Prenumerera på bloggen
  • Arabiska är nu det tredje största främmande språket i Finland. Under 2016 gick arabiska om både somaliska och engelska när det gäller antalet modersmålstalare. Störst är ryska följt av estniska.

    Enligt Statistikcentralen hade Finland vid årsskiftet 5 503 297 invånare. Av dessa hade 4 857 795 personer finska som modersmål, 289 540 hade svenska som modersmål och 1 969 hade samiska som modersmål. Övriga 353 993 invånare hade ett främmande språk som modersmål.

    Det i särklass största främmande språket är ryska med 75 444 modersmålstalare. Därefter följer estniska (49 241), arabiska (21 783), somaliska (19 059), engelska (18 758), kurdiska (12 226), kinesiska (11 334), persiska (10 882), albanska (9 791) och vietnamesiska (9 248). Arabiska gick under året förbi både engelska och somaliska.

    Av de tre inhemska språken var det bara samiska som växte. Antalet invånare som uppgav finska och svenska som modersmål minskade. Att Finland förra året ändå växte med 15 989 personer berodde på att modersmålstalare av främmande språk blev fler.

    Det innebär att det nu är 5,26 procent av befolkningen i Finland som har svenska som modersmål.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Vinka adjö till whatsername, cassette och matey. Och säg hej till texted, awesome och yoga. Det är några av de ord som har minskat respektive ökat mest i brittisk engelska.

    Det är forskare vid universiteten i Lancaster och Cambridge som har undersökt vilka ord i brittisk engelska som har minskat och ökat mest i användning från tidigt 1990-tal till tidigt 2010-tal. Studien har genomförts med hjälp av en databas över informellt talspråk.

    Inte helt oväntat präglas förändringarna i ordförrådet av den tekniska utvecklingen. Cassette är ett av de ord som har minskat mest. Samtidigt har bland annat laptop, website och email gjort raketkarriär.

    Här finns också ord som speglar livsstilsförändringar. Crossword backar medan yoga går framåt.

    Den som kryddar samtalet med ord som matey, golly och whatsername riskerar att uppfattas som lite omodern. Awesome och massively är däremot ord som kännetecknar det moderna talspråket.

    Anders

    0 kommentarer
  • You är promonenet som gör det möjligt för talaren att begrunda negativa erfarenheter med hälsosam distans. Det fastslår forskare i psykologi vid University of Michigan i en studie publicerad i Science.

    I engelskan kan you användas både som personligt och generiskt (allmänt) pronomen. Svenskans du kan fungera på samma sätt. Jag såg dig när du var ute med hunden är i ett samtal ett exempel på när du används som personligt pronomen medan tidningsrubriken Här hittar du bästa priserna på marmelad är ett exempel på generisk användning. I Svenska Akademiens språklära från 2003 beskrivs det generiska bruket som ”engelskpåverkat” och det ”bör användas med försiktighet i svenskan”.

    Den generiska användningen av you är betydligt mer utbredd än motsvarande användning av du i svenskan. Enligt forskarna har denna användning psykologiska dimensioner. You används ofta för att uttrycka normer och erfarenheter samt för att i efterhand reflektera över negativa upplevelser. Den som har skaffat sig distans till en händelse väljer därför ofta you i stället för I när den diskuteras.

    I studien fick deltagarna svara på frågor där you användes generiskt eller personligt. När pronomenet användes generiskt fick forskarna mer allmänna svar från deltagarna. De talade då oftare om normer än om personliga erfarenheter.

    I ett annat moment fick deltagarna i uppgift att skriva om en negativ upplevelse. De deltagare som använde personligt I hade mindre distans till händelsen. De personer som i stället använde generiskt you diskuterade oftare lärdomar från det inträffade och betraktade händelsen med hälsosam distans.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Hyberavdrag är en föreslagen skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster. Både förslaget och ordet kommer från utredningen om cirkulär ekonomi.

    Att hitta på nya ord är ofta ett effektivt sätt att skapa uppmärksamhet för allt från politiska förslag till nya varor och tjänster. Detta tycks utredningen om cirkulär ekonomi ha tagit fasta på. Inför presentationen talade utredarna i såväl Dagens Nyheter som ett pressmeddelande om hyberavdrag.

    Syftet med hyberavdrag är att främja utvecklingen mot ett kretsloppssamhälle. Genom att återanvända föremål kan mängden avfall och utsläpp minskas. Hyberavdrag står för hyr-, begagnat- och reparationstjänster.

    Ordet fick snabbt genomslag i nyhetsrapporteringen och den politiska debatten. Så här beskriver nyhetsbyrån TT fenomenet:

    Av hundra kronor som ett hushåll spenderar på konsumentprodukter används 98 kronor till att köpa nytt, enligt utredningen. Ett problem är att konsumenterna gärna vill ha de senaste produkterna och att det går snabbare och inte är mycket dyrare att köpa nytt än att reparera en gammal produkt. Utredningen föreslår därför ett skatteavdrag, ett ”hyberavdrag”, i stil med rutavdraget, men som inte är kopplat till att tjänsterna ska utföras i hemmet. Förslaget kan ge 10 000 nya jobb, framförallt till utrikes födda, och beräknas kosta staten 1,4 miljarder kronor det första året.

    Dina Pengar berättar hur utredningen föreslår att avdraget ska fungera:

    Utredningen föreslår ett nytt skatteavdrag för reparationer av konsumentprodukter, tjänster i samband med begagnatförsäljning och hyra av prylar – ett så kallat hyberavdrag. Man skulle få dra av 50 procent av arbetskostnaden, som med rutavdraget.

    Miljöminister Karolina Skog tog emot utredningen med entusiasm. Framtiden för ordet hyberavdrag lär bero på om förslaget blir verklighet eller inte.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nu börjar vi med kviss! Varje fredag publicerar vi ett nytt kviss som handlar om till exempel ordförståelse, språkriktighet och främmande språk. I det första kvisset möter du tolv lagom ovanliga svenska ord. Gör kvisset här!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Hur gör du för att få dina avokados att mogna? Vilken av mina storys gillar du bäst? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar Språkrådet för engelskt plural-s. Det berättade redaktören Ola Karlsson under fredagens Språkforum.

    Språkvården har länge uppmanat skribenter att inte använda plural-s. I stället har rekommendationen varit att skriva avokador eller avokadoer och storyer. Det har inte varit en oomstridd hållning.

    Per Ledin, professor i svenska vid Södertörns högskola, diskuterade för några år sedan pluraländelserna -s och -sar (avokadosar, storysar) i svenskan. Han konstaterade i ett blogginlägg att det var former som ofta var vanligare än de av språkvården rekommenderade formerna. De som använde plural-r – som avokador – var främst vad Per Ledin kallade ”proffsskribenter”, som journalister och andra yrkesgrupper som har språket som arbetsredskap.

    Enligt Per Ledin har både plural-s och plural-sar länge varit ganska vanliga. Det är dock former som inte släppts in i de accepterade pluraländelsernas värme. En följd av Per Ledins resonemang skulle helt enkelt vara att Språkrådet nu anpassat rekommendationerna till hur språkanvändningen faktiskt ser ut.

    Men det finns också kritik mot den nya synen på plural-s. På nätet finns det gott om skribenter som anser att förändringen på ett negativt sätt ökar engelskans påverkan på svenskan.

    Vad tycker du om att tillåta plural-s i svenskan? Rösta här intill!

    Anders

    10 kommentarer
  • Att som vuxen lära sig ett främmande språk kan vara svårt – men det är långt ifrån omöjligt. Även vuxna har förutsättningar att tala nya språk flytande. Det visar en studie publicerad i tidskriften Frontiers in Psychology.

    Länge fanns det inom forskningen en utbredd uppfattning om att vuxna skulle ha svårt att lära sig nya språk. Att snabbt få grepp om ett främmande språk troddes främst vara förbehållet barn. Men senare forskning har visat att det inte finns några kognitiva hinder för vuxna att lära sig nya språk.

    Tvärtom kan även vuxna tala nya språk flytande. Det fastslår forskare i psykologi och romanska språk vid University of California i Riverside, USA. De har studerat hur personer som har engelska som modersmål lär sig spanska i vuxen ålder.

    I spanska finns grammatiska fenomen som saknas i engelskan. Detta utgjorde enligt undersökningen inga betydande hinder för inlärarna. De kunde snart analysera dessa fenomen på samma sätt som en modersmålstalare.

    Spanska substantiv är antingen maskulina (bestämda artikeln är el i singular och los i plural) eller feminina (bestämda artikeln är la i singular och las i plural). I vissa sammanhang kan även lo användas i singular. Engelskan har bara the som bestämd artikel. I spanskan har dessutom den bestämda artikeln en annan placering än i engelskan.

    Inget av detta blev något bekymmer för inlärarna. De förstod snabbt hur bestämda artikel fungerar i spanskan. De lät sig inte heller luras av att forskarna smugit in fel i några av de meningar som användes i testet.

    Forskarnas slutsats går alltså hand i hand med de senaste årens rön om språkinlärning. Åldern utgör i sig inget hinder för att lära sig ett nytt språk. Den kognitiva förmågan som krävs för att uppfatta fenomen som inte finns i modersmålet försvinner inte med åren.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • En majoritet av norrmännen anser att engelska ofta används i situationer där norska skulle fungera minst lika bra. Dessutom tycker en majoritet att det är viktigt att norskan fortsätter att ha en stark ställning. Det visar en undersökning utförd av Opinion på uppdrag av norska Språkrådet.

    Självförtroendet verkar det inte vara något fel på hos de norrmän som deltog i undersökningen. Hela 65 procent svarar att de behärskar det norska språket bättre än genomsnittet. Bara 7 procent uppger att deras kunskaper är sämre än snittet.

    Undersökningen visar att en klar majoritet anser att det är viktigt att norskan har en stark ställning i samhället och att ortnamn bevaras som kulturminnen. Tre av fyra säger sig dessutom vara intresserade av det norska språket. Sex av tio upplever att stoltheten över språket tidigare var mer utbredd.

    Vidare är det 62 procent som tycker att norska skulle kunna användas i många av de situationer där engelska i dag används. Det är bara 18 procent som instämmer i att engelska inte används för mycket. Resterande 19 procent svarar att engelska varken förekommer för ofta eller för sällan.

    Många tycker att brev från myndigheter ofta är otydligt formulerade. 49 procent säger att språket kan orsaka problem medan 20 procent inte har några svårigheter att läsa texter där myndigheter är avsändare.

    I undersökningen görs ingen skillnad mellan bokmål och nynorsk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Att försvaret ska få större anslag är något som en klar majoritet i riksdagen ställer sig bakom. Men hur mycket pengar som behövs är en stridsfråga. Från socialdemokratiskt håll har höjningar större än de egna förslagen dömts ut som anslagsbingo.

    Kanske är statsminister Stefan Löfven på väg att lyckas att etablera ett nyord i den politiska debatten. Det började under konferensen Folk och försvar i januari i år. Folkpartiets Jan Björklund var då en av de partiledare inom Alliansen som efterlyste kraftiga höjningar av anslagen till försvaret.

    Stefan Löfven dömde ut utspelet som anslagsbingo. I den här betydelsen är det uppenbart att det inte handlar om bingo i betydelsen att pricka in rätt rad. I stället är det bilden av en bingoutropare som slumpmässigt ropar ut siffror som statsministern vill frammana. Under konferensen sade han enligt Expressen att försvarsminister Peter Hultqvist inte kommer att ”låta sig fösas med i någon anslagsbingo”,

    Hittills har ordet fått stor uppmärksamhet. Även Peter Hultqvist själv har börjat tala om anslagsbingo. I Norrtelje Tidning ansåg debattören Karl-Axel Wolf att ministrarna uttryckte sig respektlöst:

    Hur hanterar då statsministern och försvarsministern ovanstående tydliga budskap? Båda bemöter kraven om ökade anslag på ett synnerligen nonchalant sätt med orden anslagsbingo (Stefan Löfven) och auktion (Peter Hultqvist). Svenskarna kan med stor oro konstatera att Löfven och Hultqvist uppträder ansvarslöst och att båda är en stor säkerhetsrisk, inte minst för de ungdomar som kan komma att riskera sina liv i en konflikt.

    I Södermanlands Nyheter skriver Olof Jonmyren att det snart visade sig att Stefan Löfven och Peter Hultqvist inte tyckte att kraven på ökade resurser var obefogade:

    Det som regeringen och försvarsministern tidigare i år avfärdade som anslagsbingo har nu blivit till ett extra tillskott till det kraftigt underfinansierade försvaret. Med bingoliknelsen valde regeringen alltså att vara medvetet löjlig; allt för att slippa erkänna att nivån på Försvarsmaktens resurser i statsbudgeten för 2017 sedan tidigare hade visat sig otillräcklig.

    Än så länge används anslagsbingo enbart i försvarsdebatten. Om ordet sprider sig till andra politikområden återstår att se.

    Anders

    Foto: Socialdemokraterna

    0 kommentarer
  • Den som vill vässa sina argument gör klokt i att skriva texter i dialogform. Det visar en studie publicerad i tidskriften Psychological Science.

    Att skriva texter som belyser ett fenomen från flera olika håll kan vara svårt. Inte sällan har skribenter svårt att föreställa sig vilka motargument som kan dyka upp. Nu har forskare i psykologi vid Columbia University, USA, hittat en metod som utvecklar olika resonemang.

    Deltagarna delades in i två grupper. Vissa fick i uppgift att under en timme skriva en diskussion mellan två politiska kommentatorer om ett borgmästarval. Andra fick samma faktauppgifter för att därefter få i uppdrag att skriva en uppsats om de två kandidaternas starka sidor. Bägge grupperna fick dessutom i uppdrag att skriva manus för en reklamfilm för en av kandidaterna.

    De som skrev en text i diskussionsform använde fler jämförelser mellan de olika kandidaterna. De gjorde också tydligare kopplingar mellan kandidaterna och deras politiska förslag. I reklamfilmsmanuset kopplade de samhällsproblem till föreslagna lösningar. De var dessutom generellt mer kritiska till kandidaternas utspel.

    Samma skribenter gjorde sällan några påståenden som saknade förankring i verkligheten. I den andra gruppen var det mer än hälften som framförde påståenden som saknade täckning. De hade dessutom inte lika djup förståelse för de olika ämnena.

    Forskarnas slutsats är att dialogformen i sig gynnar ett kritiskt förhållningssätt. Den som kan betrakta ett fenomen utifrån olika infallsvinklar utvecklar dessutom förmågan att argumentera för sin egen sak och blir bättre på att förutse argument från meningsmotståndare.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg