts med ord som work och struggle.

    Nyanserna hade stor inverkan på hur läsarna uppfattade texterna. De som sympatiserade med de politiska förslagen blev mer entusiastiska när texterna innehöll kampmetaforer. De som inte delade samma åsikter ogillade förslagen mer när de presenterades genom krigiska metaforer än med mindre laddade ord.

    Forskarna undersökte också hur stor effekt valet av ord hade på mottagarna. Polariseringen mellan grupperna ökade i snitt med 20 procent när stridsmetaforerna användes – trots att de politiska förslagen som presenterades var desamma.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Halsbandsflyghunden anpassar sina läten efter omgivningen. Förändringarna påminner om mänskliga dialekter. Det hävdar forskare i zoologi vid universitetet i Tel Aviv.

    Nu sällar sig halsbandsflyghunden – en fladdermus som finns i Europa, Afrika och Mellanöstern – till de djur som kan förändra sina läten efter miljö. Liknande fynd har tidigare gjorts när det gäller bland annat hundar, vargar, getter och olika fågelarter.

    Forskarna studerade fjorton unga halsbandsflyghundar som samtliga växte upp ihop med mammorna. Men miljön präglades till stor del av läten från andra artfränder. Dagligen spelade forskarna upp läten inspelade från andra kolonier av halsbandsflyghundar. De unga djuren var alltså omgivna av såväl moderns läten som läten från andra djur.

    De unga djuren kommunicerade till synes obehindrat med sina mödrar. Under det år som testet pågick snappade de också upp olika egenheter från de inspelade ljuden. Detta kan enligt forskarna liknas vid att de började använda en annan dialekt.

    Trots starka band till mödrarna utvecklades halsbandsflyghundarnas läten till att motsvara omgivningen. Forskarnas nästa steg är att undersöka vilken roll lätena spelar när djur blir placerade i nya kolonier.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS Biology.

    Här kan du läsa mer halsbandsflyghunden.

    I Språktidningen 8/2017, som utkommer i nästa vecka, kan du läsa mer om hur olika arter kommunicerar.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Över hela världen träder kvinnor fram och berättar om övergrepp. Berättelserna samlas under hashtaggen #metoo. De som nu redogör för sina upplevelser kallas ibland #metoo-kvinnor.

    De senaste tre veckorna har präglats av hur offer för allt från sexuella trakasserier till våldtäkter berättat offentligt om övergreppen och förövarna. Det var då som skådespelaren Alyssa Milano (bilden) uppmanade kvinnor att inte längre tiga om dessa händelser. Hon gjorde det på Twitter där hon bad personer dela med sig av sina erfarenheter genom att skriva me too. Uppmaningen fick genom hashtaggen #metoo ett enormt genomslag.

    Inte minst i Sverige var det många kvinnor inom mediebranschen som avslöjade manliga kollegor. Även här handlade det om allt från olämpliga kommentarer till våldtäkter.

    De personer som träder fram kallas alltså ibland #metoo-kvinnor. Så här beskriver en ledarskribent fenomenet i Södermanlands Nyheter:

    #metoo-rösterna verkar ha förvånat många män men för kvinnor var det knappast en överraskning att det är så pass många som har blivit utsatta för något. Bakom varje # metoo-kvinna finns minst en man som begått ett övergrepp. Kvinnor har länge vetat att en våldtäktsman inte är uppenbar. Det kan vara snälla killen i klassen, på krogen eller på jobbet. Det är inte alla män – men det är för många män och det är nästan enbart män.

    I Expressen kommenterar Clara Lidström reaktionerna på uppropet:

    Nu klagar vissa män på att de känner sig osäkra på spelet mellan man och kvinna. Att alla dessa neurotiska #metoo-kvinnor begränsar dem. Välkommen till vår värld! Vi kvinnor är redan osäkra på det sociala spelet. Men medan din rädsla handlar om oro för att uppfattas som plump eller sexistisk är vi rädda för våra liv. Vi begränsar oss i de kläder vi bär, var vi vistas ute på kvällen, hur vi interagerar med män och hur mycket vi dricker. Nej – alla män begår inte övergrepp. Men hur ska vi kunna se skillnad? Vi måste vara på vår vakt.

    Anders

    Foto: Luigi Novi/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Lägre tonhöjd i självsäkra stunder – och högre tonhöjd när samtalspartnern har hög social status. Så förändras människors tal under anställningsintervjuer. Det visar en forskarstudie publicerad i PLOS ONE.

    Att människor ändrar tonhöjd efter situation är känt sedan tidigare. Nu fastslår forskare i psykologi vid University of Stirling, Storbritannien, att förändringar påverkas av social status. Tonhöjd är ett sätt att både visa dominans och underkastelse.

    Testpersonerna fick vara med om fejkade anställningsintervjuer. Både män och kvinnor anpassade sina röster efter olika situationer. När intervjuaren uppfattades som dominant använde de högre tonhöjd. Detta är enligt forskarna ett sätt att visa underkastelse. Den som gör på detta sätt vill signalera att den inte utgör något hot mot en person som har hög status. När deltagarna fick frågor som var svåra och personliga använde de lägre tonhöjd.

    Men det fanns vissa undantag. Människor som själva uppfattar sig som dominanta – och som inte drar sig för att använda manipulation och hot för att nå högre status – använder i regel en lägre tonhöjd. De förändrar inte heller tonhöjden när de talar med en person som har hög status. Detta betyder enligt forskarna att de sannolikt känner sig lugna i en situation där många andra skulle känna sig osäkra.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En lagom stor illustration i taget är bästa knepet när barn ska lära sig nya ord. Om illustrationer i barnböcker täcker hela uppslag eller är flera på samma sida går inlärningen inte lika bra. Det visar en studie publicerad i tidskriften Infant and Child Development.

    Stora och färgglada illustrationer kan vara ett sätt att få treåringar att intressera sig för böcker. När illustrationer används på rätt sätt kan de underlätta inlärningen av nya ord. Men de kan också hindra barnens inlärning.

    Det är forskare vid University of Sussex som har studerat hur barn lär sig nya ord genom böcker. De böcker som användes hade olika typer av illustrationer. Där fanns böcker med där det på varje uppslag fanns text på en sida och en illustration på en annan sida, uppslag med illustrationer som täckte nästan hela utrymmet och uppslag med flera olika illustrationer.

    De enkelsidiga illustrationerna var bäst för inlärningen. Med bild på en sida och text på en annan sida – där det nya ordet presenterades – hade barnen lätt att hitta fokus. Med större eller fler bilder visste barnen inte riktigt hur de skulle titta på sidorna. Antalet nya ord som de lärde sig halverades.

    De vuxna som läser för barnen kan dock hjälpa till med inlärningen. Genom att peka kunde de visa sambandet mellan bild och text. Då lärde sig barnen också fler ord.

    Men lagom är alltså bäst. Den som vill underlätta inlärningen bör enligt forskarna välja böcker med en illustration per uppslag.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Go the extra mile, identify opportunity, shift the paradigm och herd the cats. Så lyder några av de mest uttjatade klyschorna i amerikanska platsannonser. Bakom undersökningen står företaget Textio som har studerat språket i 250 miljoner jobbannonser.

    Det är inte bara i Sverige som platsannonser ofta förknippas med en viss typ av jargong. Här har det varit populärt att annonsera efter personer som kan ha många bollar i luften, som är proaktiva och som har förmågan att gasa och bromsa samtidigt.

    Samma typ av modeord och trenduttryck finns också i USA. Textio har tagit fram en lista över de 51 företagsklyschor som är mest utmärkande för de olika delstaterna och Washington DC. I Alaska talas det ofta om corporate values medan det som sticker ut på Hawaii är magic happens.

    Andra klyschor som ofta hörs även i andra sammanhang är verbfraser som push the envelope (Rhode Island), touch base (Tennessee), bring to the table (Mississippi), go the extra mile (Maine), herd cats (New York), identify opportunity (Kansas), shift the paradigm (Washington DC), increase productivity (Nevada) och build synergy (Arizona).

    Men det är inte bara verbfraser som utgör platsannonsspråkets signum i de olika delstaterna. I Nebraska är det overachiever, i New Jersey är det in our DNA, i Iowa är det exit strategy, i Michigan är det eye of the tiger och i Ohio är det out of the park.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg