Prenumerera på bloggen
  • Våren 2011 fick Island en språklag där teckenspråket fick samma status som isländska. Fyra år senare har inte mycket hänt. Om inte staten tar sitt ansvar riskerar teckenspråket att dö ut. Det skriver teckenspråksnämnden Málnefnd um íslenskt táknmál i en rapport.

    Samtidigt som isländska officiellt blev huvudspråk på Island fick teckenspråket samma status. Beslutet innebar att staten fick ansvar för att vårda och utveckla isländskt teckenspråk. Talare fick också rätt att använda teckenspråk vid myndighetskontakter.

    Nämnden anser dock att staten inte på något sätt tagit det ansvar som lagen kräver. Det utbildas inga teckenspråkslärare och det ges inte ut några läroböcker. Inte heller finns det något levande språksamhälle för teckenspråkstalare.

    I rapporten skriver nämnden att de politiska ambitionerna visserligen ofta varit goda, men välviljan har inte sällan hamnat snett. Ett sådant beslut var stängningen av Vesturhlíðaskóli i Reykjavík 2002, en skola som samlade teckenspråkstalande barn från hela landet.

    Efter nedläggningen har teckenspråkstalande barn spridits ut i klasser över hela landet. Tanken var att det inte skulle göras någon åtskillnad mellan teckenspråkstalande och isländsktalande. Syftet var gott, skriver nämnden, men i praktiken har beslutet visat sig ödesdigert. Bara på Hlíðaskóli i Reykjavík finns i dag något som närmar sig ett levande språksamhälle för teckenspråkstalare.

    På Hlíðaskóli döms undervisningen ut som undermålig. Och i resten av landets skolor beskrivs den i rapporten som i princip obefintlig.

    Utan undervisning och fungerande språksamhällen finns det enligt nämnden en stor risk för att många teckenspråkstalare går ut skolan utan tillräckliga kunskaper. Situationen är i dag så allvarlig att det isländska teckenspråket är akut hotat. Därför måste staten ta sitt ansvar och satsa på läromedel och utbildning av teckenspråkslärare.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Det är inte bara vad barn säger som lägger grunden till skriftspråket. Först kommer olika händelser med kroppen i centrum som öppnar förskolebarnens väg till skriften. Det hävdar Sara Hvit Lindstrand i en avhandling vid Högkolan i Jönköping.

    I förskolan kan barn få uppgiften att samlas under en bokstavstavla. Kanske får Olivia och Olle samsas under bokstaven o eftersom deras förnamn börjar just på o. Under tiden får Ulf och Ulrika leta upp bokstaven u.

    Att skaffa sig koll på begynnelsebokstaven i det egna namnet är enligt Sara Hvit Lindstrand ett tidigt sätt att förhålla sig till språket. Den som väljer rätt här närmar sig sannolikt skriftspråket en smula – utan att i praktiken ha satt sig med varken penna eller dator.

    I förskolan är i regel den pedagogiska utgångspunkten att det är verbala språkhandlingar som ska stå i fokus. De tros vara startskottet mot läs- och skrivförmågan. Men där efterlyser Sara Hvit Lindstrand nya attityder. Hon anser att leken i sig börjar att öppna dörrar som först långt senare visar sig leda till att läsa och att skriva.

    Sara Hvit Lindstrands studier visar att barn ofta närmar sig språket genom förbindelser mellan interaktion och kommunikation. I dag använder till exempel små barn surfplattor långt innan de kan läsa eller skriva. Men de möter en värld full av tecken som de utforskar. De undersöker också gränserna mellan sig själva och tekniken.

    Leksaker kan fungera på liknande sätt som digitala hjälpmedel. Barn kan till exempel uttrycka sig även med klossar och pinnar. Det är alltså inte alltid tal och skrift som barn använder för att uttrycka sina känslor.

    Traditionell undervisningslitteratur är alltså inte den enda resursen som nyttjas inom förskolan. Pedagogiken bör enligt Sara Hvit Lindstrand därför utvecklas. Den bör ta hänsyn till att allt från fysisk interaktion till leksaker och interaktiva skrivtavlor fungerar som hjälpmedel.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Kräkångersnoret har inget med spyor eller snor att göra. Skötgrönnan ska vara fri från skit. Malören är inget missöde. Och Istermyrliden har ingen koppling till fett. Det fastslår Ulf Lundström i en avhandling om ortnamn i Övre Norrland.

    I arbetet med att kartlägga ortnamnens ursprung i delar av Skellefteå kommun har Ulf Lundström både vänt sig till historiska källor och till personer med kunskaper om bygden. Han konstaterar bland annat att finska och samiska har gjort avtryck i namnfloran. Även nordiska dialekter har påverkat namngivningen.

    Ulf Lundström går tillbaka till källor ända från 1300-talet. Alla tolkningar i avhandlingen är inte nya, även om Ulf Lundström analyserar ortnamn som tidigare fått sin förklaring. Däremot är det första gången som alla tolkningar – gamla som nya – samlas på ett ställe.

    Ett par av de äldsta namnen är Kräkånger – som i dag i stället heter Lövsele – och Kräkångersnoret. Inget av dem har något att göra med att spy. Ånger betyder nämligen ’vik’ och kräk är sannolikt dialektordet krik ’liten sjövik’. Nor i Kräkångersnoret betyder ’smalt vattendrag som förenar två öppna vattenpartier’.

    Istermyrliden är ett annat namn som genom åren fått en del att klia sig i huvudet. Det dialektala ister som förekommer i ortnamnet är blånor, alltså tågor som används vid bearbetning av lin eller hampa.

    Två gamla fiskelägen har också potential att sätta myror i huvudet. Malören har denna gång inget att göra med något missöde. I stället är det en sammansättning av mal ’mark med klappersten’ och ör ’bank av grus och sand’.

    När Skötgrönnan 1648 benämndes Skijtgrundet var det förmodligen en felskrivning. Sköt har nämligen inget med skit (eller skijt) att göra utan betyder ’nät för strömmingsfiske’. Grönna är dialekt för ’grund, grynna’.

    Disputationen äger rum nu på fredag klockan 10 i Humanisthuset vid Umeå universitet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Redan på 200-talet formades den koptiska kyrkan i Egypten. Kvar från kyrkans tid finns ett antal manuskript av både Nya och Gamla testamentet. Manuskripten ska nu digitaliseras och bli tillgängliga både för allmänheten och för forskare.

    I dag utgör de kristna kopterna omkring 10 procent av Egyptens befolkning. Den koptiska kyrkan brukar ses som en av världens äldsta. Inom kyrkan – som på senare år har växt snabbt i bland annat Sverige – används koptiska under gudstjänsterna.

    De äldsta koptiska manuskripten är bibeltexter på papyrus från det sena 200-talet. Nu ska ett antal av dessa tidiga manuskript digitaliseras. Syftet är att både ge allmänheten och forskare tillgång till dem.

    Caroline T. Schroeder, forskare vid University of the Pacific i Kalifornien, USA, har nu fått ett anslag på cirka 1,7 miljoner kronor för att arbeta med digitaliseringen. Projektet sker i samarbete med universiteten i Georgetown, Göttingen och München.

    De koptiska manuskripten anses värdefulla av flera skäl. Bibeln översattes tidigt till koptiska och hade därför stor inverkan på samhället. Det koptiska språket hade också en framträdande roll tills arabiskan tog över som huvudspråk.

    Här kan du läsa mer om koptiskan och här kan du läsa om koptiskan i Sverige.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att tala om avgångsvederlag låter kanske inte särskilt skojigt. I stället finns det företag som hellre talar om växlingspaket när anställda får några månadslöner som kompensation för att de låter sig bli uppsagda.

    Framtidsutsikterna för mediebolag med tryckta dagstidningar som stomme i verksamheten ser i dag kanske inte helt lysande ut. Ett bolag som har haft stora ekonomiska problem är Stampen. Koncernen har på sistone gjort enorma förluster på dåligt tajmade köp av en lång rad svenska dagstidningar. Försäljningar, nedskrivningar och nedskärningar har sedan varit några av verktygen när ledningen försökt få stopp på pengarullningen.

    Besparingarna är dock inte över. Johanna Öberg, vd på Stampen Media, säger i Resumé att ett nytt sparpaket lagts på 50 miljoner kronor. Där ingår bland annat ett växlingspaket:

    Vi erbjuder ett växlingspaket och det tror jag att vissa kommer att hoppa på. Jag har varit väldigt tydlig med att det sker stora förändringar framöver. Tycker man om det  kan man ha väldigt roligt på Stampen. Om man inte gör det kan växlingspaketet vara ett bra alternativ.

    Växlingspaket är knappast etablerat i standardsvenskan. Ordet återkommer dock när det är just Stampen som väljer att tala om annat än avgångsvederlag. En anställd får alltså en viss ekonomisk kompensation mot att låta sig bli uppsagd.

    I februari 2008 var det Göran Johansson som i Dagens Media talade om ett växlingspaket när Hallands Nyheter och Hallandsposten slogs ihop till ett bolag. I juni 2013 rapporterade Journalisten om ännu ett växlingspaket. Förra året var det Lena Larsson som enligt Resumé använde samma ord. Och ordet tycks ha fått fäste inom koncernen. När Göteborgs-Posten – Stampens flaggskepp – 2013 rapporterade om turerna kring journalisters Twitterkonton dök ordet upp igen:

    I december gjorde bloggaren Noah Kravitz och det digitala mobiltelefonmagasinet Phonedog upp om vem som äger hans följare på Twitter – efter en två år lång tvist. När sedan New York Times biträdande redaktionschef Jim Roberts nyligen accepterade ett växlingspaket kom frågan som ett brev på posten: ”Vad händer med dina 75 000 följare?”.

    Om ordet lyckas ta sig utanför Stampenkoncernen och Göteborg återstår att se.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att ljuda bokstav för bokstav fungerar bättre än att försöka lära sig hela ord på en gång. Ljudandet triggar nämligen rätt områden i hjärnan. Det visar en amerikansk forskarstudie publicerad i tidskriften Brain and Language.

    Vänster hjärnhalva kopplas till många färdigheter som är viktiga för språkförmågan. Den brukar betraktas som det område som styr den verbala förmågan. Personer som har svårt för att läsa har däremot ofta mindre aktivitet i vänster hjärnhalva än personer som läser snabbt och rätt.

    Med skillnaderna mellan hjärnhalvorna som utgångspunkt studerade forskarna hur personer lärde sig nya ord på två olika sätt. Den ena metoden var att lära sig orden genom att ljuda dem bokstav för bokstav, och den andra metoden var att på en gång lära sig hela ord.

    Därefter kontrollerade forskarna hur väl deltagarna mindes orden. Ord som hade lärts in genom att ljuda utlöste stor aktivitet i vänster hjärnhalva. Ord som i stället hade lärts in som glosor behandlades i betydligt större utsträckning av höger hjärnhalva. Eftersom vänster hjärnhalva är avgörande för språkförmågan visar studien enligt forskarna att den bästa tekniken är att lära sig nya ord genom att ljuda.

    Genom att ljuda skapas en stark koppling mellan bokstav och språkljud. När deltagarna använde samma taktik för tidigare okända ord hade de inga problem att läsa dem.

    Forskarnas förhoppning är att de nya rönen ska hjälpa lärare att förbättra läsundervisningen. Den som på rätt sätt lär eleverna att läsa ser också till så att de lär sig metoder som även i framtiden underlättar inlärning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Språk bär kunskap och kunskap är makt. Den med mest makt vill inte alltid dela med sig. Det kan resultera i att den som är underordnad eller osynliggjord till slut kräver en bit av kakan. Det fastslår Daniel Wojahn i sin doktorsavhandling Språkaktivism – Diskussioner om feministiska språkförändringar i Sverige från 1960-talet till 2015.

    I avhandlingen beskriver Daniel Wojahn 50 års språklig negligering av kvinnor och hbtq-personer, och den intellektuella kampen mot förtrycket. Vad är det som gör språk till ett så effektivt vapen, både för att upprätthålla en maktordning och för att förgöra den?

    – Språket är vår viktigaste kommunikationsform och vi förmedlar alla våra normer genom språket. Normbrytande uttryck har funnits i alla tider inom språkaktivistiska kretsar, men nu finns det en större medvetenhet kring dem i media, säger Daniel Wojahn.

    Språkaktivisterna vill inte bara lyfta det normavvikande, utan också namnge privilegierade grupper. Ett sådant begrepp är det engelska lånordet cis. Cispersoner är motsatsen till transpersoner, alltså människor som upplever att de tilldelats rätt kön vid födseln.

    – Inom transrörelsen används ofta engelska lånord, som till exempel intergender eller nongender. En annan strategi är när diskriminerade grupper börjar använda skällsord i en positiv mening, så som homosexuella har gjort med bög och flata, säger Daniel Wojahn.

    Att använda hen för att det tar mindre plats eller att det går fortare att skriva än han eller hon är enligt Daniel Wojahn inte en form av aktivism. Inom språkaktivism handlar införandet av nya ord om att förändra maktstrukturer och eliminera diskriminering.

    – Språkaktivism är mer än att hitta på nya ord. Den syftar ibland till att skapa diskussioner som i sin tur kan förändra samhällsstrukturer. Men många personer skapar också nya ord med det primära syftet att kunna benämna sig själva i ett samhälle där icke-diskriminerande benämningar dittills helt har saknats.

    När språkaktivister lanserar nya ord låter motståndet inte vänta på sig. Det syns tydligt i Daniel Wojahns analys av kommentarsfält i svenska medier. Motståndare anser ofta att språket har makt att förändra samhället i en riktning som de själva förkastar.

    – Många brukar tro att feministiska eller transaktivistiska språkförändringar är något som enbart förekommer i Sverige. Men det stämmer inte. Det finns människor i alla länder som kritiserar och förändrar språket för att bli benämnbara. Till exempel är de feministiska språkförändringarna i de engelsk- och tyskspråkiga länderna mycket mer omfattande än de svenska, säger han.

    Ellinor Gotby Eriksson

    Foto: Julia Wagner

    0 kommentarer
  • Allt fler svenskar vill att de nationella minoriteternas språk ska bevaras. Men allt färre känner till något av de fem minoritetsspråken. Det visar en undersökning utförd av TNS Sifo på uppdrag Länsstyrelsen i Stockholm, Sametinget och Språkrådet.

    I Sverige finns fem nationella minoritetsspråk: finska, meänkieli, romska, samiska och jiddisch. Mest känt av minoritetsspråken är samiska, som drygt hälften av de tillfrågade i undersökningen kände till. Däremot nämnde bara var åttonde nämnde jiddisch som ett minoritetsspråk.

    När samma frågor ställdes 2010 var det 71 procent som kunde nämna minst ett minoritetsspråk. I år har andelen sjunkit till 65 procent. Kännedomen om meänkieli, romska och jiddisch har ökat medan kännedomen om finska och samiska har minskat.

    Trots att färre har kunskaper om minoritetsspråken är det allt fler som vill att de ska bevaras. Nu svarar hela 81 procent att det är ganska eller mycket viktigt att de nationella minoriteternas språk och kulturer får statligt stöd. För fem år sedan var det 68 procent som ansåg att stödet var ganska eller mycket viktigt.

    Mest positiv är utvecklingen bland unga svenskar. I åldern 18 till 29 år är det 87 procent som anser att bevarandet är viktigt, en ökning med 23 procentenheter jämfört med den undersökning som utfördes 2010.

    Christian Mattsson, tillförordnad chef för Språkrådet, säger i ett pressmeddelande att förklaringen till de positivare attityderna är att flerspråkighet ger status bland unga:

    Att tala ett nationellt minoritetsspråk har fått högre status bland unga. Eftersom barn och ungdomar är den viktigaste gruppen för språkens överlevnad är resultatet glädjande.

    I de olika förvaltningsområdena för minoritetsspråken är kännedomen större än i övriga landet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nästan all information om njursjukdomar är för svår för patienterna. Organisationer producerar alltså material som mottagaren sällan begriper till fullo. Det skriver en grupp australiska forskare i tidskriften American Journal of Kidney Diseases.

    Den genomsnittliga patienten läser i vuxen ålder på en åttondeklassares nivå. Men var femte patient läser bara som en femteklassare. Bland patienter som har fyllt 65 år är det hela 40 procent som läser som en femteklassare eller sämre.

    Rekommendationen är att information om njursjukdomar ska skrivas så att en femteklassare kan förstå den. Men så ser det inte ut i verkligheten. I stället var det bara 5 procent av informationen som var på femteklassarens nivå. En majoritet av informationen krävde kunskaper på en niondeklassares nivå – en läsförmåga som alltså långt ifrån alla patienter har.

    Forskare vid universitetet i Sydney har kommit fram till att en stor del av informationsmaterialet om njursjukdomar missar målet. De har studerat 80 broschyrer avsedda för patienter i USA, Storbritannien och Australien. Med hjälp av olika textanalysmetoder har de undersökt svårighetsgraden.

    Njursjukdomar är vanligare bland äldre, etniska minoriteter och socialt utsatta grupper. Samtidigt är det just dessa grupper där många läser sämre än genomsnittet. Därmed riskerar de att gå miste om viktig information om behandlingen av sjukdomar. Dödligheten i dessa grupper är dessutom högre.

    Vanliga konsekvenser är enligt forskarna att de patienter som inte förstår informationen blir mindre motiverade att genomföra nödvändiga förändringar. Det kan gälla exempelvis medicinering och kostråd som åsidosätts. Därför är det mycket viktigt att den information som ges om njursjukdomar anpassas till mottagaren.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Riter och ceremonier kännetecknar ett ledarsamhälle. I en sådan miljö spelar social förmåga större roll än meriter. Företagsekonomen Mikael Holmqvist kallar fenomenet konsekrati.

    Mikael Holmqvist är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. I den nyutkomna boken Djursholm – Sveriges ledarsamhälle studerar han makt och inflytande i just Djursholm. En slutsats är att anpassningsförmågan är avgörande för att tas upp i gemenskapen. Den som bryter mot de sociala spelreglerna riskerar att bli utfryst.

    I boken talar Mikael Holmqvist om konsekration, en process av upphöjda riter och ceremonier som genomsyrar Djursholm. I stället för att vara en meritokrati, där formella meriet som exempelvis utbildning fäller avgörandet, är samhället en konsekrati. I denna miljö upphöjs medlemmarna till ledare baserat på social förmåga i stället för akademiska meriter.

    Enligt Mikael Holmqvist fungerar Sverige som helhet mer och mer som Djursholm. Han hävdar att utbildning ofta har mindre betydelse än social kompetens. Det återspeglar sig i ett ord som anställningsbarhet, som enligt Mikael Holmqvist snarare handlar om sociala förmågor än akademiska kriterier.

    Studien har bland annat uppmärksammats i Dagens Nyheter av Björn af Kleen. Djursholm tillhör Danderyds kommun – en av de kommuner i landet som får mest bidrag till ungdomsidrott. Samtidigt, skriver Björn af Kleen, är Djursholm en plats där många skulle ha råd att sporta på fritiden utan några statligt stöd:

    Om man är nyfiken på hur ett maktsamhälle håller sina medborgare i trim, utövar kollektiv kroppskontroll, bör man absolut ta del av Mikael Holmqvists Djursholmsstudie. Holmqvists tes är att Djursholm är en ”konsekrati”, en plats där medborgare upphöjer varandra genom sociala ritualer. Inte bara ska man utbilda sig, skaffa sig ett respektabelt jobb, bo vackert, gifta sig och skaffa många barn – man tämjer också varandra fysiskt, man lär varandra utstråla fysisk suveränitet, man ”estetiseras” till ledare.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg