Prenumerera på bloggen
  • Vi tvekar och pausar mer före substantiv. Utfyllnadsljud som eh är däremot sällsynta före verb. Förklaringen är enligt en ny studie att substantiv kräver större planering.

    Det är forskare i lingvistik vid flera europeiska universitet som har undersökt bruket av utfyllnadsljud i en rad olika språk. De konstaterar att ljud som eh ofta förekommer före substantiv, men mer sparsamt före verb. Det är en skillnad som de hittar i allt från engelska och nederländska till nluu (Sydafrika) och texistepec (Mexiko).

    Skälet till att vi gör längre pauser före substantiv är enligt forskarna att substantiv kräver större planering. Substantiv används i regel för att presentera ny information. Annars ersätts de ofta av pronomen eller kan uteslutas.

    Att det är ny information som ska presenteras gör att vi behöver tänka lite mer. Därför är pauserna före substantiv längre. Verb skapar inte samma bekymmer – de används för det mesta på samma sätt oavsett om de dyker upp för första gången i ett samtal eller om de har förekommit tidigare.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Kan du hjälpa en student som läser svenska som andraspråk vid universitetet i Wien? I ett mejl till Språktidningen berättar hon att hon söker personer som kan besvara frågor om norrländska dialekter. Du behöver inte vara född eller uppvuxen i Norrland för att delta. Däremot behöver du någon gång ha bott i Norrland. Enkäten är anonym.

    Här hittar du enkäten.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som lagar mat från rot till stjälk kastar inget i onödan. Det är en matlagningsfilosofi som går ut på att använda allt av ett livsmedel.

    En av de senaste årens hetaste trender inom restaurangbranschen är från nos till svans. Kockar som följer denna princip ser till så att inget går till spillo. Hela slaktkroppen ska användas – och inte bara de mest exklusiva styckningsdetaljerna.

    En annan trend är att allt fler – helt eller delvis – väljer bort animaliska livsmedel. Motsvarigheten till från nos till svans när det handlar om vegetabiliska livsmedel är från rot till stjälk. Även här är utgångspunkten att så lite som möjligt ska slängas. Genom att minimera svinnet minskar livsmedelsproduktionens klimatpåverkan. Sportamore beskriver från rot till stjälk som en av årets hetaste mattrender:

    Nos till svans-tänket som varit trendigt i köttvärlden har nu tagit sig till det vegetariska köket. Att minska matsvinn är viktigt oavsett vilken råvara du lägger på tallriken. Räkna med fler recept som tar tillvara på rötter, stjälkar och frön som du annars hade slängt. Typ picklade vattenmelonkanter och pesto på broccolistjälkar.

    Foodly behandlar från rot till stjälk och från nos till svans som synonymer:

    Rot till stjälk, från nos till svans – det finns flera sätt att beskriva den nya mattrenden som helt enkelt handlar om att ta vara på allt från ett livsmedel. Koka soppa på oxsvans och pickla vattenmelonens skal – det är dags att gå vidare från vår slita och släng kultur.

    Från rot till stjälk är ett översättningslån från engelskan. Där talas det om from root to stalk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i fredagskvisset. Har du koll på vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till med kvissandet!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Hur står det till med kunskaperna i norska? I detta kviss möter du tolv norska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Vi har valt ut några ord som vi tror är ganska enkla – men här finns också några ord som kanske är lite knepigare. Lycka till!

    Här hittar du ytterligare ett kviss med norska ord.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En extra snabb förbindelse mellan höger och vänster hjärnhalva. Det är något som utmärker personer som är särskilt förtjusta i ordvitsar. Det skriver forskare i psykologi vid University of Windsor, Kanada, i den vetenskapliga tidskriften Laterality: Asymmetries of Body, Brain and Cognition.

    Ordvitsar kan vara något av en vattendelare. Somliga älskar dem – medan andra tycker att de är rejält pinsamma. Kanadensiska forskare tror sig nu ha hittat förklaringen till att vissa uppskattar ordvitsar mer än andra.

    I testet fick deltagarna se ord som ingick i ordvitsar. Orden dök upp både till vänster och till höger i synfältet. Genom att mäta reaktionstiden kunde forskarna mäta vilken hjärnhalva som var dominant.

    Vänster hjärnhalva är förknippad med språkhantering. Där sker den första tolkningen av orden. När den högra hjärnhalvan kopplas in kan oväntade omtolkningar av orden göras. Det är alltså här – när dubbeltydigheterna uppenbarar sig – som själva humorn uppstår.

    Den som gillar ordvitsar har enligt forskarna sannolikt en ovanligt snabb förbindelse mellan höger och vänster hjärnhalva. Om de dessutom har en särskild förbindelse till Göteborg förtäljer inte studien.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    4 kommentarer
  • När kung Mswati III firade 50 år passade han också på att byta namn på det land han styr – från Swaziland till eSwatini. Den afrikanska monarkin är lika gammal som kungen.

    Swaziland blev självständigt 1968. Samma år föddes Mswati III, som 1986 skulle bli historisk när han kröntes till kung vid 18 års ålder. Det sägs enligt Reuters att han är trött på att Swaziland i utlandet ständigt förväxlas med Switzerland.

    Nyligen aviserade han att Swaziland byter namn till eSwatini. Det är en namnform som han själv använt i olika sammanhang under en längre tid. På siswati, det bantuspråk som är modersmål för en majoritet av befolkningen, heter Swaziland just eSwatini, ’Swaziernas land’.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Somliga upplever ständigt fomo, rädslan för att missa något spännande som händer. Nu växer motrörelsen jomo. Här läggs det vikt vid lugn och ro i stället för att stressa från den ena saken till den andra.

    Fomo (’oro för att missa något särskilt intressant eller roligt’) var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2016. Det är en akronym för fear of missing out. Det är inte ovanligt att fomo betraktas som ett mycket tidstypiskt fenomen. Rädslan för att inte vara med när något riktigt spännande händer riskerar att skapa stress.

    Men ibland är det inte så dumt att strunta i jakten på den för stunden häftigaste upplevelsen. Det anser åtminstone den motrörelse som talar om jomo, en akronym för joy of missing out. En inspirationskälla till detta förhållningssätt är Christina Crooks bok The joy of missing out – finding balance in a wired world från 2015.

    Jomo är belagt i svenskan sedan 2016. Ordet nämndes som en motsats till fomo i en kommentar till det årets nyordslista. Då hade ordet använts i ytterst begränsad omfattning i svenskan. Sedan dess har användningen ökat något.

    En av de personer som praktiserar jomo är författaren Hillevi Wahl. Hon skriver i Topp Hälsa om fenomenet:

    Jag tror att JOMO-rörelsen har helt rätt. Vi måste ta tillbaka makten över våra liv. Vi måste inse att det inte är meningen att vi ska vara intresserade av allt eller gå på alla fester. Vår hjärna vill göra en sak i taget. I lugn och ro. Och få tid att processa det vi har varit med om.

    Även i Amelia behandlas jomo som en välkommen motreaktion på fomo:

    Jomo (joy of missing out) har ersatt sin ängsliga kusin Fomo (fear of missing out). Nu vågar vi vara nöjda med våra egna val och inte lika oroliga att missa något. Åh, så skönt. Äntligen ett kravlöst ord i tiden!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • I veckans kviss listar vi tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Jenny Söderhjelm Larsson får Pennsvärdet. Hon får det för sitt arbete med att skapa en språkutvecklande miljö på Östbergaskolan i Älvsjö i södra Stockholm. Prisutdelare var statsminister Stefan Löfven.

    Pennsvärdet är en utmärkelse som instiftats av Berättarministeriet. I dag delades det ut för första gången. Utmärkelsen gick alltså till Jenny Söderhjelm Larsson, mellanstadielärare i svenska och svenska som andraspråk. För två veckor sedan fick hon veta att hon var juryns val.

    – Jag började gråta för att jag blev så glad och så rörd. Det kändes extra stort att Berättarministeriet såg mina ambitioner för undervisningen, säger hon.

    Jenny Söderhjelm Larsson har jobbat som lärare i sjutton år. Hon beskriver arbetet som en ständigt pågående process. Både hon själv samt kollegorna och ledningen på Östbergaskolan har blivit allt bättre på att anpassa undervisningen efter enskilda elevers behov. Jenny Söderhjelm Larsson testar gärna nya infallsvinklar på olika moment i undervisningen.

    – Försök att ha en kontext som intresserar eleverna. Om man till exempel ska gå igenom verbformer som imperativ kan man ge dem uppgiften att skriva en annons, berättar hon.

    Förutom själva utmärkelsen Pennsvärdet får Jenny Söderhjelm Larsson ett stipendium på 25 000 kronor. Hon planerar att använda pengarna till inspirationsresor till andra skolor.

    Priset delades ut av statsminister Stefan Löfven. I sitt tal hyllade han Jenny Söderhjelm Larsson och alla andra lärare i den svenska skolan.

    – Som statsminister vill jag å hela Sveriges vägnar tacka för de insatser som du och dina kollegor gör varje dag, för vår demokrati – och för vårt land.

    Så här löd juryns motivering till valet av Jenny Söderhjelm Larsson:

    Jenny Söderhjelm Larsson imponerar med sin uppfinningsrikedom, drivkraft och förmåga att bjuda in sina elever och kollegor till ett livslångt lärande. Genom att kombinera ledarskap, frihet och kreativitet har hon skapat en språkutvecklande miljö i hela skolan som kommer alla till gagn, såväl barn som vuxna. Hon utmanar och inspirerar sina elever till att upptäcka och utveckla sitt språk och hitta glädje i dess komplexitet. Jenny är en sann förebild som värnar om varje barns individuella engagemang och på så sätt lyfter hela klassrummet.

    På bilden syns även Berättarministeriets grundare och generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg