Prenumerera på bloggen
  • När berättandet behandlas som en grundbult i människans liv talas det ibland om Homo narrans, den berättande människan. Törsten efter goda berättelser tycks oändlig. Karriärer och liv liknas vid berättelser. I dokusåpor och tävlingsprogram står ständigt utslagna deltagare med tårarna rinnande nedför kinderna och snyftar om att elimineringen inte utgör slutet på deras resa eller deras berättelse.

    Uppenbarligen finns det en lockelse i att alltid vara i rörelse. Att kunna säga där var jag i går men här är jag i dag. Att nå berättelsens höjdpunkt men ändå fortsätta att sträva framåt på den där resan.

    I sin doktorsavhandling Organisationer berättar har Hanna Sofia Rehnberg studerat strategiskt berättande. Hon analyserar hur två företag, en kommun och en församling använder berättelser för att bygga sina varumärken. Gemensamt är att organisationerna gärna ska betraktas som en person som det går att relatera till. Tänk Ica-Stig i stället för en jättekoncern med tiotusentals anonyma medarbetare.

    Ett av de företag som Hanna Sofia Rehnberg har studerat är Fjällräven. Det strategiska berättandet genomsyrar marknadsföringen. Ett nytt plagg lanseras inte på kontoret utan i vildmarksmiljö där det serveras frystorkat campingkäk i stället för snittar. En ny ryggsäck utvecklas inte av designavdelningen, utan av namngivna medarbetare som kånkar runt på den i vått och torrt.

    Fjällräven försöker helt enkelt skapa en berättelse som går ut på att företaget lever som det lär. Därmed lyckas företaget inte bara lansera nya produkter, utan på köpet medföljer ett generöst paket med värderingar och associationer. Om de uppfattas som attraktiva kan kunden identifiera sig med företagets berättelse.

    Det andra företaget Hanna Sofia Rehnberg tittar närmare på är Max. Hamburgerkedjan som – åtminstone enligt den egna berättelsen – är något av en David som ständigt lyckas besegra Goliat (alias McDonald’s). Max står för småskalighet, hygglighet och jordnärhet. I berättelsen smyger företaget in kunderna som allierade mot Konkurrenten Som Aldrig Nämns Vid Namn.

    Med hjälp av humor ser Max till så att överdrifterna och uppdelningen i gott och ont går att svälja. När företaget utropar sig till segrare i hamburgerkriget har Max också prånglat ut de egna värderingarna och fått dem att framstå som riktiga.

    Även hos Max tycks det strategiska berättandet vara något som präglar företagets kommunikation. Inför herrarnas U21-EM i fotboll sommaren 2009 stod det klart att arrangören Uefa, som sponsrades av McDonald’s, tänkte tvinga Max att stänga restaurangen på Borås arena under mästerskapet. Sponsoravtalet dikterade nämligen att bara McDonald’s skulle få sälja hamburgare till åskådarna.

    När företrädare för Max kommenterade tvisten var argumenten välkända. Det hette bland annat att McDonald’s bara tänkte på pengar och att företaget försökte bestämma över en hel stad. Max fick visserligen inte sälja några hamburgare på arenan under turneringen, men pr-matchen vann företaget. Och David framstod därmed åter som något slags moralisk segrare mot Goliat.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Sällan är politiker så språkligt kreativa som när de ska fördöma motståndares förslag. När Alliansen regerade samtidigt som arbetslösheten ökade anklagades den av oppositionen för att ägna sig åt pysselsättning. Efter regeringsskiftet i höstas dröjde det inte länge förrän samma anklagelse riktades mot de rödgröna.

    Inför valet 2006 talade Alliansen mycket om den massarbetslöshet som de ansåg att Socialdemokraterna orsakat under sin tid vid makten. In i debatten kom politiska nyord som anställningsbarhet och arbetslinjen. Åtta år senare hade antalet arbetslösa svenskar ökat – men då ville Alliansen inte längre tala om massarbetslöshet.

    Nu ska Socialdemokraterna och Miljöpartiet försöka få bukt med arbetslösheten. Om den nya regeringen lyckas infria alla vallöften om förbättrad sysselsättning återstår att se. Annie Lööf, ledare för Centerpartiet, kallar på Twitter regeringens recept för ”AMS-trams, pysselsättning & hittepå-jobb”. I stället efterlyser hon i en rapport satsningar som ger fler riktiga jobb.

    Åtminstone en sak är Alliansen och de rödgröna överens om. Riktiga jobb är synonymt med sysselsättning. Arbetsmarknadsåtgärder är däremot ofta synonymt med pysselsättning.

    Bilden av pysselsättning är jobb som inte skulle utföras om de inte ingick i en arbetsmarknadsåtgärd eftersom det inte är nödvändigt att de utförs. De pysselsatta sysslar för att fylla ut tiden och – möjligen – för att snygga till statistiken.

    I ett blogginlägg från sommaren 2013 var det socialdemokraten Ylva Johansson som beskyllde Alliansen för att ha lagt fokus på pysselsättning:

    Fas 3 måste få ett slut! Istället för att hitta på ”pysselsättning” måste människor få chans till riktigt jobb eller riktig utbildning.

    Pysselsättning är belagt i svenskan sedan 1996. Sysselsättning har funnits i språket sedan 1764.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Vilket nyord från 2014 gillar du bäst? Nu kan du rösta på de 40 ord som listades i Språktidningens och Språkrådets nyordslista – från attefallshus till åsiktskorridor. Omröstningen hittar du här och i högerspalten.

    Hur gick det då i den nu avslutade omröstningen om favoritordklass? Av de 609 läsare som deltog röstade 28 procent på verb. Tvåa blev adjektiv med 24 procent av rösterna och trea substantiv med 10 procent.

    Därefter kom adverb med 8 procent, interjektioner med 7 procent, konjunktioner med 5 procent, prepositioner och pronomen med 4 procent, particip och subjunktioner med 3 procent och egennamn, infinitivmärke och räkneord med 2 procent.

    Anders

    Illustration: Jens Magnusson

    0 kommentarer
  • Engelska i både förskolan och i hemmet. Det är receptet för att barn med spanska som modersmål ska lyckas i skolan längre fram. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i Applied Psycholinguistics.

    År 2030 beräknas omkring 40 procent av eleverna i amerikanska skolor ha engelska som andraspråk. En stor del av dessa elever kommer att ha spanska som modersmål. Tidigare forskning visar att de elever som inte tidigt bemästrar engelskan ofta lämnar skolan med låga betyg. De går också mer sällan vidare till högre utbildning.

    För att tidigt utveckla engelskan rekommenderar nu en amerikansk forskargrupp att föräldrar exponerar sina barn för språket så mycket som möjligt. Studien, som gäller spanskspråkiga barn som ännu inte börjat skolan, visar att barnen i hemmet snappar upp och lär sig använda nya ord. I förskolan, där de stöter på mycket engelska, får barnen möjlighet att öva och utveckla sin engelska.

    Just förskolan är enligt forskarna en utmärkt plats för språkinlärningen. Där kännetecknas inlärningen av att den sker genom social interaktion.

    Metoden lägger ett stort ansvar på föräldrarna. Om de inte talar god engelska kan i stället någon annan person kallas in för att hjälpa barnen. Samtidigt får heller inte modersmålet glömmas bort. Det är av yttersta vikt, skriver forskarna, att även det utvecklas.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Överdrivet tydligt. Så sägs det ofta att föräldrar pratar med sina barn. Men en fransk-japansk studie visar att det i själva verket kan vara tvärtom. Japanska mödrar talar mindre tydligt till sina barn än till andra vuxna.

    Att tala långsamt och tydligt brukar ses som ett sätt att underlätta förståelsen för små barn. Nu utmanas den bilden av en studie publicerad i tidskriften Psychological Science. I studien deltog 22 japanska mammor och deras barn. Barnen var 18 till 24 månader gamla.

    Forskarna spelade in 14 timmars kommunikation mellan mödrar och barn. Därefter detaljanalyserades samtalen – ett arbete som tog forskarna fem år. Studien är den hittills mest omfattande i sitt slag.

    Resultaten var överraskande. Föräldrarna talade tydligare med den person som ledde testerna än med sina barn. Det visade sig bland annat genom en analys av hur mammorna uttalade snarlika stavelser. Samtalen med barnen präglades av känslomässigt färgad intonation avsedd att fånga uppmärksamheten. Inte sällan kännetecknades mammornas tal av sjungande prosodi och ord som av vuxna ofta betraktas som barnsliga.

    Det ser alltså ut som att det som kan upplevas som överdriven artikulation inte alls dominerar mödrarnas samtal med barnen. Inte sällan sägs det att tydligt tal hjälper barnens språkutveckling. I stället kan det vara så att barnen får mindre hjälp av föräldrarna än vad som tidigare varit den allmänna uppfattningen.

    Resultaten säger dock inget om vilket sätt att prata med barnen som är bäst. De säger heller inget om hur det fungerar i andra länder och med andra språk än Japan och japanska. En av forskarnas förhoppningar är att de ska kunna utföra liknande studier på mammor och barn från fler kulturer.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Är hög luftfuktighet en förutsättning för att bemästra tonspråk? Det hävdar en forskargrupp i en artikel publicerad i tidskriften PNAS. Majoriteten av världens tonspråk talas nämligen i områden med hög luftfuktighet.

    Till de mest talade tonspråken i världen hör kinesiska och vietnamesiska. Där är tonen på en stavelse betydelsebärande på samma sätt som vokaler och konsonanter. Beroende på ton kan vietnamesiskans ba till exempel betyda både ’pappa’ och ’mormor’.

    Forskare vid Max Planck-institutet och universitetet i Miami hävdar att klimatet kan ha varit en starkt bidragande orsak till utvecklingen av tonspråk. Stämbanden behöver nämligen en fuktig miljö för att producera rätt ton. Och ett sådant klimat finns i regioner med hög luftfuktighet.

    I studien har forskarna kartlagt över 3 700 språk. Majoriteten av tonspråken talas i Centralafrika, subtropiska Asien och vid Ekvatorn, områden som kännetecknas av hög luftfuktighet. I torra Centraleuropa finns däremot inga tonspråk.

    I regioner där luftfuktigheten är lägre är förutsättningarna sämre för att producera de toner som krävs. Med lägre träffsäkerhet för rätt ton ökar också risken för missförstånd. Det skulle kunna vara en förklaring till tonspråkens utbredning i områden med hög luftfuktighet. Där finns enligt forskarna de bästa förutsättningarna för att producera de betydelsebärande tonerna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det är inte bara resenärer som ställer sig i busskön. Även fotbollsspelare väljer ofta med framgång busskön. För när busskön fungerar planenligt blir det mål.

    Inövade varianter på fasta situationer har alltid varit ett segervapen inom fotbollen. En hörnvariant som fått genomslag det senaste året är busskön. Inför hörnan ställer sig flerav av det anfallande lagets spelare i ett led i straffområdet. När hörnan slås intar de sina förutbestämda platser på andra platser i straffområdet. Förhoppningen är att överraskningsmomentet och en välslagen hörna ska leda fram till en målchans.

    Ett lag som använder sig av busskön är Sirius. Förra året ledde den klubben till seger mot IFK Göteborg i Svenska cupen. Sveriges Radio Uppland rapporterade att den ovanliga taktiken gett resultat:

    I Söndags lyckades Sirius slå ut IFK Göteborg från Svenska cupen i fotboll, delvis tack vare den banbrytande hörnvarianten ”Busskön”.

    I somras övade även fotbollslandslaget på busskön. Webbplatsen Damfotboll.com berättade om hur spelarna förberedde sig inför hörnvarianten:

    Det såg inte bara annorlunda ut från sidan när Sverige ställde upp för fast situation med bollen vid hörnflaggan. Therese Sjögran och Sara Thunebro fanns båda nära bollen, förvarnade om en kort variant som blev längre när Thunebro tryckte till kraft. Under täcknamnet ”Busskön” var fem blågula spelare samtidigt prydligt uppställda på rad. Snart skingrades formationen. Ett par sökte sig direkt mot mållinjen för att hota med huvudet, de övriga spred sig för att detronisera markeringen från det skotska försvaret. Resultatet skapade rejäl förvirring för de som inte hade tanke och handling klart för sig.

    Än så länge är spridningen av busskön begränsad. Om fler fotbollsklubbar ställer sig i kön till hörnvarianten återstår att se.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • För ungefär 1,8 miljoner år sedan började människans släktingar på Afrikas savanner att överge de mest primitiva typerna av stenverktyg. I nästa evolutionära steg började mer avancerade redskap att användas. Ungefär vid denna tidpunkt placerar en grupp brittiska och amerikanska forskare födelsen av mänsklig kommunikation.

    Med en vass sten kunde människans föregångare snabbt slakta ett bytesdjur. För 2,5 miljoner sedan var detta enligt ett forskarlag ett avgörande genombrott. Eftersom kunskaperna om verktygets funktion behövde överföras från generation till generation uppfanns något slags kommunikation. Det handlade knappast om talat språk, utan sannolikt om något slags tecken, gester eller ljud.

    Denna tidsperiod kallas oldowankulturen efter fyndplatsen Olduvai i Tanzania (bilden). Traditionen med enkla verktyg spred sig så småningom över stora delar av Afrika. Men det gick inte fort. Det tog omkring 700 000 år för oldowankulturen att etablera sig över hela kontinenten.

    Hade människans föregångare kunnat tala med varandra hade det rimligtvis gått betydligt fortare. Ändå betraktar forskarna utvecklingen av enkla redskap som avgörande för uppkomsten av kommunikation.

    Den som får talade instruktioner lär sig snabbt att hantera ett verktyg. Den som bara får titta på och därefter ges uppdraget att utföra uppgiften lyckas sällan. Därför tror forskarna att de första orden uppstod i skärningspunkten mellan oldowankulturen och acheuléen, en senare kultur där bland annat handkilen uppfanns.

    De allra första orden eller gesterna som yttrades på jorden bör enligt forskarna ha betytt till exempel ja, nej, här och där. Språket gjorde det lättare att visa någon hur ett redskap skulle användas. Dessa första steg ska i sin tur ha inneburit att acheuléen och användningen av mer avancerade verktyg kunde sprida sig snabbare och längre.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. Forskarna har bland annat studerat hur talade instruktioner ger bättre och snabbare resultat än andra undervisningsmetoder. Det är på denna tanke som de baserar teorin om uppkomsten av mänsklig kommunikation.

    I Språktidningen 2/2015, som utkommer den 11 februari, skriver Lars Melin om språket som uppfinning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att skär kan vara ett adjektiv, ett substantiv och en verbform är inget konstigt för den som behärskar det svenska språket. Sammanhanget avgör om det handlar om en uppmaning, en färg, en kobbe eller något annat. Så fungerar även träsksparvens sång. När en ”stavelse” placeras i nya sammanhang reagerar träsksparven på olika sätt.

    Vetenskapens jakt på talets ursprung har lett många forskare till fåglar. Ett forskarlag vid amerikanska Durham university har studerat träsksparvens läten. Vid en sjö i Pennsylvania spelade de in och analyserade fågelsång från 206 träsksparvar av hankön.

    Forskarna identifierade olika ljud i fågelsången, ett slags stavelser. Därefter spelade de upp fågelsången för andra träsksparvar. I vissa fall manipulerade de fågelsången genom att byta plats på en del av en ”stavelse”. Denna ”stavelse” klipptes in på olika ställen i inspelningarna.

    Fåglarna reagerade på helt olika sätt inför de olika ljuden. En del lockade fram aggressiva revirbeteenden medan andra bara orsakade måttliga reaktioner eller inte alls väckte träsksparvarnas intresse.

    Forskarnas slutsats är att sammanhanget har avgörande betydelse för träsksparven. Allt tyder enligt studien på att samma ljud kan ha olika innebörd beroende på vilka ljud det omges av.

    Att förstå att exempelvis skär beroende på sammanhang kan betyda många olika saker är grundläggande för språkförståelsen. Träsksparven kan enligt forskarna vara ett bevis för att människan inte var först med denna förmåga.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Foto: Robert Lachlan

    0 kommentarer
  • Elsa är Sveriges just nu populäraste flicknamn. Under 2014 tog sig Elsa förbi både Alice och Maja till namntoppens översta plats. Bland pojkarna är Lucas kvar i topp. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

    För sjunde året i följd är Lucas, William och Oscar landets populäraste pojknamn. För andra året i följd toppas listan av Lucas före William och Oscar. Bland flicknamnen är förändringarna fler. Elsa tar klivet förbi Alice och Maja till förstaplatsen. Bland de tio vanligaste namnen för nyfödda finns hela fyra nykomlingar: Agnes, Lilly, Linnea och Molly. På flickornas topp 100 finns fem nya namn: Celine, Lovis, Amelia, Luna och Elisa. Bland pojkarna är antalet färskingar bara två: Dante och Ali.

    – Det hänger ihop med att det än i dag är lite mer traditionsbundet att namnge pojkar. Därför är pojknamnen mer stabila, säger Katharina Leibring, förste forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen.

    Under 2014 namngavs 58 771 pojkar och 55 658 flickor. Var trettonde flicka – totalt 4 358 personer – fick ett unikt namn eller en unik stavning. Bland pojkarna gavs var femtonde – totalt 3 883 personer – ett förnamn som de var helt ensamma om.

    – Ljudstrukturen kan göra att det är lättare att skapa unika stavningar för flicknamn. Det går att sätta en accent här eller där, lägga till ett h på slutet eller växla mellan v och w. Det är också färre pojknamn som slutar på vokal.

    Att Elsa nu tar täten bland flicknamnen är ingen överraskning för Katharina Leibring. Namnet ligger rätt i tiden i flera bemärkelser. Dels har det gått tre generationer sedan förnamnet senast var riktigt populärt, dels heter en av huvudpersonerna i den populära barnfilmen Frost just Elsa. Här går alltså tradition och populärkultur – två saker som har stort inflytande över namngivningen – hand i hand.

    – Elsa är ett namn som befinner sig i rätt cykel. Under 1920-talet var Elsa det åttonde vanligaste namnet. Nu har det klättrat under hela 2000-talet och gick in på topp tio 2008, säger Katharina Leibring.

    Elsa illustrerar enligt Katharina Leibring en annan trend. Just nu är ljudkombinationen El- populär bland flicknamn, som Elin, Elvira, Elisa och Ella. En motsvarighet bland pojknamnen är snabbklättraren Vincent och andra populära namn som börjar på Vi-, som Viktor, Ville och William. Just Vincent återspeglar en annan strömning. Många föräldrar väljer namn som upplevs som internationellt gångbara och lätt kan uttalas på engelska.

    – Vincent har funnits i svenskan sedan medeltiden, men det har aldrig tidigare varit riktigt populärt.

    En sak som Katharina Leibring lagt märke till i sin forskning är att pojknamn som inte längre är på modet ibland först kommer tillbaka som namn på hanhundar. Långt från namnstatistikens topp har förnamn som Torsten, Leif, Lennart, Sven och Gösta – som just nu gillas av många hussar och mattar – börjat att röra på sig så smått. Men det kommer sannolikt att dröja ytterligare innan en återkomst på bred front kan bli aktuell.

    – Snarare tjugo än tio år skulle jag tro. Flicknamnen och tiknamnen stämmer däremot överens. Där brukar vissa namn vara populära samtidigt, säger Katharina Leibring.

    Anders

    Illustration: Disney

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg