Prenumerera på bloggen
  • Det är inte bara fåglar som sjunger för att attrahera en partner. Även hanmöss sjunger komplexa sånger för att kunna förföra en hona. Det visar en forskarstudie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers of Behavioral Neuroscience.

    Möss kommunicerar med ultraljud. Kärlekssångerna har därför förblivit en hemlighet för människan. Nu har amerikanska forskare analyserat sången för att bland annat kunna höra hur den skiljer sig åt mellan olika situationer.

    Den första kommunikationen sker i det vilda redan när nyfödda möss kallar på modern. Därefter blir ljuden i takt med åldern allt mer avancerade. Men möss når aldrig samma komplexitet i sången som fåglar.

    Hanmössens kärlekssånger är både ljudligare och mer komplexa när de inte ser någon hona – men känner lukten av hennes urin. Serenaderna är betydligt enklare när honan är inom synhåll.

    Förklaringen till de enklare sångerna är enligt forskarna att hanmöss då lägger större energi på att uppvakta honan på annat sätt. Honorna verkade dock mest förtjusta i de mer komplexa sångerna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Hen blir standardpronomen i Karlstad. Det könsneutrala pronomenet ska användas i kommunala dokument när könstillhörigheten är okänd eller saknar betydelse.

    Kommunstyrelsen i Karlstad klubbade i går en motion från socialdemokraterna Anders Tallgren och Lena Andersson. Förslaget går ut på att använda hen som pronomen i stället för formuleringar som han eller hon. Hen ska vara valet i kommunala dokument när könstillhörigheten är okänd eller oväsentlig.

    Kommunledningskontoret får nu i uppdrag att uppdatera kommunens skrivregler. Karlstad följer Språkrådets rekommendationer, vilket betyder att objektsformen blir hen och genitivformen blir hens.

    Det finns dock en reservation mot hen som standardpronomen. Det ska nämligen bara användas "när det anses rimligt och utan att väcka onödig irritation".

    Beslutet om hen ska även klubbas formellt i kommunfullmäktige.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Ett sätt att snabbt förvandla resultat, statistik och beslut till journalistik. Så har robotjournalistiken beskrivits. I Sverige är fenomenet nytt – och än så länge anar nog läsaren att det inte är en människa som suttit vid tangentbordet.

    Den som någon gång arbetat på en lokaltidning vet att det inte alltid är den granskande journalistiken som alla läsare är mest intresserade av. I stället kan det vara skolmaten, lagfarter och idrottsresultat från långt ner i seriesystemet. En svensk koncern som satsar på robotjournalistik är Mittmedia. När Lisa Irenius, kulturchef i Svenska Dagbladet, beskriver tanken bakom satsningen uppger hon att syftet är att skapa bättre möjligheter för resurskrävande journalistik:

    Robotar och journalister är inte fiender, lika lite som datorer och journalister är det. Som Robin Govik, affärsutvecklingschef på Mittmedia, har förklarat är syftet med den datorgenererade journalistiken att kunna erbjuda läsare information om sådant som mänskliga journalister aldrig skulle – eller borde – ägna sin tid åt: som att rapportera om en cykelstöld hos din granne eller referera sportresultat i division 5.

    Webbplatsen Robosport skriver om samtliga seriematcher i svensk fotboll – från allsvenskan till division sju, från seniorer till knattar. Initiativtagarna Ola Nilsson och Christian Balkenius berättar i Sydsvenskan att alla matchreferat skrivs direkt efter att resultaten lagts upp på Svenska fotbollförbundets hemsida.

    Texterna är fullt begripliga. För den som bara vill ha koll på resultaten fungerar de säkert utmärkt. Än så länge är det dock i många fall uppenbart att det inte är någon mänsklig fotbollsreporter som knackar på tangenterna. I artiklarna finns det gott om formuleringar som inte känns idiomatiska. Det låter helt enkelt inte riktigt som god svenska. Smaka på några exempel:

    Sollentuna vann på hemmaplan mot Ursvik. Matchen var slut, Sollentuna stod som segrare. Segersiffrorna? 5-0.

    Aspudden-Tellus gladde hemmapubliken med seger mot Boo 3. I halvtid stod det 2-0. Fajten var slut – Aspudden-Tellus kunde jubla och tacka för tre poäng. Vinst med 3-0.

    Sunderby förlorade. Seger hemma för Notviken. Fajten var slut – Notviken kunde jubla och tacka för tre poäng. Vinst med 9-4.

    0 för hemmalaget och 0 för bortalaget. 0-0 på tavlan. Återhållsamt och försynt, det var en inledningen på mötet. I den första halvleken lyckades inget av lagen spräcka nollan. Det enda noterbara var ett byte. 1242 personer i publiken såg domare Magnus Lindgren peka på mittpunkten och blåsa av matchen, då stod det 0-0 på tavlan.

    Uppenbarligen har roboten programmerats för att försöka återskapa sportjournalistikens ofta livfulla språk. I rubriker kan det till exempel talas om att lag mosaskapsejsar och tillintetgörs. I artiklarna återkommer vissa formuleringar gång på gång.

    Intressant är att Robosport håller dörren öppen för medborgarjournalistik. Klubbarna själva eller andra skribenter kan till exempel bidra till artiklarna genom att ladda upp intervjuklipp. Det bidrar till att ge texterna lite liv:

    2-6 slutade matchen. Vejby hade gjort 2 mål och Helsingborgs Östra 6. – Vi hade bollen hela tiden, det var inget konstigt. De skapade inte så mycket, säger Haydil Kret i Helsingborgs Östra.

    Egentligen är det förstås galet att jämföra vanlig journalistik med robotjournalistik. Syftet med en webbplats som Robosport är inte att blända läsaren med tjusig formuleringskonst.

    Så här i början av vad som kanske är en ny era är det ändå viktigt att texterna inte känns för konstiga, att läsaren inte hakar upp sig på upprepningar och meningar som inte känns idiomatiska. Men när väl vanan satt sig är det kanske så här framtiden kommer att låta:

    Gästerna AIK gjorde 2 och hemmalaget Djurgården gjorde 2 mål. 2-2 blev det. Hemmalaget Djurgården slog till med mål efter 37 minuter när Cameron Anthony Streete gjorde 1-0. Samma ställning följde med spelarna ut i halvtidsvilan. I minut 75 satte Aziz Ada 2-1 för AIK. 2-2 stod det när domare Panajot Gjoka blåste slutsignal. För kvitteringen stod Cameron Anthony Streete och lagen fick dela på poängen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Partysvensken har flyttat västerut, trängs ofta i en lägenhet i Oslo med flera andra unga svenskar, jobbar inom servicenäringen och festar. Partysvenskarna sägs vara uppskattade av arbetsgivarna – men inte alltid av andra norrmän.

    Gott om jobb och högre löner. Det är två skäl till att tiotusentals unga svenskar de senaste åren valt att flytta till Norge för att arbeta. För den som inte vill plugga vidare efter gymnasiet har Oslo för många blivit ett alternativ. Jobben finns framför allt inom servicenäringen, som på restauranger och uteställen.

    Expressen skriver att vissa ser på partysvenskarna som andra klassens medborgare. Inte sällan tar de jobben som norrmännen själva ratar. Visserligen är det dyrt att leva i Norge, men de förhållandevis höga lönerna gör ändå att partysvenskarna har råd att festa:

    Beroende på vem man frågar får man olika svar när man frågar vad ”Partysvensk” egentligen betyder. Begreppet används om unga svenskar som jobbar i restaurang- och servicebranschen och är ute mycket på krogen och får sägas vara negativt laddat. Men alla svenskar jag talar med understryker att norrmän i allmänhet ser mycket väl på svenskar.

    Partysvensk är belagt i svenskan sedan 2009. Ordet är inlånat från norskan. Det fick spridning sedan någon på en husvägg i centrala Oslo sprejat Partysvensker go home! I Sydsvenskan skriver Thomas Hylland Eriksen om händelsen:

    Det tog några år innan vi förstod att svensk arbetskraftsinvandring hade blivit ett mönster, en norm och något som börjat sätta sin prägel på service-näringen i Oslo. En dag, det kan ha varit tio år sedan, upptäckte jag en ny färgstark graffitimålning på en mur mitt i centrum. ”Partysvensker go home”, stod det. Partysvenskar? Jag stannade upp och smakade på ordet. Det måste handla om de unga, vackra svenskar som på sistone hade börjat inta stans uteställen med sina trendiga kläder, kritvita tänder och sitt blonda hår, som tjänade bra pengar i Norge och bodde där utan att kunna namnet på ett endaste norskt band eller en enda norsk fotbollsspelare.

    Aftonbladet rapporterar att var tionde Oslobo är svensk. Många har lockats över gränsen just för att det i Norge finns stora möjligheter att få jobb även för den som saknar yrkeserfarenhet:

    Köper du en kaffe på ett kafé blir du garanterat betjänad av en svensk kille eller tjej. De finns också i butiker, i vården och många är säsongsarbetare. I Norge kallas de ”partysvenskarna”. Men trots det har svenskarna ett gott rykte och anses serviceinriktade och arbetsvilliga, enligt personer som Aftonbladet talar med.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Åsa Romson fick efter söndagens partiledardebatt hård kritik för att hon jämfört dödslägret Auschwitz med flyktingkatastroferna i Medelhavet. Men även hennes uttal av Auschwitz fick kritik. I Expressen kallade Gunilla Brodrej det ”respektlöst slarv” att den biträdande statsministern ”inte kan uttala en välkänd historisk plats”. I Metro skrev Lisa Magnusson att koncentrationslägret inte uttalas Auswitch.

    Auschwitz uttalas inte sällan i svenskan på samma sätt som Schweiz, alltså med sje-ljud i slutet i stället för i början. För att kolla hur det låg till gjorde vår tidigare praktikant Camilla Sveréus för ett par år sedan en liten snabbundersökning på Drottninggatan i Stockholm.

    Av de tjugofem personer hon stoppade för att be dem svara på frågor om just Schweiz var det fjorton som uttalade sje-ljudet i början (schveits), nio personer som hade sje-ljudet i slutet (sveitsch), en som inte hade några sje-ljud alls och en som uttalade sje-ljud både i början och i slutet.

    Resultatet av denna miniundersökning var alltså att nästan hälften uttalade Schweiz på ett annat sätt än vad som anges i Svensk Ordbok. Kan uttalet verkligen betraktas som felaktigt om det är så vanligt? Camilla Sveréus ställde frågan till Benita Funke på Schweiz ambassad i Stockholm.

    Schveits är det mest korrekta uttalet, men om en del människor uttalar det sveitsch är det inget problem, sade hon.

    Camilla Sveréus lät frågan gå vidare till Per-Anders Jande, språkvårdare på Språkrådet. Han förklarade att det för svensktalande kan vara svårt att uttala Schweiz eftersom uttalet inte stämmer överens med svenskans fonotax, alltså reglerna för hur vi kombinerar språkljud.

    Gunilla Brodrej anmärkte på att Åsa Romsons uttal av Auschwitz också var ett tecken på ”tyskans marginalisering som modernt språk”. Och den som pluggat tyska har nog lärt sig att uttala Schweiz och Auschwitz. Men i svenskan är det enligt Per-Anders Jande mycket ovanliga språkljud.

    – Det alternativa uttalet är ett exempel på så kallad metates, omkastning av språkljud. Lånord som innehåller kombinationer av språkljud som normalt inte förekommer i svenskan försvenskas ofta, så att de följer svenska fonotaktiska regler. Man vet att det ska vara ett sje-ljud någonstans i ordet, men eftersom det är så svårt att säga i början så hamnar det ofta i slutet i stället.

    Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner. Bara det är ett gott skäl för att den biträdande statsministern ska lära sig lite tyska. Dessutom hade kanske kursen gett kunskaper i både språk och historia som hade kunnat visa sig användbara även i en svensk partiledardebatt.

    Anders

    Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

    1 kommentarer
  • Att säga Flickan cyklade till skolan i går och samtidigt skriva Flickor cyklar till skolan i går är inte ett särskilt märkvärdigt misstag. Enligt en amerikansk studie publicerad i tidskriften Psychological Science är hjärnans talfunktion och skrivfunktion nämligen inte helt sammankopplade.

    Vår förmåga att skriva utvecklades visserligen från talet, men sedan dess har hjärnan förändrats en hel del. En person som inte förmår att uttala en mening grammatiskt korrekt kan ändå lyckas formulera den felfritt i skrift, och vice versa.

    Forskare vid Johns Hopkins University studerade om grammatiska svårigheter i tal och skrift nödvändigtvis måste samexistera. Fem strokepatienter fick i uppgift att muntligt beskriva vad de såg på ett antal bilder, och sedan skriva ned samma sak. Fyra av deltagarna hade svårt att skriva vissa ordföljder men uttalade dem rätt. En av deltagarna hade motsatt problem, större svårigheter med tal än med skrift.

    Språkforskare och människor överlag ser felaktigt på skrift som ett alternativt format för det talade språket, menar Brenda Rapp, professor i neuropsykologi och huvudförfattare av studien.

    – Många döva personer har det skrivna ordet som sitt enda språk. Och många som har lärt sig ett nytt språk primärt genom att läsa och skriva det vet ofta inte hur orden uttalas, säger hon.

    Brenda Rapp hoppas att de nya kunskaperna ska leda till förbättrad språkundervisning i skolan och bidra till bättre rehabilitering för afasipatienter.

    Ellinor Gotby Eriksson

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det lånas friskt till bostadsköp, men det är långt ifrån alla köpare som amorterar på sina lån. I stället hoppas många köpare att priserna ska fortsätta att stiga. Därmed försvinner också ett argument för att amortera. Men från flera håll varnas det för att bristen på amorteringskultur kan få katastrofala följder.

    En stor del av svenska folket har skulder upp över öronen. I de flesta fallen handlar det om bostadslån på högre belopp än årsinkomsten. Många av landets skuldsatta bor i storstäderna. Sedan många år är trenden att bostadspriserna blir allt högre.

    De stigande priserna har gjort att många låntagare bara valt att betala räntekostnaderna, men avstått från att amortera. Eftersom de räknar med att kunna sälja bostaden till ett högre pris har skälen för att betala av på lånen inte ansetts vara tillräckligt starka.

    Inte minst Finansinspektionen har på sistone varnat för överskuldsättning. Om priserna skulle falla samtidigt som räntorna skulle stiga skulle många hushåll få det tufft att klara av sina lån. Den som i stället amorterar på lånen ser varje månad till att minska riskerna med en sådan utveckling.

    Ofta talas det om att det inte finns någon tillräckligt stark amorteringskultur i Sverige. I en debattartikel i Barometern skriver Lennart Weiss att det i Norge finns en hälsosammare syn på amortering:

    Sparkulturen i Norge har även lett till en sund amorteringskultur. Människor har tidigt lärt sig att spara och fortsätter i regel att göra det genom att amortera på sin bostad. För norska hushåll är det ett självklart mål att amortera bort sina bostadslån över sin livstid.

    Nyligen sade finansmarknadsminister Per Bolund enligt SVT att ”det är viktigt med skärpt amorteringskultur i Sverige”. Moderatledaren Anna Kinberg Batra var inne på samma spår i en chatt hos SVT:

    På flera orter är bostäderna väldigt dyra, den viktigaste lösningen på det är att bygga mer och billigare. Det är också viktigt att vi fortsätter arbetet med en sundare amorteringskultur.

    Amorteringskultur är belagt i svenskan sedan 2010.

    Anders

    Foto: Thinkstock

    0 kommentarer
  • I Språktidningen 4/2015 möter du polyglotten Daniel Tammet. Han talar elva språk och har dessutom konstruerat tre egna språk. I artikeln berättar han om hur han gör för att kunna lära sig ett nytt språk på bara en vecka. Dokumentären The boy with the incredible brain visades i brittisk tv 2005. Den skildrar bland annat hur han lärde sig isländska, men den skildrar också hans barndom och tillvaron med Aspergers syndrom.

    Språktidningen 4/2015 börjar att delas ut till prenumeranter den 11 maj. Lösnummerförsäljningen i kiosker börjar den 19 maj.

    Anders

    0 kommentarer
  • Här är svaren på alla de språkfrågor som ställdes till vår expertpanel under Språkforum den 27 mars i år. I panelen ingick Lena Lind Palicki, Språkrådet, Ingrid Fredriksson, Sydsvenskan, och Henrik Nilsson, Terminologicentrum. Det är Språkrådets experter som har besvarat alla frågor.

    Hur ska man se på en?

    Vad man tycker om hen är en smaksak, eller en politisk sak. Klarheten påverkas inte. Att ersätta man med en är annorlunda, eftersom en kan ha olika betydelse beroende på hur det betonas. Hur ska man se på en?

    Björn

    Svar: Om man ser ett behov av att byta ut man mot en beror på om man uppfattar pronomenet man som uteslutande kopplat till manligt kön. Vissa uppfattar det så, andra inte. Historiskt kommer pronomenet man ur substantivet man, som ursprungligen betydde människa, men som sedan urminnes tider även använts i betydelsen mansperson.

    Även en har en lång historia. Det används som objektsform till pronomenet manÄr det meningen att det här ska ta kål på en? Men det förekommer, inte minst regionalt och dialektalt, även som subjektsform: En gör så gott en kan. Vi har det också i genitivformen ens: Det är vars och ens ansvar.

    Det finns inget i språket som hindrar en att använda en som subjektsform, men det uppfattas av vissa som dialektalt och av andra som ideologiskt laddat. I vilka sammanhang en är lämpligt som subjektsform bör därför avgöras av kommunikationssituationen och de tänkta mottagarna.

    I takt med att användningen ökar blir också sammanhangen där ordet upplevs som neutralt alltfler. Det är genom att använda ord som de etableras, och det är alltså språkbrukarna själva som måste avgöra i vilken utsträckning de vill bidra till etableringen av en som könsneutralt pronomen genom att använda det.

    Maria Bylin

    De och dem går lika bra

    Håller reglerna för de och dem på att luckras upp? Är det okej att skriva både av de som och av dem som?

    Eva

    Svar: Det stämmer att språkvården och den grammatiska forskningen har gjort en omvärdering av de/dem som-satser. Numera går båda formerna lika bra att använda.

    Kortfattat kan man säga att i meningar som ”Jag fick den beskriven av de/dem som satt närmast” kan de tolkas som objekt i huvudsatsen och bör då skrivas i objektsform: dem. Dessutom har man tidigare betraktat prepositioner (här: av) som att de styr objektsform, det vill säga att efter preposition ska det vara dem.

    Numera menar den grammatiska forskningen att det är tydligt att det är många som snarare tycker att det är frasen ”de som satt närmast” som hör ihop, och då utgör de som subjekt. Om man gör den tolkningen av meningen blir det i stället naturligt att använda subjektsformen de.

    Det står emellertid klart att valet mellan de och dem här har ett starkt signalvärde, och många som har lärt sig en regel för att välja mellan de och dem före som reagerar starkt när någon gör ett val som går emot den inlärda regeln.

    Susanna Karlsson

    Hans acceptans avgör om sin går hem

    I dag luckras skillnaden upp mellan hans och sin. Kan detta accepteras i formellt språk?

    Marie

    Svar: Det är olika hur accepterande olika språkbrukare är, men helt klart är att många reagerar när någon bryter mot grundregeln i formell text. Grundregeln för valet mellan reflexivt pronomen (sin) och något personligt pronomen (hens, deras med flera) är alltså: om pronomenet syftar på subjektet i satsen blir det sin, annars blir det personligt pronomen.

    Sedan finns det svåra fall, till exempel Vi vill tacka alla som låtit oss fotografera X hundar. Här kan man tänka sig att skriva sina, eftersom det syftar på tankesubjektet till låtit. Men man kan också resonera strikt enligt regeln och säga att det måste vara deras, eftersom det inte syftar på satsens subjekt Vi.

    Om det är en så formell och viktig text att man inte vill ta några som helst risker, så kan man formulera om sådana meningar: Vi vill tacka alla hundarnas ägare, som gav oss tillstånd att fotografera.

    Maria Bylin

    Vart är var på väg?

    Vart är var på väg? Ut? Bort?

    Susan

    Svar: I många delar av Sverige har man i talspråket samma ord för var och vart och det är säkert därför som många har svårt att skilja på dem. Det som har hänt under andra halvan av 1900-talet är att många har börjat använda vart i stället för var i sammanhang där det (i skriftspråket) tidigare alltid hetat var. Bruket har blivit allt vanligare på senare tid, men spridningen över landet har varit ojämn. I Sydsverige finns också en omvänd tendens, det vill säga somliga språkbrukare använder var om både riktning och befintlighet. I delar av Norrland används i stället vars i båda betydelserna.

    Svenskans system för att skilja mellan riktning och befintlighet (var och vart) är gammalt och fast etablerat, men det är ingen naturnödvändighet att göra den åtskillnaden. Det finns gott om språk som saknar motsvarande uppdelning, exempelvis engelska och franska. Dessa språk använder samma ord i båda fallen.

    Sofia Malmgård

    Inte sant att att minskar

    Är att på väg att försvinna? Det slopas allt oftare – särskilt av yngre skribenter.

    Hans

    Svar: Vi kan inte veta hur framtidens svenska kommer att se ut, men det är klarlagt att att inte minskar generellt, utan är minst lika frekvent nu som för hundra år sedan.

    Men det är numera inte ovanligt att kommer konstrueras utan att och det är inte fel, även om kommer att fortfarande är vanligast i tryckt text. Andra hjälpverb konstrueras alltid utan attVi vill/kan/ska/får/måste/bör komma. Men kommer uppför sig numera som många andra verb som kan konstrueras både med och utan attbörjaslutapröva med mera. Jämför en mening som Han lovade (att) börja (att) försöka (att) sluta (att) röka.

    Företeelsen är inte heller så ny som man kan tro. Ett gammalt exempel är från Strindbergs novell Måste i Giftas: ”Så har han gjort i tolv år och så kommer han göra till döddar”.

    Maria Bylin

    Ett komfortabelt engelskt lån

    Är vanan att säga att man är komfortabel eller bekväm med något två modeord eller är det ett gammalt uttryckssätt?

    Hans

    Svar: Uttryck av typen känna sig/vara bekväm/komfortabel med något har inte förekommit särskilt länge i svenskan. Den här användningen av bekväm har vi tagit över från engelskans comfortable, men den fanns också i äldre svenska.

    Eftersom man hittills har använt bekväm om personer i betydelsen ’lat, maklig’, så kan ju tankarna gå åt fel håll. Men egentligen är denna användning naturlig. Grundbetydelsen av bekväm är ’angenäm, passande för sitt ändamål’. Och det är då inte konstigt att säga att en person är (eller känner sig) bekväm med något, likaväl som man kan säga att en stol är bekväm eller att man gör det bekvämt för sig.

    Sunna Nygård

    Fridtjuv bestämde stavningen i Sverige

    I Sverige skriver vi ju nu vilken, av och gott, men i Danmark och Norge har man valt att behålla den ”gamla” stavningen med hvilken, af, godt. Hur kommer det sig?

    Teresa

    Svar: Detta hände vid 1906 års stavningsreform, då ecklesiastikministern Fridtjuv Berg skickade ut ett cirkulär där det stod att v-ljudet alltid skulle skrivas v i stället för hv, fv och f, samt att man skulle skriva t i stället för dt. Hvilken blev då vilken, af blev av och godt blev gott.

    Innan dess hade stavningsdebatten varit ganska hetsig i Sverige, och man hade faktiskt påtalat att de skandinaviska språken borde hålla ihop sin stavning, vilket alltså inte blev fallet när Sverige tog detta steg i mer ljudenlig riktning, medan Danmark och Norge lät bli.

    Maria Bylin

    Gatuskyltar bryter ofta mot reglerna

    Varför skrivs gatunamn på gatuskyltar, åtminstone i Stockholm, genomgående med versaler? Mot språkreglerna! Till exempel Klara Södra Kyrkogata, Tyska Brinken, Lilla Nygatan.

    Christina

    Svar: Enligt skrivreglerna är huvudregeln för flerordiga namn att endast första ordet och ord som i sig är egennamn skrivs med stor bokstav. Men reglerna följs inte alltid.

    Även den svenska namnkonventionen säger entydigt att man bara ska ha stor bokstav på första ledet i ett namn, men politikerna i både Stockholm och Göteborgs kommuner har beslutat att göra annorlunda på sina gatuskyltar. Det rör sig alltså om specialfall.

    Maria Bylin

    Avbakning är fackspråk

    Ernst Kirschsteiger säger att han ska baka av ett bröd. Fler än han använder onödiga prepositioner – det räcker ju med baka – varför har det blivit så? Inflytande från engelskan?

    Inger

    Svar: Baka av är en etablerad term hos professionella bagare. På fackspråk kallas nämligen gräddning för avbakning och uttrycket baka av används i stället för grädda. I begränsad utsträckning har uttrycket baka av börjat användas även när man talar om annat än bröd.

    Denna fackspråkliga term verkar ha spritt sig, inte minst genom matlagningsprogram där professionella kockar och bagare använder termen. Men i vardagsspråket finns etablerade och väl beskrivande termer för olika typer av tillagning i ugn som ofta är begripligare för de flesta. Vanligtvis säger vi att vi gräddar ett bröd och en maträtt kan till exempel vara ugnsbakadugnskoktugnsstekt eller gratinerad.

    Lena Lind Palicki

    En fundering som länge varit i faggorna

    Funderar på vad en fagga är? I uttrycket det är i faggan eller det ligger i faggan.

    Lena

    Svar: Fagga i singular är numera ett ord som aldrig används, men som tidigare betydde ’bylte’, ’något hopbuntat’. I dag lever ordet bara kvar i den bestämda pluralformen faggorna, även om det inte heller är så vanligt. Det förekommer i princip bara i uttrycket vara i faggorna som betyder ’vara nära förestående’.

    Lena Lind Palicki

    0 kommentarer
  • Grattis Caroline Liberg, Sadeta Murić och Västra Götalandsregionen! I dag fick samtliga priser för sitt språkarbete under Språkrådsdagen, en årlig temadag i Språkrådets regi.

    Tre tunga språkpriser delades i dag ut under Språkrådsdagen. Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, belönades med Erik Wellanders språkvårdspris för sin forskning om skolans läs- och skrivundervisning. I motiveringen beskrivs hennes insatser för språkvården så här:

    Ett par generationer svenska läs- och skrivforskare, lärarutbildare och lärare har av Caroline Liberg lärt sig att läsande och skrivande är en kulturell verksamhet, alltid djupt förankrad i samhälleliga villkor och människans syn på sig själv och skriften.

    Minoritetsspråkspriset gick till Sadeta Murić. Inom ramarna för bland annat Bosnisk-Hercegovinska riksförbundet har hon arbetat för att barn ska lära sig såväl svenska som bosniska. I motiveringen uppmärksammas hon för ”goda insatser i arbetet med att stärka flerspråkiga barns och elevers mångkulturella identitet”:

    Sadeta Murić har på ett förtjänstfullt sätt arbetat med undervisning i bosniska för bosniska barn. Hennes arbete bygger på insikten att modersmålet är grunden för att utveckla såväl barns svenskkunskaper som kunskaper i andra ämnen. Sadeta Murićs insatser har även haft stor betydelse för utvecklingen av undervisningen i andra modersmål.

    Vinnare av Klarspråkskristallen, som går till en kommun, en myndighet eller ett landsting som använder ett klart och begripligt språk, blev Västra Götalandsregionen. Landstinget fick priset för ”ett föredömligt klarspråksarbete som kan inspirera andra”:

    Omfattande och krångliga handlingar försvårar det demokratiska arbetet. Som en del av det kontinuerliga klarspråksarbetet har Västra Götalandsregionen därför satsat särskilt på att göra underlagen för politiska beslut kortare och begripligare. Arbetet har förankrats hos de olika inblandade parterna, problemet är väl avgränsat och fem tydliga och mätbara mål har satts upp. Chefernas ansvar för det fortsatta arbetet preciseras och konkretiseras i en långsiktig handlingsplan. Västra Götalandsregionen visar hur den demokratiska processen och rättssäkerheten kan stärkas med hjälp av klarspråksarbete.

    Anders

    1 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg