Prenumerera på bloggen
  • Den amerikanska delstaten Alaska erkänner nu 20 minoritetsspråk. Men steget är i första hand symboliskt då myndigheterna inte är skyldiga att ge service på något annat språk än engelska. Ändå är förhoppningen att erkännandet ska ge minoritetsspråken ökad status.

    Av Alaskas drygt 700 000 invånare beräknas nio av tio ha engelska som modersmål. Omkring 5 procent har språk som tillhör familjerna na-dene eller eskimåisk-aleutiska som modersmål. Flera av dessa språk är akut hotade och har i många fall färre än hundra talare.

    Alaskas guvernör Sean Parnell undertecknade nyligen en lag som innebär att delstaten erkänner 20 minoritetsspråk. I ett uttalande sade Sean Parnell att erkännandet var ett sätt att förstärka de ansträngningar som gjorts för att bevara och revitalisera minoritetsspråken:

    Jag är stolt över dem som har bevarat dessa språk, eftersom de stärker traditionerna och arvet från vår ursprungsbefolkning.

    Erkännandet är främst symboliskt. Myndigheterna blir inte skyldiga att ge medborgarna service på något annat språk än engelska. Lance Twitchell, professor vid University of Alaska Southeast, säger till Reuters att det ändå handlar om ett viktigt steg för minoritetsspråken:

    Symboler är fortfarande mycket starka. ... Kors är symboler. Den amerikanska flaggan är en symbol.

    Lance Twitchell jämför situationen i Alaska med situationen i Hawaii, som var den första delstaten att erkänna ursprungsbefolkningens språk. Hawaiiskan har enligt Lance Twitchell lyckats vända den negativa utvecklingen och är nu ett språk med ett växande antal talare.

    Ett språk som i Alaska nu får status som minoritetsspråk är eyak. Den sista modersmålstalaren, Marie Smith Jones, avled dock för snart sju år sedan. I dag pågår ansträngningar för att väcka eyak till liv.

    De övriga språken som nu får status som minoritetsspråk är inupiaq, sibirisk yupik, alaskisk yupik, alutiiq, aleutiska, dena'ina, deg xinag, holikachuk, koyukon, övre kuskokwim, gwich'in, tanana, övre tanana, tanacross, hän, ahtna, tlingit, haida och tsimshiska.

    Här kan du läsa mer om hawaiiska.

    Anders

    Foto: State of Alaska

    0 kommentarer
  • Terminologicentrum måste klara sig utan statsbidrag. I stället är det upp till kunder och ägare att finansiera verksamheten. För regeringen är det en principsak att aktiebolag ska stå på egna ben. Det beskedet ger Eva Lindström, statssekreterare vid näringsdepartementet. Men utan bidrag är det osäkert om Terminologicentrum överlever.

    År 2016 bantar regeringen bidraget till Terminologicentrum, TNC, med fyra miljoner. Kvar blir bara 273 000 kronor. Hittills har bidraget stått för ungefär hälften av intäkterna. Den andra halvan kommer från olika typer av uppdrag.

    För de nio anställda kom regeringens besked som en överraskning. Karin Dellby, vd för TNC, säger att det är uteslutet att dagens verksamhet skulle kunna leva vidare om de nedskärningar som föreslås i budgetpropositionen blir verklighet.

    – Inget av det vi gör nu skulle vi kunna göra då. Kanske skulle det gå att ha en liten verksamhet som bara håller på med konsultarbete. Men det finns en stor risk för att vi tappar den terminologiska kompetens som finns här. Vi skulle också tappa vår trovärdighet och vår plattform att nå ut. Och vi skulle tvingas att lägga ner Rikstermbanken, säger hon.

    TNC:s uppdrag från näringsdepartementet är att ”verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället”. I praktiken innebär det att TNC utvecklar svensk terminologi inom en mängd olika områden. Syftet är att säkra ett svenskt fackspråk som lever upp till de krav som ställs i språklagen. I Rikstermbanken samlar TNC tusentals termer och begrepp från inte bara svenskt fackspråk, utan även från minoritetsspråk och andra språk.

    Eva Lindström, statssekreterare åt närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S), anser att ett aktiebolag som TNC måste klara sig utan statliga bidrag. För regeringen handlar det om en principfråga. Det finns från den rödgröna regeringens sida inget missnöje med TNC:s arbete.

    – TNC bedriver en viktig och efterfrågad verksamhet. De intressenter som de har, som branscher och företag, ska stå för finansieringen, säger hon.

    Enligt budgetpropositionen försvinner bidraget först år 2016. Eva Lindström anser att det ger TNC tillräckligt med tid för att ställa om till en framtid utan bidrag.

    – Det är viktigt att komma ihåg att TNC inte är en myndighet utan ett aktiebolag. TNC är ett viktigt stöd för många, men rent principiellt ska kostnaderna bäras, säger Eva Lindström.

    Regeringen tänker enligt Eva Lindström inte tumma på språklagens krav. Ett större ansvar för att följa den kan nu komma att hamna på enskilda myndigheter och departement, men de kommer även i fortsättningen att vid behov kunna vända sig till TNC som kunder.

    Åsa Holmér, terminolog och kursansvarig vid TNC, befarar att rollen som en allmännyttig resurs kommer att gå förlorad om TNC enbart ska ägna sig åt konsultverksamhet. I dag kan material från uppdrag som TNC utför till exempel hamna i Rikstermbanken, och därmed användas av allmänheten.

    – Med den unika uppgift som vi har så har vi alltid kunnat hävda allmännyttan. Som ett renodlat konsultföretag blir det svårare att förklara varför ett företag ska betala för något som skulle kunna användas även av deras konkurrenter. De kommer sannolikt att hävda att det är deras material. Då försvinner allmännyttan från vår verksamhet, säger hon.

    Här kan du läsa mer om den planerade nedskärningen av bidrag till TNC.

    Anders

    Foto: Finansdepartementet

    8 kommentarer
  • Skarpa färger får rovdjur att avstå från vissa sorters grodor. Samma grodor av hankön har därför kunnat utveckla mer högljudda och nyansrika läten som syftar till att locka till sig honor. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

    Inte sällan är pilgiftsgrodors hud täckt av skarpa och ljusa färger. Dessa färger har utvecklats för att hålla rovdjur borta. Eftersom dessa arter inte behöver bekymra sig om att undgå upptäckt på samma sätt som mindre färgglada arter har de kunnat utveckla mer avancerade läten.

    Bakom denna slutsats står en grupp amerikanska forskare. I samarbete med olika universitet har de samlat in drygt 16 000 läten från totalt 172 arter av pilgiftsgrodor. Lätena samlades i en databas och analyserades därefter.

    Pilgiftsgrodor med skarpa färger visade sig ha längre och ljudligare läten – och det är just denna typ av läten som lockar till sig honor. Pilgiftsgrodor vars hud är täckt av mörkare och mer anonyma färger hade kortare och mindre högljudda läten.

    Anders

    Foto: Juan C. Santos

    0 kommentarer
  • I budgeten för 2015 föreslår regeringen en chockbantning av anslagen till Terminologicentrum, TNC. Kvar blir bara 273 000 kronor om året. Om nedskärningarna blir verklighet är arbetet med svenskt fackspråk hotat.

    TNC:s uppdrag är att ”verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället”. I praktiken innebär det att TNC utvecklar svensk terminologi inom en mängd olika områden. Arbetet sker ofta i samråd med olika expertgrupper. Syftet är att se till så att det finns ett tydligt definierat svenskt fackspråk.

    I dag drivs TNC som ett aktiebolag, men verksamheten är beroende av bidrag från näringsdepartementet. Det är dessa pengar som regeringen nu vill dra in ”för att finansiera prioriterade satsningar”. Nästa år får TNC enligt budgetpropositionen drygt 4,2 miljoner. År 2016 bantas bidraget till 273 000 kronor. Bidraget ligger sedan kvar på samma nivå både 2017 och 2018.

    Vilka de prioriterade satsningarna är framgår inte av propositionen. Det framgår inte heller varför regeringen väljer att chockbanta bidraget till TNC.

    TNC säljer redan i dag olika utbildningar och tjänster. Att den verksamheten inom loppet av ett år skulle kunna öka så mycket att den skulle kompensera för regeringens nedskärningar förefaller osannolikt. I praktiken går det därför närmast att likna regeringens besked med ett nedläggningsbeslut.

    Även om TNC blir kvar är det svårt att se hur verksamheten skulle kunna drivas i någon större omfattning. TNC har i dag nio anställda. Det kvarvarande bidraget täcker inte ens en heltidstjänst. Det är naturligtvis inte tillräckligt för att kunna fullfölja det uppdrag som TNC i dag har från näringsdepartementet.

    Om nedskärningarna blir verklighet är sannolika konsekvenser att Rikstermbanken läggs ned eller upphör att uppdateras, att databaser och arkiv avvecklas och att andra termgrupper inte längre kan vända sig till TNC för stöd.

    Men mest kännbara blir sannolikt de långsiktiga konsekvenserna. Utan TNC finns det en överhängande risk att vården av svenskt fackspråk är hotad. Det innebär i sin tur att det kommer att bli betydligt svårare att efterleva språklagens krav på ”att svensk terminologi inom deras [myndigheternas] olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas”.

    Här kan du läsa mer om terminologi och TNC:s arbete.

    Anders

    3 kommentarer
  • Spotthuva är en påse som träs över huvudet. Den stoppar bäraren från att spotta, men den täcker inte ögonen eftersom bärarens syn inte får störas. I Sverige används spotthuvor av polisen.

    Ordet spotthuva är belagt i svenskan sedan 2006. Användningen har dock ökat under de senaste åren. I flera fall har medier uppmärksammat att spotthuva används i samband med utvisningar av utländska medborgare. Tillsammans med handfängsel, fotfängsel, midjefängsel och ibland även lugnande medicin har den använts med hänvisning till personalens säkerhet.

    Spotthuvan syftar alltså till att förhindra bäraren från att spotta. Därmed ska polisen skyddas från smittor som kan spridas med saliv.

    Aftonbladet berättar om vilka metoder som används när Kriminalvårdens transporttjänst genomför utvisningar. Där är spotthuva ett av redskapen:

    Visserligen finns det långtgående befogenheter när det gäller personer som motsätter sig resan. Bland annat kan så kallade spotthuvor dras över huvudet på dem och ibland används spännbårar där ”deporteen” eller ”klienten” lyfts ombord. Däremot är det inte tillåtet enligt svenska bestämmelser att droga personer mot sin vilja.

    TTELA rapporterar att en man åtalades bland annat för att ha spottat en polis i ansiktet – trots att han visste att han bar på en smittsam sjukdom. Händelsen fick polisen att införskaffa spotthuvor i stället för att som tidigare förlita sig på lakan, handdukar eller annat:

    För att skydda sig i liknande situationer framöver skaffar nu polisen i Trollhättan så kallade spotthuvor. Tidigare har polisen tvingats använda handdukar, filtar eller platspåsar för att skydda sig i de här situationerna.

    Anders

    1 kommentarer
  • Prosodi brukar definieras som det talades språkets rytm och melodi. Men forskare vid italienska och franska universitet vill nu utvidga begreppet. De anser att även gester tillhör prosodin.

    Betoning, intonation, ton och längd är några av de fenomen som räknas till de prosodiska dragen. Prosodiska skillnader gör exempelvis att en fråga som Är det här rätt väg? både kan uppfattas neutralt och skeptiskt beroende på intonationen.

    Ett franskt-italienskt forskarlag anser dock att prosodi handlar om mer än det talade språket. De hävdar att även gester bör räknas till de prosodiska dragen. Forskarna presenterar sin teori i tidskriften Frontiers in Psychology.

    Forskarnas utgångspunkt är att människan sällan kan låta bli att gestikulera. Gester är till exempel flitigt förekommande vid telefonsamtal trots att de som talar inte kan se varandra. Det är enligt forskarna ett skäl till att betrakta gester som något mer än förstärkning av vad som sägs.

    I stället vill forskarlaget se på gester som något som är integrerat med det talade språket. Tillsammans bildar de ett system där gesterna fungerar som prosodiska drag. Att de ingår i ett och samma system skulle alltså förklara varför gestikulerandet fortsätter även när samtalspartnern inte kan se det.

    I testet fick tjugo talare av italienska lyssna på meningar som beroende på prosodin kunde ha olika betydelser. Samma meningar fanns också inspelade på video, där talarens prosodi ibland matchades av motsvarande gester men där prosodin och gesterna ibland hade olika betydelser.

    När prosodi och gester matchade varandra bidrog inte gesterna till någon ökad förståelse. När prosodi och gester hade olika betydelse lät sig deltagarna ofta luras av de missvisande gesterna. Här litade alltså försökspersonerna mer på gester än prosodi.

    Forskarnas slutsats är därför att gester har avgörande betydelse för förståelsen av talat språk. Avgörande är också exempelvis ansiktets minspel och händernas rörelser. Därför anser forskarna att gester bör betraktas som en del av det kognitiva system som processar talat språk.

    Här kan du läsa mer om gester.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Har den rödgröna regeringen någon språkpolitik? Nja, i den budgetproposition som i dag presenterades av finansminister Magdalena Andersson (S) var det tunt med både förslag och visioner gällande språk och språkpolitik.

    Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) har inte fått någon särskilt stor pengasäck av Magdalena Andersson. Det är också tunt med satsningar på kultur- och utbildningsområdet. Mest anmärkningsvärd är den planerade nedläggningen av Svenska institutet i Rom, Aten och Istanbul. Instituten – som till 90 procent finansieras av statliga medel som nu försvinner – har genom åren använts av många språkforskare, men också av bland annat arkeologer, historiker, litteraturvetare, konstvetare och samhällsvetare. I stället satsar regeringen på ett naturvetenskapligt centrum i Lund.

    När det gäller språk och språkpolitik finns inga avgörande förändringar jämfört med den linje som den borgerliga regeringen drev under åtta år. Det talas i propositionen en hel del om Institutet för språk och folkminnens verksamhet – men den som hade hoppats att regeringen skulle riva upp generaldirektörens beslut att bomma igen arkiven i Lund och Umeå blir inte bönhörd. Det blir inte heller några satsningar på minoritetsspråk, svenskt teckenspråk eller språkvård utöver vad som redan aviserats av Fredrik Reinfeldts regering.

    I budgetpropositionen talas det på flera ställen om vikten av läskunnighet. Som redskap för att öka intresset för läsning nämns både språklagen och den färska bibliotekslagen samt tidigare klubbade satsningar. Regeringen understryker också vikten av att vårda det immateriella kulturarvet. Där är det dock tomt både på förslagssidan och i Alice Bah Kuhnkes pengasäck.

    Anders

    Foto: Finansdepartementet

    2 kommentarer
  • I segregerade skolor i USA går svarta elevers läsinlärning långsammare än i blandade skolor. Och det är skolorna i sig som är problemet. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i tidskriften Early Childhood Research Quarterly.

    I studien analyserades resultat från 4 000 förstaklassare i amerikanska skolor. Ju mer segregerade skolorna var, desto mer försenad var de svarta elevernas utveckling. Bland vita och latinamerikaner påverkades däremot inte läsinlärningen av elevsammansättningen.

    Ekonomiska och sociala förhållanden samt föräldrarnas studiebakgrund kan inverka på utvecklingen. Men dessa är faktorer som enligt forskarna ger långt ifrån hela svaret på de stora skillnaderna. Elever med liknande bakgrund noteras nämligen för sämre läsutveckling i segregerade skolor än i blandade skolor.

    Problemet ligger i stället hos skolorna. Forskarna fastslår att det i segregerade skolor är vanligare med hög omsättning på lärare och bristande resurser. Segregerade skolor anställer oftare lärare som är nyutexaminerade eller har liten erfarenhet. Dessutom är sannolikheten i segregerade områden lägre för att eleverna ska kunna få hjälp i hemmet med läxor och annat skolarbete.

    För att bryta mönstret efterlyser forskarna medveten samhällsplanering som inte bidrar till att skapa segregerade områden. En sådan insats kan vara att blanda olika typer av boenden och boendeformer. I skolor med svaga resultat är det viktigt att satsa på erfarna lärare som kan bidra till att lyfta elevernas läsförmåga.

    Anders

    0 kommentarer
  • Är den utrotningshotade silvergibbonen länken mellan fåglarnas sång och människans tal? Det tror en grupp amerikanska och japanska forskare som redovisar sina teorier i tidskriften Frontiers in Psychology.

    Människan och fåglarna tog definitivt avsked från varandra på evolutionsträdet för minst 300 miljoner år sedan. Därefter har utvecklingen gått åt olika håll på olika grenar. Men ett djur som skulle kunna överbrygga detta evolutionära jättegap är enligt forskarna silvergibbonen.

    Silvergibbonen är en utrotningshotad primat som lever i Indonesiens regnskogar. Det unika med silvergibbonen är att den kommunicerar med långa sångliknande utrop. På så sätt kan silvergibbonen framföra budskap både till den egna gruppen och en potentiell partner.

    Forskarna tror att silvergibbonen kommunicerar med ett slags blandspråk – det innehåller fåglarnas melodiska sång, men också primaternas sätt att göra ljud betydelsebärande. Deras teori är att dessa två egenskaper någon gång under de senaste hundratusen åren förenades och så småningom utvecklades till det som skulle bli människans språk.

    Något som gör människan unik är förmågan att skapa ett oändligt antal nya betydelser. Även om det finns djur med avancerade system av läten, så finns det i dag inget känt djur som på motsvarande sätt kan skapa ett oändligt antal nya uttryck.

    Forskarna tror dock att människan och djuren har fler kommunikativa beröringspunkter än vad som tidigare är känt. De hävdar att språket består av två lager – ett expressivt lager som berättar hur något sägs, och ett lexikalt lager som handlar om vad som sägs. Människans expressiva lager tror forskarna härstammar från fåglarnas sång, medan det lexikala lagret tros komma från andra däggdjurs läten.

    Anders

    Foto: afrank99/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • Det ska vara egenhändigt stoppad korv, hembryggd öl och surdegsbröd på ekomjöl – där kanske smulorna fastnar i en skäggtransplantation. Hipsterskägget är dock allt annat än gratis. Ett helskägg kostar runt 45 000 kronor.

    Hipsterns kombination av trendängslighet och autenticitetsvurmande är ett tacksamt ämne för skämt. Eftersom få hipstrar väljer att betrakta sig som just sådana blir det lätt att skämta på hipsterns bekostnad. När svenska medier rapporterar om skäggtransplantationer, ett fenomen som sägs ha sitt ursprung i hipstertäta delar av New York, är tonen därför inte helt allvarlig.

    Ett hipsterattribut kan vara ett rejält skägg. För den som bara har fjun i ansiktet eller inte har tid att låta det växa ut kan skäggtransplantation vara en lösning. Nyheter 24 berättar hur det går till:

    Vid en skäggtransplantation används vanligtvis hår från huvudet (även brösthår går att använda). Det opereras sedan fast i en åtta timmar lång procedur där patienten får lokalbedövning. Den som vill genomföra en transplantation får dock vara beredd att betala för det. Att fylla i luckor kostar cirka 20 000 kronor och att få ett helskägg kostar drygt 45 000 kronor.

    Expressen berättar att plastikkirurgen Larry Epstein får allt fler besök av unga män som suktar efter ett rejält skägg. Och det är just hipstrar som trånar efter helskägg:

    Epstein utför två till tre skäggtransplantationer i veckan. För några år sedan var det bara en handfull per år, så ökningen är rejäl. Och anledningen är att hipsterlooken gjort helskägget så populärt.

    Metro rapporterar att intresset för skäggtransplantationer ökar även i Sverige.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg