Prenumerera på bloggen
  • I morgon fredag är det dags för Språkforum! Även i år håller vi till på Nalen i Stockholm. Över 200 biljetter har sålts.

    Den som inte kan närvara har ändå möjlighet att följa dagen. Vi kommer att uppdatera på Twitter, Facebook och Instagram från samtliga föredrag. Dessutom finns UR på plats och filmar. Hela dagen sänds i efterhand i SVT 24 och på UR Play. Det är ännu inte klart när programmen kommer att sändas.

    I sociala medier kommer vi att använda hashtaggen #språkforum.

    Anders

    2 kommentarer
  • Talare i omgivningen är den viktigaste faktorn för att bevara ett språk. Om det inte talas av tillräckligt många i närområdet går talarna i stället över till ett annat språk. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Det är fysiker och lingvister vid universitetet i Wien som har studerat utbredningen av tyska och slovenska i österrikiska Kärnten. För att genomföra undersökningen har de använt diffusion, en metod som kan nyttjas för att studera spridning. Metoden används bland annat inom fysiken, men nu har de tillämpat samma principer för att undersöka språksituationen i Kärnten.

    I förbundslandet Kärnten talas både slovenska och tyska. Slovenskan är dock på tillbakagång och antalet talare har minskat under det senaste århundradet. Den slovenska minoriteten har enligt österrikisk lag status som nationell minoritet.

    För att undersöka språksituationen har de studerat utvecklingen på bynivå. Forskarna konstaterar att i de samhällen där slovenskan fortfarande är stark har det ända sedan 1800-talets slut funnits många talare. I de byar där tyskan blivit allt mer dominerande har språkskiftet skett stegvis. När talarna av slovenska i närområdet blivit för få har de kvarvarande gått över till tyska.

    Forskarnas slutsats är att det för ett språks överlevnad är nödvändigt att det finns tillräckligt många talare i närområdet. Annars är det troligt att talare av ett mindre språk i stället börjar använda majoritetsspråket.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Engelsk stavning utvecklas på samma sätt som olika arter konkurrerar. Så småningom blir det en stavningsvariant som dominerar. Det hävdar forskare i engelska i en studie publicerad i tidskriften Language.

    Finns det likheter mellan stavningsvarianter och konkurrens mellan arter? Det anser två forskare i engelska efter att ha undersökt engelska suffix, ändelser som används för avledningar. De suffix som undersökts är bland annat -ous, -ic, -al och -y. De kan användas för att bilda adjektiv av substantiv som repetition (repetitious), artist (artistic), music (musical) och sun (sunny).

    Forskarna undersökte drygt 1,5 miljoner ord med hjälp av en databas som samlar engelska texter från 750-talet och framåt. Där studerade de hur dessa suffix utvecklats genom århundradena. De kunde bland annat konstatera att alla engelska ord som har -ous som slutbokstäver är adjektiv.

    Stavningen av -ous har växt fram. Genom åren har varianter som -ose, -ows, -is, -owse, -ys, -es, -ouse och -us förekommit. Men i dag används bara -ous.

    Detta är enligt forskarna något anmärkningsvärt. Det finns ingen institution som reglerar engelsk stavning. Ändå har språkbrukarna ratat en mängd andra former och anammat -ous.

    Under 1400-talet fanns exempelvis tre olika stavningar av suffixet: -ous, -ouse och -us. Efter en tids konkurrens blev -ous den dominerande stavningen. Enligt forskarna påminner detta om hur olika arter konkurrerar. Så småningom uppstår i språket en ordning som påminner om naturen. Och det sker utan ingrepp från institutioner.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När männen i Byggnads styrelse lät sig fotograferas med fittmössor till Internationella kvinnodagen dröjde inte kritiken. Men ledningen hävdade att fackförbundet ändå kämpade för jämställdhet.

    Det var i en protestaktion riktad mot USA:s president Donald Trump som Krista Suh och Jayna Zweiman skapade en pussyhat. Det handlar om en stickad mössa i rosa med kattöron. På svenska kallas den i regel fittmössa, fitthatt eller musmössa.

    Försvenskningen av ordet fick sitt genombrott i Sverige när fackförbundet Byggnads styrelse – som enbart består av män – lät sig fotograferas med fittmössor. Bilden skickades ut i ett pressmeddelande på Internationella kvinnodagen. Där hävdade ledningen att de bar mössorna av solidaritet och att den kämpade för jämställdhet.

    Kritiken lät dock inte vänta på sig. I Tidningen Ångermanland efterlyste Lina Norberg Juuso både rättvisa löner och en valberedning som även släppte fram kvinnor i styrelsen:

    Well, styrelsemän: Era rosa fittmössor kan ni ta av er, en kvinna bär med sig sin fitta hela tiden. En fitta behöver inget tack! Ett tack ger inga stålar, ingen makt, inget inflytande. Ett tack är ett ord, ingen handling.

    I Expressen skrev Marianne Lindberg De Geer att ordet fitta inte gick att återta på samma sätt som ordet bög:

    Men går man med på att försöka återta ordet fitta, går man också med på att tolkas som underlägsen. Det spelar ingen roll hur många fittmössor som rör sig i stadsbilden, vi bibehåller vår position som det andra könet.

    Lundagård rapporterade om firandet av Internationella kvinnodagen i Lund. Där var det flera deltagare som bar fittmössa:

    Efter tal och körsång gick sedan demonstrationståget under skallande slagord runt Lunds inre stadskärna. Många av deltagarna bar även de rosa mössorna som i samband med kvinnomarscherna i USA gjort sig kända som pussyhats eller på svenska fittmössor.

    Anders

    Foto: Byggnads

    8 kommentarer
  • För att fira Språktidningens tioårsjubileum har vi tagit fram en rad skojiga prylar. Vi håller på med en ordbok (här kan du tipsa om dina favoritord), har tryckt nyordströjor som premiärsäljs på Språkforum den 17 mars (om det blir några över dyker tröjorna upp här i shoppen efteråt) och så har vi gjort ett pussel med språktema.

    Pusslet är illustrerat av Jens Magnusson, som medverkat i Språktidningen ända sedan starten 2007. Motivet symboliserar skriftspråkets utveckling i Sverige och börjar med rökstenen och slutar med sms-språk. På kartongens baksida finns förklaringar till de olika bilderna.

    Pusslet har 1 000 bitar. Det är tillverkat av Trefl, som är känt för pussel av mycket hög kvalitet. Pusslet kostar 149 kronor plus porto.

    0 kommentarer
  • Att skicka gosedjuren till ett bibliotek för en övernattning är ett knep att få barn att läsa. Dagen därpå vill barnen läsa samma böcker som deras gosedjur kikat på. Det visar en japansk forskarstudie publicerad i tidskriften Heliyon.

    I många länder ordnas övernattningar med lästema. Barnen får sova hemma i den egna sängen. I stället är det gosedjuren som får tillbringa natten på ett bibliotek. Där får de – inte helt oväntat med assistans från personalen – låna de bilderböcker som de är mest sugna på att läsa.

    På morgonen får barnen se fotografier på gosedjurens läsfynd bland hyllorna. De får också med sig samma böcker. Under dagen är det många av barnen som sätter sig och läser böckerna för gosedjuren. Barnen visar också stort intresse för gosedjurens val av läsning.

    I det japanska testet deltog 42 barn. Efter tre dagar hade effekten till stor del ebbat ut. Det var inte längre många barn som läste för gosedjuren.

    Men det gick att väcka intresset till liv på nytt. Genom att för en natt ta bort gosedjuren och att åter visa fotografierna på gosedjuren i biblioteket inspirerades många barn till läsning.

    Det fanns stora skillnader mellan de olika barnens beteende. Forskarnas förklaring är till detta att barn i femårsåldern håller på att förstå gränsen mellan fantasi och verklighet. Vissa barn tros ha insett att det inte var gosedjuren själva som hade valt ut böckerna, medan andra antas ha trott att det var så det gick till.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Pronomenet hen fortsätter att bli allt vanligare i svensk press. Förra året gick det bara 159 han och hon på varje hen. I finlandssvenska medier är det könsneutrala pronomenet ännu vanligare.

    Det har nu gått fem år sedan debatten om hen tog fart på allvar. Inledningsvis var det många svenska medier som hade en avvaktande inställning till ordet. Trots denna skepsis har hen för varje år blivit vanligare i tidningstext.

    Under 2016 gick det 159 han och hon på varje hen. Året innan var motsvarande siffra 179. Så sent som 2011 – året innan hen fick sitt genombrott – gick det i svensk press över 13 000 han och hon på ett hen.

    I finlandssvenska medier är hen ännu vanligare. Där gick det förra året 57 han och hon på varje hen.

    De exakta siffrorna ska tas med en nypa salt. Eftersom det handlar om drygt 4,2 miljoner ord skulle det ta enorm tid att kontrollera varje enskild användning. Vissa av träffarna i underlaget är inte pronomen, utan i materialet finns också avstavningar (han-, hen- och hon-) och andra användningar (sådana kan vara den sydkoreanska författaren Han Kang, substantivet hen (’brynsten’) och substantivet ho i bestämd form). De första 200 träffarna för de tre pronomenen har kontrollerats. Samma andel av träffarna har sedan räknats bort från totalsummorna.

    Tendensen är dock mycket tydlig. Användningen av hen fortsätter att öka i svensk press.

    Här kan du läsa mer om spridningen av hen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Fredagen den 17 mars är årets datum både för Språkforum och Grammatikdagen. Språkforum är Språktidningens årliga konferens som den här gången äger rum på Nalen i Stockholm. Bland talarna finns Annika Lantz, Sara Lövestam, Mikael Parkvall och Ola Karlsson. Några av ämnena för dagen är nya skrivregler, laddade ord, uttal, interpunktion och ordförståelse. Vi har fortfarande några biljetter kvar!

    I år sammanfaller Språkforum med Grammatikdagen. Göteborgs universitet firar dagen med Grammatikfestivalen. Det blir föreläsningar om allt från estlandssvensk grammatik till språkstandardisering.

    I Stockholm och Malmö delar Språkkonsulterna ut godis och ordklasser under fredagsmorgonen. På eftermiddagen bjuds det dessutom på grammatikprat och grammatikbakelser på företagets kontor i Stockholm.

    Har du andra tips på vad som händer under Grammatikdagen? Kommentera gärna!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • ASMR har de senaste åren blivit allt vanligare. Ibland kallas fenomenet hjärnorgasm. Det handlar om viskningar, skrapljud och annat som framkallar en känsla av välbehag hos åhöraren.

    I Sverige började medier 2013 att rapportera om trenden ASMR, en akronym för autonomous sensory meridian response (’autonom sensorisk meridiansk respons’). Fenomenet hade då funnits på nätet i några år. Denna intima och multi-sensoriska stimulering kan uppnås på olika sätt. Ofta rör det sig om försiktiga viskningar och olika typer av knaster-, skrap- och prasselljud. Men det kan också handla om ljud från brasor och porlande vatten.

    I dag sprids ASMR i stor utsträckning via poddar och filmer på Youtube och liknande webbplatser. Den som är mottaglig reagerar med en känsla av välbefinnande. Många beskriver den som ett pirrande i hjärnan. Det har i sin tur medfört att vissa referar till ASMR som hjärnorgasm. Så här skriver Maria Brander i Expressen:

    Halvvägs in i pratet märker jag nämligen hur det börjar gå sköna rysningar genom kroppen. Wow! Ambassadören har triggat en ASMR-upplevelse hos mig, det som också kallas hjärnorgasm, och som man kan få av ganska innehållslösa, men ända hypnotiska saker som viskningar eller prasslande. Det pirrar i hela hårbotten, längs med nacken, ut mot fingertopparna. Jag ryser, och inser att jag 1) är helt knäpp 2) fortsättningsvis inte ska underskatta behovet av snäll tristess.

    Nyheter 24 skildrar fenomenet på ett liknande sätt:

    Det brukar kännas som en rysning som börjar runt huvudet och ilar ner mot ryggen, ibland även ner till armarna. Gåshuden brukar komma som ett brev på posten i samma veva. Några av de vanligaste ASMR-fenomenen är ljudet av smackande läppar, folk som pratar långsamt och mjukt eller viskande, sprakande brasor eller rinnande vatten.

    I Dagens Nyheter berättar Hanna Fahl om första mötet med ASMR:

    En sked i en burk snabbkaffe. Det mjuka rasslet av kaffekornen när de noggrant hälls ned i en mugg. Kokande vatten, lite mjölk. I förgrunden en röst, inspelad med stereo­mikrofon, som viskar tyst på ryska. Kommentarerna på Youtube­klippet är entusiastiska: ”Det är som om moder natur själv hade gett oss en ASMR-video som gåva”, ”Vilken fantastisk, koncentrerad dos ASMR!” Att upptäcka den internetsubkultur som är ASMR är att falla ned i kaninhålet och se en ny, fullkomligt bisarr värld öppna sig.

    Hjärnorgasm är – i denna betydelse – belagt i svenskan sedan 2013. ASMR är belagt sedan 2012. Användningen har ökat i takt med att fenomenet fått större spridning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som för fram fakta i en diskussion på Twitter kan av nättroll stämplas som shill. Och när väl stämpeln finns i diskussionstråden lockar den användare som främst är ute efter att förolämpa och kränka. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Computers in Human Behavior.

    Substantivet shill används på engelska om en person som agerar till förmån för en person eller en organisation. Agerandet sker i tysthet. Den som är en shill berättar alltså inte att den har band till den person eller organisation vars intressen den tjänar.

    Shill är vanligt på nätet. Inte minst används ordet i sociala medier. Dessutom fungerar det som en signal till nättroll.

    Forskare i psykologi vid universitetet i Huddersfield har studerat inlägg på Twitter om Madeleine McCanns försvinnande. Hon försvann våren 2007 under en semesterresa i Portugal. Hennes öde är fortfarande okänt.

    På nätet cirkulerar mängder av teorier om vad som egentligen hände. Trots att det gått tio år sedan försvinnandet engagerar fallet många personer. Vissa delar familjen McCanns sorg över den saknade dottern. Andra lägger skulden för försvinnandet på Madeleines föräldrar.

    De som försvarade familjen McCann utsattes liksom familjen för mängder av förolämpningar och kränkningar. Trots att inläggen enligt forskarna bröt mot Twitters användarregler var det sällan som de raderades.

    Forskarna gav sig själva in i debatten. Som skäl för sina misstankar mot familjen McCann åberopade flera användare att polisen ska ha uppgett att en spårhund ska ha signalerat att ett lik kan ha funnits i den lägenhet de bodde i under semestern. En av forskarna skrev i ett inlägg om en studie som visar att spårhundar oftare begår misstag vid höga temperaturer.

    Diskussionen om spårhundars träffsäkerhet uteblev. I stället svarade trollen med förolämpningar och angrepp. Skribenten anklagades för att vara en shill.

    Shill fungerade närmast som ett lockrop. Efter att ordet använts om en av forskarna anslöt sig fler och fler användare till diskussionen. Nu var intresset för att diskutera sakfrågan närmast obefintligt. I stället haglade förolämpningarna.

    Mot slutet av studien berättade de forskare som twittrat vilka de var och vilket syftet var. Förolämpningarna mot dem fortsatte, men ändrade karaktär. Nu anklagades de bland annat för att inte kunna skriva och för att vara dåliga forskare.

    Anklagelserna om dåligt språk var enligt forskarna särskilt anmärkningsvärda. Många av trollen formulerade sig dåligt och stavade ofta fel.

    Forskarna går också in på vad som de anser är nödvändigt för att förbättra tonen på Twitter. Ett sådant steg är att inte tillåta anonyma konton. Personer som är öppna med sin identitet ägnar sig inte alls åt näthat i samma utsträckning som användare med anonyma konton.

    Vidare skriver forskarna att troll inte bör få uppmärksamhet i etablerade medier. Eftersom uppmärksamhet är vad trollen vill ha fungerar den snarare som bränsle än ett sätt att försöka nyansera debatten.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg