Prenumerera på bloggen
  • Den som har en matbebis är inte gravid. Skälet till att magen blivit lite rundare är en eller flera rejäla måltider.

    Food baby kallas fenomenet på engelska när en person ätit så mycket att magen är större än vanligt. I regel används food baby skämtsamt och självironiskt. Även om food baby anspelar på graviditet kan uttrycket användas om både män och kvinnor.

    Food baby finns nu i svenskan genom översättningslånet matbebis. Även matbaby förekommer. Ordet används än så länge enbart i informella sammanhang. I de belägg som finns på nätet är det ofta skribenten själv som i en lättsam ton berättar om sin matbebis:

    Vi lunchade någonstans också där det var tacco och kinabuffé, fortfarande proppmätt och känner mig nästan gravid, en matbebis i magen kanske?

    Åt middag med Nellie på Sibylla och nu har jag en matbebis i magen haha.

    Den enda formen av graviditet du behöver oroa dig för när du dejtar en pizza är möjligtvis en tillfällig matbebis.

    För övrigt står det 1 gallon of chokladmjölk i kylen... Eller ja, jag har varit hemma i 1 timme nu så det är väl bara 0.5 gallon kvar.. Inte bra... Matbebis på ingång!!

    Härlig kväll, följt av matkoma och "matbebis" som Frida säger till magen när hon ätit mycket.

    Bra med en matbebis precis innan man hoppar på flyget! Till eventuella haters, när man precis har fått en bebis så är magen fortfarande lätt-stretchad och blir stor om man äter/dricker mycket.

    Kan inte påstå att vi har lagat något fantastiskt gott den här veckan, även om söndagens kyckling i saffranssås verkligen smakade utomordentligt gott. Därför faller lotten på den enda rätten som på Vapiano faller mig i smaken: Salami e ricotta con rucola. Väl värt de två dagars matbebis det resulterade i.

    Fyi, jag var faktiskt 17 här... och nu är jag 18! Jag var en bebis (med en matbebis i min mage efter allt gott jag åt på Portobello Road Market) och nu är jag en bebis + ett år!

    Matbebis är belagt i svenskan sedan 2008. Ordet är fortfarande ganska sällsynt i skrift, men användningen ökar något.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I det här kvisset gäller det att veta vad tolv svenska ord betyder. Några av dem är ganska vanliga, men några är riktigt sällsynta. Vet du vad orden betyder?

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Bättre ordförståelse, större ordförråd och fler steg på vägen mot att lära sig skriva. Det är några av effekterna när föräldrar börjar läsa för barnen redan vid sex månaders ålder. Det visar en amerikansk forskarstudie.

    Forskarna har följt drygt 250 mammor och deras barn från sex månaders ålder till fyra och ett halvt års ålder. Vid flera tillfällen testades barnens kunskaper. Mammorna intervjuades vid varje tillfälle om hur de läste tillsammans med barnen.

    Det var inte bara antalet lästimmar som hade betydelse. Aktiv läsning hade störst effekt. De barn som utvecklades mest hade mammor som diskuterade innehållet i texter och bilder samt talade om vilka känslor som berättelserna väckte.

    I de hem där läsningen var aktiv och riklig skapades varaktiga fördelar för barnen. Vid fyra och ett halvt års ålder var de bättre på att skriva sitt namn, hade ett större ordförråd och var bättre på ordförståelse.

    Studien visar enligt forskarna att det är viktigt att föräldrar tidigt börjar läsa för och tillsammans med barnen. Därför bör föräldrar på olika sätt uppmuntras att läsa för barnen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • På Norges nationaldag kan vi förstås inte låta bli att göra ett kviss med norska ord. Vet du vad dessa tolv norska ord betyder? Lycka till!

    Fler kviss hittar du här!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Finlandismer är ord som är typiska för finlandssvenskan, men som sällan eller aldrig hörs i sverigesvenskan. Här möter du tolv finlandismer. Vet du vad de betyder? Definitionerna är hämtade från Finlandssvensk ordbok.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Dansrörelsen dab har snabbt spridit sig över världen. Ofta utförs den för att lätta upp stämningen eller för att driva med en formell och stel situation.

    Vem som började med dab är omstritt, men rörelsen har sitt ursprung i hiphop-scenen i Atlanta. Därefter dröjde det inte länge innan den dök upp i sportens värld. Den har använts som målgest i bland annat fotboll, ishockey och amerikansk fotboll.

    Den som gör en dab sänker huvudet mot ena armvecket och höjer den andra armen. Rörelsen påminner om hur vissa försöker kväva eller dölja en nysning.

    En uppmärksammad dab gjordes av en pojke som hade i uppgift att hålla i en av flaggorna inför förra sommarens möte mellan Tyskland och Nordirland i fotbolls-EM. Så här skildrades händelsen i Expressen:

    Tittarna hann troligtvis inte uppfatta scenerna bakom spelarna som radat upp för nationalsång – men kameramannen missade inte situationen. Flaggbäraren bestämde sig för att släppa flaggan vid mittcirkeln – i stället valde han att göra en ”dab”. Bara kort efteråt tog han tag i flaggan igen. Men sedan släppte han flaggan för att höja vänsterarmen i skyn med knuten näve.

    Nyligen gjorde prins Sverre Magnus en dab. Expressen rapporterade om detta oväntade tilltag i samband med det norska kungaparets åttioårsfirande:

    Inför överraskade och lätt förvånade familjemedlemmar gjorde Sverre Magnus den populära dab-rörelsen genom att sänka huvudet mot höger armveck och sedan höja vänster arm upp och ut åt sidan. Även inom fotbollen är dab-rörelsen populär som målgest och den franska Manchester United-stjärnan Paul Pogba har gjort sig känd för att använda sig av den när det är läge att fira ett mål.

    Vanligast är att tala om att göra en dab, men verbet dabba förekommer också.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Flera av dem är ganska sällsynta. Vet du vad de betyder? Definitionerna är som vanligt hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Du-reformen förknippas med 1967 och Bror Rexed, generaldirektör för Medicinalstyrelsen. Bror Rexeds uppmaning till personalen att dua honom har ibland beskrivits som ett steg som över en natt förändrade det svenska språket. I själva verket hade du-tilltalet varit på frammarsch under en längre tid. I Språktidningen 4/17, som kommer ut i veckan, skriver Patrik Hadenius om hur tv-profiler som Sven Jerring och Lennart Hyland långt tidigare duade intervjuobjekt. I samtal med familj och vänner var du redan det självklara valet.

    Vad tycker ... du om du-reformen? Ska vi fortsätta att dua, återgå till att nia eller använda titlar i stället? Rösta här!

    Anders

    8 kommentarer
  • Hebreiska blir Israels enda officiella språk. Arabiska blir i stället ett språk med särskild status. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, rapporterar Haaretz.

    Israel har i dag två officiella språk: hebreiska och arabiska. Enligt en statlig undersökning från 2011 har 49 procent av invånarna hebreiska som modersmål. Arabiska är modersmål för 18 procent av befolkningen.

    Nu vill regeringen göra hebreiska till det enda officiella språket i landet. I förslaget beskrivs hebreiska som Israels nationalspråk. Arabiska ska i stället klassas som ett språk med särskild status. Det innebär att invånare som talar arabiska alltjämt ska kunna använda språket i kontakter med myndigheter och andra statliga institutioner.

    I förslaget talas det också om att samtliga medborgare ska ha rätt att bevara sin kultur och sitt språk. Förslaget går nu vidare till parlamentet för debatt och beslut.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Barn som börjar med engelska redan i första klass blir inte bättre på språket än barn som börjar med engelska i årskurs tre. När de går i sjuan har de elever som började senare bättre kunskaper i engelska.

    Ofta talas det i den skolpolitiska debatten om behovet av att påbörja undervisningen i engelska i ett tidigt skede. Men de vetenskapliga beläggen för att en tidig start med engelska i skolan skulle vara en fördel saknas. Några lektioner i veckan ger inget försprång längre fram.

    En ny studie utförd vid Ruhruniversitetet i Bochum kommer fram till samma resultat. Tidig engelska är ingen fördel. Tvärtom. De elever som börjar med engelska i trean i stället för i ettan klarar sig bättre.

    I studien ingick 5 130 barn från 31 olika skolor i Nordrhein-Westfalen. Ungefär hälften av barnen började läsa engelska i första klass och den andra halvan började i tredje klass. När eleverna gick i femman och sjuan testades deras kunskaper i engelska.

    Vid det första testtillfället var de elever som började med engelska i ettan något bättre på både läs- och hörförståelse. Vid det andra testtillfället hade barnen som började med engelska i trean gått om. I sjunde klass fick de bättre resultat i bägge testerna.

    Den tidiga undervisningen innehåller ofta sånger, ramsor, berättelser och lekar. Det anses förklara den vassare hörförståelsen i femte klass. De elever som börjar senare möter direkt undervisning som handlar mer om grammatik och ordförråd. Fyra år senare har alltså detta gett resultat.

    Enligt forskarna var utfallet väntat. En rad tidigare studier visar att en tidig start på lång sikt inte ger några fördelar. För att den tidiga starten ska ha någon effekt krävs enligt forskarna betydligt mer än några få lektioner. Förstaklassare behöver i så fall ett riktigt språkbad snarare än undervisning några gånger i veckan.

    Forskarna siktar nu på att undersöka hur samma elever klarar sig i nionde klass. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Language Learning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg