Prenumerera på bloggen
  • Pyramidmattor kan inte bara rädda liv. De är dessutom samhällsekonomiskt lönsamma eftersom de minskar förseningarna i tågtrafiken. I en utredning föreslår därför Trafikverket att pyramidmattor ska användas på fler ställen där personer genar över spåren.

    Personer som genar över järnvägsspår är ett stort problem. Olycksrisken gör att tågtrafiken måste stå still tills personerna har lämnat spårområdet. Enligt Trafikverket kostar de förseningar som uppstår omkring 80 miljoner kronor om året.

    Ett sätt att minska problemet är pyramidformade gummimattor, så kallade pyramidmattor. Mattorna gör det betydligt svårare att gå över spåren. De har testats på flera ställen i landet där det ofta är personer som tar vägen över spåren. Efter att pyramidmattorna kommit på plats minskade spårspringet med 38 procent.

    Sveriges Radio beskriver hur mattorna fungerar:

    I försöket lades pyramidmattor ut på sex platser i landet. Mattorna liknar en äggkartong, de är gjorda av återvunna bildäck och täckta av omkring 1,5 decimeter höga pyramider, och är alltså svåra att gå på.

    Pyramidmattor har i andra länder visat sig vara mycket effektiva. Kalmar Läns Tidning rapporterar om ett svenskt försök:

    Trafikverket har monterat pyramidformade gummimattor vid korsningen mellan järnvägsspåren och Tullbrogatan vid Slottsallén i Kalmar. Pyramidmattorna ska förhindra att personer genar från korsningen i riktning mot stationen. Att vistas i spårområdet är livsfarligt och dessutom förbjudet, och orsakar årligen många timmars förseningar i tågtrafiken. Försök med liknande gummimattor i andra europeiska länder har minskat genandet med upp till 98 procent.

    Pyramidmatta är belagt i svenskan sedan 2016.

    Anders

    Foto: Torbjörn Bergkvist/Trafikverket

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord stöter du på i veckans kviss. Vet du vad de betyder? Som vanligt försöker vi få med några riktiga luringar bland kvissorden. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nu är det stavningarna internet och email som gäller på engelska. Åtminstone för den som följer skrivreglerna i The Chicago Manual of Style.

    The Chicago Manual of Style är en handbok i amerikansk engelska som ges ut av University of Chicago. Första upplagan utkom 1906. Med åren har handboken etablerat sig som en av de mest använda regelsamlingarna. Den sjuttonde upplagan är alldeles färsk.

    När internet lanserades skrevs det versalt i både svenska och engelska. Skälet var att ordet betraktades som ett namn på ett visst datornät. Språkrådet rekommenderar sedan flera år tillbaka att skriva internet med liten bokstav. Men så var hållningen inte från början. I Veckans språkråd från 2003 anges Internet som det bästa alternativet, men Språkrådet accepterar även internet:

    Så länge det huvudsakligen beter sig som ett egennamn (det böjs t.ex. inte i bestämd form) förespråkar vi i första hand stor bokstav. Vore det ett generiskt ord, dvs. ett substantiv, borde det dessutom försvenskas mer: net borde skrivas nät och man skulle kunna böja det internätet (jfr telenätet, elnätet och systerordet intranät, vilket redan genomgått denna process). Trots detta anser vi att båda skrivsätten i dag måste accepteras.

    I dag är det alltså internet som dominerar i svenskan. Chicago Manual of Style rekommenderar nu liten bokstav även i engelska. Stor bokstav ska bara användas om det rör sig om exempelvis ett varumärke.

    Även rekommendationen för email förändras. Tidigare har ordet skrivits med bindestreck, e-mail. Förändringen återspeglar språkbruket där till exempel allt fler ordböcker föredrar email. Däremot ska ord som e-book och e-commerce även fortsättningsvis skrivas med bindestreck. Även det är en rekommendation baserad på bruket.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Glöm ich bin och ich bin’s. Bland tyska tonåringar är det I bims som gäller. Uttrycket har av förlaget Langenscheidt utsetts till årets ungdomsord.

    Sedan 2008 har ordboksförlaget Langenscheidt korat årets ungdomsord. Bland tidigare vinnare finns bland annat yolo (en akronym för you only live once), Smombie (’person som likt en zombie stirrar på sin smartmobil’ – ett teleskopord bildat till Smartphone och Zombie) och Fly sein (’känna sig på topp’).

    Årets ungdomsord valdes i år ut genom en process i flera steg. Langenscheidt tog in förslag från allmänheten som sedan fick rösta på sina favoriter. Omröstningen vanns av geht fit (’allt bra’). Men det uttrycket var inte juryns favorit eftersom det bedömdes ha liten spridning utanför Ruhrområdet. Den fastnade i stället för I bims.

    I bims är en felstavning av ich bin (’jag är’) och ich bin’s (’det är jag’). Uttrycket är mycket populärt hos unga talare. Och det rör sig alltså om en medveten och skämtsam felstavning som började användas på nätet.

    Bland de övriga nio ord som gick vidare till juryns omröstning fanns Selfiecide (’person som dör samtidigt som den tar ett självporträtt’), looten (’shoppa’), lit (’cool’), tacken (’sitta på toaletten och använda mobiltelefonen’), schatzlos (’singel’) och tinderjährig (’gammal nog för att få använda Tinder’).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Fake news är det ord som kännetecknar 2017. Collins Dictionary har därför utsett fake news till årets ord i det engelska språket.

    Kampen om hur verkligheten egentligen ser ut pågår inom en rad olika områden. I samhällsdebatten utmanas vedertagen kunskap och etablerade föreställningar av personer och organisationer som har motstridiga uppfattningar. Hur fakta och händelser ska tolkas är en stridsfråga.

    Ett uttryck intimt förknippat med denna debatt är fake news. Det är också starkt förknippat med USA:s president Donald Trump. Han anklagar ofta medier för politiskt färgad rapportering. Han har bland annat sagt att CNN, New York Times och Washington Post ägnar sig åt fake news.

    Användningen av uttrycket fake news tog fart under 2016 och har fortsatt i år. Det är alltså skälet till att Collins Dictionary väljer det till årets engelska ord.

    Ytterligare nio ord diskuterades. Där finns till exempel unicorn (’nytt företag som värderas till mer än en miljard dollar’), gig economy (’gigekonomi), echo chamber (’ekokammare’) och fidget spinner (’fingerspinnare’).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Temsning kan ge viktig information i brottsutredningar. Den berättar mot vilken mast en mobiltelefon är uppkopplad mot vid en viss tidpunkt.

    Information från mobiltelefoner har ofta avgörande betydelse i utredningar av brott. Även när telefonen inte används kopplar den – om den inte är avstängd – upp sig mot master. Den kan alltså ge information om var en person befinner sig och hur personen rör sig.

    Metoden kallas temsning. Den har använts bland annat i rättegången mot den så kallade Arbogakvinnan. I tingsrätten dömdes hon till livstids fängelse för mord, mordförsök och anstiftan till mord. Fallet prövas nu i hovrätten.

    Så här rapporterar Sveriges Radio om ny bevisning från åklagarsidan:

    Den 42-åriga kvinnan har tydligt uppgett att hon var i inne i sommarstugan då hon skickade meddelanden med sin mobil under mordkvällen. Men en ny temsning indikerar, enligt åklagare Jessica Wenna, att kvinnan inte kan ha varit i huset då hon skickade sina sms, utan att hon i själva verket var i vattnet vid sommarstugan.

    Även Expressen berättar om samma undersökning:

    I augusti utfördes en ny så kallad temsning av sommarstugefastigheten och den närliggande miljön. Metoden innebär att man går igenom bit för bit av platsen för att avgöra vilken mobilmast en telefon kopplar upp sig till utifrån vilken position man befinner sig på.

    Enligt Computer Sweden kan temsning vara bildat till test mobile systems, en teknik just för positionsbestämning.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans fredagskviss. Vet du vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Fler kviss hittar du här.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nationellt minoritetsspråk bör bli ett ämne i skolan. Och finska, meänkieli och samiska ska användas i större utsträckning i information från myndigheter. Det är några av förslagen i den utredning om minoritetspolitik som i går överlämnades till kulturminister Alice Bah Kuhnke och den utredning om minoritetsspråk i skolan som i går överlämnades till utbildningsminister Gustav Fridolin.

    I förslagen ingår bland annat att skapa en särskild myndighet som arbetar med minoritetspolitik. Skälet till att en sådan myndighet behövs är enligt utredaren Lennart Rohdin en misslyckad politik på området. Sju år efter den senaste reformen är det flera minoritetsgrupper som inte åtnjuter de rättigheter som föreskrivs i lagen.

    Han föreslår inte att finlandssvenskar ska få status som en nationell minoritet. Dels har finlandssvenskar inte funnits i Sverige tillräckligt länge, dels har inte finlandssvensk kultur skiljt sig markant från majoritetskulturen.

    Modersmålsundervisning bör enligt utredaren Jarmo Lainio vara ett priorierat område. I dag är det drygt 12 000 elever som har rätt till modersmålsundervisning i något av de fem nationella minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli, jiddisch och romska. Nationellt minoritetsspråk föreslås bli ett eget ämne. Det ska finnas en garanterad undervisningstid på tre timmar i veckan. Och sådan undervisning måste erbjudas av samtliga kommuner.

    Finska, meänkieli och samiska ska i större utsträckning användas i kommunikation från myndigheter. Här nämns bland annat blanketter, förvaltningstexter och konsumentinformation.

    Ortnamn på finska, meänkieli och samiska som fastställts av Lantmäteriverket ska enligt utredningen kunna användas som postorter. Det får inte vara så att försändelser inte distribueras på grund av att postorter skrivits på något av dessa tre språk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Det är dags för en stavningsrevolusjon i svenskan! Det skriver Johannes Vivers, lärare i svenska som främmande språk, i en debattartikel.

    ”Varför har ni så många olika stavningar av sju- och tjugo-ljudet?”

    Frågan utslungades av en av mina elever, en frustrerad man från Mellanöstern, som med rätta ifrågasatte vår minst sagt inkonsekventa stavning av ljuden ”sj” och ”tj”. Dessa ljud och deras stavningar vållar inte bara mina elever huvudbry, jag minns själv hur knepigt det var att bemästra detta under skoltiden.

    Svaret på frågan är komplicerat. Ibland har vi ursprungligen uttalat alla bokstäver i ordet, och behållit stavningen även om uttalet har förändrats (ex: stjärna). I andra handlar det om att vi i vår vilja att känna oss lite franska eller tyska har behållit dessa stavningar (ex: situation).

    Min sambo är från Bulgarien, och det är slående hur mycket smartare konstruerat det kyrilliska alfabetet är. Vårt tjugo-ljud (tjugo, kärna, kjol) har blott en bokstav i bulgariskan. Enkelt, rent och tydligt. När man hör att ett ord har detta ljud, vet man automatiskt vilken bokstav som ska skrivas. Sju-ljudet finns dock inte i bulgariskan, så av naturliga skäl finns inte det representerat i det kyrilliska alfabetet.

    Det finns faktiskt en grundregel för sju-ljudet, och den är att det ska stavas ”sj” framför hård vokal (sjal, sjok, sjunga, sjå) och ”sk” framför mjuk (sked, skina, skynda, skärp, skör).

    Tänk om det vore så enkelt. Problemet är som så ofta att det finns undantag. Vi skriver till exempel ”människa, själv och sjö”.

    Förutom grundreglerna och deras undantag finns även en mängd andra stavningar för sju-ljudet. Vad sägs om skjorta (skj), stjärna (stj), operation (ti), invasion (si), diskussion (ssi), shorts (sh), schack (sch), choklad (ch), generös (g) och journalist (j).

    Grundreglerna för tjugo-ljudet är:

    tj framför hård vokal, dock ej ”å”: (tjalla, tjog, tjuv)

    k framför mjuk vokal (kemi, Kina, kyl, kärlek, kök)

    Alternativa stavningar för tjugo-ljudet är:

    kj (kjol, Kjell)

    ch (chatta, check)

    Så till mitt förslag: Är det inte dags för stavningsreform, en liten revolusjon för att byta ut alla förlegade stavningar, som bara vållar bekymmer och som inte på långa vägar är logiska? Vad är det för fel på följande, till exempel:

    Den kostade sjortan.

    Ser du sjärnan i det blå?

    Läkaren ska utföra en operasjon.

    Dagen D 1945 skedde en stor invasjon.

    Det blev en våldsam diskusjon.

    Det är 27 grader varmt ute. Jag tar på mig ett par sjorts.

    Vill du spela sjack?

    Jag är sugen på sjoklad.

    Vad du är sjenerös!

    Jobbar hon som sjornalist?

    Ät med sjeden.

    Solen sjiner.

    Sjynda dig!

    Dra åt sjärpet.

    Vasen är sjör.

    En gemensam stavning av samma ljud. Snyggt, eller hur?

    Och vad sägs om det här:

    Jag ska tjatta med en kompis i kväll.

    Kan man betala med tjeck?

    Vilken snygg tjol!

    Heter du Tjell?

    Tjemi var mitt favoritämne i plugget.

    Tjina är ett stort land.

    Tjylen är full med mat.

    För tjärlekens skull.

    Vi har byggt om tjöket.

    Vad säger ni? Skulle det inte vara enklare för alla? Två specifika ljud, två specifika stavningar?

    Johannes Vivers

    lärare i svenska som främmande språk

    8 kommentarer
  • I morgon onsdag är det dags för Shit!!! Nu exploderar språket =). Det är Språktidningen som tillsammans med Folkuniversitetet och Göteborgs universitet bjuder in till ett panelsamtal om högt och lågt i svenska språket.

    Medverkar gör Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen, Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk och expert i Språket i P1, och Kristian Blensenius, doktor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Samtalet äger rum på Göteborgs litteraturhus på Heurlins plats 1 i Göteborg. Inträdet är fritt. Det är ingen föranmälan, men antalet platser är begränsat så det kan vara klokt att komma i god tid!

    Evenemanget är en del av Språktidningens tioårsfirande.

    Här kan du läsa mer om evenemanget.

    Anders

    Foto: Linda Forsell/Privat

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg