Prenumerera på bloggen
  • När det skrivs om ost föregås substantivet ofta av ord som riven, smält och philadelphia. Inte helt oväntat förekommer bland annat mozzarella, parmesan och tomat i sällskap med ost. Efter Putins är ord som talesman, Ryssland och regim vanliga. Semantiskt lika Saudiarabien är Iran, Kuwait, diktaturen och militärt samarbete. Och när det skrivs om Språktidningen syns ofta Språkrådet, könsneutralt och substantivet i samma mening.

    Genom att analysera enorma mängder text – hundratusentals nätpublicerade dokument om dagen – har företaget Gavagai utvecklat analysmetoder som visar i vilka sammanhang ord förekommer. Sådana sammanhang kan, som grundaren Jussi Karlgren skriver i Språktidningen 6/2014, exempelvis avslöja vem som får folkets röst i Melodifestivalen eller förutsäga svängningar i den politiska opinionen.

    Nu har Gavagai släppt en gratistjänst som kallas Living lexicon. På svenska, engelska, tyska, franska, portugisiska, danska, norska, finska och arabiska kan du själv söka i den ständigt uppdaterade textdatabasen för att se vilka ordsamband som förekommer just nu.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När vi ser ett bekant ord ser vi det som en bild – och inte som en samling bokstäver vars betydelse måste pusslas ihop. Hjärnan reagerar nämligen på hela ord och inte bara på delar. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i Journal of Neuroscience.

    I hjärnan finns neuroner som lagrar information om hur ett ord ser ut. Varje bekant ord behandlas som en helhet och inte bokstav för bokstav. Varje sådant ord kan i sin tur ses som en bild. Så förklarar forskare vid universitetet i Georgetown hur människan läser och associerar.

    De 25 deltagarna i studien fick lära sig 150 nonsensord – bokstavskombinationer utan betydelse. Deltagarna uppmanades dock att på egen hand ge orden betydelser.

    I inledningen av testet såg deltagarna nonsensorden som samlingar av bokstäver utan innebörd. Sedan de gett orden egna betydelser reagerade hjärnan annorlunda. Då betraktades de på samma sätt som ”riktiga” ord och inte som rappakalja.

    Det här innebär enligt forskarna att vi inte känner igen ord genom att stava oss igenom dem eller att koppla ihop flera olika delar till en helhet. I stället hävdar de att hjärnan minns en bild av varje ord. För varje känd bokstavskombination som utgör ett ord finns alltså en bild.

    Undersökningen utfördes med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Twitter har Språkrådet sedan länge en finfin språkrådgivning i kortformat. Nu öppnar namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen en motsvarande tjänst på Twitter. Där går det nu att ställa frågor om personnamn, ortnamn och andra typer av namn. Forskarna är superkunniga och har stora arkiv att söka i, så fråga på!

    Anders

    0 kommentarer
  • Vad är det egentligen vi gör när vi använder en pekskärm? Sveper eller kanske drar med fingrarna? Eller svajpar?

    Länge räckte det med att trycka och knappa på mobiltelefoner. Pekskärmens intåg har de senaste åren skapat ett behov av nya rörelser. Redan 2012 efterlyste Eva Wieselgren i Göteborgs-Posten ett nytt verb för just denna företeelse:

    Språket hänger fortfarande inte riktigt med. Vad gör vi på svenska när vi klickar med fingret? Pekar? Knackar? Petar? Duttar? Trycker? Och ibland måste vi svajpa, för dra går väl inte an.

    Svajpa, inlånat från engelskans swipe, har blivit allt vanligare i svenskan. Egentligen finns ordet redan i svenskan. Svepa och swipe är nämligen ett gemensamt germanskt ord med grundbetydelsen ’hastigt fara fram, slå till’. På färöiska, isländska och norska heter det exempelvis sveipa, på danska svøba och på tyska schweifen.

    Det som egentligen lånats in till svenskan är uttalet – och möjligen en föreställning om att swipe på något sätt skulle vara mer tidsenligt eller träffsäkert. I anslutning till en artikel i Feber diskuterar läsare för- och nackdelar med svepa och svajpa. En skribent hävdar att den ”dog lite inombords” efter att ha sett svajpa medan en annan föredrar det framför svepa.

    I Norrköpings Tidningar används verbet svajpa i ett julklappsrim:

    Svischar, svajpar och ringer / Med denna fixar du allt med ett finger.

    I Sydöstran intervjuas Peter Anderberg, forskare i hälsoteknik vid Blekinge tekniska högskola, om hur mobiltelefoner kan anpassas till olika åldersgrupper. Han tror inte att telefoner med knappar är någon lösning för framtiden:

    Generationen som växte upp med smartphones kommer att använda dessa telefoner längre fram. Om barnbarnet sitter med en smartphone känns det kanske inte så häftigt att sitta med en mobil med stora knappar. Den generation som är van att ”svajpa”, föra fingret över en pekskärm, kan också har svårt att övergå till knappar, säger han.

    Hur det blir med svajpas framtid i svenskan återstår att se. Svepa är åtminstone belagt sedan 1300-talet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Lönar det sig verkligen att lära sig ett främmande språk? Den frågan ställdes nyligen i poddsändningen Freakonomics. Svaret som lyssnarna fick var att det knappast var värt besväret. För en amerikan med en årslön på runt 275 000 kronor ger det där extra språket bara ett tillskott på 5 000 i lönekuvertet. För den som pluggat på college är det tveksamt om investeringen betalar sig.

    Men The Economist har med samma utgångspunkt räknat lite annorlunda. Slutsatsen är att språk lönar sig åtminstone hyggligt. Och det som lönar sig allra mest är – åtminstone för en amerikan – att lära sig tyska.

    Den amerikan som talar ett främmande språk kan i snitt räkna med en 2 procent högre lön än de kollegor som bara talar ett språk. Spanska ger 1,5 procent, franska 2,3 procent och tyska 3,8 procent.

    Bakom skillnaderna finns två huvudförklaringar. Dels är det betydligt fler som talar spanska än tyska, dels talas tyska i några av världens starkaste marknadsekonomier.

    Med sparräntan inräknad kan den som läser tyska under ett fyrtioårigt yrkesliv håva in närmare 1,2 miljoner kronor extra. Franskan ger omkring 700 000 kronor och spanskan 470 000 kronor.

    Vidare skriver The Economist att världens starkaste ekonomier – med undantag för oljeproducerande stater – är länder där det talas flera språk. Sådana exempel är Luxemburg, Schweiz och Singapore. I topp återfinns också de skandinaviska länderna, vilket enligt The Economist skulle kunna bero på att många invånare talar god engelska.

    I Språktidningen 8/2012 berättar Ingela Bel Habib hur Sverige varje år går miste om miljardintäkter på grund av att de språkkunskaper som finns i landet inte utnyttjas till fullo. Ett av fem svenska företag uppger att de förlorar utlandsaffärer just på grund av språkförbistring.

    Ännu värre är det sannolikt i Storbritannien. En studie visar enligt The Economist att landet årligen får klara sig utan exportintäkter på 735 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,5 procent av bruttonationalprodukten. Skälet är även här bristande språkkunskaper.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • En formell mejladress får inte bara meritförteckningen att bli läst – den ges också högre betyg än när samma meritförteckning skickats från en informell mejladress. En högre grad av formalitet gör att den jobbsökande betraktas som en lämpligare kandidat. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking.

    Viktigare än typsnittet och lika avgörande som stavfel. Så betydelsefull är mejladressen i samband med jobbansökningar. Bakom rankningen står professionella rekryterare som fått utvärdera fiktiva ansökningar med de sökandes lämplighet i åtanke.

    Mejladresser med påhittade, gulliga eller humoristiska inslag klassades i regel som mindre lämpliga. Rekryterarna gav därefter meritförteckningarna låga betyg. När identiska meritförteckningar skickades från lämpliga mejladresser fick de däremot höga betyg.

    Olämpliga mejladresser har inte bara informell karaktär. De innehåller också onödiga skiljetecken, siffror och understreck. I testet betraktades luv_u_sanne@hotmail.com som en olämplig mejladress medan sannejong@hotmail.com ansågs vara tillräckligt seriös.

    Inför studien trodde forskarna att stavfel skulle avskräcka rekryterarna mer än informella mejladresser. Så var dock inte fallet. Adresserna drog ner kandidaternas betyg lika mycket som stavfelen.

    Valet av mejladress hade också större betydelse än valet av typsnitt. Den som vill vara på den säkra sidan väljer exempelvis Arial, som är lätt att läsa på skärm, i stället för Times New Roman.

    Tidigare forskning visar att personer med narcissistiska drag ofta har självförhärligande mejladresser. Formella adresser signalerar i stället ödmjukhet och ärlighet. Detta första intryck kan alltså avgöra om en rekryterare slänger ansökan i papperskorgen eller blir nyfiken på den som skrivit.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • På den kanadensiska prärien kan det bli dyrt att svära eller skrika. Nyligen klubbade kommunpolitikerna i Taber i Alberta ett förbud mot svordomar och gapande. Straffet för den som inte kan låta bli är 150 dollar, vilket motsvarar knappt 1 100 kronor.

    Taber har blivit känd som huvudstaden i Kanadas majsbälte. Men ett majoritetsbeslut i kommunen gör att Taber nu når en annan typ av berömmelse. I den lokala ordningsstadgan införs förbud mot att skrika och mot att svära på allmän plats, rapporterar The Taber Times.

    Den som för första gången skriker eller svär offentligt får böta 150 dollar, vilket motsvarar närmare 1 100 kronor. Syftet med straffet är att få ordning på Taberborna. Samtidigt infördes också förbud bland annat mot att spotta på allmän plats, att klottra, att kissa på allmän plats, att slåss och att föra oväsen.

    Det är dock inte säkert att Taber med detta blir svordomsfritt. Kritiker hävdar att förbuden bland annat mot att svära och att skrika strider mot grundlagen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När kalven är nära kommunicerar kon med ett lågfrekvent ljud. När den är utom synhåll används i stället ett högfrekvent ljud. Kalvarna själva har unika läten när de är hungriga och det blivit dags att kalla på mamman. Det visar en brittisk studie publicerad i tidskriften Applied Animal Behaviour Science.

    Efter tio månader på en brittisk gård kan en forskargrupp nu konstatera att kor använder många olika typer av läten. Det brölas, råmas och muas i hagen – men inte slumpartat. Med hjälp av en stor mängd inspelade läten har forskarna kommit fram till att kokommunikation är något ganska avancerat.

    Kornas sätt att kalla på sina kalvar förändrades med tiden. Under den första månaden använde korna lågfrekventa ljud för att kommunicera med kalvarna. Dessa ljud skapades med munnen helt eller delvis stängd.

    Men om kalven inte var i närheten användes i stället ett högfrekvent ljud. Om den dessutom var utom synhåll för kon steg frekvensen i lätet ytterligare.

    Varje kalv hade ett unikt läte. Ett särskilt ljud användes när de var hungriga och kallade på mamman. Detta läte tjänade som ett slags påminnelse om att det blivit dags för mat.

    På sikt hoppas forskarna kunna nå en djupare förståelse av de olika lätena. De är övertygade om att de är så sofistikerade att det bara genom att lyssna på korna skulle vara möjligt att utläsa hur de trivs i sin miljö.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Dugnad talas det ofta om i Norge. Den som ägnar sig åt dugnad arbetar frivilligt, oavlönat och ideellt. Ordet har tagit sig över gränsen och syns allt oftare i svenskan.

    I Sverige har allt fler föreningar börjat kalla oavlönat volontärarbete för dugnad. En sådan förening är Svenska turistföreningen, STF. I ett mejl till Språktidningen skriver Göran Forsell att ordet beskriver ”arbete på de anläggningar som STF som förening äger, framförallt längs vandringsleder i den svenska fjällvärlden, exvis Kungsleden.” Han skriver vidare att ordet också förekommer i sammansättningar som dugnadsarbete, dugnadsuppdrag och dugnadsledare.

    Svenska Dagbladet berättade 2012 om Glomfjord, en annorlunda norsk skidort. Dugnad är viktigt för att hålla anläggningen vid liv:

    Men runt Glomfjord är naturen desto mer spännande. Här breder Salten ut sig, ett område med spektakulära fjälltoppar som ger Glomfjords 1 200 invånare en skidterräng som resten av landet bara kan drömma om. Fortsätter man hundra meter från rondellen kommer man till skidlift som drivs ”på dugnad”. Dugnad innebär att ingen av de som arbetar med liften får lön eller annan form av ersättning för sin insats. Det handlar om äkta skidglädje.

    I Södermanlands Nyheter efterlyser en insändarskribent mer dugnad i Nyköping:

    I Norge har man sedan många år en företeelse som man kallar ”dugnad”. Någon motsvarighet har hittills inte funnits här i Sverige – och det är synd! Vad det handlar om är att de anställda i ett företag eller medlemmarna i en förening själva är beredda att ta egna initiativ när andra resurser tryter. Man samlas på ledig tid och målar, städar och fräschar upp. Helt utan ersättning, Fastighetsägaren står för materialet. Erfarenheterna från Norge är häpnadsväckande: Man får en trevligare arbetsplats/samlingslokal/skola och lär känna varandra under otvungna former. Dessutom blir det mycket billigare än om jobbet skall utföras av proffs.

    Dugnad är ett substantiv med fornnordiska rötter. Det förekommer även i isländska. Dugnaður betyder ’förmåga, driftighet, kompetens, effektivitet’.

    ”Det vore trevligt att låna in det som svenskt nyord”, skriver Göran Forsell. Det ser ut som att en sådan utveckling är på gång.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Selfiepinne är 2014 års nyord. Näst populärast är åsiktskorridor medan cisperson och mobilzombie delar på bronsmedaljen. Så slutar Språktidningens nätomröstning om läsarnas favoritfärskingar.

    Kanske var selfiepinne det nyord som bäst speglade det gångna året. Det fick 11 procent av rösterna mot 7 procent för tvåan åsiktskorridor och 6 procent för treorna cisperson och mobilzombie. På femte plats hamnade två nykomlingar från fotbollens värld, frisparkssprej och parkera bussen, tillsammans med attefallshus.

    Värt att notera är att många av de 40 orden i Språktidningens och Språkrådets nyordslista inte fick en enda röst.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg