Prenumerera på bloggen
  • Talare av flera dialekter kan ha samma kognitiva fördelar som talare av flera språk. Det är ett argument för att barn inte ska uppmanas att sluta tala dialekt. Det visar en studie utförd av brittiska och cypriotiska forskare publicerad i tidskriften Cognition.

    Skillnaderna mellan fastlandsgrekiska och den grekiska som talas på Cypern är inte större än att talarna utan större svårigheter kan förstå varandra. Cypriotiskan innehåller fler lånord från arabiska och turkiska. Den innehåller också fler klassiska grekiska ord än den moderna fastlandsgrekiskan. Skillnaderna går tillbaka åtminstone till 1200-talet då Cypern, Kreta och Pontus vid Svarta havet isolerades från Grekland.

    När forskare tidigare har studerat fördelar med flerspråkighet har de främst ägnat sig åt språk som har betydligt mindre gemensamt med varandra än fastlandsgrekiska och cypriotiska. Nu har alltså ett forskarlag hittat samma kognitiva fördelar hos personer som behärskar två olika dialekter.

    I studien deltog 136 personer. Vissa var flerspråkiga, en annan grupp var enspråkig och en tredje grupp talade både fastlandsgrekiska och cypriotiska.

    Forskarnas slutsats är att hoppen mellan olika dialekter stimulerar hjärnan på samma sätt som hoppen mellan olika språk. Bägge grupperna hade till exempel vassare minnesförmåga än enspråkiga barn. Därför bör omvärlden enligt forskarna även se positivt på personer som talar flera dialekter.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Sju av tio tvååringar med normal språkutveckling fungerar utmärkt i lek med andra barn. Men av de språksvaga tvååringarna är det bara var nionde som klarar sig lika bra. Barn med mindre goda språkfärdigheter löper alltså stor risk att redan tidigt i livet hamna utanför gemenskapen.

    Bakom studien står doktoranden Elisabeth Brekke Stangeland vid Lesesenteret på Universitetet i Stavanger. Den presenterades vid universitetets årliga forskningskonferens. I underlaget ingår drygt tusen norska barn som testats vid 33 respektive 57 månaders ålder.

    Elisabeth Brekke Stangelands slutsats är att normal språkutveckling är viktig för att barn ska kunna leka med andra. Hela 70 procent av tvååringarna klarar detta utan problem. Därmed tar de också viktiga steg mot att skaffa sig social kompetens.

    Bland barnen med svaga språkfärdigheter – i det här fallet den tiondel vars färdigheter rankas som de minst utvecklade – är det däremot bara 11 procent som accepteras fullt ut av lekkamraterna. Många av dessa barn hamnar alltså utanför eftersom jämnåriga inte längre betraktar dem som potentiella lekkamrater. I stället vänder sig de språksvaga barnen ofta till vuxna. Där går de miste om viktig social kompetens som de bara kan skaffa sig genom att umgås med jämnåriga.

    I leken är hög språklig kompetens ofta nödvändig. Enligt Elisabeth Brekke Stangeland får språksvaga barn snabbt passiva roller utan större betydelse. Nästa steg är att de helt räknas bort ur leken. Visserligen söker sig dessa barn ofta till vuxna i stället, men av dem får de inte samma språkliga stimulans.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När öresvin hjälps åt att lösa problem blir deras läten mycket intensiva. Amerikanska forskare anser att det är uppenbart att kommunikationen bidrar till problemlösningen. De tror alltså att de ”berättar” för varandra hur de ska göra.

    Öresvin är den delfinart som är vanligast i djurparker. Det har lett till att det är den art som de flesta studierna utförs på. Språktidningen har tidigare berättar om hur öresvin känner igen varandras signaturljud i över tjugo år, hur de ropar efter närstående djur och hur de tjuter av glädje när det vankas fisk.

    Öresvin på ett delfinarium i Florida, USA, ställdes av forskare inför ett knepigt problem. Det gällde att i samma ögonblick dra i två rep för att få en behållare med mat att öppnas. Sex öresvin deltog i försöket.

    Ett par glänste och lyckades gång på gång öppna behållaren på en halv minut. En delfin kunde på egen hand lösa problemet, men det gick då betydligt långsammare.

    När två av delfinerna samarbetade gav de ständigt ifrån sig läten. Forskarna kunde slå fast att det handlade om läten med anledning av gåtan de försökte lösa. En rimlig slutsats är enligt forskarna att öresvin helt enkelt har läten som gör det möjligt för dem att utbyta information med varandra.

    Nästa gåta är att förstå vad öresvinen faktiskt säger till varandra. Steget därefter är många forskares dröm – att faktiskt kunna kommunicera med delfiner på delfiners språk. Men det är nog något som i dagsläget ligger långt in i framtiden.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Animal Cognition.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det som är överväldigande är ’väldigt, imponerande’. Borde i så fall inte motsatsen vara underväldigande? På nätet finns det flera som efterlyser just detta ord – och andra som använder det. Det går dock att ifrågasätta om ordbildningen är lyckad.

    Verbet överväldiga är belagt i svenskan sedan 1547. Ursprunget går tillbaka till lågtyskans overweldigen. Väldig (’mycket stor’) är i sin tur bildat till substantivet välde (’stark centralmakt; styre; imperium’).

    Underväldigad används ibland som motsats till överväldigad. Ett ord med denna betydelse har efterlysts i forumet Familjeliv:

    Jag saknar ordet ”underväldigad” i svenska språket när man vill beteckna något man är, milt uttryckt, måttligt imponerad över.

    Det har också efterlysts i Arbetarbladet:

    Ett av de ord som svenska språket är i behov av är ”underväldigad”, motsatsen till överväldigad. Underväldigad sammanfattar vad jag kände för Paris som stad när jag besökte.

    Och ordet förekommer som sagt då och då i mindre formell svenska. Så här rapporterar Svenska Fans om ett möte mellan Malmö FF och Real Madrid i fotbollens Champions league:

    Visst kan man ana att spanjorerna har några växlar till att peta in men jag är underväldigad hittills. Lite skarpare kontringar och vind i seglen så fan....visst kan det gå att utjämna.

    I Svenska Dagbladet dyker ordet upp i en artikel om modeveckan i Paris:

    Det är också därför det är intressant att medan pressen verkade något underväldigad av Slimanes Saint Laurent-kollektion var inköparna från de viktigaste lyxvaruhusen i världen lyriska. Det ställer en viktig fråga: Hur viktig är egentligen den fria modepressen i dag?

    Ordbildningen underväldigad går att ifrågasätta. Den kan tyckas motsägelsefull lite på samma sätt som jätteliten även om ordbildningsmönstret inte är detsamma. Nu är nog detta ett övergående bekymmer. Ordbildningen till trots tycks de flesta omedelbart förstå betydelsen av underväldigad – nämligen ’besviken efter att ha haft stora förväntningar på något’.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Franska är det språk som gör svenska singlar lite extra knäsvaga. Men nästan lika sexigt är det med svenska och italienska. Det visar en undersökning utförd bland dejtningssajten Mötesplatsens medlemmar.

    Länge har franska förknippats med romantik. Denna lyster tycks inte heller ha försvunnit. När 3 329 av Mötesplatsens medlemmar fick ranka de sexigaste språken valde 22 procent franska.

    Av de nio alternativen blev svenska tvåa med 21 procent och italienska trea med 20 procent. Därefter följde norska (16 procent), spanska (9 procent), engelska (7 procent), ryska (3 procent), arabiska (2 procent) och kinesiska (1 procent).

    Män och kvinnor har inte riktigt samma uppfattning om vilka språk som är mest attraktiva. Bland kvinnorna får italienska 29 procent, franska 26 procent och svenska 17 procent. Bland männen toppar svenska med 23 procent följt av norska med 21 procent och franska med 19 procent.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ska Alexander Erik Hubertus Bertil vända trenden för namnet Alexander? När prins Carl Philip och prinsessan Sofia valde tilltalsnamn föll valet på ett namn på nedgång, men som ändå tillhör landets vanligaste.

    Under 2015 dalade Alexander till elfte plats över tilltalsnamn för nyfödda svenska pojkar. De senaste årtiondena har Alexander annars närmast prenumererat på en plats på tio i topp. Så sent som 2010 var det femma.

    Totalt handlar det om det tjugoåttonde vanligaste pojknamnet i Sverige. Men det är ett namn som – trots att det fortfarande är populärt – åtminstone tillfälligt passerat sin storhetstid. Om detta skvallrar inte minst den låga medelåldern. En genomsnittlig Alexander är bara 20 år gammal, betydligt yngre än den genomsnittliga mannen i Sverige.

    Alexander hade sin storhetstid under nittio- och nollnolltalen. Går det nu mot en ny vår? Nja, hittills är i alla fall trenden att de namn som ges till nya medlemmar av kungafamiljen minskar i popularitet åren direkt efteråt.

    Allt fler föräldrar ger sina barn namn som ingen annan bär. När namnet i allt högre utsträckning ska återspegla barnets unika egenskaper är det förmodligen en hel del föräldrar som skulle se det som ett tecken på bristande fantasi att ge sitt barn samma namn som en nykomling i kungafamiljen. I en tid då namn allt oftare betraktas som varumärken är det svårt att tävla mot någon som kan sätta prins eller prinsessa framför namnet.

    I Sverige finns 77 817 män som heter Alexander, varav 35 757 har det som tilltalsnamn. Erik bärs av 300 148 män, varav 59 267 har det som tilltalsnamn. Antalet Bertil är också ganska högt – totalt 62 108 män, där 12 345 har det som tilltalsnamn.

    Annat är det med Hubertus. Hade valet fallit på Hubertus som tilltalsnamn hade förväxlingsrisken i lekparken blivit minimal. I Sverige finns 195 Hubertus, men det är bara 19 som har det som tilltalsnamn.

    Alexander har grekiskt ursprung, men har sannolikt hittat till Sverige genom tyskan. Det är bildat till verbet αλεξω (alexo) som betyder ’försvara, hjälpa’ och ανηρ (aner) som betyder ’man, människa’.

    Erik är ett nordiskt namn som tros betyda ’den synnerligen mäktige’. Hubertus har tyskt ursprung. Det är bildat till fornhögtyskans hugu (’tanke’) – jämför svenskans håg – och beraht (’ljus, lysande’). Bertil är en tysk smekform till Berthold, där hold betyder ’huld, trofast’.

    Anders

    Foto: Kungahuset

    0 kommentarer
  • Skrota begreppet våldtäkt och ersätt det i lagboken med sexuellt övergrepp. Det kommer regeringens utredare Mari Hedenborg enligt TT att föreslå i höst. Anledningen är att hon anser att våldtäkt är missvisande.

    Våldtäkt är tveklöst ett av svenskans mest laddade ord. Det är inte så underligt eftersom våldtäkt allmänt anses vara ett av de allvarligaste brotten som en människa kan begå.

    Ordet våldtäkt är belagt i svenskan sedan tidigt 1400-tal. Laddningen märks inte minst när våldtäkt används i överförd betydelse. Den som till exempel talar om en känslomässig våldtäkt löper en risk att få kritik för ordvalet – det övergrepp som en våldtäkt innebär uppfattas av så många som så grovt att det är direkt olämpligt att tala om våldtäkt i något annat sammanhang.

    Svenska Akademiens ordlista definierar våldtäkt som ’brottet att våldta ngn’. I brottsbalken står det så här om brottet våldtäkt:

    Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.

    Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation.

    En våldtäkt behöver alltså inte innebära fysiskt våld. Inte heller är det nödvändigt att förövaren ska ha tilltvingat sig samlag för att det ska röra sig om en våldtäkt. Och det är därför regeringens utredare Mari Hedenborg vill slopa begreppet våldtäkt. I stället vill hon ersätta det med sexuellt övergrepp. Hon säger till TT att hon anser att våldtäkt ofta är missvisande:

    Våldtäkt är ett begrepp som är missvisande eftersom det är ett fåtal fall där det faktiskt är frågan om fysiskt våld, säger hon.

    I dag används sexuella övergrepp som ett slags samlingsnamn för olika brott med sexuella förtecken. I lagens mening är våldtäkt och grov våldtäkt de allvarligaste sexualbrotten. Brott som sexuellt tvång och sexuellt ofredande har lägre straffvärde.

    Ett problem är enligt Mari Hedenborg att det finns många offer som inte tror att de blivit utsatta för en våldtäkt eftersom det inte förekommit något fysiskt våld. Det anser hon i sig vara ett resultat av att begreppet våldtäkt breddats.

    Mari Hedenborgs resonemang är logiskt. Men frågan är om hon som utredare borde ta hänsyn till att våldtäkt i dag för många betraktas som något betydligt mer klandervärt än sexuellt övergrepp – trots att det kan handla om samma sak. Ett skäl till beslutet att rubricera fler brott som våldtäkt understryker brottens allvarliga natur. Ett sexuellt övergrepp behöver inte vara mindre allvarligt, men som brottsrubricering låter det nog i mångas öron mindre allvarligt.

    Om syftet med begreppet våldtäkt är just att beskriva ett mycket grovt brott kan det vara olämpligt att byta ut det. Sexuellt övergrepp har inte samma tyngd när det används som en stämpel. Men om det kan få fler brottsoffer att anmäla är det förstås en uppenbar fördel.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som missade årets Språkforum eller vill se om något av föredragen får nu en ny chans. Med början i morgon onsdag sänder UR samtliga föreläsningar i Kunskapskanalen. Föreläsningarna kommer också att läggas ut på UR Play efter sändning.

    Här är sändningstiderna:

    Onsdag 20 april 14.00 Konsten att kommatera
    Siv Strömquist, docent i nordiska språk och författare till Skiljeteckensboken, tipsar om hur skiljetecken hjälper till att göra texter överskådliga och begripliga. (Repris söndag 1 maj 9.00)

    Onsdag 20 april 14.30 Smeknamnens hemlighet
    Hur kommer smeknamn till? Tomas Riad, professor i nordiska språk, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. (Repris söndag 24 april 14.25 och söndag 1 maj 9.30)

    Onsdag 20 april 15.00 Så blir det rätt i spalterna
    Vitryssland eller Belarus? IS eller Daish? Språkvårdaren Ingrid Fredriksson diskuterar aktuella språkfrågor i svenska medier med Anders Svensson, redaktör för Språktidningen. (Repris söndag 1 maj 10.35)

    Onsdag 20 april 15.30 Hantverket bakom en succé
    David Lagercrantz är författaren bakom ”Jag är Zlatan” och den fjärde boken i Millenniumserien. Här avslöjar han hantverket och författarknepen som ligger bakom en bästsäljare. (Repris tisdag 26 april 16.20 och söndag 1 maj 11.30)

    Onsdag 20 april 16.05 Språkvård i praktiken
    En språkpanel diskuterar språkvård i praktiken. Med Henrik Nilsson från Terminologicentrum, Ingrid Fredriksson från Sydsvenskan och Lena Lind Palicki från Språkrådet. (Repris söndag 1 maj 12.40)

    Torsdag 21 april 14.00 Språkvirtuosen Bellman
    Vad har Carl Michael Bellman haft för betydelse för det svenska språket? Catharina Grünbaum, språkvårdare och styrelsemedlem i Bellmansällskapet, berättar, talar och sjunger. (Repris söndag 1 maj 10.00)

    Torsdag 21 april 14.35 Språklig mångfald i Sverige
    Lingvisten Mikael Parkvall står bakom en unik kartläggning av språk som talas i Sverige. Här skildrar han dagens språksituation i Sverige. (Repris söndag 1 maj 11.05)

    Torsdag 21 april 15.00 Svenska nyord i tiden
    Ogooglebar – är det ett nytt ord i svenskan? Språkvårdaren Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa och presenterar några av svenskans fräschaste färskingar. (Repris söndag 1 maj 12.05)

    0 kommentarer
  • På nätet kämpar medier för att kunna ta betalt av läsarna. Olika typer av betalväggar och abonnemang har funnits länge. En metod som spås bli allt vanligare är mikrobetalningen.

    Utvecklingen på den svenska mediemarknaden kan ibland framstå som lätt motsägelsefull. Många mediehus har alltjämt sina största intäkter från tryckta tidningar. Men både upplagorna och annonsintäkterna dalar. Dagen då det inte längre är lönsamt att ge ut den tryckta tidningen närmar sig för vissa – och då är frågan vad som återstår. På nätet växer visserligen både antalet läsare och annonsintäkterna, men de mediehus som faktiskt tjänar pengar på nätet är inte många. Intäkterna från nätet ökar helt enkelt inte lika snabbt som intäkterna från tryckta tidningar minskar. Reaktionen på denna utveckling har inte sällan varit att på olika sätt minska kostnaderna för den tryckta tidningen och att i stället satsa på nätet. Inom branschen går detta stålbad ofta under namnet den digitala omställningen.

    En betalningsmetod som det talas allt mer om är mikrobetalningen. Här köper inte användaren ett abonnemang eller ett visst antal artiklar. I stället kan den betala för artiklar styckvis.

    Journalisten berättar om hur norska Fædrelandsvennen var först i landet med mikrobetalningar. Fler norska tidningar väntas följa efter:

    Även Stavanger Aftenblad, som även den ägs av Schibsted, har planer på att införa mikrobetalning. Schibsted testar en variant av mikrobetalning som ska bli klar denna vecka, enligt Roger Lian som är chef för Digitala intäkter och innovation på Schibsted. Hur mycket artiklarna kommer att kosta är ännu inte klart.

    En mikrobetalning behöver inte gälla just journalistik. Även appar och andra digitala tjänster som kostar några kronor köps ofta genom mikrobetalning. Syftet med de små beloppen är att skapa förutsättningar för många spontanköp. Metoden skulle inte fungera med fakturor eftersom hanteringskostnaderna skulle bli högre än intäkterna för varje köp.

    I Breakit säger Alexander Bard att mikrobetalningar snart kommer att slå igenom på bred front:

    Den stora revolutionen som står runt hörnet är mikrobetalningar. Det blir lättare och lättare att överföra små summor, som känns mindre i plånboken.

    Det finns inget vedertaget tak för mikrobetalningar. Hos Paypal går gränsen vid 4 dollar.

    På engelska talas det om micropayment.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En mutation i en gen kan vara orsaken till stamning. Forskare kan nu genom experiment på möss visa att samma mutation utlöser ett beteende som liknar stamning. Studien är publicerad i tidskriften Current Biology.

    Att stamning har neurobiologiska orsaker är något som forskarvärlden i dag ställer sig bakom. Länge troddes stamning vara ett resultat av nervositet. Forskning har dock visat att stamning kan gå i arv.

    Sedan tidigare har en mutation i en gen kopplats till stamning. Ett amerikanskt forskarlag anser att denna gen, som kallas Gnptab, har liknande funktioner även hos möss. Mutationen får möss att göra längre pauser i sina läten än möss som inte har mutationen.

    Möss har ett komplicerat system av högfrekventa läten. Ungar ger bland annat ifrån sig ljud om de separeras från mamman, om de möter andra möss och om de upplever smärta.

    Forskarna tog fram en algoritm för att kunna analysera pauser i mössens läten. Möss som hade mutationen gjorde inte bara längre pauser. De upprepade dessutom samma läten i större utsträckning.

    Därefter tillämpades samma algoritm på människor. Personer som stammade visade upp samma mönster som hos möss med en mutation i Gnptab.

    Även om forskarna tror sig ha hittat den gen som har en nyckelroll vid stamning är alla frågor långt ifrån besvarade. Nästa steg är att kartlägga exakt vilken koppling genen har till människans talförmåga. Först därefter kan de nya rönen hjälpa till att lösa stamningens gåta.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg