Prenumerera på bloggen
  • Prosodi brukar definieras som det talades språkets rytm och melodi. Men forskare vid italienska och franska universitet vill nu utvidga begreppet. De anser att även gester tillhör prosodin.

    Betoning, intonation, ton och längd är några av de fenomen som räknas till de prosodiska dragen. Prosodiska skillnader gör exempelvis att en fråga som Är det här rätt väg? både kan uppfattas neutralt och skeptiskt beroende på intonationen.

    Ett franskt-italienskt forskarlag anser dock att prosodi handlar om mer än det talade språket. De hävdar att även gester bör räknas till de prosodiska dragen. Forskarna presenterar sin teori i tidskriften Frontiers in Psychology.

    Forskarnas utgångspunkt är att människan sällan kan låta bli att gestikulera. Gester är till exempel flitigt förekommande vid telefonsamtal trots att de som talar inte kan se varandra. Det är enligt forskarna ett skäl till att betrakta gester som något mer än förstärkning av vad som sägs.

    I stället vill forskarlaget se på gester som något som är integrerat med det talade språket. Tillsammans bildar de ett system där gesterna fungerar som prosodiska drag. Att de ingår i ett och samma system skulle alltså förklara varför gestikulerandet fortsätter även när samtalspartnern inte kan se det.

    I testet fick tjugo talare av italienska lyssna på meningar som beroende på prosodin kunde ha olika betydelser. Samma meningar fanns också inspelade på video, där talarens prosodi ibland matchades av motsvarande gester men där prosodin och gesterna ibland hade olika betydelser.

    När prosodi och gester matchade varandra bidrog inte gesterna till någon ökad förståelse. När prosodi och gester hade olika betydelse lät sig deltagarna ofta luras av de missvisande gesterna. Här litade alltså försökspersonerna mer på gester än prosodi.

    Forskarnas slutsats är därför att gester har avgörande betydelse för förståelsen av talat språk. Avgörande är också exempelvis ansiktets minspel och händernas rörelser. Därför anser forskarna att gester bör betraktas som en del av det kognitiva system som processar talat språk.

    Här kan du läsa mer om gester.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Har den rödgröna regeringen någon språkpolitik? Nja, i den budgetproposition som i dag presenterades av finansminister Magdalena Andersson (S) var det tunt med både förslag och visioner gällande språk och språkpolitik.

    Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) har inte fått någon särskilt stor pengasäck av Magdalena Andersson. Det är också tunt med satsningar på kultur- och utbildningsområdet. Mest anmärkningsvärd är den planerade nedläggningen av Svenska institutet i Rom, Aten och Istanbul. Instituten – som till 90 procent finansieras av statliga medel som nu försvinner – har genom åren använts av många språkforskare, men också av bland annat arkeologer, historiker, litteraturvetare, konstvetare och samhällsvetare. I stället satsar regeringen på ett naturvetenskapligt centrum i Lund.

    När det gäller språk och språkpolitik finns inga avgörande förändringar jämfört med den linje som den borgerliga regeringen drev under åtta år. Det talas i propositionen en hel del om Institutet för språk och folkminnens verksamhet – men den som hade hoppats att regeringen skulle riva upp generaldirektörens beslut att bomma igen arkiven i Lund och Umeå blir inte bönhörd. Det blir inte heller några satsningar på minoritetsspråk, svenskt teckenspråk eller språkvård utöver vad som redan aviserats av Fredrik Reinfeldts regering.

    I budgetpropositionen talas det på flera ställen om vikten av läskunnighet. Som redskap för att öka intresset för läsning nämns både språklagen och den färska bibliotekslagen samt tidigare klubbade satsningar. Regeringen understryker också vikten av att vårda det immateriella kulturarvet. Där är det dock tomt både på förslagssidan och i Alice Bah Kuhnkes pengasäck.

    Anders

    Foto: Finansdepartementet

    2 kommentarer
  • I segregerade skolor i USA går svarta elevers läsinlärning långsammare än i blandade skolor. Och det är skolorna i sig som är problemet. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i tidskriften Early Childhood Research Quarterly.

    I studien analyserades resultat från 4 000 förstaklassare i amerikanska skolor. Ju mer segregerade skolorna var, desto mer försenad var de svarta elevernas utveckling. Bland vita och latinamerikaner påverkades däremot inte läsinlärningen av elevsammansättningen.

    Ekonomiska och sociala förhållanden samt föräldrarnas studiebakgrund kan inverka på utvecklingen. Men dessa är faktorer som enligt forskarna ger långt ifrån hela svaret på de stora skillnaderna. Elever med liknande bakgrund noteras nämligen för sämre läsutveckling i segregerade skolor än i blandade skolor.

    Problemet ligger i stället hos skolorna. Forskarna fastslår att det i segregerade skolor är vanligare med hög omsättning på lärare och bristande resurser. Segregerade skolor anställer oftare lärare som är nyutexaminerade eller har liten erfarenhet. Dessutom är sannolikheten i segregerade områden lägre för att eleverna ska kunna få hjälp i hemmet med läxor och annat skolarbete.

    För att bryta mönstret efterlyser forskarna medveten samhällsplanering som inte bidrar till att skapa segregerade områden. En sådan insats kan vara att blanda olika typer av boenden och boendeformer. I skolor med svaga resultat är det viktigt att satsa på erfarna lärare som kan bidra till att lyfta elevernas läsförmåga.

    Anders

    0 kommentarer
  • Är den utrotningshotade silvergibbonen länken mellan fåglarnas sång och människans tal? Det tror en grupp amerikanska och japanska forskare som redovisar sina teorier i tidskriften Frontiers in Psychology.

    Människan och fåglarna tog definitivt avsked från varandra på evolutionsträdet för minst 300 miljoner år sedan. Därefter har utvecklingen gått åt olika håll på olika grenar. Men ett djur som skulle kunna överbrygga detta evolutionära jättegap är enligt forskarna silvergibbonen.

    Silvergibbonen är en utrotningshotad primat som lever i Indonesiens regnskogar. Det unika med silvergibbonen är att den kommunicerar med långa sångliknande utrop. På så sätt kan silvergibbonen framföra budskap både till den egna gruppen och en potentiell partner.

    Forskarna tror att silvergibbonen kommunicerar med ett slags blandspråk – det innehåller fåglarnas melodiska sång, men också primaternas sätt att göra ljud betydelsebärande. Deras teori är att dessa två egenskaper någon gång under de senaste hundratusen åren förenades och så småningom utvecklades till det som skulle bli människans språk.

    Något som gör människan unik är förmågan att skapa ett oändligt antal nya betydelser. Även om det finns djur med avancerade system av läten, så finns det i dag inget känt djur som på motsvarande sätt kan skapa ett oändligt antal nya uttryck.

    Forskarna tror dock att människan och djuren har fler kommunikativa beröringspunkter än vad som tidigare är känt. De hävdar att språket består av två lager – ett expressivt lager som berättar hur något sägs, och ett lexikalt lager som handlar om vad som sägs. Människans expressiva lager tror forskarna härstammar från fåglarnas sång, medan det lexikala lagret tros komma från andra däggdjurs läten.

    Anders

    Foto: afrank99/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • Det ska vara egenhändigt stoppad korv, hembryggd öl och surdegsbröd på ekomjöl – där kanske smulorna fastnar i en skäggtransplantation. Hipsterskägget är dock allt annat än gratis. Ett helskägg kostar runt 45 000 kronor.

    Hipsterns kombination av trendängslighet och autenticitetsvurmande är ett tacksamt ämne för skämt. Eftersom få hipstrar väljer att betrakta sig som just sådana blir det lätt att skämta på hipsterns bekostnad. När svenska medier rapporterar om skäggtransplantationer, ett fenomen som sägs ha sitt ursprung i hipstertäta delar av New York, är tonen därför inte helt allvarlig.

    Ett hipsterattribut kan vara ett rejält skägg. För den som bara har fjun i ansiktet eller inte har tid att låta det växa ut kan skäggtransplantation vara en lösning. Nyheter 24 berättar hur det går till:

    Vid en skäggtransplantation används vanligtvis hår från huvudet (även brösthår går att använda). Det opereras sedan fast i en åtta timmar lång procedur där patienten får lokalbedövning. Den som vill genomföra en transplantation får dock vara beredd att betala för det. Att fylla i luckor kostar cirka 20 000 kronor och att få ett helskägg kostar drygt 45 000 kronor.

    Expressen berättar att plastikkirurgen Larry Epstein får allt fler besök av unga män som suktar efter ett rejält skägg. Och det är just hipstrar som trånar efter helskägg:

    Epstein utför två till tre skäggtransplantationer i veckan. För några år sedan var det bara en handfull per år, så ökningen är rejäl. Och anledningen är att hipsterlooken gjort helskägget så populärt.

    Metro rapporterar att intresset för skäggtransplantationer ökar även i Sverige.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En söt katt och ett bittert avsked väcker starkare känslor än en vacker katt och ett smärtsamt avsked. Hjärnan reagerar nämligen mer på metaforer som kan kopplas till smaker. Det hävdar tyska och amerikanska forskare i en stuide publicerad i tidskriften Journal of Cognitive Neuroscience.

    Metaforer kan ta aningen längre tid för hjärnan att behandla än klarspråk. Men effektiva metaforer gör större avtryck eftersom de aktiverar fler delar av hjärnan. Även vardagliga metaforer, som söt och bitter, orsakar ökad aktivitet.

    I den tysk-amerikanska studien fick deltagarna läsa 37 meningar på engelska. Varje mening lästes två gånger med en liten skillnad – i en av varianterna användes en smakmetafor. En mening som She looked at him sweetly ändrades exempelvis till She looked at him kindly.

    Flera av metaforerna var så vardagliga att de knappast betraktades som metaforer. Men hjärnan tycktes inte ha glömt kopplingen mellan metaforen sweet (som i a sweet gesture) och en söt smak. Metaforen sweet triggade aktivitet i hjärnans emotionella centrum på ett helt annat sätt än synonymen kind.

    Metaforer är i allmänhet ett sätt att förstärka vad som sägs och ett sätt att underlätta förståelsen av abstrakta företeelser. Just smakmetaforer kan enligt forskarna vara särskilt effektiva eftersom de är kopplade till avgörande fysiska erfarenheter. De kan därför ge en talare ett retoriskt försprång genom att väcka associationer som retar hjärnan på rätt sätt.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nya ord tillkommer och andra faller i glömska. Men när det gäller artiklar, prepositioner och konjunktioner är förändringarna små. Det visar en studie publicerad i tidskriften Journal of the Royal Society Interface.

    I studien har tyska och ryska forskare undersökt förändringarna i engelskans ordförråd jämfört med franska, italienska, ryska, spanska och tyska. Forskarna har genom Google Books samlat in material från 500 års tid.

    Slutsatsen är att förändringar i språket i regel går långsamt. Tre fjärdedelar av ordförrådet har hållit sig oförändrat i fem sekel. När det gäller ordklasser som konjunktioner, prepositioner och artiklar är förändringar ytterst sällsynta. Däremot händer det mer med substantiv, verb och adjektiv – och det kan också gå snabbt.

    Ett nytt ord kan etablera sig redan inom loppet av något år. Faktorer som kan skynda på språkutvecklingen är dramatiska händelser som krig, revolutioner och katastrofer. I samband med stora händelser tar sig ett stort antal nya ord in i språket. När krisen är över minskar takten.

    Studien visar också att brittisk och amerikansk engelska blir allt mer lika varandra. Fram till 1950-talet gick de två varieteterna isär – men den amerikanska populärkulturens inflytande och utvecklingen av nya medier tros ligga bakom den rådande utvecklingen där gapet mellan brittisk och amerikansk engelska minskar.

    Anders

    0 kommentarer
  • Även när människan sover är hjärnan aktiv – tillräckligt aktiv för att kunna klassificera olika typer av ord. Det visar en studie som genomförts av franska och brittiska forskare. Resultaten är publicerade i tidskriften Current Biology.

    Sömn innebär inte att hjärnan tar någon fullständig tupplur. När människan sover fortsätter hjärnan att sortera händelser och att reagera på lämpliga sätt. Det förklarar till exempel varför en sovande person reagerar starkare på det egna namnet än när främmande namn uttalas i samma ljudstyrka.

    För att hjärnan ska arbeta vidare när människan sover krävs enligt forskargruppen att uppgifterna har utvecklats till automatiska processer. För att testa detta lät de deltagarna först i vaket tillstånd att klassificera ord som antingen djur eller som föremål. När det handlade om ett djur tryckte de på en knapp med högra handen, och när det gällde ett föremål använde försökspersonerna i stället den vänstra handen för knapptryckningen.

    Därefter flyttades deltagarna till ett mörkt rum. De fick sätta sig i bekväma fåtöljer och uppmanades att sluta ögonen. Samtidigt fortsatte de att klassificera ord som djur eller föremål med hjälp av knapptryckningar.

    Efter att deltagarna somnat fick de höra helt nya ord. Även här gällde det att klassificera dem som djur eller föremål. Det fortsatte de sovande försökspersonerna att göra med stor träffsäkerhet – men i lägre tempo än i vaket tillstånd. Förklaringen är enligt forskarna att automatiska processer kan utföras utan att den som gör dem är medveten om det.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Plugga glosor och ta sedan en tupplur. Då är förutsättningarna för att de nya orden ska fastna som bäst. Det hävdar schweiziska forskare i en artikel publicerad i tidskriften Cerebral Cortex.

    Att kunna lära sig ett främmande språk i sömnen står säkert högt på många önskelistor. Enligt en schweizisk forskarstudie kan inlärningen få en skjuts under sömnen – men grovjobbet måste göras i vaket tillstånd.

    Forskarna lät 60 tysktalande studenter lära sig ett knippe nederländska ord. Ingen av studenterna var bekant med nederländska sedan tidigare. Efter att ha studerat glosorna en stund fick halva gruppen gå och lägga sig för natten, medan den andra halvan fick stanna uppe och lyssna på de nederländska orden. Den grupp som fick sova fick samtidigt lyssna till inspelningen av de nederländska orden.

    Fyra timmar senare fick samtliga genomgå ett test. De nederländska glosorna hade fastnat betydligt bättre hos den grupp som fick sova än den grupp som tvingades att hålla sig vaken.

    Att de studenter som varit vakna gjorde sämre ifrån sig hade enligt forskarna inget att göra med sömnbrist eller liknande. De sovande deltagarna visade nämligen betydligt högre aktivitet i ett område i hjärnans parietallob där språk behandlas. Därför anser forskarna att de har bevisat att sömn faktiskt kan underlätta inlärningen av främmande språk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Inte sällan förknippas artister med en viss geografisk plats. Särskilt vanligt är det kanske inom hiphop. Under hösten utkommer biografier om tre svenska rappare – och för samtliga spelar platsen en avgörande roll som identitetsmarkör. Fenomenet kallas platsism.

    I The Latin Kings rappade Douglas ”Dogge Doggelito” León om norra Botkyrka i allmänhet och Alby i synnerhet. När Ken Rings stjärna stod som lägst på himlen sålde han sina skivor i servicebutiker i Hässelby gård. Och Ison Glasgow (bilden) i duon Ison & Fille är intimt förknippad med Bredäng. Nyligen diskuterades i Sveriges Radio de tre rapparnas platsism, platsens betydelse för deras identitet och skapande.

    Inom hiphop talas det ofta om orten och ortare i stället för förorten och förortsbor. Orten är i sin tur ofta kopplad till platsism. I Svenska Dagbladet ger Ove Sernhede, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, följande beskrivning av begreppet:

    Segregationen föder en platsism som innebär att platsen där du bor blivit alltmer avgörande som markör för vem du är. Den som är hänvisad till en stigmatiserad adress är stämplad som förlorare innan korten ens är synade. Många uppfattar sig själva som instängda i den egna förorten, utan utbildning, utan framtid och utan hopp. Den frustration detta leder till späds på av diskriminering, av det man uppfattar som polistrakasserier och en av vrede infärgad sorg över att se hur föräldrarna behandlas.

    Platsism är belagt i svenskan sedan 2008. Enligt en recension i tidskriften Kommunal ekonomi och politik har ordet introducerats av forskaren Adiam Tedros:

    Adiam Tedros introducerar begreppet ”platsism” för den diskurs som konstruerar ett politiskt problem med utgångspunkt i den plats på vilken problemet manifesteras, snarare än till andra strukturella och individuella faktorer.

    Anders

    Foto: Casia Bromberg/Brombergs förlag

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg