Prenumerera på bloggen
  • Pronomenet hen fortsätter att vinna mark i svenska medier. Under 2018 gick det 133 han och hon på varje hen. Sedan debatten om det könsneutrala pronomenet hen tog fart har det blivit hundra gånger vanligare i medierna.

    2011 – året innan debatten om hen blev den kanske hetaste språkfrågan – var det könsneutrala pronomenet mycket sällsynt i svenska medietexter. Då gick det drygt 13 000 han och hon på varje hen. Under 2012 diskuterades hen i en lång rad svenska medier. Då sjönk antalet han och hon till 416 på varje hen.

    Sedan dess har hen blivit vanligare för varje år. Och 2018 var inget undantag. Då minskade antalet han och hon på varje hen till 133. Under 2017 var motsvarande siffra 149.

    Dessutom fortsätter hen att vara ett pronomen som används oftare i finlandssvenska medier. I finlandssvensk press gick det förra året bara 38 han och hon på varje hen – vilket kan jämföras med 49 under 2017.

    Tendensen är alltså tydlig. De exakta siffrorna ska dock tas med en nypa salt. Träffarna – som är drygt 3,6 miljoner – är inte kontrollerade. I materialet finns avstavningar av ord som börjar på han-, hen- och hon- samt andra användningar av samma bokstavskombinationer.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Ståuppkomikern Al Pitcher kommer till Språkforum i Stockholm den 11 april! Biljetter till Språktidningens heldagskonferens hittar du här.

    Årets Språkforum äger rum den 11 april på Hilton Slussen i Stockholm. Vi håller just nu på att färdigställa programmet. En av gästerna blir Al Pitcher, den prisbelönta ståuppkomikern som föddes i Storbritannien, växte upp i Nya Zeeland och flyttade till Sverige. Här reflekterar han på sitt oefterhärmliga sätt om språk- och kulturkrockar.

    Ur programmet:

    Vitsen med vitsen

    Ulf Benkel, författare och journalist, om vad som är en bra ordvits och varför Göteborg är så förknippat med ordvitsar.

    Konsten att beröra läsarna

    Patrik Lundberg, kolumnist och författare, om hur du använder retorik och dramaturgi för att beröra dina läsare.

    Hur kan du betyda jag?

    Språkforskaren Sanna Skärlund om hur pronomen används i svenskan.

    Förortssvenskan i närbild

    Estradpoeterna Nawroz Zakholy och Salih Bilic möter språkforskaren Karin Senter i ett samtal om vad som kännetecknar språket i några svenska förorter.

    Hur gör vi med engelskan?

    Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet, om hur vi hanterar inflödet av engelska i ord, texter och språkval.

    Fler programpunkter tillkommer!

    Anders

    Foto: Pressbild

    0 comment
  • Nyligen rapporterade Expressens Niklas Svensson om Socialdemokraternas agerande i regeringsbildningsprocessen. Han skrev i en artikel att åsikterna om de lämpligaste strategierna gick isär inom ”Socialdemokraternas viktiga verkställande utskott”. På Twitter reagerade en läsare: ”OBS! Det heter MÄKTIGA VERKSTÄLLANDE UTSKOTT inte viktiga verkställande utskott!”

    Fasta fraser är ord som i regel används tillsammans, som bakom lyckta dörrar och åsyna vittne. Ett kanske mer oväntat exempel skulle kunna vara Socialdemokraternas mäktiga verkställande utskott. Det är just så utskottet brukar beskrivas. Och det är detta som får twittraren att komma med ett ironiskt påpekande till Niklas Svensson när han i stället skriver viktiga.

    De senaste åren har det vid flera tillfällen skämtats om journalisters förkärlek för att beskriva utskottet som mäktigt. Makthavare berättade att denna fasta fras diskuterades under ett seminarium i Almedalen 2011:

    I många år har journalister närmast tvångsmässigt talat om socialdemokraternas verkställande utskott (VU) som ”mäktigt”. Redan när Tage Erlander blev partiledare talades det om att hans väg mot makten inleddes när han tog plats i det mäktiga VU. Konnotationen kan spåras till Sovjetunionens ”mäktiga” politbyrå.

    Mäktiga har också ett mäktigt försprång mot mer eller mindre synonyma alternativ. I databasen Retriever, som samlar texter från svenskspråkiga massmedier, ger Socialdemokraternas mäktiga verkställande utskott 1 566 träffar. Och kanske kan det betraktas som något av en fast fras. Viktiga – alltså Socialdemokraternas viktiga verkställande utskott – ger 91 sökträffar, tunga 64 träffar, inflytelserika 10 träffar och maktfulla 1 träff. Inga träffar alls ger bland annat betydelsefulla, avgörande, betydande, makthavande och maktinnehavande.

    Det är inte bara Socialdemokraternas verkställande utskott som kan beskrivas på detta sätt. Mäktiga har också i begränsad omfattning använts om bland annat Sverigedemokraterna och ANC.

    Viktiga och mäktiga är förstås inte riktigt samma sak. Men det kan ändå vara värt att notera att viktiga är tio gånger så vanligt som mäktiga i svenska medietexter. När det talas om Socialdemokraternas verkställande utskott är förhållandena omvända. Därför sticker Niklas Svenssons val av viktiga ut i mängden – och det är också lustigt att många uppfattar Socialdemokraternas mäktiga verkställande utskott som en fast fras och därför påpekar när han bryter mot denna oskrivna ”regel”.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Här är facit och vinnare till julkalendern! Tack till alla som var med och tävlade! Vinsterna skickas ut inom kort.

    Första etappen 1–8 december

    Tävlingsord: adjektiv

    Facit:

    1. Tyskland

    2. Venezuela

    3. Danmark

    4. Kuba

    5. Egypten

    6. Island

    7. Japan

    8. Australien

    Vinnare: Gloria Olsson, Hållsta

    Andra etappen 9–16 december

    Tävlingsord: semantik

    9. Argentina

    10. Kanada

    11. Sverige

    12. Irland

    13. Estland

    14. Mongoliet

    15. Norge

    16. Tjeckien

    Vinnare: Karen Tunemyr, Kungsbacka

    Tredje etappen 17–24 december

    Tävlingsord: perifras

    17. Rumänien

    18. Finland

    19. Ryssland

    20. Portugal

    21. Ecuador

    22. Spanien

    23. Italien

    24. Albanien

    Vinnare: Tomas Lägermo, Eksjö

    Anders

    Foto: Pixabay

    2 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Kan du lista ut vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • I veckans kviss kan du pröva din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord – och några av dem kan vara riktigt knepiga. Din uppgift är att lista ut vad orden betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • 2018 års nyordslista innehåller 33 nykomlingar i svenskan – från aquafaba till whataboutism. Vilket av orden är din favorit! Rösta här intill!

    Anders

    Illustration: Jens Magnusson

    2 kommentarer
  • Årets nyordslista är här! Den innehåller 33 ord som etablerat sig i svenskan under 2018. Listan har sammanställts av Språkrådet och Språktidningen.

    Miljödebatten har präglat 2018. Inte minst har diskussionen om flygets utsläpp varit intensiv. Personer som av miljöskäl tvekar om det moraliskt riktiga i att ta flyget säger sig ibland känna flygskam.

    – Just flygskam utsågs redan i början av 2018 till en stark kandidat till årets nyord av flera journalister och krönikörer. Ordet har etablerat sig i svenskan under året. Det tyder på att flygskam sätter fingret på en känsla som många har där lusten att resa ställs mot vetskapen om miljökonsekvenserna, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

    Det finns fler exempel i listan på nyord som har sitt ursprung i samhällsdebatten. Valåret märks i ord som gal–tan-skala, språkplikt och mandatpingis. Andra nyord kopplade till aktuella fenomen som diskuterats flitigt under 2018 är bland annat menscertifiera, välfärdsbrott och e-krona.

    I listan finns också lånord som bokashi och aquafaba, som ursprungligen kommer från japanskan respektive latinet. Men de flesta lånorden hämtar svenskan från engelskan.

    – Vissa ord lånas in i svenskan rakt av som incel, explainer och techlash. Engelska verb anpassas enkelt till svenskan genom ändelsen -a som i flossa och dm:a. Andra ord är så kallade översättningslån som översätts led för led till svenska, som stöddjur från support animal och nollavfall från zero waste, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

    Nyordslistan innehåller ett urval av de ord som skapats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de ändå finns med i listan beror på att användningen ökat under 2018. Orden i listan säger såväl något om det gångna året som om språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur nya ord bildas i svenskan.

    Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du på http://www.spraktidningen.se/nyord2018 och http://www.sprakochfolkminnen.se/nyord

    Kontaktpersoner:

    Anders Svensson, Språktidningens nyordsredaktör, anders@spraktidningen.se, 076-868 58 24

    Ola Karlsson, Språkrådets nyordsredaktör, ola.karlsson@sprakochfolkminnen.se, 073-558 60 60

    0 kommentarer
  • I Språktidningens julkalender kan du tävla om O som i ordbok. Den åttonde och sista ledtråden till det tredje tävlingsordet kommer i dag. I år har vi delat in julkalendern i tre etapper. Varje tävlingsord innehåller åtta bokstäver. Det första ordet bildar du av de ledtrådar du får mellan 1 och 8 december, det andra ordet av ledtrådarna mellan 9 och 16 december och det tredje ordet av ledtrådarna mellan 17 och 24 december.

    Vi delar ut ett bokpris till varje etappvinnare. Du behöver inte delta i samtliga etapper för att vara med i utlottningen. Den som vinner den sista etappen får dessutom När går skam på torra land? Det är en bok med 245 språkfrågor som Språktidningen ger ut just före jul. Frågorna besvaras av Språkrådets experter och har tidigare publicerats i Språktidningen.

    Varje dag får du en bokstav till tävlingsordet genom att besvara en fråga. Varje dag behöver du lista ut vilket land en bild är tagen i. Den första bokstaven i landets namn ingår i tävlingsordet. För att bilda tävlingsordet behöver du kasta om bokstäverna i rätt ordning. Samtliga tre tävlingsord är begrepp som används inom språkvetenskapen. Om du till exempel har bokstäverna t, s, v, l, i, n, g och i är det alltså lingvist som är det korrekta tävlingsordet och inte vitlings.

    Ledtrådarna publiceras här på webben, på Twitter, på Facebook och på Instagram.

    Dina tävlingsord mejlar du till anders@spraktidningen.se. Vi behöver dina lösningar senast den 6 januari. Lycka till!

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I Språktidningens julkalender kan du tävla om O som i ordbok. Den sjunde ledtråden till det tredje tävlingsordet kommer i dag. I år har vi delat in julkalendern i tre etapper. Varje tävlingsord innehåller åtta bokstäver. Det första ordet bildar du av de ledtrådar du får mellan 1 och 8 december, det andra ordet av ledtrådarna mellan 9 och 16 december och det tredje ordet av ledtrådarna mellan 17 och 24 december.

    Vi delar ut ett bokpris till varje etappvinnare. Du behöver inte delta i samtliga etapper för att vara med i utlottningen. Den som vinner den sista etappen får dessutom När går skam på torra land? Det är en bok med 245 språkfrågor som Språktidningen ger ut just före jul. Frågorna besvaras av Språkrådets experter och har tidigare publicerats i Språktidningen.

    Varje dag får du en bokstav till tävlingsordet genom att besvara en fråga. Varje dag behöver du lista ut vilket land en bild är tagen i. Den första bokstaven i landets namn ingår i tävlingsordet. För att bilda tävlingsordet behöver du kasta om bokstäverna i rätt ordning. Samtliga tre tävlingsord är begrepp som används inom språkvetenskapen. Om du till exempel har bokstäverna t, s, v, l, i, n, g och i är det alltså lingvist som är det korrekta tävlingsordet och inte vitlings.

    Ledtrådarna publiceras här på webben, på Twitter, på Facebook och på Instagram.

    Dina tävlingsord mejlar du till anders@spraktidningen.se. Vi behöver dina lösningar senast den 6 januari. Lycka till!

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg