Prenumerera på bloggen
  • Forskare bör lägga den knastertorra stilen på hyllan. I stället ska de berätta en historia. Då ökar sannolikheten för att deras forskning ska få genomslag.

    Forskningsrapporter handlar inte bara om innehåll utan också om presentation. Det konstaterar forskare vid University of Washington i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    Forskarna har analyserat sammanfattningar i 732 vetenskapliga artiklar på engelska om klimatförändringar. De har inte tagit någon hänsyn till de vetenskapliga rönen. Deras intresse har enbart varit författarnas sätt att formulera sig.

    De mest läsarvänliga artiklarna var också de artiklar som fick störst genomslag. Dessa artiklar kännetecknades av att ett starkt inslag av historieberättande. Där fanns också tydliga samband mellan orsak och verkan samt en direkt anmodan till läsaren att agera.

    Dessutom kunde forskarna konstatera att de mest prestigefyllda tidskrifterna föredrog artiklar av berättande karaktär. Om det enbart var de berättartekniska knepen som fällde avgörandet eller om artiklarna hade större vetenskaplig tyngd har inte undersökts.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Martin Sundin blir ny generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen. Han kommer närmast från ett chefsjobb på kulturdepartementet.

    – Jag är jätteglad. Institutet för språk och folkminnen är en myndighet som jag har följt länge och känner starkt för. De arbetar med frågor som jag brinner för, säger han.

    I dag är Martin Sundin departementsråd och chef för enheten för konstarterna på Kulturdepartementet. Tidigare har han bland annat varit huvudsekreterare i Kultursamverkansutredningen och rådgivare för kulturfrågor på Nordiska ministerrådet.

    I morgon träffar han för första gången de anställda på den blivande arbetsplatsen. Innan dess vill Martin Sundin inte gå in på hur han tillsammans med personalen vill utveckla myndigheten.

    Martin Sundin tar över som generaldirektör den 1 april. Förordnandet är på sex år. Han efterträder Ingrid Johansson Lind som slutar den 28 februari.

    Anders

    Foto: Marianne Andersson/Regeringskansliet

    0 kommentarer
  • Brexit, drooni och trumpismi. Det är några av 2016 års nyord i finskan. Listan har sammanställts av Institutet för de inhemska språken.

    Det språkliga avståndet mellan svenska och finska är långt. Medan svenskan tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen tillhör finskan den uraliska språkfamiljen. Men det geografiska avståndet är litet (eller obefintligt) och utbytet mellan Sverige och Finland är stort.

    Likheterna mellan länderna återspeglar sig inte minst i nyordsskapandet. I 2016 års finska nyordslista, som fokuserar på finlandsfinskan, finns många ord som också återfunnits i de nyordslistor som Språktidningen och Språkrådet tar fram. Andra har på svenska hörts i samhällsdebatten även i Sverige.

    I den senaste listan finns bland annat ord som AR-peli (’förstärkt verklighet’), brexit, drooni (’drönare’), Panama-paperit (’Panamadokument’), pokekakku (’poketårta, tårta med hål som fylls med sylt’), trumpismi (’trumpism’) och zikavirus.

    Här kan du läsa mer om 2016 års sverigefinska ord.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Postfaktisch (’postsann, postfaktisk’) har utsett till 2016 års ord i Tyskland. Ordet symboliserar enligt Gesellschaft für deutsche Sprache ett politiskt klimat där fakta i allt högre grad ställs mot känslor.

    Post-truth var Oxford Dictionaries val av årets ord i engelskan. Under 2016 dök motsvarigheter upp i en rad andra språk. I svenskan talas det exempelvis om postsanning, i isländskan om eftirsannleikur och i danskan om post-sandhed och postfaktualitet.

    I Tyskland har alltså adjektivet postfaktisch korats till årets ord. Enligt Gesellschaft für deutsche Sprache, som står bakom utnämningen, står ordet för ett samhälle där allt fler ignorerar fakta och i stället tror på uppenbara lögner. Det postsanna betecknar en miljö där upplevelser ersätter sanningar.

    Tvåa är Brexit (’Storbritanniens utträde ur EU’) och trea Silvesternacht (’nyårsnatt’). Det senare ordet fick enligt juryn en ny betydelse efter de omfattande sexuella övergrepp som riktades mot kvinnor i bland annat Köln under det gångna årets första timmar.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Malmö som en av de farligaste städerna i världen, en fejkad månlandning och ett fotbolls-VM i Sverige 1958 som aldrig spelades. Är det exempel på rena osanningar eller handlar det om alternativa fakta?

    I fredags var det hundratusentals anhängare som bevittnade hur Donald Trump tog över som USA:s president. Men hur många? Den nyvalde presidentens stab utlovade den mest välbesökta ceremonin någonsin. Så blev det inte. Det var betydligt glesare i leden än när motsvarande ceremonier hölls för företrädaren Barack Obama. Det är lätt konstaterat genom en jämförelse av bilderna från de olika direktsändningarna av ceremonierna.

    Donald Trump var dock säker på sin sak. Han var övertygad om att det fanns minst en miljon människor i publiken. Kanske till och med ytterligare en halv miljon. Siffror som i så fall hade fått honom att passera Barack Obama.

    Samma besked upprepades från Donald Trumps stab. Publiken var rekordstor. När detta uppenbart felaktiga påstående ifrågasattes var beskedet från staben att det handlade om alternativa fakta.

    Alternativa fakta är belagt i svenskan sedan 1993, men användningen har varit ytterst blygsam. Vändningen kom förstås i helgen. I sociala medier blev #alternativefact snabbt en populär hashtagg.

    I Svenska Dagbladet skriver Janerik Larsson att Donald Trump och kretsen runt honom använder sig av osanningar för att skapa förvirring:

    Alternativa fakta, alternativa sanningar är Trumps sätt att kringgå sanningen.

    När det tidigare har talats om alternativa fakta har tonen i vissa fall varit positiv. Så här skrev LO-Tidningen 2012 i en recension av tidskriften Mana:

    Typiskt Mana att både redovisa alternativa fakta och förklara hur fördomarna spelar en aktiv roll i samhället; att de inte bara är tillfälliga.

    I Aftonbladet 2015 görs det skillnad mellan alternativa fakta och rena lögner:

    Det är helt sant att Ryssland via bland annat sajten Sputnik News pumpar ut allt från alternativa fakta till rent ljug. Ett exempel är nedskjutningen av MH17 över Ukraina.

    När det gäller Donald Trump råder det inget tvivel om att alternativa fakta är synonymt med något som inte är sant. Under de senaste dagarnas medierapportering har tonen varit allt annat än positiv.

    Det är inte första gången Donald Trump talar osanning – eller presenterar alternativa fakta – men det är inget som verkar bekymra sympatisörerna. Tidigare studier visar att åhörarna lägger större vikt vid hans känslomässiga engagemang än vid faktafel.

    Anders

    Foto: White House

    2 kommentarer
  • En bufflig och provocerande vloggare gav upphov till årets ord i Nederländerna. Treitervlogger segrade med 35 procent av rösterna i ordboksförlaget Van Dales omröstning.

    I Zaandam gjorde sig en 19-åring känd för sina konfrontativa vlogginlägg på Youtube. Ofta började inläggen med alldagliga frågor till människor han mötte på gatorna. Snart blev dock tonen ibland både hotfull och nedlåtande. Mannen greps av polis och en utredning om vissa inlägg påbörjades.

    Inte minst yngre följde vloggarens äventyr. Ofta sågs inläggen av hundratusentals nederländare. Många älskade vad de såg, medan andra ansåg att 19-åringen ägnade sig åt rena trakasserier.

    I debatten om vloggarens framfart skapades ordet treitervlogger, ett ord som på ett ungefär kan översättas till ’mobbningsvloggare, trakasserivloggare’. I Van Dales omröstning utsågs treitervlogger med god marginal till 2016 års ord.

    Tvåa blev pokémonterreur, ’pokemonterror’, och trea blev trumpisme, ’trumpism’. Bland de tio kandidaterna fanns också ord som brexodus, ’företag som lämnar Storbritannien efter besledet om landets EU-utträde’, thuisterrorist, ’hemmaterrorist’ (alltså en person som sympatiserar med Islamiska staten men utför attacker i hemlandet) och mediaweigeraar, ’medievägrare’ (en person som inte litar på rapporteringen i etablerade medier).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Osäker på vad gravgård eller abiturient betyder? Svaren finns i Finlandssvensk ordbok. Hela ordboken finns nu tillgänglig på nätet utan kostnad.

    Finlandssvensk ordbok samlar drygt 2 500 så kallade finlandismer, alltså ord som är typiska för finlandssvenskan men som sällan eller aldrig används i sverigesvenskan. Nätupplagan är baserad på 2008 års utgåva.

    Ordboken innehåller inte bara definitioner. Där finns också rekommendationer för i vilka sammanhang orden kan användas. Bland annat anges vilka finlandismer som sverigesvenskar kan förväntas känna till.

    Hur är det då med gravgård och abiturient? Orden betyder ’kyrkogård, begravningsplats’ respektive ’elev i sista klassen i gymnasiet’.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nu finns ett nätbaserat läromedel om nyord. Materialet är avsett för gymnasieelever. Läromedlet har tagits fram av Språkrådet.

    Varje år presenterar Språkrådet och Språktidningen en nyordslista med ett fyrtiotal nykomlingar i det svenska språket. Listan får mycket uppmärksamhet i medierna. Många av nyorden – men långt ifrån alla – blir så småningom så etablerade att de tas med i Svenska Akademiens ordlista.

    Det nätbaserade läromedel som Språkrådet nu tagit fram riktar sig i första hand till gymnasieelever. Det innehåller flera olika övningar och en kort introduktion till vad som är ett nyord. Dessutom finns det tips på läsning för den som vill fördjupa sig.

    Här hittar du läromedlet.

    Här hittar du 2016 års nyordslista.

    Anders

    Illustration: Jens Magnusson

    0 kommentarer
  • Fiikata (’fika’) är vinnaren i Sisuradions omröstning om 2016 års sverigefinska ord. Tvåa är myyssata (’mysa’) följt av rullarappuset (’rulltrappor’).

    Ordet fiikata är inlånat från svenskans fika. I finskan finns enligt Sisuradio ingen exakt motsvarighet till svenskans fika. Därför har fiikata enkelt kunnat etablera sig i sverigefinskan.

    I omröstningen fick fiikata en dryg tredjedel av rösterna. Övriga kandidater var myysata (’mysa’), rullarappuset (’rulltrappor’), lussekatti (’lussekatt’), mobiili (’mobil’), mölö (’mjölk’), pendeli (’pendeltåg’), sminkata (’sminka sig’), syklaaja (’cyklist’) och tutteliivit (’behå’).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Åldersuppskrivning görs när någon visar sig eller tros vara äldre än vad som tidigare varit känt. Bedömningen görs av Migrationsverket.

    Ordet åldersuppskrivning är belagt i svenskan sedan 2011. Debatten om fenomenet blossade upp mot slutet av 2016. Inte sällan riktades kritik mot Migrationsverket eftersom beslut ansågs ha fattats på svaga grunder.

    När det talas om åldersuppskrivning handlar det om personer som migrerat till Sverige – och ofta om ensamkommande. Många som anländer till Sverige har bara en vag uppfattning om den egna åldern. Men det finns också fördelar med att uppge en lägre ålder. Den som inte anses ha fyllt 18 år har bland annat bättre förutsättningar att få stanna i Sverige.

    I Kungälvs-Posten skriver en grupp gymnasielärare i en debattartikel om fler konsekvenser av åldersuppskrivning:

    När en asylsökande elev ”blir” 18 år, antingen genom födelsedag eller av Migrationsverket genom en åldersuppskrivning, överförs ansvaret för denne från kommunen till Migrationsverket. Över en natt blir eleven flyttad från sitt boende; från sina kompisar och de trygga vuxna som fungerat som ”extrafamilj” under den tid de varit i Sverige. Dessutom blir eleven fråntagen det sociala sammanhang denne byggt upp med svenska kompisar såsom fotbollsträning, körsång eller innebandy. Men det som oroar våra elever allra mest är förlusten av möjlighet till skolgång. När eleven blir skickad till den ”nya kommunen” blir denne inskriven som vuxen. Som vuxen asylsökande har du enligt gällande lagstiftning inte rätt till skola eller utbildning förrän du fått uppehållstillstånd.

    Sydsvenskan berättar att Malmö hanterar åldersuppskrivningar på annat sätt än grannkommuner:

    Malmö är en av få kommuner i Skåne som inte direkt avvisar ensamkommande som skrivs upp i ålder. Fram till dess att Migrationsverkets beslut om en åldersuppskrivning vunnit laga kraft agerar Malmö stad inte alls.

    Anders

    Foto: Tomislav Stjepic

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg