Med en surfplatta i skolan lär sig svenska elever att läsa och skriva med bättre resultat. Barnen läser inte bara snabbare. De skriver längre och mer strukturerade texter. Det visar en studie från Örebro universitet under ledning av professor Åke Grönlund publicerad i Computers & Education.

Metoden att använda en surfplatta – som i skolan går under namnet lärplatta – i undervisningen har använts i fyra klasser i skolor i Sollentuna. Tanken bakom är att utvecklingen går snabbare än den tid det tar att lära sig att skriva bokstäver. Lärplattan ger en snabbare väg till att kunna uttrycka sig i skrift. Med hjälp av talsyntes kan barnen kontrollera om de stavar rätt.

Det nya arbetssättet har enligt studien flera fördelar. Eleverna lär sig att läsa snabbare. Texterna de skriver blir längre, bättre formulerade och bättre strukturerade. En elev skrev en berättelse på hela 2 300 ord, vilket är mycket för en förstaklassare.

Texterna publiceras på en webbplats som hela klassen har tillgång till. Där kan eleverna kommentera varandras texter och redigera dem efter synpunkter från klasskamrater och lärare. Detta leder i sin tur till ökat självförtroende när det gäller att läsa och skriva – eleverna får nämligen en bättre uppfattning om hur andra läser deras texter. Samarbetet blir en sporre för barnen. Många väljer också att skriva med läsaren i åtanke – texten kan till exempel vara en gåta som ska lösas.

Att använda lärplattan kräver inte alls samma motoriska färdigheter som att skriva för hand. Det gör att den motoriska utvecklingen inte påverkar förmågan att formulera sig.

Åke Grönlund anser inte att elever ska sluta att lära sig skriva för hand. Den stora skillnaden jämfört med traditionella inlärningsmetoder är att lärplattan kommer i första hand.

Anders

Ett enkelt mobilskämt hjälper tusentals analfabeter i Pakistan att hitta platsannonser för lämpliga jobb. Det virala mobilspelet har utvecklats i samarbete mellan forskare i USA och Pakistan. Projektet delfinansieras av amerikanskt bistånd.

Mobilspelet, som kallas Polly, går ut på att användaren spelar in ett meddelande till en vän. Användaren kan sedan välja mellan olika effekter som förvrider dennes röst i meddelandet, och skickar det sedan till en eller flera bekanta. Dessa kan i sin tur antingen svara på meddelandet eller skicka det vidare till andra bekanta.

I Pakistan har de flesta tillgång till mobiltelefon. Men enligt forskargruppen är kunskaperna om hur telefonen fungerar begränsad i vissa grupper. Analfabeter och personer med begränsad förmåga att läsa och skriva använder exempelvis sällan telefonen till annat än röstsamtal. Polly har bidragit till att lära ut andra funktioner, som betydelsen av olika knapptryckningar.

Hittills har den virala spridningen av Polly resulterat i över 160 000 användare och 2,5 miljoner samtal. Projektet inleddes i maj 2012 i Lahore, då fem personer fick numret till tjänsten.

Men Polly är inte bara de roliga rösteffekterna. Forskarna uppdaterar också dagligen Polly med inlästa platsannonser hämtade från dagstidningar. Syftet är att analfabeter ska kunna hitta lämpliga arbeten trots att de inte kan ta del av annonser för lediga platser i tidningarna.

Samtidigt som intresset för Pollys rösteffekter dalar fortsätter många användare att använda tjänsten just för att kunna lyssna på aktuella platsannonser. Det var också denna utveckling som forskarna hoppats på. I dagsläget har användarna tagit del av nästan 400 000 annonser om lediga jobb.

Anders

Hade det inte varit fräsigare med planeter som Google, Nike eller till och med Språktidningen? Kanske. Men Internationella astronomiska unionen, IAU, säger nej.

Hittills har över 800 exoplaneter upptäckts. Exoplaneten är en extrasolär planet, och befinner sig alltså utanför vårt solsystem. De har i regel namn som låter som pensionerade persondatorer eller lösenord som ingen någonsin kommer ihåg: 16 Cygni Bb eller HD209458b.

Det finns dock systematik i namngivningen. IAU tar gärna emot förslag från allmänheten, men att namnge sådant som galaxer, stjärnor och planeter måste enligt organisationen ske med omsorg – i synnerhet med tanke på att tusentals exoplaneter återstår att upptäcka.

För 4,99 dollar går det genom sajten Uwingu att föreslå ett namn på en exoplanet. Det går också att rösta på favoritnamn. Den som betalar och röstar får ett certifikat.

Men IAU är i ett pressmeddelande kritisk till initiativet. Namngivningen sköts helt oberoende av omröstningen, och de förslag som lämnas har ingen inverkan på den processen oavsett upphostade slantar eller antal röster. Det är alltså bara att lära sig att älska HD 41004 och dess gelikar.

Anders

Hyrrektorn har gjort sitt intåg i språket och skolan. Det handlar om en ledare som på samma sätt som en stafettläkare är uthyrd och därför bara stannar en begränsad tid på varje arbetsplats.

Ordet hyrrektor användes i pressen första gången i Södermanlands Nyheter hösten 2010. Artikeln handlar om en rektor som hyrts in tillfälligt för att leda en skola i Trosa när rekryteringen av en "vanlig" rektor pågick. I år har fenomenet lett till fler diskussioner och ordet har därmed också ökat i användning.

Sveriges Television rapporterade nyligen att nästan var femte kommun med vakanser anställt en hyrrektor under de tre senaste läsåren. En kommun som valt denna lösning är Kungsör. När en rektor lämnade sitt jobb på Kung Karls skola tog en hyrrektor över medan kommunen jagade en permanent efterträdare. Hans Ringström, barn- och utbildningschef i Kungsör, förklarade i Bärgslagsbladet varför kommunen valde att till en högre kostnad fylla vakansen med inhyrd personal.

Det är ju inte så att det går omkring en massa lediga skolledare i det här landet. Det är inte så lätt att få tag på skolledare.

I Svenska Akademiens ordlista finns i dag sammansättningar som hyrkusk och hyrläkare.

Anders