Prenumerera på bloggen
  • Barn är duktiga på att sluta sig till innebörden i nya ord. Förmågan ökar extra mycket i tvåårsåldern. Det visar en amerikansk studie publicerad i tidskriften American Journal of Speech-Language Pathology.

    Arton månader in i livet lär sig ett barn två till fem nya ord om dagen. Forskare vid University of Missouri har nu studerat hur inlärningen går till. Inte sällan använder barn logiskt tänkande för att avgöra vad ett nytt ord representerar.

    I testet ställdes de deltagande barnen inför valet mellan två olika föremål – ett som de kände till även till namnet och ett okänt föremål. Samtidigt fick de lyssna till två ord – dels ordet för det bekanta föremålet, dels ett nytt ord. Med stor träffsäkerhet använde barnen de okända orden som namn på de obekanta föremålen. Därmed parade de ihop rätt ord med rätt föremål.

    I ett annat moment undersöktes barnens slutledningsförmåga. Här presenterades nya ord i meningar, till exempel Sammy eats the kiwi. Ju äldre barnen blev, desto duktigare blev de på att förstå att exempelmeningens kiwi måste vara något ätbart. Därmed kunde barnen med hjälp av sammanhanget urskilja kiwi från en grupp bestående av andra okända ord.

    Att på de här sätten identifiera nya ord var förmågor som hela tiden utvecklades. Så var det däremot inte med blickar. Om en vuxen person tittade på ett föremål och samtidigt uttalade ett ord minskade gradvis benägenheten att koppla ihop föremålet med just det ord som sades.

    Studien visar enligt forskarna några metoder som kan användas för att lära barn nya ord. Det är dock klokt att ransonera de nya orden. De tre första orden som barnet lär sig under en dag fastnar nämligen betydligt bättre än efterföljande ord.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Semikolon är svenskans mest omfamnade skiljetecken. Men bara vart tredje semikolon är korrekt använt i svenska texter på nätet. Det visar en kandidatuppsats i svenska skriven av Alexander Katourgi vid Högskolan i Gävle.

    Semikolon kan användas mellan huvudsatser när man tycker att punkt är för starkt och komma för svagt avskiljande. Det är ofta en smaksak om man ska använda semikolon i stället för punkt eller komma. Det används normalt mellan huvudsatser som har ett nära innehållsligt samband med varandra. Det markerar gränsen mellan satserna; samtidigt binder det ihop dem. Semikolon följs alltid av liten bokstav.

    Så beskrivs användningen av semikolon i Svenska skrivregler. Läsaren får också veta att semikolon kan användas vid uppräkningar för att avskilja grupper från varandra och i ordböcker. Skiljetecknet ska däremot inte användas i stället för kolon före uppräkningar, exemplifieringar och förklaringar.

    Ändå går det ofta snett när skribenter använder semikolon. Alexander Katourgis undersökning visar att träffsäkerheten för texter publicerade på nätet i genomsnitt är 35 procent. Hela 65 procent av de semikolon som han undersökt är felanvända.

    I sin kandidatuppsats har Alexander Katourgi analyserat förekomsten av 2 000 semikolon. Hälften av materialet är hämtat från bloggar och hälften från nyhetsmedier. Semikolon är något vanligare i bloggtexter.

    I bloggtexter används semikolon korrekt i 19,8 procent av fallen. I nyhetstexter är den korrekta användningen 51,3 procent. Skillnaden är alltså stor mellan texter skrivna av bloggare och av journalister, krönikörer med mera. Det vanligaste misstaget är att använda semikolon som kolon.

    Anders

    1 kommentarer
  • Lingvistbloggen, en av redaktionens favoritbloggar, har slumrat en längre tid. En av de flitigaste skribenterna, Mikael Parkvall, har nu i stället dragit i gång en podd tillsammans med Johan Sjons. Lingvistpodden behandlar bland annat skillnaden mellan språk och dialekt, språkdöd, kreolspråk med mera. Lyssna gärna!

    Anders

    Foto: Anders Svensson

    0 kommentarer
  • När Findus proppade mikrolasagnen full av hästkött i stället för nötkött sparkade många konsumenter bakut. Och när Erik Haag i tv-programmet Landet Brunsås skulle äta grillat marsvin hos en svensk familj blev reaktionerna så häftiga att inslaget klipptes bort redan före sändning. Men hur kommer det sig att grisar, kycklingar, får, kor och andra djur betraktas som mat medan grillad golden retriever och halstrad skogskatt inte gör det?

    I olika kulturer är det accepterat att äta olika djur. Den ko som i Sverige med självklarhet mals ner till en hamburgare behandlas inte på samma sätt i Indien. I Kina föds hundar upp för att ätas, medan de i Sverige redan som valpar kan betinga ett femsiffrigt pris och där stamtavlan inte används för att avgöra om hunden är närproducerad utan för att ge inträde i en rasklubb.

    Det här fenomenet kan kallas karnism, ett begrepp myntat av den amerikanska psykologen Melanie Joy. I boken Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor tittar hon närmare på de faktorer som gör att vissa djur anses vara ätbara och andra inte. Hon anser att människan använder sig av starka försvarsmekanismer för att äta djur som hade kunnat fungera som husdjur. Försvarsmekanismerna är enligt Melanie Joy nödvändiga för att kunna bortse från djurens lidande inom köttindustrin.

    Karnism är det tankesätt som ligger bakom valet av djur för köttkonsumtion. Karnismen genomsyrar enligt Melanie Joy samhället och dikterar genom lagar och normer vilka djur som får ätas. Karnismens innehåll varierar därför mellan kulturer. Gemensamma är dock de försvarsmekanismer som gör att människan kan se på djur som föda.

    Ordet karnism har nu letat sig in i svenskan. Dagens Nyheter berättar om utgivningen av Melanie Joys bok på svenska och tar samtidigt upp ordets ursprung:

    Begreppet ”karnism”, som hon lanserat, har sitt ursprung i det latinska ordet för kött. Enligt henne uppfostras vi till köttätare. Normen skapas och upprätthålls av djurindustrin, olika samhällsinstitutioner och inte minst av medierna.

    I en recension i Helsingborgs Dagblad diskuterar Jenny Maria Nilsson ordet karnism:

    Joy är förblindad av sin egen nya ism; det finns inget annat än karnism, inget rimligt nyttjande av djur. Kanske är det sant, men det medför att hon inte bemöter uppenbara anledningar till de omständigheter hon vill kritisera. Vem klandrar en svältande person för att hen äter kött? Vår art, liksom andra, äter det vi får tag på, det är en resursfråga.

    Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att förra årets hästlasagnehärva avslöjade den karnism som genomsyrar samhället:

    På samma sätt som feminister började omnämna patriarkatet som en osynlig samhällsstruktur, har Melanie Joy myntat begreppet karnism (från det latinska ordet för kött). Karnism beskriver den osynliga struktur och ideologi som ligger bakom valet att äta kött från vissa djurslag som nötdjur, grisar, kycklingar och fiskar.

    Än så länge används karnism framför allt inom djurrättskretsar.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Lika som bär kånkade hem en säker seger i omröstningen om Sveriges roligaste företagsnamn. Tvillingarnas flyttfirma fick hela 46 procent av rösterna från Språktidningens läsare.

    Historien om Lika som bär började för tre år sedan när IFK Norrköping skulle flytta sitt kansli. Tvillingarna Billy och Dennis Petersson tillhörde de supportrar som frivilligt ställde upp för att kånka klubbens inventarier till nya lokaler på Nya Parken. Kvar till sist blev ett otympligt kassaskåp. Någon tyckte att det var dags att ringa en flyttfirma. Men Billy och Dennis högg i.

    – Det var då vi kom på att vi själva borde starta en flyttfirma. Min bror Dennis undrade varför. Jag sade att vi måste heta Lika som bär. Han tyckte att det var klockrent och på den vägen är det, säger Billy Petersson.

    Helt enkelt var det dock inte i början. Varken Billy eller Dennis hade körkort för lastbil. I stället hjälpte tvillingarnas pappa till att köra flyttbilen.

    – Då kallade vi oss Lika som bär och en far, berättar Billy Petersson.

    För den som inte känner till att företaget grundades av två tvillingar är det lätt att missa ordvitsen i namnet Lika som bär. Även för den som känner till bakgrunden dröjer det ibland ett tag innan polletten trillar ner.

    – En av våra anställda ringde mig en morgon och berättade att han var så stolt över att vi har ett så jäkla bra namn. Då hade han jobbat hos oss i sju månader utan att ha fattat poängen.

    Läs mer om roliga företagsnamn i Språktidningen 7/2014.

    Anders

    Foto: Fredrik Schlyter

    0 kommentarer
  • Kom och hälsa på Språktidningen på Bokmässan i Göteborg! Vi är på plats från torsdag morgon till söndag eftermiddag. Du hittar oss i monter B06:61. Om du inte redan är prenumerant kan du testa Språktidningen till ett förmånligt mässpris. I samma monter finns våra syskontidningar Modern Psykologi, Forskning & Framsteg och Modern Filosofi som också har fina mässerbjudanden.

    Modern Filosofi är en ny tidskrift som lanseras på Bokmässan. Chefredaktör Patrik Hadenius presenterar Modern Filosofi på Sveriges Tidskrifters scen (monter B05:60) i dag, torsdag, klockan 15.

    Samtidigt som Bokmässan öppnar rapporterar Dagens Nyheter att antalet sålda böcker i Sverige minskat med 6,8 procent under årets första åtta månader. I Göteborgs-Posten skriver Patrik Hadenius tillsammans med Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, om behovet av ett nationellt läslyft. Texten är en uppmaning till synlig läsning i en tid när kurvorna för läsförståelse pekar neråt i svenska skolor.

    0 kommentarer
  • Tyvärr hamnade en vinjett i vägen för två nycklar i korsordet i Språktidningen 7/2014. De nycklar som är delvis skymda är, i övre högra hörnet, Passar till däck, och bredvid till vänster Oönskat färginslag. Redaktionen beklagar misstaget.

    0 kommentarer
  • Getter som snackar dialekt, rekordhunden Chaser som memorerat namn på 1 022 leksaker, präriehunden som är djurvärldens värsta snackis och trender för husdjursnamn. Det är en del av innehållet i den nya tidningen Världens Djur – ett samarbete mellan Forskning & Framsteg och Språktidningen – som nu finns i butik.

    Tidningen innehåller 68 sidor späckade med de senaste rönen om både husdjur och vilda djur. Du kan bland annat läsa om jättebläckfisken som har världens största ögon, späckhuggarens solsemester, rekordmusslan som blev 507 år gammal och den blåfotade sulans sista dans. Du får också möta krypet som överlever en rymdkrasch, världens mest unika fåglar, krabban som odlar sin egen mat och Antarktis enda insekt.

    Världens Djur kostar 59 kronor i butik. Som läsare av Språktidningen kan du köpa Världens Djur till specialpriset 49 kronor genom vår nätbutik.

    0 kommentarer
  • En bonus för den som kör mindre miljöbelastande bilar och en straffavgift för den som kör särskilt törstiga fordon, där straffavgiften används för att finansiera bonusen. Så fungerar bonus malus.

    Under valrörelsen ställde sig de fyra dåvarande regeringspartierna bakom införandet av bonus malus (latin för bra–dålig) vid nybilsköp. Förebilden är fransk, men i Sverige har sedan tidigare flera andra partier lanserat liknande förslag. Tanken är att med ekonomiska incitament uppmuntra till köp av bilar som är mindre skadliga för miljön. Kunder som köper fordon med låga utsläpp belönas med en bonus som bekostas av kunder som köper fordon med höga utsläpp. Systemet blir därmed självfinansierande.

    I svenskan är bonus malus belagt sedan år 2008. Användningen ökade dock kraftigt under valrörelsen när alliansen tog ställning för ett bonus malus-system. I Expressen konstaterade ledarskribenten Patrik Kronqvist att Centern dock hade backat från sin ursprungliga hållning i frågan:

    "Jag kompromissar aldrig om miljön", sa Annie Lööf stolt i P1:s valutfrågning. Men efter påtryckningar från Volvo blev bonus-malus-förslaget för fler miljöbilar urvattnat. Istället för en saftig straffavgift på nya, törstiga bilar smetas avgiften ut på redan existerande bilar. Styreffekten försvagas, motorljudet från lanseringen av nya Volvo XC90 dränker den gröna rösten.

    I Dagens Nyheter kommenterade Lasse Swärd förslaget. Även om Centern valt att lyssna på Volvos argument om nybilsförsäljningen skulle dagens Volvoägare få bära den ekonomiska kostnaden:

    Bonus-malus är en hjärtefråga för Centerpartiet. Principen att låta ägare till bilar med höga utsläpp betala så att fler kan köpa bilar med låga utsläpp ställer sig nog de flesta bakom. Om det gällde nya bilar. Nu får alla vara med och betala. Och särskilt mycket får ägare till gamla Volvo och Saab betala. Hur ska man sälja in det till väljarna?

    Trots alliansens valförlust finns det i dag ett brett stöd i riksdagen för ett bonus malus-system. Om det går att nå majoritet för ett sådant förslag återstår att se.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Öronens position och ögonens blickar är avgörande för hästens kommunikation. För att en häst ska följa en annan måste den få rätt signaler. Det hävdar brittiska forskare från University of Sussex i en studie publicerad i Current Biology.

    Hästar har flera olika sätt att kommunicera med och känna igen varandra. Forskare har tidigare konstaterat att hästar känner igen olika gnäggningar. I ett sådant försök fick två bekanta hästar passera varandra. En av dem fördes sedan bakom ett skynke så att hästarna inte längre såg varandra. Därefter spelade forskarna upp en gnäggning – om lätet tillhörde den häst som fanns bakom skynket reagerade inte den andra hästen nämnvärt, men om lätet tillhörde en annan häst än den som försvunnit bakom skynket reagerade den andra hästen med förvåning.

    Men också öron och ögon används för att kommunicera. De brittiska forskarna lät hästar se fotografier på andra hästar i naturlig storlek. Samtidigt stod både de verkliga och de fotograferade hästarna inför samma val – att välja vilken foderhink de skulle äta ur.

    Den hink som de fotograferade hästarna fokuserade på med blicken och öronens riktning blev också valet för de verkliga hästarna. När bilderna manipulerades så att ögon eller öron inte var synliga följde inte de verkliga hästarna de fotograferade hästarnas exempel.

    Forskarna anser att studien bevisar att djur har förmågan att kommunicera med kroppsdelar som inte människan använder för kommunikation. Hästar behöver se både blickens och öronens riktning för att de ska göra samma val som andra hästar. Att öronen har så stor betydelse var inte tidigare klarlagt.

    Att hästar använder många olika kroppsdelar för att kommunicera är enligt forskarna inte oväntat. Hästar är flockdjur med olika sociala relationer inom grupperna. Därför vore det underligt om de inte tog fasta på varandras signaler.

    Anders

    Foto: Thinkstock

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg