Prenumerera på bloggen
  • Efter flera uppmärksammade våldsdåd har incel-rörelsen hamnat i fokus. En incel är en person som lever i ofrivilligt celibat.

    Tio personer dog och sexton skadades när en man tidigare i år körde genom en folkmassa i Toronto tidigare i år. Strax innan den 25-årige gärningsmannen satte sig bakom ratten uppmanade han i sociala medier till ett incel-uppror. Han hyllade också en man som för fyra år sedan körde ihjäl sex personer och skadade ytterligare fjorton.

    Båda männen kopplas alltså till incel-rörelsen. Ordet incel är inlånat från engelskan. Det är bildat till involuntary celibacy, ’ofrivilligt celibat’.

    En incel är en person – i regel en man – som inte lyckats hitta någon partner. På nätet samlas incels i forum där det ständigt förekommer fantasier om våld mot kvinnor som en hämnd för avsaknaden av en partner. Det är också vanligt att incels anser sig ha rätt till sexuella relationer. Harry Skärlund skriver i Expressen om de attityder som präglar rörelsen:

    Enligt incels världsuppfattning är allt biologiskt. Antingen föds du som en attraktiv man (muskulös, tuff, sportig) och tjejer dras till dig, eller så föds du oattraktiv och är evigt dömd till ensamhet.

    Johanna Frändén skriver i Aftonbladet att ett mönster bland incels är att de skuldbelägger kvinnor för egna tillkortakommanden:

    Det nya med incel-rörelsen är att den odlas i ett tydligt politiskt underdogperspektiv och frodas i öppet på internet. Manskören som hejar på består av tusentals killar som hatar kvinnor som kollektiv under förevändningen att de förvägrar dem sexuellt umgänge.

    Incel är belagt i svenskan sedan 2017.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss kan du testa din ordförståelse. I kvisset är det din uppgift att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Kvinnor skvallrar mer än män. De tycker dessutom att skvaller är roligare och viktigare. Och det kan inte förklaras av könsstereotyper. Det uppger kanadensiska forskare i psykologi i en studie publicerad i tidskriften Evolutionary Psychological Science.

    Ämnena som det skvallras om skiljer sig åt, sättet som det skvallras på är annorlunda och den upplevda nyttan av skvallret är inte heller gemensam. Det hävdar alltså psykologiforskare efter att ha studerat hur 290 personer – kanadensiska studenter i åldern 17 till 30 år – ser på skvaller.

    Skvallrets utgångspunkt är att stärka grupper och att skaffa sig information. Det fyller därför en viktig social funktion och bidrar till att skapa relationer.

    Men därefter finns det enligt forskarna stora skillnader mellan män och kvinnor. Män skvallrar till exempel oftare om pengar och karriär. Både män och kvinnor skvallrar också gärna om rivaler i kärlekslivet. Kvinnor talar mer om andra kvinnors utseende – medan män i större utsträckning diskuterar andra mäns fysik.

    Forskarna beskriver skvaller som ett fenomen som ofta rör sig kring jakten på en partner. Att på olika sätt diskutera rivaler är vanligt. Studien visar att det är något som betraktas som mer accepterat och är mer utbrett bland kvinnor. Kvinnor tycker också att skvaller är viktigare.

    Genom historien har skvaller inte sällan behandlats på ett nedlåtande sätt. Det har också kopplats till könsstereotyper. I dag är det många som anser att skvallrets låga status beror på att det traditionellt förknippats med kvinnor – trots att även män skvallrar. Men forskarna hävdar att skvaller bör betraktas som en social färdighet som är avgörande för att skapa relationer – och inte som något negativt.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En ovanligt snabb förbindelse mellan vänster och höger hjärnhalva. Så förklarade forskare nyligen vissa personers förkärlek för ordvitsar. Den snabba processen gör att fler potentiella lustigheter upptäcks innan ögonblicket är passerat.

    I Sverige förknippas ordvitsen ofta med göteborgaren Aron Jonason. Han var bland annat hovfotograf hos kung Oscar II. I Språktidningen 6/2011 berättade Nils Svensson om hur det gick till när Aron Jonason blev känd som Storvitsir. Efter att han under en kväll fotograferat mycket med blixt följde ett replikskifte som blivit något av en klassiker. Oscar II kommenterade fotograferandet:

    Det var väldigt vad Jonason blixtrar mycket.

    Och Aron Jonason svarade:

    Ja, blixtrar den ene så åskar den andre!

    Men det finns åtminstone ytterligare en variant av denna anekdot. Att fastslå exakt hur orden föll över hundra år senare är förstås i det närmaste omöjligt. En läsare som hört av sig om detta är Kjell Olsson. Han bifogar en artikel publicerad i Svensk humor 1914 – samma år som Aron Jonason gick bort. Själva poängen är identisk, men sammanhanget är ett annat.

    Här handlar det om en uppmärksammad händelse där en avliden kvinna efterlämnat två testamenten. Den fråga som diskuterades bland allmänheten var vilket testamente som skulle följas. Oscar II undrade hur Aron Jonason såg på saken:

    Mja, som israelit håller jag absolut på ... Gamla Testamentet.

    Kungen uppskattade det vitsiga svaret:

    Å, du är blixtrande, Aron!

    Och Aron Jonason fick in en poäng till:

    Jabevars, blixtrar den ene, så Oscar den andre!

    Anders

    0 kommentarer
  • Det första steget mot att avskaffa skolsvenskan i Finland blir inte av. De två sista aktuella kommunerna valde i förra veckan att hoppa av försöket.

    När Sannfinländarna tidigare satt i regeringen lyckades partiet driva igenom ett försök som på sikt syftade till att skrota skolsvenskan. I sjätte klass skulle elever få möjlighet att välja ett utländskt språk i stället för svenska som andra inhemska språk.

    Men kommunernas intresse för att medverka i försöket har varit svagt. I förra veckan bestämde sig Nyslott och Rovaniemi för att inte delta. Därmed försvann de två sista kommunerna från listan över intresserade.

    I praktiken var det svagt intresse från eleverna som fällde försöket. Enligt Hufvudstadsbladet var det ursprungligen sexton elever i Nyslott som hellre ville läsa ryska än svenska. När antalet sjönk till sju elever ansågs det vara för få för att gå vidare med försöket.

    Rovaniemi beslutade därefter att också hoppa av försöket. Rovaniemi ansåg inte att det tjänade något till att delta som enda kommun i landet.

    Sedan tidigare har även Jämsä, Pieksämäki och Ylöjärvi dragit sig ur försöket.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Inom politiken talas det inte längre bara om vänster och höger. Allt fler refererar nu till gal–tan-skalan.

    Det politiska landskapet förändras ständigt. Allt oftare hörs nu argument för att det i många sammanhang inte längre är relevant att beskriva partier utifrån en politisk hemvist till höger och vänster. Denna typ av diskussion är inte helt ny. Länge har det till exempel debatterats om nationalsocialismen bäst beskrivs som en vänster- eller som en högerideologi.

    I stället referar allt fler till gal–tan-skalan. Här står gal för grön, alternativ och libertariansk och tan för traditionell, auktoritär och nationalistisk. Högerpopulistiska och invandringskritiska partier hamnar i regel långt ut på tan-sidan. Feministiska och gröna partier brukar placera sig i andra änden, alltså långt ut på gal-sidan.

    När det gäller gal–tan-skalan är det snarare synen på kulturella och sociala värden som fäller avgörandet i stället för synen på fördelningspolitik. I Expressen beskriver Johan Hakelius gal–tan-skalan som en uppdelning mellan liberala och konservativa.

    I Sverige började gal–tan-skalan på allvar ta plats i debatten under 2016, även om det finns tidigare belägg. Sedan dess har användningen ökat. När fenomenet diskuteras gäller det ofta om gal–tan-skalan är ett lämpligt instrument för att analysera det svenska partisystemet. I Bohuslänningen ifrågasätter Karin Pihl detta redskap:

    Sannolikt kommer partierna att göra upp om migrationspolitiken genom en bred, parlamentarisk överenskommelse. GAL-TAN-skalan i all ära – när riktlinjerna för migrationen är utstakade kommer den politiska debatten i någon mån att återgå till något så traditionellt som höger-vänsterskalan.

    Så här beskriver Sveriges Radio gal–tan-skalans huvudprinciper:

    Kort sagt kan man säga att individens frihet, klimatet och öppen invandring är viktigt för partier längst ut på den liberala GAL-änden. Medan att värna nationen och traditioner, samt begränsad invandring är viktigt längst ut på TAN-änden. Forskare har tidigare använt GAL-TAN-skalan när höger-vänster-skalan inte har räckt till. Till exempel för att förstå varför europeiska partier är för eller emot EU.

    Själva skalan började användas 1999 av forskare inom statsvetenskap. Begreppet gal–tan ska ha myntats 2002. Det har lånats in i svenskan från engelskan.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att äta och att bli borstad är bra. Men att stå i kö är inte alls lika uppskattat. Det konstaterar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i en studie om kors kroppsspråk.

    Öronens position, huvudets ställning och svansens aktivitet. Hur dessa tre uttryck hänger ihop med tre för mjölkkor vanliga aktiviteter – att äta ur ett tråg, att bli skrubbad av mekaniska borstar och att köa för att bli mjölkad – har nu för första gången studerats. Totalt gjordes 3 700 observationer av 72 olika kor. Forskarnas slutsats är att kors ”kroppsspråk” säger en hel del om hur de upplever vissa situationer.

    Forskarna hävdar att kors svansviftningar tidigare inte tillmätts tillräcklig betydelse. På samma sätt som hos hundar är svansrörelser en indikation på hur kor uppfattar en situation. Det var bara när de blev borstade som de viftade med svansen. Ihop med öronens och huvudets position var svansviftningarna ett tydligt tecken på att borstningen var en positiv upplevelse.

    Att äta grovfoder ur ett tråg var också en positiv upplevelse – men den åtföljdes inte av samma aktivitet med svansen. Väntan på sin tur vid mjölkmaskinen var däremot en negativ upplevelse. Under köandet kunde kor vara både lugna och upphetsade.

    Forskarna gjorde flera intressanta observationer. Att ha högerörat bakåt och vänsterörat framåt var ett tydligt tecken på en positiv upplevelse. Det anses bero på att vänster hjärnhalva förknippas med positiva känslor och att vänster hjärnhalva styr kroppens högra sida. Så gjorde korna både när de åt och när de borstades, men inte när de köade.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Vi tvekar och pausar mer före substantiv. Utfyllnadsljud som eh är däremot sällsynta före verb. Förklaringen är enligt en ny studie att substantiv kräver större planering.

    Det är forskare i lingvistik vid flera europeiska universitet som har undersökt bruket av utfyllnadsljud i en rad olika språk. De konstaterar att ljud som eh ofta förekommer före substantiv, men mer sparsamt före verb. Det är en skillnad som de hittar i allt från engelska och nederländska till nluu (Sydafrika) och texistepec (Mexiko).

    Skälet till att vi gör längre pauser före substantiv är enligt forskarna att substantiv kräver större planering. Substantiv används i regel för att presentera ny information. Annars ersätts de ofta av pronomen eller kan uteslutas.

    Att det är ny information som ska presenteras gör att vi behöver tänka lite mer. Därför är pauserna före substantiv längre. Verb skapar inte samma bekymmer – de används för det mesta på samma sätt oavsett om de dyker upp för första gången i ett samtal eller om de har förekommit tidigare.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Kan du hjälpa en student som läser svenska som andraspråk vid universitetet i Wien? I ett mejl till Språktidningen berättar hon att hon söker personer som kan besvara frågor om norrländska dialekter. Du behöver inte vara född eller uppvuxen i Norrland för att delta. Däremot behöver du någon gång ha bott i Norrland. Enkäten är anonym.

    Här hittar du enkäten.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg