Prenumerera på bloggen
  • Det går att höra skillnad på ett spontant skratt och ett skratt som frambringas mer medvetet, fastställer kognitionsforskare.

    Att skratta grundläggande för alla människor. Detta fascinerar forskaren Greg Bryant vid University of California, som i en studie konstaterar att vi kan höra skillnad på olika skratt. Det som uppkommer som en spontan reaktion på något festligt har en annan ljudkvalitet än det medvetet producerade skrattet. Det okontrollerade skrattet ligger högre i frekvens, ljudstyrka och består av en serie oartikulerade ljud.

    Detta påminner om hur småbarn skrattar – något som nederländska forskare i psykologi har tittat närmare på. De har också funnit någonting speciellt med hur de allra yngsta bebisarna skrattar. Till skillnad från lite äldre barn och vuxna, skrattar spädbarnen på både in- och utandning. En teori är att anledningen till att man skrattar förändras med åldern – och det kan ha med språkinlärning att göra.

    Det medvetna, ”vuxnare”, skrattet skapas i samma del av hjärnan som kontrollerar tungan och läpparna – vår talapparat. Detta skratt kan man alltså betrakta som en del av språket. Vår förmåga att identifiera olika typer av skratt är också universell, enligt Greg Bryant, som har prövat saken på 884 testpersoner från 21 länder.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I det här kvisset möter du tolv svenska ord och uttryck. Hur ska de förkortas enligt Svenska skrivregler? Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Hela 45 procent av svenskarna är negativa till reklam på engelska. Unga är mer positiva än äldre till engelskspråkig reklam. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av intresseorganisationen Sveriges annonsörer.

    Reklam på engelska blir enligt Sveriges annonsörer allt vanligare i tidningar, på tv och på nätet. Men det är en utveckling som långt ifrån alla uppskattar. 23 procent uppger att de är mycket negativa till reklam på engelska. Nästan lika många, 22 procent, svarar att de är ganska negativa.

    Det är bara 3 procent som säger att de är mycket positiva till engelskspråkig reklam. Ytterligare 8 procent är ganska positiva till reklam på engelska. Resterande 42 procent är varken positiva eller negativa.

    Attityderna skiljer sig mellan olika grupper. Bland svenskar som har fyllt 65 år är hela 75 procent negativa till reklam på engelska. Mest positiva är personer i åldern 18 till 29 år. Där gillar 22 procent reklam utformad på engelska. Höginkomsttagare och boende i Stockholmsområdet är också mer positiva än genomsnittet.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • David Baas tilldelades i förra veckan Stora Journalistpriset. Personerna han skriver om blir ofta baasade.

    Som reporter på Expressen har David Baas blivit känd för en rad avslöjanden av personer som i olika forum uttryckt sig främlingsfientligt eller rasistiskt. I många fall har det rört sig om personer som kandiderat för Sverigedemokraterna, men han har också avslöjat politiker inom andra partier. I vissa fall handlar avslöjandena om kandidater som förtigit ett förflutet i extremistiska organisationer. Men vanligast är att David Baas konfronterar personer som – ofta anonymt – ägnat sig åt näthat.

    Inom Sverigedemokraterna har David Baas blivit så synonym med denna typ av avslöjanden att det internt talas om att bli baasad. Expressen har tagit del av inlägg i en Facebook-grupp som visar att verbet använts åtminstone sedan 2016. Då var det riksdagsledamoten Linus Bylund som noterade att David Baas tycktes stå och vänta på att en viss sverigedemokrat skulle dyka upp:

    Vem blev Baasad utanför kammaren? Såg honom stå och lurpassa.

    Medievärlden rapporterade i somras att Sverigedemokraterna har ett system där företrädare kan diskutera mediebevakningen. Där kan de också förvarna varandra om pågående granskningar:

    En av de reportrar som det varnats för i SD-forumen är just Expressens undersökande reporter David Baas. Att bli kontaktad av honom har inom SD kommit att kallas för att bli ”Baasad”.

    Hittills används baasa främst i mediekretsar och internt inom Sverigedemokraterna.

    Anders

    Foto: Magnus Bergström

    0 comment
  • I fredagskvisset testar du din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord av varierande svårighetsgrad. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I de flesta mänskliga språk kan en sats innehålla en annan sats:

    Pojken, som jag mötte i går, står där borta.

    Här är relativsatsen som jag mötte i går inbäddad i huvudsatsen Pojken står där borta. Forskare i neuropsykologi har nu funnit att förmågan att uppfatta sådana inbäddade satser troligtvis utvecklas mycket tidigt hos människan. Redan vid fem månaders ålder reagerar bebisar på avvikande sekvenser i en längre svit. 

    Fenomenet kallas rekursion, och vissa språkforskare, till exempel den amerikanska lingvisten Noam Chomsky, har hävdat att detta är något som är speciellt för just det mänskliga språket. Kanske det enda. Rekursion saknas troligtvis i kommunikationen mellan andra djur. Trots att djuren kan lära sig enskilda ord, och till och med känna igen vissa enkla ordkombinationer, verkar de inte kunna uppfatta komplexa syntaktiska konstruktioner, som inbäddade satser.

    Studien av små barns reaktion på avvikande sekvenser ägde rum vid Max Planck-institutet för kognitionsvetenskap och hjärnforskning i Tyskland. Forskarna ville se om och hur barn uppfattar inbäddade strukturer. De värvade 38 telningar, runt ett halvt år gamla. Eftersom det är svårt att testa språk på så små barn, valde man att konstruera sekvenser av toner i stället – mer specifikt sekvenser med fem och sju toner i separata studier. ”Barn lär sig språk genom frekvens och genom akustiska avvikelser”, förklarar en av forskarna. Men i studien var det inte enstaka toner som avvek, utan hela sekvenser av toner, inuti en längre sekvens – på samma sätt som en inbäddad sats skiljer ut sig i en längre mening. Samtidigt mättes barnens hjärnaktivitet. På EEG-kurvorna kunde forskarna avläsa att bebisarna reagerade tydligt på de inbäddade strukturerna i en längre sekvens. 

    I kommande studier vill man undersöka om detta verkligen är unikt för människor, eller om till exempel andra primater reagerar på liknande sätt.

    Maria

    Foto: Nikolaus Brade/MPI CBS

    0 kommentarer
  • I det här kvisset möter du antalsenheter som tjog, dussin och gross. Men hur många stycken går det på dessa – och några betydligt ovanligare – antalsenheter? Din uppgift är att ange det korrekta antalet. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Single-use är årets engelska ord enligt Collins Dictionaries. Klimatdebatten gör ett tydligt avtryck även bland de övriga kandidatorden. Där finns också det svenska lånet plogging.

    I takt med att årsskiftet närmar sig kommer en strid ström av nyordslistor och årets ord-utnämningar från bland annat ordboksredaktioner. Nyligen utsåg Oxford Dictionaries toxic till 2018 års ord.

    Collins Dictionaries val faller i år på single-use. Under året har inte minst konsumtionen av plast diskuterats. På olika håll i världen görs det försök att minska användningen av plastpåsar. Handlare går i vissa fall så långt att de slutar sälja engångsartiklar av plast. Och inom EU finns planer på ett förbud mot engångsartiklar som sugrör, bomullspinnar, bestick och tallrikar.

    Av de tio kandidaterna återspeglade ytterligare två den pågående klimatdebatten: vegan och plogging. Plogga (’jogga samtidigt som man plockar skräp, oftast i grupp’) fanns förra året med på Språktidningens och Språkrådets nyordlista. Verbet är ett teleskopord bildat till plocka och jogga.

    De övriga kandidaterna var backstop, floss, gammon, gaslight, MeToo, VAR och whitewash.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Stefan Holm är inte bara en tidigare höjdhoppare med ett OS-guld på meritlistan. Han är också en afol, en vuxen legobyggare.

    Att lego inte bara är för barn visar afol-trenden. Här handlar det om vuxna som ofta byggt lego som barn men slutat när det inte längre ansågs tillräckligt häftigt. Som vuxna har de hittat tillbaka till hobbyn.

    Stockholm Direkt berättar om Emma Farm. Hon har byggt höghusen i Flemingsberg i lego. Utställningen har visats på flera platser i landet. I artikeln beskriver hon sig som en afol:

    Afol, adult fan of lego, en vuxen legoentusiast. Det är ett vedertaget begrepp i nördkretsar.

    I engelskan är afol belagt åtminstone sedan 2010. Då släppte filmaren Jess Gibson dokumentären Afol – a blocumentary. Samma år började afol användas i svenskan. Användningen har ökat i takt med att allt fler (åter)upptäckt lego.

    En svensk afol är alltså Stefan Holm. Han utkom nyligen med Svenska sportbitar, en bok som visar klassiska idrottsögonblick återskapade i lego. I samband med utgivningen berättade Aftonbladet om vad som kännetecknar personer som har ett brinnande intresse för lego:

    Det är på sin plats att lära sig ett par saker om afols, utöver de tre gyllene reglerna:

    I princip använder de samma bitar som du kan ha liggande hemma i en back.

    Saknas byggstenar köps de av andra entusiaster på en öppen marknad.

    Generellt föredrar de MOC, my own creation, alltså egendesignade alster framför färdiga set. Och precis allihop ser ner på perioden runt millennieskiftet när bitarna blev större och kreativiteten kvästes.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset får du en chans att testa din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg