Prenumerera på bloggen
  • Det semantiska minnet hjälper människan att känna igen ord och memorera namn. Men det är också en process som är så automatiserad att den kan hamna snett och skapa falska minnen. Hos barn och personer som har schizofreni är processen inte lika utvecklad. Därför skapar de färre falska minnen.

    Kepa Paz-Alonso, forskare vid Basque Center on Cognition Brain and Language i San Sebastian, har studerat det semantiska minnet hos vuxna med och utan diagnosen schizofreni och hos barn i åldern åtta till nio år. Han konstaterar att minnet oftast fungerar förträffligt, men att det ibland på egen hand uppfinner minnen av händelser som faktiskt aldrig inträffat.

    Barn och vuxna personer med schizofreni har inte lika välutvecklad förmåga att känna igen ord och namn som vuxna utan schizofreni. Den semantiska processen är inte lika effektiv. Det gör att vuxna inte bara är bra på att känna igen ord och namn och deras betydelse. Det är också en förmåga som är avgörande för att minnas händelser.

    Men den process som dagligen skapar oräkneliga korrekta minnen skapar ibland falska minnen. Kepa Paz-Alonso hävdar att den semantiska processen hos vuxna på grund av ständiga kopplingar mellan olika områden av hjärnan är så automatiserad att den närmast fungerar mekaniskt.

    När information om ett efterfrågat minne saknas kan processen därför ibland fylla i detaljerna helt på egen hand med information från närliggande källor. Sådana detaljer kan till exempel handla om hur orden föll i ett samtal. Så skapas de falska minnen som gör att människor ibland omedvetet lämnar falska uppgifter exempelvis under rättegångar och polisförhör. De felaktiga detaljerna har skapats genom ett slags sammanblandning av minnen.

    Denna semantiska process har både för- och nackdelar. Oftast är det en fördel eftersom minnet kan användas för att hantera ny information. Ett sådant exempel är när nya ord jämförs med ord som redan finns i minnet. Hjärnan söker aktivt efter mönster och tolkar omvärlden efter dessa. Men när det finns ett sanningskrav, som under en rättegång, kan processen hamna snett.

    Genom att använda sig av magnetisk resonansteknik har Kepa Paz-Alonso kartlagt den semantiska processen. Hans slutsats är att barn och personer med schizofreni i mindre utsträckning skapar falska minnen. Eftersom processen inte är lika automatiserad blir det inte fel lika ofta. Men det innebär samtidigt att det inte heller blir rätt lika ofta – i bemärkelsen mer fullständiga minnesbilder – som hos vuxna utan schizofreni, eftersom det semantiska minnet i regel fyller i korrekta och mönsteranpassade detaljer.

    Kepa Paz-Alonsos resultat har publicerats i tidskrifterna Schizophrenia Research och The Journal of International Neuropsychological Society.

    Anders

    0 kommentarer
  • Varför säger vi att en tik löper? Det undrar läsaren Annika i ett mejl. Verbet löpa är belagt sedan Westgöta-lagen i slutet av 1200-talet. När det gäller löpa i betydelsen 'ha (period av) starkt stegrad könsdrift' är ordet belagt sedan 1541 års bibelöversättning.

    Men varför just detta verb? Vi skickade frågan vidare till Språkrådet, där Anna Antonsson gav följande svar:

    I äldre tider användes löpa även om andra djur än hundar och till och med (om än något nedsättande) om kvinnor. Troligen beror det på att djur som är brunstiga beter sig annorlunda än de vanligtvis gör; de stryker eller ”löper” omkring och vill para sig för att bli dräktiga. Det är lätt att se framför sig hur en tik i äldre tider, som vanligen kanske höll sig hemma på gården, sprang iväg för att hitta en partner under den här tiden.

    Numera används ordet, precis som du skriver, främst om hundar.

    Anders

    0 kommentarer
  • Först kom den trendmedvetna hipstern. Sedan kom normcore, en stil där syftet snarare är att passa in än att sticka ut. Normcore kan alltså betraktas som en respit från kraven på att odla en originell stil.

    Normcore är belagt i engelskan åtminstone sedan 2009, då ordet listades i Urban dictionary. Där beskrivs stilen som ultrakonformistisk. Den som är normcore utmanar inga gränser och spränger inga tabun. I stället är det en stil för den som gillar att helgardera.

    Under våren har användningen av normcore ökat snabbt i svenskan. Men det är inte en trend som tycks uppskattas av särskilt många. I Rodeo skriver Lisa Ehlin att hon vill strypa normcore ”i sin linda”:

    Ju mer jag ser, läser och tänker på normcore, desto mer provocerad blir jag. De som förespråkar normcore är främst, och inte överraskande, en specifik, mestadels vit, västerländsk medelklassgrupp (”art kids” och ”downtown girls”). Och, så klart, till största delen en amerikansk sådan, vilket jag är medveten om följer egna cykler, trender och estetik. Men det gör inte begreppet mindre problematiskt att slänga sig med. För det sparkar nedåt.

    I Aftonbladet betraktar även Patrik Lundberg normcore ur ett klassperspektiv. Han hävdar att det handlar om ”klassförakt i sin renaste form”:

    Det handlar om att lajva folk som saknar medvetenhet. Att bära Foppatofflor över vita tubsockor. Att käka kyckling på fredag och tacos på lördag. Att drömma om en julsemester till Thailand. Trenden kan jämföras med regionsamordnaren Kent Kullanders kupp för ett tag sedan. Han sänkte sin lön med 4 500 kronor i månaden för att visa hur det är att leva med en kvinnolön. Men Kullander satte in överflödet på sitt privata sparkonto, enbart för att kunna plocka ut stålarna efter experimentet. Exakt så funkar normcore. Snorvalpar från den övre medelklassen leker svennepäron i några månader och när de har tröttnat kan de dra på sig sina Acne-kläder igen.

    Amanda Mann är inne på samma spår i Nöjesguiden:

    Normcore handlar om att omfamna denna vita medelklasspappans icke-unikhet, att bara vara en i mängden och att inte sticka ut. Det är någon slags anti-modestil, men normcoretrenden fungerar på samma sätt som alla andra trender, även om den vill kalla sig för en anti-trend. Mode har alltid visat på vilken klass en tillhör och har alltid använts som ett medel för maktutövande. Normcoretrenden utövar makt på samma sätt som vilken trend som helst, om inte ännu mer. Det är en viss grupp i samhället som kan starta en trend och det är den gruppen som sedan har möjlighet att behärska och följa trenden.

    I Vecko-Revyn beskriver Mats Bax normcore som ”så standard att det sticker ut”:

    Så medan hipstern strävar efter det omaka och annorlunda (typ solglasögon från en second handbutik i Reykjavik) hyllar normcore mellanmjölk, Fjällräven, Bingolotto och Gyllene tider.

    Alla är dock inte negativa till normcore. I Skånskan funderar Clemens Altgård på om stilen kan fungera som ”ett slags överlevnadsstrategi baserad på en så neutral och bekväm klädsel som möjligt”.

    Anders

    0 kommentarer
  • Maximilian tar steget förbi Luca och är nu det populäraste förnamnet bland tyska pojkar. Bland flickorna behåller Sophie förstaplatsen – och det är ett namn så vanligt att det ges till en nyfödd flicka av trettiotre. Det visar statistik från Gesellschaft für deutsche Sprache.

    Sophie – med stavningsvarianten Sofie inräknad – behåller ställningen som Tysklands populäraste förnamn för nyfödda flickor. Under 2013 gavs namnet till 3,32 procent av flickorna. Det är dock betydligt vanligare som andra- än som förstanamn, vilket möjligen kan underlätta för lärarna när alla nyfödda Sophior når skolåldern.

    Sophie är det vanligaste förnamnet bland flickor i alla förbundsländer utom Hamburg, Berlin och Bayern. Där är i stället Marie populärast.

    Maximilian är populäraste pojknamnet och tar över täten från Luca (inklusive stavningsvarianten Luka), som faller tillbaka till fjärdeplatsen. Av de pojkar som föddes i Tyskland förra året fick 1,63 procent förnamnet Maximilian. Precis som Sophie är det vanligare som andranamn.

    Bland pojkarna är den geografiska spridningen större. Maximilian ligger i topp i de två sydligaste förbundsländerna, Bayern och Baden-Württemberg, och i Nordrhein-Westfalen. Luca toppar i Saarland, Rheinland-Pfalz, Thüringen, Brandenburg, Sachsen-Anhalt, Niedersachsen, Bremen och Schleswig-Holstein. I Hessen, Hamburg och Berlin vinner Alexander. Och i Mecklenburg-Vorpommern segrar Ben.

    Anders

    0 kommentarer
  • Lukternas språk, jämställda gatunamn, barnens språkinlärning, munken som lärde sig svenska till kaffet och Caesars sista ord är något av det du kan läsa i Språktidningens sommarnummer. Dessutom skriver Mikael Parkvall om tempus, aspekt och modus, Olle Josephson granskar Barbro Lindgrens unika stil och du får möta Lena Andersson i ett porträtt. Tidningen innehåller som vanligt Frågor och svar, språknyheter, spaningar, krönikor med mera.

    På köpet får du tidningen Klurigt späckad med knep, knåp och kryss. Där kan du vara med och tävla om 101 fina vinster.

    Prenumeranter får tidningen runt den 11 juni. Den börjar säljas i butik den 15 juni.

    Trevlig sommarläsning!

    0 kommentarer
  • Elever i skolor på Nya Zeeland ska alla få möjlighet att lära sig ett främmande språk – helst kinesiska. Förslaget kommer från oppositionspartiet Labour som svar på regeringens initiativ till en kinesisk språkvecka.

    Kina är Nya Zeelands snabbast växande exportmarknad. Kinesiska turister har de senaste åren dessutom gått om både amerikaner och britter i antal. Fler utländska besökare till Nya Zeeland kommer i dag bara från Australien. I landet finns också en stor grupp invånare inflyttade från Kina.

    Regeringen tog nyligen initiativ till en kinesisk språkvecka. Labour, som är det största oppositionspartiet i parlamentet, vill nu gå ett steg längre och ge alla elever möjlighet att lära sig ett främmande språk. Partiets talesperson Phil Goff säger i ett uttalande att flerspråkighet kommer att bli allt viktigare för Nya Zeeland. Han anser också att det är viktigt att nyzeeländare med kinesisk bakgrund inte lämnar kulturen och språket bakom sig:

    För att handla med Kina och för att möta behoven från kinesiska turister i Nya Zeeland behöver vi ett växande antal människor som talar flytande mandarin och är bekanta med kinesisk kultur.

    En liknande satsning är på gång i grannlandet Australien. Målet är att varje elev år 2025 ska ha möjlighet att lära sig ett asiatiskt språk – som kinesiska, japanska, hindi eller indonesiska – i skolan.

    Här kan du läsa mer om språksatsningen i Australien.

    Anders

    0 kommentarer
  • Politiskt korrekt – eller kort och gott PK – är en nedsättande benämning på den som anses flyta med strömmen i samhällsdebatten utan att ifrågasätta de rådande åsiktstrenderna. Den som däremot anser sig vara politiskt inkorrekt framför ståndpunkter som kan sägas utmana debattens mittfåra. Nu har syskonuttrycket empatiskt korrekt dykt upp i svenskan.

    I svenskan är politiskt korrekt belagt sedan 1992. Den som är politiskt korrekt strävar efter ett inkluderande samhälle och motsätter sig diskriminering av minoriteter. Kritiken kan gå ut på att hänsynen är överdriven eller ängslig och att snäva ramar för vad som är politiskt korrekt sänker takhöjden i debatten.

    Att något är empatiskt korrekt innebär att det inte utmanar en persons känslor eller upplevelser på ett sätt som kan leda till negativa reaktioner. Inom beteendevetenskaperna används empatisk korrekthet i betydelsen ’förståelse för en annan persons tankar och känslor’.

    Karen Swallow Prior, professor i engelska vid Liberty university i USA, skriver i The Atlantic att empatisk korrekthet i praktiken kan få konsekvensen att litteratur, film och andra kulturyttringar som innehåller exempelvis våld, sexuella övergrepp, fördomar och självmord försvinner från utbildningarna. Eller så kan de innehållsdeklareras och därmed varna studenterna för ett innehåll som skulle kunna uppfattas som obehagligt. Den som läser William Shakespeares Köpmannen i Venedig skulle då kunna hoppa mellan de sidor som inte innehåller antisemitiska föreställningar och bara läsa den del av pjäsen som klassas som empatiskt korrekt.

    På nätet finns en del svenska belägg för det som på engelska kallas empathetically correct:

    Robert.G.Edwards är pappa till in-vitro-fertilisering och kan numera titulera sig Nobelpristagare. Det är fantastiskt att miljontals barnlösa par har fått hjälp att bli föräldrar. Men. Och nu är jag kanske inte helt politiskt eller empatiskt korrekt. Hade man inte kunnat dela årets pris och ge andra halvan till p-pillrets uppfinnare? Jag menar...Hur överbefolkad är inte världen på sina håll?

    Att jobba med psykiskt funktionshindrade människor och inte känna till alternativt förneka problematiken är ju i sig ganska beklämmande, samtidigt som det också kan vara hoppingivande om poängen var den att borderline som tillstånd i sig inte nödvändigtvis måste betraktas som en diagnos utan istället som en slags personlighet vilken man kan lära sig att hantera. Det sistnämnda låter ju onekligen mer respektfullt och empatiskt korrekt, i alla fall ur ett återhämtningsperspektiv.

    Problemet för SD är deras kopplingar till nazismen. Politiken och politik - tänket är faktiskt "empatiskt korrekt" i många frågor (om man nu får uttrycka sig så klumpigt). Hade de bara kunnat lugna ner sig lite i främlingsfientliga frågor och tagit avstånd från sitt nazistiska förflutna kan jag faktiskt tänka mig att de skulle kunna bli ett riktigt stort parti.

    Anders

    0 kommentarer
  • Lånorden selfie och hashtag fortsätter att erövra nya språk. När den nya utgåvan av den franska ordboken Le petit Robert utkommer på onsdag har många av de omkring 150 nykomlingarna lånats in från engelskan, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

    För två år sedan gjorde engelska lån som notebook, netbook, tweeter och lol entré i Le petit Robert. Den strida strömmen av lån med anknytning till modern teknik och sociala medier fortsätter i årets utgåva. Utöver selfie och hashtag märks också verbet troll, cyberattaque och MOOC, en initialförkortning av massive open online course.

    Ordbokens redaktörer kikade närmare på 600 tänkbara kandidater till ordlistan. I slutändan fick vart fjärde plats i boken.

    En av medarbetarna är lexikografen Alain Rey. Han säger till AFP att de nya orden inte bör betraktas som anglicismer eller amerikanismer. I stället handlar det snarare om kalifornismer eller till och med något så lokalt som Silicon Valley-ismer.

    I Språktidningen 3/12 skriver Michael Bosved om hur motståndet mot engelskan minskat i Frankrike. Läs artikeln här.

    Anders

    0 kommentarer
  • Selfie, hashtag och crowdfunding är några av nyorden i den senaste utgåvan av Merriam-Websters engelska ordbok. Nykomlingarna är inte bara kopplade till ny teknik – där finns till exempel också ord som speglar modern matkultur.

    Merriam-Webster är den mest sålda engelska ordboken i USA. I den elfte upplagan finns drygt 150 nya ord. Många av dem har koppling till teknik och sociala medier, och flera av dem är också etablerade i svenskan.

    Bland bekanta nyord som även hörs i svenskan finns hashtag (’hashtagg’), selfie (i svenskan förekommer i mindre utsträckning även självis och egobild), gamification (’spelifiering’), social networking (’socialt nätverkande’), crowdfunding (’gräsrotsfinansiering’) och big data (någon som sitter på en fin svensk motsvarighet?). Andra färskingar är tweep (’användare av Twitter’, bildat till tweet och peeps) och catfish (’person som skapar falska profiler i sociala medier med syftet att ägna sig åt bedrägligt beteende’).

    Dagens matkultur präglas av influenser från hela världen. I den nya ordboken finns färskingar som den kanadensiska kaloribomben poutine (’pommes frites som serveras med ostmassa och brunsås’), den vietnamesiska nudelsoppan pho (’soppa tillagad på kött- eller kycklingbuljong serverad med risnudlar’) och det underliga påhittet turducken (’en benfri kyckling inuti en benfri anka inuti en benfri kalkon’).

    Men allt är inte mat och teknik. Yooper är en person från norra Michigan medan freegan (’frigan’) är ett fenomen som även finns i Sverige.

    Anders

    0 kommentarer
  • Nja, Språktidningen har inte blivit Språkpartiet och ställer varken upp i val till EU-parlamentet eller riksdagen. Ändå får du gärna rösta på oss! Språktidningens blogg har nämligen nominerats i kategorin bästa professionella språkblogg. Senast den 9 juni kan du lägga din röst på Språktidningen eller någon av de andra nominerade bloggarna.

    Språktidningen är inte den enda svenskspråkiga bloggen som nominerats. Bland de hundra nominerade finns ytterligare fem svenska bloggar: Glömda ord, Lingvistbloggen, Pratbubblor, Rum för språk och Ur språkens tunnlar. Grattis!

    Det går även att rösta på bästa Facebook-sidorna om språk (där både Språkrådet i Sverige och Norge tillhör de nominerade) och bästa språktwittrarna (där Språkrådet är nominerat).

    Bakom omröstningen står språkportalen Bab.la och språkbloggen Lexiophiles.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg