Prenumerera på bloggen
  • När hunden lyssnar på husse eller matte tar den hänsyn till både betydelse och intonation. Dessutom behandlar hunden precis som människan betydelse och intonation på olika ställen i hjärnan. Det visar en studie publicerad i tidskriften Science.

    Det enda som gör människan unik är förmågan att kunna skapa nya ord. Men att förstå dem är inget som är unikt för människan. Det fastslår en grupp ungerska forskare efter att ha studerat tretton hundar med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi.

    I studien fick hundarna lyssna till inspelningar av husse eller matte. Vissa ord var neutrala medan andra ord förknippades med belöning för hundarna. Samtliga ord spelades in med neutral och positiv intonation.

    Betydelsen hanterades främst i hundens vänstra hjärnhalva och intonationen i den högra hjärnhalvan. Samma arbetsfördelning har människans hjärna. För att hunden verkligen skulle uppfatta ett ord som belöning krävdes att det sades med positiv intonation. Hunden lade alltså vikt vid både betydelse och intonation.

    Enligt forskarna visar studien att miljön är avgörande för hundens utveckling av förståelse. När det gäller husdjur som hundar, som ständigt är omgivna av mänskligt språk, är det uppenbart att de kan lära in olika typer av betydelser trots att de själva inte har förmågan att tala.

    Anders

    Foto: Enikő Kubinyi

    0 kommentarer
  • Vilka ord är okej att använda och vilka bör undvikas? Och spelar det egentligen någon roll vilka ord som används i medierna?

    I kvällens debatt på Publicistklubben är ämnet politiskt korrekt språk. Debatten äger rum på Café Panorama på Kulturhuset i Stockholm i kväll. Den sänds också över nätet.

    SVT:s språkråd för ett inkluderande språk är utgångspunkten för en diskussion mellan Anne Lagercrantz, chef för SVT:s nyhetsdivision, och Mikael Parkvall, forskare i lingvistik vid Stockholms universitet. De diskuterar vilka ord som är lämpliga och om ordval påverkar attityder och värderingar.

    Därefter diskuterar en panel ord som förort, handikappad och hbtq. I panelen ingår Alice Bah Kuhnke, demokratiminister, Magdalena Ribbing, folkvettsexpert, Lena Lind Palicki, språkvårdare vid Språkrådet, Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen, och Adam Cwejman, ledarskribent på Göteborgs-Posten.

    Debatten börjar 18.30. På Publicistklubbens hemsida kan du följa debatten direkt eller se den i efterhand.

    I dagens P1 Morgon diskuterade Mikael Parkvall laddade ord med Björn Häger, ordförande för Publicistklubben. Du kan lyssna på diskussionen här.

    Anders

    Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

    0 kommentarer
  • Redan under livets första vecka gråter barn på olika sätt. Och det är mammans modersmål som påverkar hur gråten låter. Det konstaterar forskare i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Voice.

    Under den sista tredjedelen av graviditeten snappar foster upp en hel del information om ljuden runt omkring. Redan vid födseln har barnet fintrimmat sina språkliga känselspröt i enlighet med moderns tal. Nu visar forskning att modersmålet även påverkar barnets gråt.

    Bakom studien står bland annat forskare vid universitetet i Würzburg, Tyskland. De har spelat in och analyserat spontan gråt från 102 barn under den första levnadsveckan. Barnens föräldrar hade tre olika modersmål: kinesiska (mandarin), lamnso (som talas i Kamerun) och tyska.

    Både kinesiska och lamnso är tonspråk. Det är däremot inte tyska. Kinesiska har fyra toner jämfört med lamnsos åtta toner.

    Studien visar att barn till lamnsotalande mödrar gråter med stor variation. Barn till kinesisktalande föräldrar har inte riktigt lika stor melodisk spännvidd. Denna variation saknar barn till tysktalande mödrar. Det finns alltså ett direkt samband mellan melodisk variation i barnets gråt och antalet toner i mammans modersmål.

    Den melodiska anpassningen till moderns språk visar enligt forskarna att barn direkt efter födseln påbörjar inlärningen av modersmålet. Även om de första egna yttrandena dröjer något har barnen under första veckan identifierat karakteristiska drag i moderns språk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Inget ord är så metal som burn. Och inget ord är så lite metal som particularly. Det konstaterar en amerikansk datavetare i ett blogginlägg efter att ha analyserat 222 623 hårdrockstexter.

    Den som tycker att det börjar lukta hårdrock när texterna myllrar av substantiv som veins, beast, ashes, sword, sorrow och soul har onekligen näsa för genrer. Samtliga är ord som förekommer betydligt oftare i hårdrockstexter än i vardagsengelska. När det gäller adverb som approximately, particularly och relatively är förhållandet det motsatta.

    Bakom dessa slutsatser står en amerikansk datavetare som samlat låttexter från webbplatsen Dark Lyrics. Han har därefter jämfört texterna med en korpus över vardaglig amerikansk engelska. Värt att notera är att korpusen har några år på nacken – men det har även många av texterna.

    Det mest överrepresenterade ordet i hårdrockstexter är burn. Ordet är 3,81 gånger vanligare i hårdrockstexter än i vardagsspråket. Siffran utgör enligt bloggaren ordets metalness.

    Det mest underrepresenterade ordet är particularly. Ordets metalness är -6,47.

    Högst läsbarhet har Twisted Sisters texter (bilden). De svåraste texterna är signerade Pig Destroyer. Svär mest gör Five Finger Death Punch.

    Foto: Alfred Nitsch

    Anders

    0 kommentarer
  • Undervisningen i nordiska språk försummas i skolan. Därför kan allt färre förstå sina närmaste grannar i Norden. Det skriver Alexander Nilsson.

    Somliga anser att svenskar, norrmän och danskar har tappat förmågan att förstå varandras språk. Detta gäller även dem som bor söderut nära Köpenhamnsområdet och nära gränsen till Norge. Flera generationer tidigare var nämligen norska, danska och svenska ett gemensamt språk då samtliga härstammar från urnordiska. Men i dagens moderna samhälle kan vi inte ens förstå våra närmaste grannar.

    Själv stöter jag ofta på detta problem varje gång när jag till exempel ska köpa glass på Ströget i Köpenhamn, då danskans räknessätt låter som rappakalja i mina öron. Vid dessa tillfällen får jag helt förlita mig på siffrorna som dyker upp på kassaapparatens skärm och hoppas att kassörskan ger mig rätt summa pengar tillbaka. Det danska språket är uppbyggt på det sättet att man säger entalet före tiotalet, vilket är någonting som förvirrar många som inte är vana vid språket, inklusive mig.

    Detta är ett problem som borde få ytterligare uppmärksamhet. Enligt den nordiska språkpolitiken i Deklarationen för nordisk språkpolitik (2006) har vi flera mål som inte ens är i närheten av att uppfyllas. Ett av målen är till exempel ”att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk.” Reminder: engelska är inte ett skandinaviskt språk och är därför exkluderat.

    Inte för att jag är emot engelskan. Tvärtom är jag för inlärning av engelskan i alla klassrum eftersom språket redan har spridit sig som ett ogräs över hela världen och de flesta i dagsläget förstår det. Det är bara det att om de nordiska språken inte lärs flitigt och korrekt av yngre och framtida generationer, så riskerar ett annat språk än landets nuvarande modersmål att ta över. Språket är ett viktigt verktyg för alla människor, oavsett om de är medvetna om det eller inte. Det är synd när människor blir berövade sin språkliga handkraft och när språk blir utrotade. Vi har alldeles för många gravar i tungomålens värld; vi behöver inga fler.

    Varför används engelskan så ofta i vårt vardagliga liv? Kanske ligger svaret i en tunn silverskärm med fladdrande bilder eller en svart platta som vilar på skrivbordet. Det kanske inte finns något adekvat svar på hur man motarbetar denna kommunikativa utveckling, men det finns alltid olika metoder och lösningar. Om skolledningen öppnar dörrarna för nordiska språk och förbjuder engelska helt under examinationer samt fokuserar på modersmålet, kan det hända att ungdomarnas resultat höjs.

    Språket, vare sig det är norska, danska, engelska eller svenska, är det starkaste kommunikationsverktyget vi har i dagens samhälle. Någon gång i framtiden kanske vi uppfinner en apparat som låter oss läsa varandras tankar, men fram till dess ligger språkens framtid i dina händer.

    Alexander Nilsson

    student på Malmö Latin

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Den som ägnar mycket tid åt att läsa böcker får också extra mycket tid att göra det på. Den genomsnittliga bokslukaren blir nästan två år äldre än den som inte läser några böcker alls. Läsare av tidningar och tidskrifter lever även de något längre än personer som inte läser.

    Bakom slutsatserna står forskare i epidemiologi vid Yale university, USA. De har tillfrågat 3 635 amerikaner om läsvanor. Forskarna har också följt deltagarnas hälsa under tolv år. Samtliga deltagare hade fyllt 50 år när studien påbörjades.

    De som läste mer än 3,5 timmar i veckan – alltså i snitt minst en halvtimme om dagen – blev 23 månader äldre än de som inte läste alls. Tolv år efter att undersökningen gjordes var det 23 procent färre av bokslukarna som hade avlidit jämfört med icke-läsarna. I den grupp där mindre än 3,5 timmar i veckan ägnades åt läsning var det 17 procent färre som hade avlidit.

    Skillnaderna mellan grupperna försvann inte trots att forskarna tog hänsyn till utbildningsnivå, ekonomisk situation med mera. De flitigaste läsarna var kvinnliga höginkomsttagare med utbildning på högskolenivå.

    Studien är publicerad i tidskriften Social Science & Medicine.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I Språktidningen 6/2016, som finns ute nu, kan du läsa om visselspråket på La Gomera. I klippet hör du Francisco ”Kiko” Correa vissla hälsningsfraser på Silbo Gomero. Inspelning och foto av Carl Undéhn.

    0 kommentarer
  • Nu tar Språktidningen sommarlov! Denna vecka delas sommarnumret ut tillsammans med krysstidningen Klurigt. Kom ihåg att lämna in dina lösningar till Klurigt senast den 15 september!

    Första numret efter semestrarna kommer den 17 augusti. Det innehåller artiklar om laddade ord, 1906 års stavningsreform, visselspråket på La Gomera, flerspråkiga familjer och hanteringen av utländska ortnamn på svenska. Tidningen innehåller dessutom Frågor & svar, nytt om språk, tips, spaningar och ett möte med författaren Therese Bohman.

    Om inte det släcker kunskapstörsten rekommenderar vi får syskontidning Forskning & Framstegs jubileumspodd. Under sommaren släpps nio avsnitt där tidningens redaktörer – samt gästspelande från medarbetare på Språktidningen och Modern Psykologi – samtalar med forskare om allt från kreativitet till fascism. Det första avsnittet släpps i morgon, torsdagen den 23 juni. Du hittar alla avsnitt på Forskning & Framstegs webbplats. Om du vill prenumerera på podden kan du använda någon av dessa länkar:

     
    Följ oss gärna även på Twitter, Facebook och Instagram. Där tipsar vi bland annat om läsvärda artiklar om språk.
     
    Glad sommar!
     
    Redaktionen
    2 kommentarer
  • Att behärska engelska blir allt viktigare för personer som utbildar sig till bilmekaniker. Språkbytet har dessutom förändrat elevernas självbild. Det visar Janne Kontio i en avhandling vid Uppsala universitet.

    Fordonsprogrammet är traditionellt en utbildning som inte lockat språkintresserade elever. I stället har det inte sällan av fordonselever betraktats som en fördel att kunna slippa språk. Men så är det inte längre. Engelskan blir allt viktigare – inte minst i klassrummet.

    I de klasser som Janne Kontio studerat har engelska i stor utsträckning fungerat som undervisningsspråk. Även litteraturen har varit på engelska. Dessutom finns i dag manualer, databaser och datorprogram i regel bara på engelska. Inte ens tidigare svenska Volvo erbjuder längre manualer på svenska.

    När de talar med varandra använder eleverna främst svenska, men många engelska ord förekommer i samtalen. I klassrummet talas mest engelska, men bara en av lärarna har engelska som modersmål. Ibland händer det att någon elev inte hittar rätt ord på engelska:

    Yeah. I’ve ehh va fan heter svetsa?

    Den bästa mekanikern har hög status i klassen. Men även kunskaperna i engelska diskuteras bland eleverna. Den som råkar begå ett misstag riskerar att anklagas för att tala svengelska.

    Även engelskan i sig ger hög status. I dag krävs det betydligt högre betyg än tidigare för att komma in på fordonsprogrammet. De som söker sig till programmet har ofta höga betyg i engelska. Samtidigt betraktas fordonsprogrammet som en utbildning som med stor säkerhet leder till jobb. Efterfrågan på mekaniker är stor – i synnerhet om de talar god engelska.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    4 kommentarer
  • Folkomröstningen om Storbritanniens EU-medlemskap har fört upp frågan på dagordningen även i Sverige. Ett eventuellt svenskt utträde ur unionen kallas svexit.

    Först kom grexit, debatten om Greklands framtid som medlem av både EU och EMU. Trots en lång rad av besparingsprogram och politisk turbulens pekar i dag det mesta på att Grekland blir kvar i unionen. Hur det blir med Storbritannien avgörs på torsdag. Då hålls en folkomröstning om landets EU-medlemskap. Just nu är läget jämnt mellan de två sidorna, brexit och bremain.

    Svenskan har lånat in både grexit och brexit från engelskan. Engelskans Grexit är bildat till Greek och exit medan Brexit är bildat till British och exit. Svenskans svexit är på samma sätt bildat till svensk och exit.

    Nyhetsbyrån TT rapporterar att Sverige är det land där ett brittiskt utträde ur unionen skapar mest oro. Samma oro har fungerat som bränsle till en ny debatt om Sveriges EU-medlemskap:

    Jan-Erik Gustafsson, ordförande i Nej till EU-rörelsen, har stärkts i sin tro på svexit. Kampanjmöten för ett brittiskt EU-utträde inför folkomröstningen den 23 juni har inspirerat. Nästa steg är att få till en svensk folkomröstning.

    I Dagens Nyheter skriver Johan Schück om tänkbara konsekvenser för Sverige av ett brittiskt uttåg ur unionen:

    Brexit betyder inte Svexit. Ett brittiskt EU-utträde påverkar Sverige, dock knappast så mycket att svenskarna följer efter. Men den svenska positionen blir mer komplicerad än hittills.

    I Sydsvenskan ger Heidi Avellan sin syn på bakgrunden till torsdagens folkomröstning. Vissa lägger skulden för situationen på premiärminister David Cameron, som enligt somliga oförsiktigt försökt använda sig av folkomröstningen som ett verktyg för att tysta kritiker:

    Också Sveriges nya EU-minister Ann Linde (S) är dyster. Hon anklagar Cameron för att ha agerat oansvarigt. Liksom många andra är hon orolig för att det brittiska utträde som nu tycks rycka närmare får också andra länder att vilja ompröva sitt medlemskap eller kräva att få omförhandla sina avtal med EU. Svexit? Lita på att den debatten tar fart också i Sverige. Ja eller nej, all over again. Bara för att Cameron hade det lite tufft på hemmaplan. Tack för det.

    Svexit är belagt i svenskan sedan 2015. Vilken framtid som ordet får kan alltså åtminstone till viss del avgöras på torsdag.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg