Prenumerera på bloggen
  • Transpersonen Robin ville omtalas som hen eller han. Men psykologen ville inte använda något annat pronomen än hon. Nu stämmer Robin Västra Götalandsregionen för diskriminering, rapporterar Sveriges Radio.

    För två år sedan vände sig Robin till en psykolog i Göteborg. Vid det första mötet berättade Robin att hen inte ville omtalas som hon. Det var ett önskemål som psykologen inte gick med på:

    Hon vägrade helt enkelt. Hon ville inte. Och hon kunde inte förstå att jag kunde vara någonting annat än en kvinna och det blev ett långt samtal som handlade om det istället.

    Robin kände sig kränkt och ville byta psykolog till någon som kunde ge hen ett professionellt bemötande. Beskedet från mottagningen var att någon sådan kompetens inte fanns bland de anställda.

    Nu stämmer Robin Västra Götalandsregionen för diskriminering. I ett svar till Robin, som Sveriges Radio tagit del av, medger enhetschefen för mottagningen att psykologen ”gett uttryck för att hon för egen del sett patienten som kvinna”. Enhetschefen skriver vidare att Robin och psykologen ”gett uttryck för olika utgångspunkter” men att det inte innebär att hen fick ”ett respektlöst bemötande”.

    Robins fall drivs av Göteborgs rättighetscenter. Juristen Erik Mägi säger till Sveriges Radio att mottagningen måste kunna bemöta och behandla transpersoner:

    Det är ungefär som att en psykolog säger ”ja, jag hör att du säger att du är svensk, men jag tycker att du ser mörkhyad ut, som en utlänning, så i min världsbild kommer jag se dig som en utlänning”. Sedan säger den att ”och vi har inte kompetens för utlänningar här så du får ingen vård av oss”.

    Stämningen är den första i landet som gäller ordet hen.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att den svenska skolan inte mår prima är knappast någon hemlighet. Lärare efterlyser mer tid och bättre resurser samtidigt som elevernas resultat pekar nedåt. Utbildningsminister Jan Björklund hävdar att valet står mellan kunskapsskola och flumskola. När det gäller ansvaret för flumskolans födelse kämpar politiker både till höger och vänster om att inte bli sittande med svartepetter.

    Som ett sätt att få lugn i klassrummet placerar lärare inte sällan stökiga elever – ofta pojkar – bredvid skötsamma elever – ofta flickor. Tanken är att de duktiga elevernas lugn ska minska de stöka elevernas lust att bråka. Den elev som genom sin placering i klassrummet får den outtalade uppgiften att hålla ordning på bänkgrannen kan kallas kuddflicka, buffertflicka och stötdämpare.

    I Dagens Nyheter skriver Erik Helmerson om Sveriges Radios granskning av den svenska skolan. Där berättar föräldrar, lärare och rektorer om en arbetsmiljö som förefaller närmast outhärdlig:

    Av vittnesmålen kan man uppfatta vissa mönster. Ett är att ”duktiga”, lågmälda elever, gärna flickor, används av lärarna för att lugna bråkiga klasskompisar. Minst tre begrepp – ”buffertflicka”, ”kuddflicka” och ”stötdämpare” – används för fenomenet. Om flickorna inte får andra kunskaper i skolan lär de sig i alla fall att deras funktion är att stökiga killar ska trivas bättre.

    I Amelia skildrar Josefine Lind sin skolgång. Hon berättar att hon ibland fick agera kuddflicka åt bänkgrannen, men att hon också vågade säga ifrån:

    Smärtan när hans penna borrade sig djupt ner i min handflata minns jag än idag. Tjugg. Så ryckte han bort den igen. Stirrade på mig. Väntade sig väl något. Jag sa inte ett ljud. Bara vände mig om och tryckte handen mot den andra handen tills det slutade pulsera. Idiot, tänkte jag. Men tänkte också såklart den inlärda tanken alla tjejer får höra, ”han söker bara kontakt”, ”killar är sådana”, ”de vill bara prata”. I helvete han ville prata. Sen hade jag fått nog. Krävde att få byta plats. Han flyttades längst ner i klassrummet, ensam. Nu utan buffertzon. Jag fick äntligen eftertraktad ”studiero”. Det som man sällan får när man är ”bufferttjej”.

    I en e-bok har Sveriges Radio samlat några av reaktionerna på reportageserien. En förälder skriver om hur dottern förväntades agera på ett sätt som lugnade stökiga elever:

    Min dotter fick mycket lite hjälp och blev en ”buffertflicka” trots att lärarna både var genusmedvetna och välorganiserade.

    Anders

    Foto: Thinkstock

    1 kommentarer
  • Charlotterose, Londonn, Kaptain, Envie, Kinzington, Sierraleone, Warrior, Marcusjames, Charger, Happiness, Forever, Avaa, Pistol, Rarity, Rebelle, Lloyal och Subaru var bara några av de nya förnamn som gavs till amerikanska barn under 2013. Men överst på namntoppen i USA tronar Sophia och Noah. Det visar statistik från The United States social security administration.

    För tredje året i följd är Sophia det populäraste förnamnet för amerikanska flickor med 21 075 nya bärare. Dessutom klättrar Sofia – ett namn som under förra året gavs till 9 108 flickor – till trettonde plats. Däremot är det första gången någonsin som Noah toppar listan över pojknamn. Under 2013 fick 18 090 pojkar namnet Noah – och det gavs dessutom till 78 flickor.

    Populärkulturen har stor inverkan på amerikanernas val av förnamn. Den snabbaste klättraren bland pojkarna är Jayceon, vilket är vad som står i dokusåpaaktuelle rapparen The Games pass. Bland flickorna är 2013 års namnraket Daleyza, ett namn som bärs av en rollfigur i tv-serien Larrymania.

    Inflytandet från tv-världen tar inte slut där. IO9 berättar att allt fler nyfödda får namn efter rollfigurer i serien Game of thrones. Nameberry rapporterar att 63 flickor fick namnet Vanellope, vilket Sarah Silvermans rollfigur heter i Disneyfilmen Röjar-Ralf.

    Anders

    0 kommentarer
  • Det är inte regler som hjälper hjärnan att avgöra om något som sägs är rätt eller fel. I stället avgör hjärnan vad som är korrekt genom att jämföra med tidigare ord. Det visar en amerikansk forskarstudie publicerad i PLOS One.

    Ibland jämförs hjärnan med en dator. På samma sätt som en dator sägs den behandla information med hjälp av inlärda regler. Forskare i psykologi anser sig nu kunna motbevisa den teorin.

    I testet fick tio engelsktalande vuxna lyssna på en serie betydelselösa stavelser. Vissa av stavelserna var osannolika som engelska ord – somliga började till exempel med shl, en inledande konsonatkombination som inte finns i några ord i språket.

    Samtidigt registrerades testdeltagarnas hjärnaktivitet. Den största aktiviteten skedde inte i de områden där regler hanteras, utan i stället i de områden som behandlar ord. Det bevisar, enligt forskarna, att hjärnan använder bekanta ord för att försöka hitta mönster i svador av betydelselösa stavelser. Metoden anses också förklara hur människan ofta utan svårigheter kan hantera olika dialekter, felsägningar och andra otydligheter.

    Forskarnas nästa steg är att med samma metoder undersöka personer som drabbats av stroke och sedan dess har svårt att tala. Målet är att förstå hur språkförståelsen brister och hur den kan repareras. En viktig fråga blir då om otillåtna stavelsekombinationer kan trigga aktivitet i hjärnan.

    Anders

    0 kommentarer
  • Pekböcker är lika lärorika som böcker skräddarsydda för att öka barnets vokabulär. Genom att läsa pekböcker tillsammans med en vuxen får barnet en mängd information på köpet. Det visar en kanadensisk studie publicerad i tidskriften Frontiers in Psychology.

    Bilderböcker som syftar till att trimma barnets vokabulär marknadsförs ofta som nyttiga och nödvändiga. Böcker av pekbokskaraktär – där bilderna dominerar och bara något enstaka ord förekommer – betraktas i regel som mindre lärorika. Eftersom de inte innehåller några fakta har deras kunskapsbildande värde ifrågasatts.

    Men pekböckerna kan vara minst lika lärorika. Det beror enligt en kanadensisk studie helt på hur böckerna används. Forskarna har undersökt hur 25 mammor läser två olika böcker om djur, en pekbok och en vokabulärbyggande bok, med sina barn.

    När ett barn och en förälder tillsammans läser en pekbok brukar modern fylla ut med information om djuren. Ofta är det information som hjälper barnet att förstå världen. Mamman är under läsningen till exempel noga med att poängtera att giraffer alltid har lång hals, och att det inte bara är den giraff som förekommer i boken som har lång hals.

    Även om pekböckerna i sig innehåller mindre information än andra typer av böcker, används de alltså enligt forskarna på ett sådant sätt att de ger barn motsvarande kunskaper som en mer avancerad bok gjort.

    Anders

    Foto: Thinkstock

    0 kommentarer
  • Offra ett människoliv mot att rädda fem. Detta var det moraliska dilemma som 725 flerspråkiga testpersoner ställdes inför. När de talade ett främmande språk var de mer benägna att rädda fem människoliv på bekostnad av en annan människas liv. Det visar en studie utförd av spanska och amerikanska forskare publicerad i PLOS ONE.

    I testet prövades deltagarnas attityd till utilitarism, en nyttomoralisk doktrin som säger att en person alltid ska agera så att konsekvenserna blir de bästa tänkbara för alla individer. Med ett sådant synsätt är sannolikt det korrekta valet att rädda fem människoliv på bekostnad av ett enda i stället för vice versa – åtminstone så länge beslutsfattaren inte har information som till exempel säger att de fem längtar efter döden och att deras anhöriga är införstådda med detta.

    Tidigare studier visar att känslor har svagare koppling till främmande språk än till modersmål, och att beslut som fattas på främmande språk i större utsträckning fattas efter rationella principer. Forskarna trodde därför att testpersonerna oftare skulle handla utilitaristiskt när de talade ett annat språk än sitt modersmål.

    I testet ställdes de 725 deltagarna – flerspråkiga från USA, Spanien, Israel, Sydkorea och Frankrike – inför ett moraliskt dilemma. Problemet presenterades både på modersmålet och ett annat språk.

    Dilemmat samtliga ställdes inför var om de skulle knuffa en person mot en säker död framför ett rusande tåg. Genom knuffen skulle fem personer längre bort på järnvägsspåret klara sig undan en kollision med tåget. De som valde att inte knuffa mannen ned på spåret fick alltså föreställa sig att tåget i stället körde ihjäl fem personer.

    Den som handlar efter utilitaristiska principer knuffar personen ned på spåret eftersom agerandet medför en större sammanlagd nytta, då antalet döda minskar från fem till en. Samtidigt strider knuffen mot moraliska regler som säger att det är fel att döda en annan människa.

    När problemet presenterades på modersmålet valde bara 20 procent av deltagarna att offra en person genom att knuffa den ned på spåret. När samma problem presenterades på ett främmande språk valde hela 33 procent att knuffa personen.

    Forskarna tror att attitydskillnaderna beror på att ett främmande språk för med sig psykologisk distans. Den distansen gör det lättare att fatta rationella i stället för känslomässiga beslut.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    4 kommentarer
  • Chelsea-tränaren José Mourinho satsade på en försvarsmur för att nå final i fotbollens Champions league. Trots att han parkerade bussen i det egna straffområdet lyckades motståndarlaget Atlético Madrid gå segrande ur striden. När Chelsea tvingades släppa handbromsen och trycka på gasen räckte inte farten till för att hinna i kapp.

    I går stod det klart att Chelsea slutade på tredje plats i Premier league efter Manchester City och Liverpool. Under säsongens slutskede valde José Mourinho vid flera tillfällen att mot tufft motstånd starta med försvarsinriktade uppställningar. Chelsea-tränaren har närmast blivit en galjonsfigur för den taktik som på engelska kallas park the bus.

    Uttrycket förekommer också i svenskan. Den som parkerar bussen spelar alltså på ett sätt som främst ska förhindra att motståndarna gör mål. Taktiken kan vara särskilt användbar i cupmatcher där mål på bortaplan i vissa fall räknas dubbelt.

    I Dagens Nyheter skriver Anders Lundqvist om hur José Mourinhos gristaktik många gånger fått motståndarna på fall:

    Minns bara Inter i Champions League 2009-10. Mourinho parkerade bussen i semifinalen mot skyhöga favoriten Barcelona, på bortaplan. Det fanns inget utrymme för instick till Messi. Barcelonas plan föll i bitar, trots att man mötte en motståndare som tvingades spela med endast tio man en dryg timme. Barcelona vann visserligen med 1-0, men det räckte inte, och Mourinho beskrev förlusten som ”den vackraste i hans liv”.

    I Expressen berättar Johanna Reimers om hur Londonlagets tränare i den andra matchen mot Atlético Madrid valde en annan taktik:

    Chelsea parkerade inte den berömda bussen. I stället ägde de mest boll och i takt med att klockan tickade på kändes det också som att de blev tryggare, fick mer och mer kontroll och styrde spelet så att Atlético Madrid inte kunde få fatt i bollen länge nog för att skapa riktiga farligheter. Så gjorde hemmalaget också första målet, genom Torres, efter en fin insats av Willian som på egen hand lurade bort två Atlético-spelare nere vid den högra hörnflaggan.

    Användningen av uttrycket parkera bussen har ökat snabbt under våren i takt med Chelseas framgångar. I Expressen kallar Mathias Lühr det för ”fotbollens just nu mest slitna uttryck”. I svenskan är det belagt sedan 2007. Inför Brommapojkarnas första säsong i fotbollsallsvenskan förklarade lagkaptenen Jon Persson i Borås Tidning hur laget tänkte spela:

    Vi kommer inte att parkera bussen framför egna målet.

    Anders

    Foto: Wikimedia

    0 kommentarer
  • Modersmålet är inte alltid det viktigaste språket för utlandssvenska ungdomar. Bland svensktalande elever som går gymnasiet utomlands är det i stället undervisningsspråket som de använder mest. Det visar en licentiatuppsats skriven av Marie Rydenvald, doktorand vid Göteborgs universitet.

    Marie Rydenvald har genom enkäter undersökt hur 126 gymnasieungdomar växlar mellan olika språk. Eleverna har modersmålet svenska gemensamt. Gemensamt är också att de går gymnasiet på skolor i sju olika länder Syd- och Mellaneuropa. Alla deltar i undervisning i svenska i utlandet.

    Studien är en av de första som undersöker svenskar i utlandet. Forskning om flerspråkighet handlar i regel om personer som flyttat till Sverige.

    Undersökningen visar att ungdomarna använder olika språk i olika situationer. Svenskan dominerar i hemmet och i samtal med föräldrarna. I skolan är däremot undervisningsspråket viktigast. Det används också mest i ungdomarnas vardag.

    En majoritet av eleverna anser att de är bättre på att läsa och skriva på undervisningsspråket än på svenska. Trots att de ofta betraktar undervisningsningsspråket som sitt starkaste väljer de inte sällan svenska som det språk som de främst identifierar sig med. I situationer där eleverna själva kan välja vilket språk som ska användas faller valet många gånger på svenska.

    Undervisningen i svenska och användningen av språket i hemmet gör att svenskan är ett levande språk även i utlandet. Men för många elever har det ingen unik status, utan fungerar i vardagen som ett språk bland andra.

    Marie Rydenvald anser att resultaten utmanar föreställningen om modersmålet som det viktigaste språket för en individ. Eftersom modersmålet också i regel får avgöra individens etniska tillhörighet väcker resultaten frågor om synen på kopplingen mellan språk och etnicitet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Grattis Jordbruksverket, Fred Taikon, Lars Borin och Markus Forsberg! Samtliga belönades i dag med priser under Språkrådsdagen i Stockholm.

    Klarspråkskristallen gick till Jordbruksverket, en myndighet som arbetat målmedvetet för att skriva mottagaranpassade texter. Priset utdelas en gång om året till en myndighet, kommun eller landsting vars kommunikation kännetecknas av ett klart och begripligt språk. Utdelare av Klarspråkskristallen var kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Jordbruksverket fick priset för sitt nytänkande:

    Klarspråkskristallen 2014 tilldelas Jordbruksverket för myndighetens nytänkande och långsiktiga klarspråksarbete som både förbättrat texterna och ökat medarbetarnas kompetens. Myndigheten har använt Klarspråkstestet på ett delvis nytt sätt genom att göra testresultaten mätbara. Skribenterna är själva involverade i mätningarna och därigenom ökar deras kunskaper i att skriva mottagaranpassade texter. Testresultaten, i kombination med att ett antal lantbrukare fick bedöma texter, visade vad som var viktigast att förbättra i myndighetens kommunikation. Den metod Jordbruksverket har använt kan enkelt användas av andra organisationer. Klarspråksarbetet på Jordbruksverket är inspirerande och kan tjäna som en förebild för andra.

    Lena Adelsohn Liljeroth delade även ut Minoritetsspråkspriset. I år gick det till Fred Taikon som driver ett bokförlag och ger ut kulturtidskriften É Romani Glinda. Förlaget drivs inte i vinstsyfte utan överskottet går i stället till en fond för utgivning av ny romsk litteratur. Fred Taikon belönades för sina insatser för att förbättra kvaliteten på texter och översättningar till romska språkvarieteter:

    Fred Taikon tilldelas Språkrådets Minoritetsspråkspris 2014 för sitt långvariga engagemang för att bevara, utveckla och sprida det romska språket. Hans insatser har lett till att allt fler romer i dag får tillgång till sitt språk i litteratur, medier och skola. Fred Taikon har därmed bidragit till att höja språkets ställning och öka dess användning i Sverige.

    Erik Wellanders pris gick till Lars Borin och Markus Forsberg vid Språkbanken på Göteborgs universitet. De har utvecklat Korp, ett verktyg som gör det möjligt för forskare och allmänhet att undersöka både dagens och gårdagens svenska. Eftersom databasen innehåller flera miljoner ord används den ofta för att studera hur ord och fraser används och när de började eller slutade användas. Priset delades ut av Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet.

    Här kan du läsa mer om Jordbruksverkets klarspråksarbete.

    Anders

     

    0 kommentarer
  • Grattis, Anders Bodegård! Den fenomenale översättaren – som också är medarbetare i Språktidningen – tilldelas årets Stig Dagermanpris. Han får det för sina översättningar från polska och franska till svenska. Anders Bodegård har bland annat översatt författare som Wislawa Szymborska, Witold Gombrowicz och Gustave Flaubert.

    Så här lyder Stig Dagermansällskapets motivering:

    För ett enastående och avgörande viktigt översättningsarbete där han bygger broar mellan olika kulturella och språkliga identiteter och sätter läsarens omdöme i verksamhet.

    Stig Dagermanpriset tilldelas till någon ”som i Stig Dagermans anda verkar för att värna om det fria ordets betydelse och tillgänglighet”. Priset är på 50 000 kronor. Utdelningen äger rum i Älvkarleby den 1 juni.

    Anders Bodegård har tidigare fått Elsa Thulins översättarpris.

    Anders

    Foto: Martin Stenmark

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg