Prenumerera på bloggen
  • Fram till 17,4 års ålder är förutsättningarna för att lära sig ett nytt språk de allra bästa. Därefter försämras möjligheterna gradvis för att kunna nå samma nivå som en modersmålstalare. Det visar en studie publicerad i Cognition.

    När det talas om språkinlärning talas det ofta om att det finns en kritisk period. Denna tid brukar beskrivas som något av språkinlärningens guldålder. Under den kritiska perioden är förutsättningarna som bäst för att lära sig nya språk.

    Det finns olika uppfattningar om den kritiska periodens varaktighet. Ofta sägs den börja vid födseln och sluta vid puberteten. Nu hävdar amerikanska forskare att den slutar vid 17,4 års ålder. Det är något senare än vad som brukar framhållas som språkinlärningens bästa period.

    Hela 669 498 personer har gjort ett prov som testar deltagarnas engelska. Bland deltagarna fanns såväl modersmålstalare som personer som lärt sig engelska som ett främmande språk. För att undersöka just språkinlärningen ingick en rad syntaktiska fenomen i undersökningen.

    De allra bästa förutsättningarna har barn upp till tio års ålder. Men fram till 17,4 år är förutsättningarna mycket goda för att lära sig ett nytt språk på samma nivå som en modersmålstalare. Där drar forskarna gränsen för den kritiska perioden.

    Därefter försämras förutsättningarna gradvis. Det betyder inte att det är omöjligt att lära sig ett nytt språk flytande i vuxen ålder – men det kräver sannolikt betydligt mer ansträngning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Deepfake syftar till att föra publiken bakom ljuset. Ny teknik gör det relativt enkelt att manipulera filmer på ett sätt som gör fusket svårt att upptäcka.

    De två senaste åren har det talats mycket om fake news. Det senaste halvåret har också debatten om deepfake nått Sverige. Denna typ av falsarier kan vara ännu svårare att avslöja. För att skapa deepfake används maskininlärning.

    En deepfake är en film där en annan person klippts in. Computer Sweden berättar att tekniken inledningsvis användes för att skapa fejkade porrfilmer med kändisar. Då ersattes porrskådespelarnas ansikten av kändisar som Taylor Swift och Natalie Portman. Snart började samma teknik nyttjas för att skapa deepfakes med politiker. Deepfakes som fått stor spridning visar bland annat hur Barack Obama – med hjälp av manipulerade bilder och ljud – sågar sin efterträdare Donald Trump samt berättar att han i framtiden mest ska ägna sig åt golf:

    Efter Photoshops intåg i interneteran har fejkade porrbilder blivit vardagsmat på allehanda sex- och slasksajter. Men deepfakes-fenomenet måste ändå ses som ett paradigmskifte. Utan rejäla resurser har det liksom inte gått att fejka rörlig bild på det här sättet tidigare. Nu kan vem som helst göra det, med öppna verktyg och en hyfsad dator.

    Dagens Nyheter beskriver den nya tekniken som ett sätt att ta falska nyheter till en ny nivå. Relativt enkelt går det att få det att se ut som att personer säger sådant de aldrig sagt och gör sådant de aldrig gjort. Ålandstidningen skriver om hur deepfake kan få stora konsekvenser när manipulationen inte genomskådas:

    Deepfakes är här för att stanna. De kommer bara att bli bättre och bättre och enklare att skapa hemma. Konstnärligt erbjuder det en massa spännande möjligheter. Men för media och samhällsdebattörer som lever på det förtroende som tittarna har för att de förmedlar den osminkade sanningen innebär deepfakes ett potentiellt dråpslag. Vi har redan stora problem med hur lätt en välpaketerad lögn blir viral när okritiska människor får sina fördomar bekräftade och delar vidare. Dagen efter skolskjutningen Parkland i Florida, spreds en skärmbild av en nyhetsartikel på BuzzFeed där reportern Richie Horowitz sa att det är hög tid att ta ifrån vita människor deras vapen. Allt var fejk. Det fanns ingen sådana artikel på Buzzfeed som inte ens har någon reporter anställd vid namn Richie Horowitz. Men det hindrade inte alternativhögern från att förfasas och dela och rasa.

    Deepfake är belagt i svenskan sedan 2017.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Varje vecka får du chansen att testa din ordförståelse i ett nytt kviss. Din uppgift är att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till med kvissandet!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nu finns samtliga föredrag från årets Språkforum på UR Play. Språkforum är Språktidningens årliga konferens där forskare, författare och språkvårdare berättar om aktuella språkfrågor och ger konkreta tips och råd. Den här gången höll vi till på Rival i Stockholm. Nedan hittar du de olika föredragen:

    Olle Josephson: Språkpolitik i valrörelsen

    Maria Bylin: Den bästa eller bäste statsministern

    Magnus Linton: Att förföra med fakta

    Finna sig och Förlåten: författarsamtal med Agnes Lidbeck

    Karin Milles: Den allvarsamma ordleken

    Siv Strömquist: Att välja rätt skiljetecken

    Annika Andersson: Hjärnan och språkinlärning

    Niklas Källner: Konsten att kallprata

    Lennart Hellspong: Tala inför publik – värre än döden?

    Föredragen sänds även i Kunskapskanalen måndagen den 21 maj klockan 14–17 och tisdagen den 22 maj klockan 14–16.15

    Anders

    0 kommentarer
  • Den som vill lägga vantarna på en komplett samling av Språktidningen – från premiären 2007 och framåt – har nu chansen. En läsare i Varberg berättar att hon håller på att döstäda och därför inte tänker behålla samlingen. Hon vill hellre ge bort tidningarna än att kasta dem i pappersinsamlingen.

    Tidningarna är i fint skick. Läsaren hälsar vidare att hon ibland när hon gjort korsordet och ordtestet fyllt i svaren med blyerts.

    Eftersom det rör sig om åtskilliga kilo tidningar är det smidigt om arvtagaren till samlingen har möjlighet att hämta dem. Tidningarna finns i Varberg. Men hon kan också tänka sig att skicka tidningarna om mottagaren står för fraktkostnaden.

    Är du intresserad av samlingen? Mejla i så fall anders@spraktidningen.se så förmedlar jag kontakt.

    Anders

    0 kommentarer
  • Språkpolitik ser ut att bli en het fråga i årets valrörelse. Ett av de senaste utspelen gäller införande av språkplikt.

    En lång rad politiker från vänster till höger har inför höstens riksdagsval betonat vikten av att personer som kommer till Sverige lär sig svenska. Förslagen och utspelen har varit många. Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, sade i en intervju i Metro att språkkunskaper tidigare inte getts tillräckligt stor betydelse:

    Jag skulle säga att den enskilt största sak som vi har underskattat i Sverige är det svenska språket.

    Nyligen föreslog Liberalerna obligatorisk språkförskola. I ett pressmeddelande beskrevs samtidigt språket som ”nyckeln in i det svenska samhället”. Liknande argument använde Socialdemokraterna i förra veckan när förslaget om språkplikt lanserades. Partiet skrev i ett pressmeddelande att språkkunskaper var nödvändiga för att klara sig på arbetsmarknaden: ”För att kunna få ett jobb i Sverige behöver du kunna svenska.”

    Språkplikt går ut på att göra det obligatoriskt för asylsökande och – vid behov – personer som har försörjningsstöd att delta i undervisning i svenska. Den som skolkar från undervisningen blir enligt förslaget utan bidrag.

    Socialdemokraternas förslag fick stort genomslag i medierna. På ledarsidorna var reaktionerna blandade. I Länstidningen Östersund ansåg Lovisa Andersson att förslaget var ett sätt att försöka locka tillbaka väljare från Sverigedemokraterna:

    Hade S velat komma till bukt med språkproblemet hade de naturligtvis kommit med satsningar för att förbättra och effektivisera SFI. Det saknas. Nu presenteras bara krav och hot om indraget försörjningsstöd. Man kan i stället ana en panik på regeringskansliet över att var tredje LO-väljare sympatiserar med SD. Tro inte att vallöftet om språkplikt är riktat mot den som nyss kommit till Sve­rige.

    Sydsvenskan rapporterade att språkplikt skulle kunna spä på den befintliga lärarbristen. I Svenska Dagbladet skrev Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, bägge forskare vid Linköpings universitet, att det inte fanns något stöd för att språkplikt skulle ge önskat resultat. Mer positiv var Christian Dahlgren i Corren. Han ansåg att Moderaterna och Socialdemokraterna nu hade liknande hållningar i frågan:

    Socialdemokraterna lanserar nu en liknande linje. Regeringspartiet går till val på en så kallad ”språkplikt” för asylsökande och nyanlända, vilket innebär obligatoriskt deltagande i svenskundervisning – annars ryker bidragen. Man kan se Moderaternas och Socialdemokraternas förslag på området som ytterligare ett uttryck för en populistisk SD-anpassning av migrationspolitiken. Men det vore i själva sakfrågan en oschysst kritik. Har signalerna hittills varit dimmiga, är det hög tid med ett klarare fokus från politiskt håll. Ty att inte kunna hyfsad svenska är dömas till utanförskap och alienation.

    Språkplikt är belagt i svenskan sedan 2003. Sedan dess har ordet förekommit sporadiskt innan användningen ökade kraftigt i samband med lanseringen av Socialdemokraternas förslag. Då, för femton år sedan, var det Kvällsposten som skrev om ett förslag om språkplikt i Danmark.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Fredagar innebär alltid ett nytt kviss och en ny chans att testa din ordkunskap. I detta kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Valet mellan de och dem är enligt svensklärare den språkriktighetsfråga som är besvärligast i undervisningen. I en undersökning gjord av Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki var det hela 63 procent som listade de och dem som ett problem.

    När Catharina Grünbaum gjorde en liknande undersökning 1976 var det betydligt färre som tyckte att valet mellan de och dem var ett bekymmer. Andra språkriktighetsfrågor som fler nu betraktar som ett besvär är bland annat särskrivningar samt reflexiva och personliga pronomen. Däremot är det färre som uppger att valet mellan innan och före, meningsbyggnad och syftning skapar besvär för elever på högstadiet och gymnasiet.

    Vilken språkriktighetsfråga tycker du är mest angelägen i dag? Svarsalternativen har vi hämtat från de nio kategorier som hamnade överst i Susanna Karlssons och Lena Lind Palickis undersökning.

    Här kan du läsa hela studien om svensklärarnas syn på språkriktighetsfrågor.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Lena Ekberg tilldelas Erik Wellanders pris 2018. Hon får det för forskning om ords betydelseförskjutningar och om svenskan i flerspråkiga sammahang. Minoritetsspråkspriset går till Henrik Barruk och Klarspråkskristallen till 1177 Vårdguiden.

    Tre priser delades i dag ut under Språkrådsdagen – Språkrådets årliga konferens – i Stockholm. Lena Ekberg, professor i nordiska språk, får alltså Erik Wellanders pris för sin forskning inom språkvårdens område. Hon har bland annat undersökt ords betydelseförskjutningar och svenskan i flerspråkiga sammanhang. Hon har dessutom tidigare varit chef för Språkrådet. Prisutdelare var Björn Melander, professor i svenska vid Uppsala universitet.

    Minoritetsspråkspriset gick till Henrik Barruk för arbetet med att rädda umesamiskan. Priset delades ut av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Enligt juryns motivering har Henrik Barruks insatser bidragit till att förbättra möjligheterna för umesamiskans överlevnad:

    Arbetet med umesamisk ortografi och en umesamisk ordbok har skapat förutsättningar för ett av Sveriges allra minsta nationella minoritetsspråks fortlevnad. Henrik Barruks arbete visar hur en enskild eldsjäls insatser kan hjälpa ett litet språk att överleva.

    Vinnare av Klarspråkskristallen blev 1177 Vårdguiden för webbplatserna 1177.se och umo.se. Årets tema för priset var klarspråk inom vård och omsorg. Även detta pris delades ut av Alice Bah Kuhnke. Juryn berömde 1177 Vårdguiden för begripliga och tydliga texter:

    Genom systematiskt arbete och tydliga riktlinjer för ett både begripligt och inkluderande språk förmedlar 1177 Vårdguiden faktabaserad information på ett enkelt och lustfyllt sätt.

    Film från prisutdelningarna finns på Språktidningens händelser på Instagram. UR Play filmade flera av föreläsningarna. De kommer att publiceras om ungefär fem veckor.

    Anders

    0 kommentarer
  • Siumut har goda möjligheter att leda Grönlands nästa regering. Om partiet får sin vilja fram ska enbart grönländska användas i offentlig verksamhet från år 2025. Den som inte kan språket ska få rätt till undervisning.

    När Grönland i dag går till val är några av de hetaste frågorna fiskekvotsavgifter, utvinning av naturtillgångar och självständighet. Men det finns i nuläget ingen majoritet för att definitivt kapa banden till Danmark. I stället talar de flesta partierna om att självständighet är ett mål på sikt. En majoritet av danskarna vill enligt DR inte heller säga adjö till Grönland.

    Hand i hand med diskussionen om självständighet går frågan om språket i offentlig verksamhet. Det är framför allt socialdemokratiska Siumut som gjort flera utspel i frågan. Vivian Motzfeldt är partiets kanske mest uttalade självständighetsförespråkare. Hon säger till KNR att enbart grönländska ska användas inom offentlig verksamhet från 2025:

    Sproget skal være rent grønlandsksproget, hvilket vil være gældende for de offentlige virksomheder.

    Enligt Vivian Motzfeldt talar 92 procent av befolkningen grönländska. En rapport från Forsoningskommissionen anger att det rör sig om 85 procent. Den som inte talar grönländska ska enligt Vivian Motzfeldt få rätt till undervisning i språket. Hon säger till KNR att hon inte tror att det blir svårt att hitta grönländsktalande till alla jobb inom det offentliga:

    Jeg gentager, som jeg har sagt tidligere, i Grønland har vi de nødvendige uddannede, der har gode egenskaber, hvorfor skal vi ikke bruge dem.

    Kim Kielsen, Siumuts ledare, har goda chanser att få fortsätta som regeringschef efter valet. Språkkravet finns inskrivet i partiets politiska plattform. Frågan är dock om Siumut kan hitta en majoritet i parlamentet för att genomföra förslaget. Dessutom visar den sista opinionsmätningen inför valet att läget är jämnt. Det kan också bli ett regeringsskifte på Grönland.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg