Prenumerera på bloggen
  • Nämn allt du vet som är levande! Den uppmaningen fick femåringar i Argentina och USA. Resultaten visar att språket i sig påverkar hur vi beskriver världen omkring oss. Studien är publicerad i tidskriften Journal of Cognition and Culture.

    Vad svarar barn när de får chansen att räkna upp allt levande de känner till? Hur ser de på världen runt omkring sig? Och hur använder de språket för att kategorisera vad de ser?

    I en argentinsk-amerikansk studie fick femåringar från tre olika miljöer i Argentina räkna upp allt de kände till som var levande. Deltagarna var spansktalande stadsbor, spansktalande landsbygdsbor och wichítalande glesbygdsbor bosatta i regnskogen Chaco. Wichí är ett matacospråk som talas av en knapp promille av Argentinas cirka 42 miljoner invånare. Som jämförelse testades även amerikanska barn.

    Samtliga grupper nämnde betydligt fler djur än växter. Stadsbarnen räknade upp många exotiska djur som de läst om eller sett på tv. Landsbygdsbarnen gav exempel på djur som fanns på gårdarna och i naturen. Barnen bosatta i regnskogen, där kontakterna med omvärlden är få och tv-tittandet obefintligt, nämnde djur som förekom i närområdet. De talade också om djur och växter med stor språklig precision, vilket enligt forskarna understryker den kulturella betydelse som de har för barnen.

    Oavsett bostadsort hade femåringarna liknande sätt att kategorisera de fenomen som de räknade upp. Orden de använde för att beskriva djur, växter och annat återspeglade barnens hemmiljö.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att gestikulera med händerna underlättar inte bara mottagarens förståelse av det som sägs. Gesterna bidrar också till utvecklingen av talarens språk, inlärning och kognition. Det är slutsatsen i en amerikansk forskarstudie publicerad i tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B.

    Susan Goldin-Meadow, professor i psykologi vid universitetet i Chicago, har under många år specialiserat sig på gesternas betydelse för språkinlärning. I sin forskning har hon bland annat kunnat visa att användningen av gester underlättar förståelse för matematik. Gester är ett flexibelt sätt att kommunicera – och gester kan användas både för att stödja talat språk och som ett självständigt språk.

    I den nya studien har hon undersökt gesternas betydelse för språkinlärningen hos hörande och döva barn. De hörande barnen använde ofta gester för att säga saker som de ännu inte riktigt kunde förmedla med talat språk. Barnen förstod alltså vad de ville förmedla innan de kunde uttrycka det med hjälp av enbart tal.

    De döva barnens inlärning visade samma mönster. De kombinerade gester med American sign language, det största teckenspråket i USA, som de lärt sig av föräldrarna. På samma sätt som hos hörande bidrog alltså gester med dimensioner som saknades i teckenspråket.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den som lär sig att läsa tidigt har längre fram i livet både bättre ordförråd och vassare logiskt tänkande. Den som däremot har det tufft med läsningen vid sju års ålder gör senare sämre ifrån sig på olika intelligenstester. Det skriver brittiska forskare i en studie publicerad i tidskriften Child Development.

    Forskarna har testat 1 890 brittiska enäggstvillingar vid sju, nio, tio, tolv och sexton års ålder. Redan vid sju års ålder utgjorde barnens förmåga en säker indikator på hur de skulle klara olika kunskaps- och intelligenstester längre fram i livet. Barn som tidigt var duktiga på att läsa var också framstående på andra områden.

    Tvillingarna delade inte bara gener utan även hemmiljö. Därför måste, enligt forskarna, skillnader mellan dem förklaras med inverkan från till exempel lärare eller kamrater.

    Forskarna tror att läsförmågan är avgörande för många andra färdigheter. Att satsa på läsning i tidig ålder handlar därför också om att skapa förutsättningar för ett vassare logiskt tänkande.

    Ett tydligt samband finns enligt forskarna mellan läsförmåga och intellligens. Eftersom läsförmågan tros vara avgörande för utvecklingen av kognitiva förmågor är det mycket viktigt att satsa på läsning i tidig ålder. De lässvårigheter som kan sopas bort redan i sjuårsåldern kommer enligt forskarna att gynna barnen på sikt.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Duktiga elever kan rycka med sig svaga elever och inspirera och hjälpa dem till bättre resultat. Men effekten kan också bli den motsatta. Det dragarbarn som skulle förbättra resultaten i skolan riskerar att få mindre uppmärksamhet och sämre kunskaper.

    Situationen i Sveriges skolor är en av huvudfrågorna i det kommande riksdagsvalet. I internationella jämförelser står sig svenska elever allt sämre. Inte sällan berättar lärare om tuffa arbetsvillkor med lite tid för varje elev, små resurser, långa arbetsdagar och stort ansvar.

    Ett sätt att förändra miljön i klassrummet kan vara att använda eleverna själva. Tidigare i år talades det om kuddflickor, skötsamma elever som placerades bredvid stökiga elever för att ha en lugnande effekt. Den outtalade uppgiften att hålla ordning på bänkgrannen var dock långt ifrån önskad av alla. I stället för en behaglig arbetsmiljö blev många kuddflickor själva lidande när den lugnande effekten uteblev.

    Ett besläktat fenomen är dragarbarn. Ett dragarbarn är en duktig eller normalpresterande elev som genom sin närvaro i klassrummet ska hjälpa svaga elever till bättre resultat. Ordet har ökat i användning i samband med det senaste årets debatt om skolan. Det är dock belagt i svenskan sedan år 2005 då det användes i en artikel i tidningen Förskolan:

    Språkavdelningen Snigeln har tolv barn i åldern tre till fem år, hälften språkbarn och hälften dragarbarn. Språksvårigheterna är av olika slag, till exempel dålig språkförståelse eller munmotoriska problem som gör det svårt att forma rätt ljud. All rekrytering av de språkförsenade barnen, som kommer från olika förskolor inom kommunen eller direkt från hemmiljö, sker via logoped. Även en psykolog har bedömt barnen för att utesluta att de även har andra störningar. Dragarbarnen kommer oftast från de andra avdelningarna på Svarvaren men en del föräldrar utifrån söker medvetet en dragarbarnplats. En mindre barngrupp plus möjligheten till extra språkstimulans lockar. Snigelns logoped säkerställer i samråd med Snigelns förskollärare att dragarbarnen fungerar bra både språkligt och socialt. 

    I våras rapporterade tidningen Mitt i Huddinge om nedläggningen av en kommunal förskola för barn med språksvårigheter. Föräldrar opponerade sig mot beslutet eftersom deras barn skulle placeras i större klasser med färre lärare:

    I förra veckan klubbade majoriteten i Huddinge igenom ett beslut som innebär att språkförskolan läggs ned i sin nuvarande form. I stället tas barn med normal språkutveckling in för att fungera som så kallade ”dragarbarn” åt barnen med språkstörning. Samtidigt som antalet barn ökar minskar man personalstyrkan.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Vitvalen och öresvinet tjuter av glädje när de får fisk. Det hävdar amerikanska forskare som har studerat hur djuren beter sig i djurparker. Studien är publicerad i The Journal of Experimental Biology.

    Både vitval och öresvin, en delfinart, finns på djurparker världen över. Där tränas de genom att belönas med fisk. Samtidigt som de får fisk blåser tränaren i en visselpipa. Så småningom lär de sig att koppla ljudet till mat.

    Såväl när det vankas fisk som när tränaren blåser i pipan ger djuren ifrån sig ett tjut. Forskarna är övertygade om att det är ett utrop av njutning och glädje. Det tidsmässiga avståndet mellan signalen eller maten motsvarade nämligen den tid det tar för dopamin att utsöndras i kroppen. Dopamin driver hjärnans belöningssystem och får oss att känna oss glada.

    Innan forskarna kopplade tjutet till dopamin fanns det teorier om att det i stället var ett sätt att signalera till djur i närområdet att det fanns mat att hämta.

    Här kan du läsa mer om öresvin.

    Foto: Istockphoto

    Anders

    0 kommentarer
  • Sociala medier är inte någon frizon för stavfel. Unga skribenter retar sig lika mycket på stavfel som äldre generationer. Men det är inte alltid samma typer av fel som orsakar irritation. Det rapporterar tidningen Politiken.

    Det finns en utbredd föreställning om att sociala medier bidrar till språklig normupplösning. I en undersökning från år 2012 svarade fyra av tio danskar att sociala medier utgjorde ett större hot mot skriftspråket än till exempel engelskans inflytande, ungdomsspråk och bristande undervisning i skolan.

    Men sociala medier är inte en fristad för den som vill slarva med språket. Tre nya studier, som genomförts av Dansk Sprognævn och finns publicerade i senaste utgåvan av Nydanske Sprogstudier, visar att många ungdomar reagerar lika negativt på stavfel som tidigare generationer.

    Den som gör många misstag betraktas lätt som korkad. Det innebär att traditionella skriftspråksnormer får allt större genomslag i sociala medier.

    De fel som särskilt irriterar unga skribenter gäller bristande kunskaper – som att skriva vem i stället för hvem eller att inte veta om en konsonant ska dubbeltecknas. Vuxna ser däremot i regel med allt annat än blida ögon på särskrivningar.

    Minsta källan till irritation bland ungdomar är när en mening inleds med en gemen eller när ett personnamn skrivs med liten bokstav, skriver Politiken.

    Anders

    0 kommentarer
  • En strid ström av lånord flödar in i Sydkorea medan stängda gränser och purism råder i Nordkorea. Så har koreanskans utveckling sett ut sedan Koreakriget. Nu ska lexikografer från både Syd- och Nordkorea ta fram ett lexikon som speglar språket på bägge sidor av den hårt bevakade gränsen.

    Allt fler nordkoreaner lyckas fly Kim Jong Uns diktatur. Men i Sydkorea stöter många nordkoreaner på ett oväntat hinder. Den gemensamma koreanskan har utvecklats i helt olika riktningar. I söder finns lånord från engelska, japanska och kinesiska. I norr har regimens språkpolitik kännetecknats av purism. Det skriver Torbjörn Tenfält i en artikel i Språktidningen 3/14.

    Redan år 2006 beslutade Nord- och Sydkorea att ett gemensamt lexikon skulle utarbetas. Detta lexikon skulle skildra språket i bägge länderna, och därmed bidra till att överbrygga de senaste årens splittring.

    Arbetet har dock gått trögt. De ständiga konflikterna mellan Syd- och Nordkorea har lamslagit projektet. Men nu har enligt nyhetsbyrån Yonhap ett arbetsmöte hållits på neutral mark i Kina med syfte att bryta dödläget.

    Mötet samlade lexikografer från både Nord- och Sydkorea. När lexikonet kan bli färdigt är alltjämt oklart.

    Anders

    Foto: Thinkstock

    0 kommentarer
  • Efter ett sent återbud har vi två lediga platser på Språktidningens resa till Island. Resan går i språkets och kulturens tecken. Vi färdas i sagornas fotspår, besöker några av landets bästa museer och möter författare och språkvetare som ger oss en inblick i den moderna isländskan. Dessutom äter vi gott på trevliga restauranger.

    Avresa är söndagen den 7 september med hemresa fredagen den 12 september. Hör av dig till arrangören Islandia om du är intresserad av att följa med!

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att nyinköpta böcker kan ha en tendens att olästa samlas på hög är säkert inget ovanligt fenomen. På japanska kallas detta beteende tsundoku. Substantivet har nu börjat användas i svenskan.

    Engelskan dominerar som källa till de lånord som kommer in i svenskan. Men att det i Sverige också finns ett starkt intresse för Japan och japansk kultur är tydligt. Det återspeglar sig i ett antal ord som lånats in i svenskan. Ett par av dem har de senaste åren även letat sig in i Språkrådets och Språktidningens nyordslista, som hikikomori (’ung person som isolerar sig i föräldrahemmet’) och yukigassen (’organiserad tävling i snöbollskrig’).

    Från den japanska matkulturen kommer ord som sushi, sashimi, panko, tempura, shiitake (mindre känd som ekmussling) daikon (ofta kallad asiatisk eller japansk rättika) och wasabi. Från populärkulturen märks lånord som sudoku, manga, karaoke, visual kei och cosplay, där de senare synbart har tagit omvägen via engelskan. Och nu tycks det alltså vara dags för tsundoku (’samlande av nya och olästa böcker på hög’).

    Substantivet tsundoku är enligt Wiktionary bildat till tsumu (’att lägga på hög’) och doku (’att läsa’). Ordet anspelar på tsundeoku (’att bli liggande på hög’).

    Utbredningen i svenskan är än så länge blygsam, men många som blivit bekanta med ordet tycker att det är praktiskt. En bokbloggare skriver att tsundoku sätter fingret på det egna läsbeteendet:

    Igår hörde jag för första gången talas om det japanska ordet tsundoku. Att låta en nyinköpt bok hamna i en hög med andra olästa böcker. Nåt i den stilen. Låter som min boksamling. Men någon gång kommer ju turen till olika böcker som jag kanske har köpt för dyra pengar eller hittat i mitt soprum och som har blivit liggande på hög i flera år. Just nu väntar 1324 böcker på sin tur.

    I en bloggkommentar gör en skribent en liknande iakttagelse:

    Tsundoku, det är vad jag sysslat med de senaste 15 åren... Men nu betar jag av, snart är det bara de senaste två årens högar kvar. problemet är ju bara att jag fyller på med nya hela tiden...

    Anders

    0 kommentarer
  • Semester och sommarlov är den perfekta tiden att titta, lyssna och läsa i kapp allt det som inte hunnits med under våren. Här är våra tips för att berika en stunds vila i hängmattan eller några timmar på en sommartom arbetsplats:

    SR bjussar på ett stort arkiv av Språket i P1 för både lyssning och nedladdning.

    Språkkonsulterna lanserade nyligen det första avsnittet av Språkpodden.

    SVT har samlat ett knippe gamla avsnitt av Värsta språket med Fredrik Lindström.

    UR ger dig chansen att (åter)uppleva fyra årgångar av Språktidningens evenemang Språkforum. Årets upplaga av Språkforum spelades inte in av UR – den hittar du i stället på Youtube.

    Ordkommissionen – ett språkprogram med Nathalie Mark och Niklas Clarkson – sändes under våren på Studentradion i Uppsala. Avsnitten finns fortfarande att lyssna på i poddformat.

    Institutet för språk och folkminnen erbjuder utöver gamla årgångar av Språkvård och färska årgångar av Klarspråk även skrifter om dialekter, ortnamn med mera.

    Språkförsvaret samlar på sin webbplats aktuella artiklar om språk.

    Och Dagens Nyheter publicerar varje vecka en språkkrönika signerad någon från Språktidningens redaktion.

    Nu tar vi sommarledigt från bloggen. Nästa nummer av Språktidningen utkommer den 13 augusti. Då är också bloggen tillbaka. Trevlig sommar!

    Anders, Maria och Patrik

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg