Prenumerera på bloggen
  • Gifta par får inte ha olika efternamn. Det fastslår Japans högsta domstol. Det var kvinnor som hävdade att namnlagen bröt mot deras rättigheter som valde att inleda rättsprocessen, rapporterar The Japan Times.

    En lag med rötter i 1800-talet säger att ett gift par måste ha samma efternamn. För japanska kvinnor har det i praktiken inneburit att de blivit av med flicknamnet vid bröllopet. I hela 96 procent av äktenskapen väljer paret mannens efternamn.

    Aktivister tog saken till domstol med motiveringen att namnlagen stred mot grundlagen. Inför rätten hävdade de att lagen inskränkte rättigheter främst för kvinnor. De pekade på att även gifta kvinnor i informella sammanhang kan använda sig av flicknamnet, men att detta ofta ställer till problem.

    I opinionsmätningar har det varit jämnt mellan de olika sidorna. Regeringen har motsatt sig en förändring av lagen eftersom den anser att det gemensamma efternamnet bidrar till att göra familjebildningen starkare.

    Domstolen gick alltså på regeringens linje. Ordföranden Itsuro Terada sade enligt The Japan Times att traditionen med gemensamma efternamn var viktig att bevara eftersom den får personer att betrakta sig som en del av en familj.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Redan till sommaren ska 30 gator i Madrid få nya namn. Den vänsterkoalition som styr den spanska huvudstaden vill göra sig av med namn som har anknytning till diktatorn Francisco Francos regim. Det rapporterar El País.

    I våras tog en vänsterkoalition makten i Madrid. För första gången på 24 år tvingades därmed konservativa Partido popular bort från borgmästarposten i staden. Maktskiftet innebar också att en ny attityd till Francisco Francos diktatur fick majoritet.

    Ett tidigt förslag från koalitionen var att byta namn på gator med koppling till diktaturen – ett förslag som Partido popular motsatte sig. Men redan till sommaren ska 30 gator få nya namn. Gemensamt för de befintliga namnen är att de är kopplade till den period då Francisco Franco styrde Spanien.

    En av de gator som snart blir historia är Calle del General Yagüe, som är uppkallad efter generalen Juan Yagüe. Han var hjärnan bakom massakern i Badajoz, där tusentals avväpnade och civila avrättades. Ett annat kontroversiellt namn som försvinner är Calle de Caídos de la División Azul, en spansk division som stred på Tysklands sida under andra världskriget.

    Celia Mayer, en av vänsterpartiet Ahora Madrids företrädare i Madrid, säger i El País att namnbytena gör det möjligt att lyfta fram grupper som tidigare ignorerats vid namngivning:

    ”Kvinnorna, som har varit totalt osynliga på kartan. Yrken, ämbeten och arbeten som har bidragit till stadens rikedom, men som inte går att finna någonstans eftersom de inte erkänts. Personer, manliga och kvinnliga Madridbor på gatan, som har bidragit till att bygga denna stad. Och, framför allt, sammanslutningar och grannskap som har kämpat för offentlig service och som inte har fått erkännande.”

    Vilka de nya gatunamnen blir är inte klart.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Fössari är årets ord på Island 2015. Ordet röstades fram av allmänheten i public service-bolaget RÚV:s regi. Fössari (’fredagsöl, fredagsfest, fredagskänsla’) är en kortform för föstudagur (’fredag’) som de senaste åren blivit vanlig i ungdomsspråket. Ordet förekommer också flitigt i det som kallas tístlenska, alltså den isländska som används på mikrobloggen Twitter.

    Fössari är ett ord med flera betydelser. Gemensamt är att de olika betydelserna är kopplade till fredagen som början på en ledig helg. Fössari kan vara såväl känslan inför helgen som det festande som påbörjas efter jobbet eller skolan på eftermiddagen. Ordet är belagt sedan 2012.

    Mer sällsynt är att fössari används i betydelsen ’ljus öl’. Den betydelsen anknyter till flöskudagur (’flaskdag’), en annan vardaglig benämning på fredagen.

    Omröstningen arrangerades av RÚV. De tio kandidaterna togs fram av forskningsinstitutet Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum och studentföreningen Mímir. Kriterierna för kandidaterna var att orden skulle vara nya och ha etablerat sig i isländskan under det gångna året. Dessutom skulle de på något sätt känneteckna 2015.

    Övriga ord i omröstningen var deilihagkerfi (’delningsekonomi’), dróni (’drönare’), góða fólkið (’det goda folket’), grænkeri (’vegan, vegetarian’), hópfjármögnun (’gruppfinansiering, gräsrotsfinansiering’), lundabúð (’souvenirbutik’), matarsóun (’matslöseri’), núvitund (’mindfullness’) och rafretta (’e-cigarett’).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nästa år fyller förbundsstaten Kanada 150 år. Lagom till firandet får Kanada ett eget typsnitt. Det kallas Canada 150 och syftar till att skapa större enighet mellan landets största språk.

    Typsnittet har utvecklats av typografen Raymond Larabie och har enligt ett pressmeddelande fått regeringens godkännande. Tanken bakom typsnittet är att det ska kunna användas till att skriva samtliga språk som har officiell status i Kanada – från jättarna engelska och franska som skrivs med det latinska alfabetet till minoritetsspråk som till exempel inuktituts stavelseskrift, en skrift som i sin tur baseras på creeindianernas stavelseskrift.

    Raymond Larabie säger i Wired att utgångspunkten var att skapa ett inkluderande typsnitt. Det innebär enligt Raymond Larabie att Canada 150 återspeglar landets mentalitet. Därför ska typsnittet inte heller framstå som hårt eller påträngande.

    Vem som helst får dock inte använda Canada 150. Tillgång till typsnittet fås efter en ansökan som godkänts av regeringen.

    Det är inte första gången som ett typsnitt ska symbolisera kanadensisk enighet. Inför firandet av förbundsstatens hundraårsfirande 1967 skapade typografen Carl Dair typsnittet Cartier.

    Anders

    0 kommentarer
  • I dag kan curlingföräldrar se till så att barn glider fram på en räkmacka. Åtminstone sedan 1970-talet har just räkmackan symboliserat en tillvaro utan svårigheter. Nytt är att räkmacka även blivit ett verb.

    Där ostmackan symboliserar vardaglighet har räkmackan länge betraktats som en symbol för lyx. Majonnäs, kokt ägg, sallad, citron och en dillkvist är standard. Andra vanliga pålägg på en räkmacka är röd lök, avokado, kaviar, gurka och smör. Och räkorna ska helst vara handskalade.

    Den bildliga betydelsen är sedan länge etablerad i svenskan. I dagens Aftonbladet kopplas räkmackan ihop med 40-talisterna:

    40-talisterna är en vinnargeneration, som växte upp när svensk ekonomi gick som tåget. De får höra att de åkt räkmacka genom livet.

    Men på senare år har räkmackan gjort en klassresa – från substantiv till verb. Det första belägget på verbet räkmacka är från 2007. Då är det en bloggare som listar positiva saker i livet:

    jag räkmackade mig halvvägs in på nytt jobb och nya svindlande höjder

    Ett annat belägg är från 2015. Så här beskriver en bloggare sin skolgång:

    Visst, jag har fan inte mycket till plugg i skolan, jag skämtar dagligen om hur skevt lite vi har och hur jag bara räkmackar mig igenom skolan med oförtjänt bra betyg.

    Anders

    0 kommentarer
  • Nu är årets officiella nyordslista här! Den innehåller några av alla de ord som etablerat sig i svenskan under 2015. Listan har sammanställts av Språkrådet och Språktidningen.

    Två saker präglade 2015: krig och terror, och de flyktingströmmar de orsakat. I kölvattnet har användningen av ord som självradikalisering, EU-migrant och transitflykting ökat avsevärt.

    – Krig, terror och flyktingar är tyvärr inga nya fenomen. Därför har få helt nya ord skapats på det här området under året. Däremot bildas nya sammansättningar. Terrorresa har till exempel aktualiserats i samband med förslag på ny lagstiftning och rapporter om svenskar som ansluter sig till terrorgrupper, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör vid Språkrådet.

    Många nya ord bildas i dag för att människor reagerar mot normer som de uppfattar som negativa. Ofta avspeglar dessa ord ett engagemang för ett bättre samhälle. Moraliskt tveksamma aktieinnehav kan säljas ut genom att avinvestera och fullgod mat som slängs kan användas av den som dumpstrar.

    – Aktivism ger också ständigt upphov till nyord. Ett led i aktivismen är ofta att lansera nya ord som ska ersätta negativt laddade ord. Ett sådant exempel är värdgraviditet i stället för surrogatmödraskap, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

    Nyordsflödet har även i år präglats av teknikutvecklingen. Vi tar en groupie, svischar pengar och följer en youtuber på nätet. Flera av orden tar fasta på teknikens baksidor, som ögonkramp, trollfabrik och geoblockering.

    I nyordslistan finns nya ord som dels säger något om det gångna året, dels illustrerar språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur vi bildar nya ord. Listan innehåller bara en liten del av de ord som skapats eller blivit vanligare under året.

    Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du på http://www.spraktidningen.se/nyord2015 och http://www.sprakochfolkminnen.se/nyord.

     

    För mer information kontakta:

    Anders Svensson

    Språktidningens nyordsredaktör

    anders@spraktidningen.se

    0768-68 58 24

     

    Lena Lind Palicki

    Språkrådets nyordsgrupp, kontaktperson för nyordslistan

    lena.lind.palicki@sprakochfolkminnen.se

    08-442 42 07

    0708-120 118

     

    Ola Karlsson

    Språkrådets nyordsgrupp, nyordsredaktör

    ola.karlsson@sprakochfolkminnen.se

    08-442 42 04

     

    Illustration: Jens Magnusson

    0 kommentarer
  • Sofia Göker

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nu tar Språktidningens redaktion julledigt. Men missa inte den sista luckan i Sofia Gökers ordkalender som avslöjas i morgon den 24 december. Och titta gärna in här måndagen den 28 december. Då är det dags för Språktidningens och Språkrådets nyordslista. Då presenterar vi 37 ord som etablerat sig i svenskan under året.

    Nyordslistan finns också i Språktidningen 1/2016 som delas ut till prenumeranter med början på måndag. Numret innehåller även artiklar om de politiskt laddade orden folkhem och välfärd, om hur taktkänslan kan ha påverkat vårt sätt att tala, om syntolkning och om hur fler än svensktalande frossar i det lilla ordet typ. Dessutom funderar Martina Lowden kring ordet vi, kulturminister Alice Bah Kuhnke berättar om sin syn på dialekter och svordomar och skribenter får råd om bästa sättet att inleda ett mejl eller ett brev med hej. Som vanligt rymmer numret också åtta sidor Frågor & svar, spaningar, läsvärt, nytt om språk, korsord med mera.

    God jul!

    Redaktionen

    0 kommentarer
  • Sofia Göker

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Sofia Göker

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg