Prenumerera på bloggen
  • I det här kvisset gäller det att veta vad tolv svenska ord betyder. Några av dem är ganska vanliga, men några är riktigt sällsynta. Vet du vad orden betyder?

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Bättre ordförståelse, större ordförråd och fler steg på vägen mot att lära sig skriva. Det är några av effekterna när föräldrar börjar läsa för barnen redan vid sex månaders ålder. Det visar en amerikansk forskarstudie.

    Forskarna har följt drygt 250 mammor och deras barn från sex månaders ålder till fyra och ett halvt års ålder. Vid flera tillfällen testades barnens kunskaper. Mammorna intervjuades vid varje tillfälle om hur de läste tillsammans med barnen.

    Det var inte bara antalet lästimmar som hade betydelse. Aktiv läsning hade störst effekt. De barn som utvecklades mest hade mammor som diskuterade innehållet i texter och bilder samt talade om vilka känslor som berättelserna väckte.

    I de hem där läsningen var aktiv och riklig skapades varaktiga fördelar för barnen. Vid fyra och ett halvt års ålder var de bättre på att skriva sitt namn, hade ett större ordförråd och var bättre på ordförståelse.

    Studien visar enligt forskarna att det är viktigt att föräldrar tidigt börjar läsa för och tillsammans med barnen. Därför bör föräldrar på olika sätt uppmuntras att läsa för barnen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • På Norges nationaldag kan vi förstås inte låta bli att göra ett kviss med norska ord. Vet du vad dessa tolv norska ord betyder? Lycka till!

    Fler kviss hittar du här!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Finlandismer är ord som är typiska för finlandssvenskan, men som sällan eller aldrig hörs i sverigesvenskan. Här möter du tolv finlandismer. Vet du vad de betyder? Definitionerna är hämtade från Finlandssvensk ordbok.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Dansrörelsen dab har snabbt spridit sig över världen. Ofta utförs den för att lätta upp stämningen eller för att driva med en formell och stel situation.

    Vem som började med dab är omstritt, men rörelsen har sitt ursprung i hiphop-scenen i Atlanta. Därefter dröjde det inte länge innan den dök upp i sportens värld. Den har använts som målgest i bland annat fotboll, ishockey och amerikansk fotboll.

    Den som gör en dab sänker huvudet mot ena armvecket och höjer den andra armen. Rörelsen påminner om hur vissa försöker kväva eller dölja en nysning.

    En uppmärksammad dab gjordes av en pojke som hade i uppgift att hålla i en av flaggorna inför förra sommarens möte mellan Tyskland och Nordirland i fotbolls-EM. Så här skildrades händelsen i Expressen:

    Tittarna hann troligtvis inte uppfatta scenerna bakom spelarna som radat upp för nationalsång – men kameramannen missade inte situationen. Flaggbäraren bestämde sig för att släppa flaggan vid mittcirkeln – i stället valde han att göra en ”dab”. Bara kort efteråt tog han tag i flaggan igen. Men sedan släppte han flaggan för att höja vänsterarmen i skyn med knuten näve.

    Nyligen gjorde prins Sverre Magnus en dab. Expressen rapporterade om detta oväntade tilltag i samband med det norska kungaparets åttioårsfirande:

    Inför överraskade och lätt förvånade familjemedlemmar gjorde Sverre Magnus den populära dab-rörelsen genom att sänka huvudet mot höger armveck och sedan höja vänster arm upp och ut åt sidan. Även inom fotbollen är dab-rörelsen populär som målgest och den franska Manchester United-stjärnan Paul Pogba har gjort sig känd för att använda sig av den när det är läge att fira ett mål.

    Vanligast är att tala om att göra en dab, men verbet dabba förekommer också.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Flera av dem är ganska sällsynta. Vet du vad de betyder? Definitionerna är som vanligt hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Du-reformen förknippas med 1967 och Bror Rexed, generaldirektör för Medicinalstyrelsen. Bror Rexeds uppmaning till personalen att dua honom har ibland beskrivits som ett steg som över en natt förändrade det svenska språket. I själva verket hade du-tilltalet varit på frammarsch under en längre tid. I Språktidningen 4/17, som kommer ut i veckan, skriver Patrik Hadenius om hur tv-profiler som Sven Jerring och Lennart Hyland långt tidigare duade intervjuobjekt. I samtal med familj och vänner var du redan det självklara valet.

    Vad tycker ... du om du-reformen? Ska vi fortsätta att dua, återgå till att nia eller använda titlar i stället? Rösta här!

    Anders

    8 kommentarer
  • Hebreiska blir Israels enda officiella språk. Arabiska blir i stället ett språk med särskild status. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, rapporterar Haaretz.

    Israel har i dag två officiella språk: hebreiska och arabiska. Enligt en statlig undersökning från 2011 har 49 procent av invånarna hebreiska som modersmål. Arabiska är modersmål för 18 procent av befolkningen.

    Nu vill regeringen göra hebreiska till det enda officiella språket i landet. I förslaget beskrivs hebreiska som Israels nationalspråk. Arabiska ska i stället klassas som ett språk med särskild status. Det innebär att invånare som talar arabiska alltjämt ska kunna använda språket i kontakter med myndigheter och andra statliga institutioner.

    I förslaget talas det också om att samtliga medborgare ska ha rätt att bevara sin kultur och sitt språk. Förslaget går nu vidare till parlamentet för debatt och beslut.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Barn som börjar med engelska redan i första klass blir inte bättre på språket än barn som börjar med engelska i årskurs tre. När de går i sjuan har de elever som började senare bättre kunskaper i engelska.

    Ofta talas det i den skolpolitiska debatten om behovet av att påbörja undervisningen i engelska i ett tidigt skede. Men de vetenskapliga beläggen för att en tidig start med engelska i skolan skulle vara en fördel saknas. Några lektioner i veckan ger inget försprång längre fram.

    En ny studie utförd vid Ruhruniversitetet i Bochum kommer fram till samma resultat. Tidig engelska är ingen fördel. Tvärtom. De elever som börjar med engelska i trean i stället för i ettan klarar sig bättre.

    I studien ingick 5 130 barn från 31 olika skolor i Nordrhein-Westfalen. Ungefär hälften av barnen började läsa engelska i första klass och den andra halvan började i tredje klass. När eleverna gick i femman och sjuan testades deras kunskaper i engelska.

    Vid det första testtillfället var de elever som började med engelska i ettan något bättre på både läs- och hörförståelse. Vid det andra testtillfället hade barnen som började med engelska i trean gått om. I sjunde klass fick de bättre resultat i bägge testerna.

    Den tidiga undervisningen innehåller ofta sånger, ramsor, berättelser och lekar. Det anses förklara den vassare hörförståelsen i femte klass. De elever som börjar senare möter direkt undervisning som handlar mer om grammatik och ordförråd. Fyra år senare har alltså detta gett resultat.

    Enligt forskarna var utfallet väntat. En rad tidigare studier visar att en tidig start på lång sikt inte ger några fördelar. För att den tidiga starten ska ha någon effekt krävs enligt forskarna betydligt mer än några få lektioner. Förstaklassare behöver i så fall ett riktigt språkbad snarare än undervisning några gånger i veckan.

    Forskarna siktar nu på att undersöka hur samma elever klarar sig i nionde klass. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Language Learning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Faktaresistens har snabbt etablerat sig i svenskan. Men det finns forskare som anser att det i stället vore lämpligare att tala om kunskapsresistens.

    Det är snart två år sedan faktaresistens började användas i svenskan. Ordet fick snabbt spridning och fanns med i Språkrådets och Språktidningens nyordslista för 2015. I dag förekommer ordet ofta i debatter som bland annat gäller förtroendet för etablerade medier och vetenskap.

    Det senaste året har det börjat talas om kunskapsresistens. En forskare som hellre använder kunskapsresistens är Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Enligt Universitetsläraren anser hon att det största problemet inte är att det finns fakta som många saknar kunskap om, utan att det finns kunskap som människor inte tar till sig:

    Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, förklarade i sitt föredrag skillnaden mellan faktaresistens och kunskapsresistens, och varför hon föredrar att tala om det senare begreppet. Det finns inga alternativa fakta, bara alternativa sätt som världen skulle ha kunnat vara på. Det finns massor av fakta som vi inte har tillgång till, och i den bemärkelsen är vi faktaresistenta.

    Enligt Åsa Wikforss är kunskapsresistens ett resultat av att människor ofta söker efter bevis för sådant som går i linje med den egna uppfattningen. Sådant som står i strid med den egna världsbilden sållas ofta bort.

    Inför manifestationen March for science skrev ledarna för vetenskapsakademierna i Sverige, Danmark och Norge i Svenska Dagbladet om kunskapsresistens:

    Framväxten av populism, kunskapsresistens och alternativa fakta är ett hot mot vårt samhälle och oroande för hela den demokratiska processen, i synnerhet som vi i dag till och med ser politiker som bortser från välgrundade fakta. Den ökande misstron till vetenskap och kunskap bortser från att det goda liv vi lever i dag baseras på vetenskapliga landvinningar. Tänk bara hur en värld utan telekommunikation, bilar, tåg och flyg, penicillin och vaccin skulle vara. Allt detta som vi tar för givet har tillkommit under de senaste dryga 200 åren, som resultat av vetenskapens utveckling, genom forskarnas och uppfinnarnas insatser.

    Kunskapsresistens är belagt i svenskan sedan 2016.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg