Prenumerera på bloggen
  • 2014 har varit selfiens år. Ordet har enligt BBC nämnts 92 miljoner gånger på Twitter under året. I svenskan har ordet också dykt upp i sammansättningar som selfiekultur, selfiepinne och selfietårta. Att det nu lanseras särskilda selfiemobiler är därför knappast någon överraskning.

    Selfie fanns med i Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2013. Där nämndes även synonymerna självis och egobild. Det är dock selfie som dominerar i svenska medier. På varje självis går det 124 selfie, och på varje egobild går det hela 278 selfie.

    Selfiemobilen är skräddarsydd för den som använder telefonen för att ta självporträtt. Det innebär att den har en kamera som kan riktas både framåt och bakåt. Den brukar också vara utrustad med en vidvinkellins som gör att bildvinkeln blir bredare.

    I tidningen Metro testar Aron Andersson en selfiemobil. Han är dock inte helt nöjd med kameran:

    Utan det förskönande filtret blir bilderna bättre, men inte nödvändigtvis bättre än de som tagits med andra selfiekameror, som på pappret har lägre prestanda. Det finns inget som utmärker bilderna, mer än möjligheten att använda blixt. Den kan visserligen vara till stor nytta och är selfiemobilens största förtjänst.

    Tidningen Mobil rapporterar om en selfiemobil på väg ut på marknaden:

    En antydan om vad som komma skall kan språkbruket i inbjudan ge en vinkning om. ”Join us for more face time” är förmodligen en sublim blinkning åt att det hela kan tänkas handla om Lumia 730, också känd under kodnamnet Superman, vilken beskrivits som en selfiemobil med en frontkamera anpassad just för att ta bra selfiebilder.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Den som börjar att lära sig engelska tidigt i skolan behåller inte försprånget till elever som börjar att studera språket längre fram. Den som senare börjar att läsa ett främmande språk gör det med en grund i modersmålet som snabbt tar igen övertaget. Det visar en studie publicerad i tidskriften International Journal of Bilingual Education and Bilingualism.

    Simone E. Pfenninger, forskare i lingvistik vid universitetet i Zürich, har i fem års tid följt hur 200 schweiziska elever lär sig engelska i skolan. Eleverna valdes ut slumpvis. I den ena gruppen började eleverna att läsa engelska vid åtta års ålder, och i den andra gruppen vid tretton års ålder.

    Att börja plugga engelska tidigt var ingen fördel. Redan efter ett halvår var trettonåringarna både ikapp och förbi åttaåringarna när det gällde grammatisk förståelse. De som började tidigt hade visserligen under en tid ett något större ordförråd, och de använde i mindre utsträckning tyska ord för att fylla i kunskapsluckor. Men när eleverna slutade gymnasiet var bägge grupperna på samma nivå.

    Men det finns enligt Simone E. Pfenninger tecken på att engelskans tidiga intåg har negativa konsekvenser. När eleverna började gymnasiet behärskade den grupp som först började med engelska modersmålet tyska sämre i skrift. Gruppen som började senare var duktigare på att skriva. Denna stabila grund tog den senare gruppen också med sig till engelskan. Fem år senare hade dock den tidiga gruppen tagit in försprånget.

    En av Simone E. Pfenningers slutsatser är att det inte spelar någon roll hur länge någon läst ett språk. Gruppen med åttaåringar arbetade visserligen med engelska under längre tid, men det gav ingen varaktig fördel. I stället finns det – oavsett när studierna börjar – ett tydligt samband mellan goda kunskaper i modersmålet och goda kunskaper i det främmande språket. I det här fallet betyder det alltså att den som behärskar tyska också har lättare att lära sig engelska.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I ett avsnitt av tv-serien Allt för Sverige fick svenskamerikanerna en chans att prova på svenskt campingliv. Till frukost serverades räkost på tub, shrimp paste, vilket inte var någon hit. En av deltagarna utbrast: ”Jag är superhungrig! I USA kallar vi det hangry, både hungrig och arg.” Ordet hangry är ett så kallat teleskopord, ett ord som har bildats genom en fusion av två andra ord, i det här fallet hungry och angry

    Att fallande blodsockernivå gör oss mer lättretliga är något många har upplevt, antingen hos sig själva eller hos andra. Forskare vid Yale university gjorde tidigare i år ett försök att undersöka om låg blodsockernivå faktiskt gör oss mer benägna att brusa upp. Experimentet var inspirerat av voodoo. Drygt hundra medelålders par fick under 21 dagar leva sina gifta liv med en mätare som ständigt avläste deras blodsockernivå. Varje kväll stack paren nålar i varsin docka, som representerade deras äkta hälft. De kvällar då blodsockernivån var lägre än vanligt fick dockorna utstå fler nålstick.

    I Vasastan magasin skriver Hedda Lapidus att hon gillar ordet hangry, eftersom det potentiellt kan påskynda upplösningen av konflikter: ”Att kunna förklara det dåliga humöret gör det också lättare att åtgärda”, menar hon.

    Hur skulle då en svensk motsvarighet till hangry se ut? Hedda Lapidus föreslår harg – ett svenskt teleskopord skapat av hungrig och arg. En annan variant, som ger ett fåtal träffar på Google, är det inte helt lika snärtiga hungerilska. Finns det någon läsare som har ett bättre förslag på hur fenomenet skulle kunna benämnas på svenska?

    Robin

    2 kommentarer
  • I nästa vecka städar Ann Cederberg sitt skrivbord för sista gången. Då lämnar hon uppdraget som chef för Språkrådet. I januari börjar hon arbeta som avdelningschef på Kriminalvården i Norrköping.

    – Det finns ingen konflikt bakom mitt beslut. Jag har fått ett erbjudande som är väldigt lockande och som jag inte kunde motstå. Annars hade jag inte lämnat över, säger Ann Cederberg.

    Ann Cederberg tog över som chef för Språkrådet våren 2013. En av de första frågorna hon tvingades att ta itu med var Googles protester mot att ordet ogooglebar tagits upp i nyordslistan. Efter en dialog med Googles jurister bestämde sig Språkrådet för att stryka ordet ur listan. Tvisten uppmärksammades inte bara i Sverige. Nyheten nådde bland annat fram till Japan, Nya Zeeland och USA. Trots att telefonen gick varm är uppståndelsen kring ogooglebar ett av Ann Cederbergs bästa minnen från tiden som chef.

    – Jag tycker att det i slutändan blev väldigt bra. Vissa tyckte att vi vek oss, men vad som kom fram i debatten var att företag inte kan bestämma över språket. I och med att det blev allmänt känt blev det också en historia som jag kunde bygga resonemang på. Under föreläsningar blev det en perfekt ingång till att diskutera vem som äger språket, säger hon.

    När Ann Cederberg ser tillbaka i backspegeln är det en annan sak som hon är särskilt nöjd med – en debattartikel i Dagens Nyheter som i somras blev startskottet för en diskussion av betydelsen av modersmålsundervisning. I artikeln beskrev Ann Cederberg tillsammans med Språkrådets utredare Jennie Spetz hur svenska företag går miste om exportaffärer eftersom den språkliga kompetens som finns i landet inte utnyttjas.

    – Det är en roll som jag tycker att Språkrådet ska ha, att peka på språkpolitiska frågor som inte fungerar.

    Personalen fick i går eftermiddag beskedet om att Ann Cederberg slutar. Nu börjar sökandet efter en efterträdare. Eftersom beslutet är färskt kommer det att dröja innan en ny chef finns på plats. Men Ann Cederberg har ett gott råd till den blivande efterträdaren.

    – I den egna personligheten bör den hitta det som är det bästa sättet att arbeta för de språkpolitiska frågorna. Man möter ett enormt tryck från personer och organisationer som har förväntningar om att man ska gå deras ärenden. Det gäller därför att se till så att man alltid bottnar i sig själv – att man inte oreflekterat lyder alla impulser utan att man hittar sin egen stabilitet och jobbar utifrån det.

    Här kan du läsa mer om Ann Cederbergs beslut att lämna Språkrådet.

    Anders

    Foto: Lisa Hagsten

    0 kommentarer
  • Ann Cederberg slutar som chef på Språkrådet efter knappt två år. Vem som ska ta över ledarskapet är inte klart. Någon ny chef kommer inte att finnas på plats förrän under nästa år.

    Våren 2013 tillträdde Ann Cederberg (bilden) som chef för Språkrådet. Hon kom från Högskolan i Kristianstad där hon varit verksam som förvaltningschef. Hon tog över efter Lena Ekberg, som valde att lämna uppdraget efter en konflikt med Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

    Nu står det klart att även Ann Cederberg lämnar Språkrådet i förtid. Hon går vidare till ett jobb som avdelningschef vid Kriminalvården i Norrköping. Språkrådets anställda informerades i eftermiddags om Ann Cederbergs beslut.

    – Nu börjar en process där vi först ska besluta hur ledningsstrukturen ska se ut. Det sker genom en dialog med medarbetarna och där har vi en god samsyn, säger Ingrid Johansson Lind.

    Vilka krav som kommer att ställas på den blivande chefen är inte klart. Att spekulera om nödvändiga kvalifikationer vore enligt Ingrid Johansson Lind att föregripa dialogen med Språkrådets anställda.

    – Det finns i nuläget ingen kompetensprofil. Det vore att föregripa hela processen. Men att leda Språkrådet är ett jättespännande och roligt uppdrag, men som också är komplext, säger hon.

    Anders

    Foto: Lisa Hagsten

    Uppdatering: Här berättar Ann Cederberg varför hon lämnar Språkrådet.

    0 kommentarer
  • För snart två år sedan briserade en enorm livsmedelsskandal över hela Europa. I Sverige visade det sig att branschjättar som Findus och Dafgård som innehöll odeklarerat hästkött. De första produkterna som drogs tillbaka på den svenska marknaden var lasagne – en maträtt som snart gick under namnet hästlasagne.

    Hästlasagne var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2013. Ordet används i dag även i överförd betydelse – hästlasagne kan vara något som är av låg kvalitet och av okänt ursprung. I riksdagen har det talats om hästlasagnepolitik, alltså där en politiker hävdar att en meningsmotståndare försöker föra väljarna bakom ljuset genom att inte avslöja det verkliga innehållet i den egna politiken.

    I januari i år talade Annie Lööf, ordförande för Centern, i en partiledardebatt om just hästlasagnepolitik. Samtidigt som hon anklagade Socialdemokraterna för vilseledande innehållsdeklarationer tog hon också nyordslistan som utgångspunkt:

    Fru talman! År 2013 gjorde ord som twerka, gubbploga och carpa entré i det svenska språket. Det var också året då ordet landsbygd plötsligt dök upp på varje partiledares tunga. Som centerpartist kan jag knappast göra något annat än att välkomna dem in i en debatt som har pågått utan dem i snart hundra år. Tyvärr verkar inte taktiken ha åtföljts av särskilt mycket tankemöda från oppositionens fyra partier. ... Hästlasagne var ytterligare ett nyord i det svenska språket 2013. Det betyder ungefär att innehållet i en produkt inte riktigt stämmer överens med marknadsföringen. Det är dags att oppositionens politik får en korrekt innehållsförteckning. ... Ungdomsarbetslösheten finns överallt, men på landsbygden och i många mindre samhällen går det sämre än för landet i övrigt. 140 000 unga människor saknar ett jobb att gå till. Det delar Sverige, det gör att vi växer i otakt och det gör att vi får samhällen där ilskan och utanförskapet växer samtidigt som framtidstron minskar. Det oroar mig. Jag är övertygad om att detta även håller Stefan Löfven och Mikael Damberg vakna om natten. Men problemet är som vanligt inkonsekvensen mellan vad de säger och vad de gör, mellan hur de deklarerar varan och vad som finns i den. Ett av de största sveken med Socialdemokraternas hästlasagnepolitik är att den slår undan benen för unga människor och för människor som har jobb i de branscher som växer snabbast, nämligen inom tjänstesektorn.

    Kanske lyssnade Göran Hägglund, Kristdemokraternas ledare, på Annie Lööf i debatten. I en partiledardebatt i juni tog han upp samma tråd. I medierna rapporterades det att Göran Hägglund talat om hästlasagnepolitik. Så var dock inte fallet. Men han talade om hästlasagne i överförd betydelse:

    För något år sedan genomlevde vi i Sverige och i Europa i stort en stor skandal som handlade om hästlasagne. Vi som konsumenter kände oss väldigt lurade när det handlade om produkter som man trodde innehöll en viss sak men man fick ut någonting helt annat. Varudeklarationen stämde inte. Vi har väl alla uppfattningen att det är viktigt att man som konsument ska kunna göra informerade val och välja själv, och då måste det finnas en tydlig innehållsdeklaration. Politik är lika viktigt som mat. Demokrati är betydelsefullt. Det finns hästlasagne i politiker, herr talman, som försöker ta svenska folket genom valrörelsen utan att ge några som helst besked om innehållet i den anrättning som man erbjuder.

    Med ett extraval den 22 mars nästa år kommer den politiska debatten att fortsätta att göra avtryck i språket. Om väljarna då köper stridshingsten i säcken eller om samtliga partier bjuder på klara besked återstår att se.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Elever möter ofta bara ämnesspråk i läroböckerna. På lektionerna i skolan används i stället vardagsspråk. Därmed får eleverna få möjligheter att lära sig hur fackspråk fungerar. Det visar Anna Maria Hipkiss avhandling i svenska vid Umeå universitet.

    Anna Maria Hipkiss har studerat den muntliga kommunikationen i klassrummet i ämnena biologi, kemi och hem- och konsumentkunskap. Syftet var att förstå hur eleverna möter ämnesspråket – ett abstrakt och generaliserande språk med ord typiska för ett visst ämne – under lektionerna. Anna Maria Hipkiss spelade in lektioner för att kunna analysera kommunikation mellan lärare och elever vid diskussioner, mellan elever vid grupparbeten och lärarens genomgångar.

    Ämnesspråket är något som eleverna främst möter i läroböckerna. Det förekommer också i skriftlig kommunikation från läraren. Men, visar Anna Maria Hipkiss, det är inget som följer med till diskussionerna i klassrummet. Där sker den muntliga kommunikationen mellan lärare och elever på vardagssvenska.

    Här ser Anna Maria Hipkiss ett problem. Eftersom ämnesspråket bara förekommer i skolböckerna är det något som eleverna möjligen lär sig att förstå, men inte att själva använda. Att behärska ämnesspråket är dels ett sätt att nå framgångsrika resultat i skolan, dels ett sätt att förbereda sig på mötet med det fackspråk som kännetecknar kurslitteratur och undervisning på universitet och högskolor. Här uppstår alltså något som kan liknas vid en kunskapslucka.

    Som lösning föreslår Anna Maria Hipkiss undervisningsmetoder där eleverna uppmuntras att använda ämnesspråk. Ett sätt kan till exempel vara samtal där läraren inte bara bidrar med kunskap, utan genom frågor och påståenden får eleverna själva att använda ämnesspråket. Det kan ske genom att hänvisa till tidigare erfarenheter – som en laboration i kemisalen – och på så sätt skapas band mellan gammal och ny kunskap. Eftersom diskussionen tar avstamp i något eleverna redan är bekanta med blir det lättare att precis som läraren använda ämnesspråk.

    Om eleverna erövrar ämnesspråket blir det också lättare för läraren att förmedla sina kunskaper – vilket i sin tur kan bidra till att ge eleverna en djupare förståelse för ämnet. Något som kan underlätta en sådan process är enligt Anna Maria Hipkiss också utformningen av klassrummet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I Nordkorea är det inte bara förbjudet att ge barn samma namn som diktatorn Kim Jong Un. Nordkoreaner som delar namn med landets ledare tvingas att byta namn. Till och med namnet på födelseattesten måste ändras, rapporterar Reuters.

    Sedan tidigare har den personkult som regimen i Pyongyang odlar lett till förbud mot att heta Kim Jong Il och Kim Il Sung. Förbudet gäller trots att ingen av landets forna ledare längre är i livet. Innan Kim Jong Il gick bort i december 2011 ska han på samma sätt ha förbjudit andra nordkoreaner från att bära namnet Kim Jong Un, den son som så småningom skulle ta makten i landet.

    Den nordkorean som råkar dela namn med diktatorn Kim Jong Un måste inte bara att byta namn och förnya alla officiella dokument. Den tvingas även att byta namn på födelseattesten för att sudda ut alla spår av att en gång ha delat namn med landets ledare.

    Hur många som tvingats att byta namn sedan förbudet infördes för tre år sedan är inte känt. Såväl släktnamnet Kim som förnamnen Jong och Un är dock vanliga, uppger Reuters.

    Här kan du läsa mer om den koreanska som talas i Nordkorea.

    Anders

    0 kommentarer
  • I skrivande stund tycks avståndet mellan den rödgröna regeringen och Alliansen vara tillräckligt stort för att utlösa en regeringskris. Men inför höstens riksdagsval tycktes däremot de politiska skiljelinjerna vara ovanligt tunna. Så tunna att vissa ansåg att det handlade om ett seinfeldval.

    I tv-serien Seinfeld talades det gång på gång om att den inte handlade om någonting. I en varudeklaration av seriens innehåll skulle det alltså stå ingenting. I Metro drog Johan Norberg inför riksdagsvalet paralleller mellan Seinfeld och de två politiska blocken:

    ”Ingenting” är inte tillräckligt för att få någon att titta. George berättar för NBC att publiken också måste älska huvudpersonerna. Det finns välskrivna roller inför 2014. Löfven, fosterbarnet som blev Metallbas och som aldrig eftersträvade en egen maktposition, men övertalades. Reinfeldt, fightern som förändrade sitt parti och blev den som bröt S-dominansen över Sverige. Och flera andra partiledare kommer att försöka sig på Kramerliknande akrobatiska entréer i debatten. Men om de inte pratar om vad de verkligen vill kommer Seinfeldvalet 2014 att reduceras till spel och positionering. ”Inget händer i showen, precis som i livet”, som George konstaterar. ”Varför tittar nån då?” frågar NBC-bossen. ”För att det är på tv.”

    I Dagens Nyheter tog Ewa Stenberg upp tråden. I en kommentar skrev hon att likheterna mellan blocken skulle kunna gynna partier som på något sätt avvek från politikens mittfåra:

    Jerry Seinfeld skapade en tv-serie om ingenting. Nu försöker Moderaterna och Socialdemokraterna skapa en valrörelse om ingenting. Hittills är den ingen succé. I stället gynnas tydliga utmanare som SD, MP, V – och kanske Fi. Riksdagsvalet 2014 riskerar att gå till historien som Seinfeldvalet. En valrörelse med ledande karaktärer som kan snacka klatschigt om lite, hantera vardagens utmaningar och forma kompislaget.

    Valets stora segrare blev just Sverigedemokraterna. I går valde partiet att dra vågmästarrollen till sin spets när vikarierande ledaren Mattias Karlsson meddelade att Sverigedemokraterna inte skulle rösta på den egna budgeten och inte heller på den rödgröna budgeten, utan på Alliansens budget. Om agerandet i slutändan leder till extra val eller att en ny regering – med eller utan nuvarande statsministern Stefan Löfven – tar över är just nu oklart.

    En sak som är säker är att Sverigedemokraternas agerande kommer att sätta sina spår i den politiska debatten. Kanske gör det så att nästa val – vare sig det blir inom kort eller om fyra år – inte blir ett seinfeldval.

    Anders

    Foto: Viasat

    0 kommentarer
  • Fremmedkriger (bokmål) respektive framandkrigar (nynorsk) är årets ord i Norge. Ordet är belagt i norskan sedan 2010, men användningen har ökat dramatiskt i år. Bakom utnämningen står Språkrådet i Norge.

    Ett sextiotal norrmän tros ha rest till länder som Syrien och Irak för att delta i strider – oftast på islamisternas sida. Eftersom de inte får betalt vore det missvisande att beskriva dem som legosoldater. I stället har fremmedkriger – jämför med engelskans foreign fighter – under året etablerat sig i norskan. I svenskan talas det om utländska krigare.

    Språkteigen skriver på Twitter att fremmedkriger användes i norsk press vid 158 tillfällen mellan 2010 och 2013. Under årets elva första månader har ordet använts hela 2 863 gånger.

    Språkrådet listar ytterligare nio ord som etablerat sig under året. Många finns också i svenskan, som viral, emoji, mobilnacke och ståhjuling.

    De övriga orden på listan är pøbelgran (’gran som utgör en ekologisk risk då den finns utanför naturliga växtområden’), stordata (bildat till engelskans big data), gittercelle (’nervcell som används för navigation’, en upptäckt som gjorde att Nobelpriset i medicin i år tilldelades två norska och en amerikansk-brittisk forskare), luseskjørt (en anordning som skyddar fisk i fiskodlingar från en parasit som lever på laxfiskar), och deleøkonomi (en delningsekonomi där privatpersoner byter varor och tjänster med varandra).

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg