Prenumerera på bloggen
  • Har du något ord som borde vara med på 2017 års nyordslista? Ett alldeles färskt ord som redan fått viss spridning eller ett ganska färskt ord som etablerat sig på allvar i år? Tipsa oss gärna!

    I mellandagarna släpps Språktidningens och Språkrådets nyordslista. Vi har nu börjat sammanställa alla nyordsspaningar, men tar tacksamt emot fler förslag. Du kan skriva dina nyord i kommentarsfältet, mejla anders@spraktidningen.se eller nyord@sprakochfolkminnen.se eller fylla i formuläret här.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    6 kommentarer
  • Karoshi är att dö av överansträngning på arbetsplatsen. Ordet används nästan enbart om japanska förhållanden. Varje år beräknas hundratals japaner arbeta ihjäl sig.

    I slutet av 1970-talet ska det ha börjat talas om karoshi (’överarbetsdöd’) i Japan. Fenomenet uppmärksammades på allvar första gången 1982 när det utkom en bok om fenomenet. Under det ekonomiska uppsvinget under 1980-talet kom fler och fler rapporter om hur unga och till synes friska personer plötsligt avled. Gemensamt för dem var att de tillbringade nästan all sin vakna tid på arbetsplatserna.

    Karoshi brukar beskrivas som ett resultat av starka band mellan anställda och arbetsgivare. Denna lojalitet ger upphov till stress och rädsla för att svika eller misslyckas. Kraven på att prestera leder i sin tur till långa arbetsdagar. Det är dessa faktorer som sägs ligga bakom karoshi.

    Dödsorsaken är ofta hjärtsvikt eller hjärtattack. Anhöriga kämpar inte sällan för att få karoshi erkänd som bakomliggande orsak för att kunna få ersättning från arbetsgivaren.

    I svenskan är karoshi belagt sedan 1989. Efter att då och då ha använts om japanska förhållanden har ordet blivit vanligare de senaste åren. Även om det blivit mer etablerat brukas det alltjämt nästan enbart om Japan.

    Dagens Nyheter rapporterar om ett nytt fall av karoshi som väckt debatt i landet:

    Efter 159 timmars övertid på en månad föll 31-åriga journalisten Miwa Sado ihop och dog i hjärtsvikt. Det är ett nytt fall av så kallad karoshi som avslöjas – japaner som arbetar tills de stupar.

    Dagens Media berättar att vd:n för reklambyrån Dentsu avgick sedan ett självmord klassats som karoshi. Den sista tiden ska den anställde bara ha sovit tio timmar i veckan:

    Förra månaden gjorde offentliga myndigheter i Japan en räd mot flera Dentsu-kontor som del av en pågående undersökning av fenomenet ”karoshi”. Undersökningen rör felrapporteringar av övertid som strider mot det som Dentsu och det japanska facket kommit överens om.

    I Kollega intervjuas Yayoi Okamura, biträdande generalsekreterare för en japansk organisation som arbetar för att förbättra villkoren för arbetstagare:

    Yayoi Okamura tror att en av de främsta orsakerna bakom karoshi är att antalet obetalda övertidstimmar har ökat i Japan under de senaste decennierna. För att hålla produktiviteten och lönsamheten fortsatt höga, och slippa avskeda trots en dålig makroekonomisk situation, kräver företagen ofta att de anställda jobbar långt utöver den stipulerade ordinarie arbetstiden.

    I artiklar ställs ibland frågan om karoshi kan komma till Sverige. Av medierapporteringen att döma rör det sig alltjämt om ett fenomen med stark koppling till Japan.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Här är veckans kviss! Som vanligt handlar det om ordförståelse. Din uppgift är att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Fler kviss finns här!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det finns bara fördelar med att tala flera språk. Men det finns också många felaktiga föreställningar om skillnaderna mellan flerspråkiga och enspråkiga. På webbplatsen forskning.se avlivar Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk, några spridda myter om flerspråkighet.

    1. Det finns stora kognitiva fördelar med att kunna flera språk.

    Visst finns det studier som visar att tvåspråkiga barn är lite mer flexibla i sitt tänkande och lite bättre på problemlösning. ”Men det är ofta väldigt små skillnader som bara förekommer hos vissa av barnen”, säger Niclas Abrahamsson.

    2. Flerspråkiga slipper demens.

    Detta är också en sanning med modifikation: det går inte att bevisa att det är just flerspråkigheten som har skonat personerna från sjukdomen – det kan lika gärna ha att göra med deras kost- och motionsvanor, eller något helt annat.

    3. Det är alltid lättare för flerspråkiga att lära sig nya språk.

    Niclas Abrahamsson framhåller att det är så mycket annat som spelar in för att man ska ta till sig ett språk, som i vilken ålder man lär sig språket och i vilken miljö man befinner sig.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • När herdefolket yamnaya kom till södra Skandinavien för cirka 4 800 år sedan förde de inte bara med sig nya föremål. De tog också med sig urindoeuropeiskan, föregångaren till dagens germanska språk. Men ord från det lokala språket letade sig in i det nya språket.

    Herdefolk från yamnaya-kulturen anlände till södra Skandinavien omkring år 2 800 f.Kr. De kom från den pontiska stäppen norr om Svarta havet. De använde hästar och hade boskap som getter och får.

    De förde med sig tekniska landvinningar som stridsyxor och vagnar. I bagaget hade de också en ny typ av gravar. Med yamnayas ankomst började individuella gravar att användas.

    Yamnaya talade urindoeuropeiska, den språkform som antas ha gett upphov till den indoeuropeiska språkfamiljen. I denna familj ingår bland annat germanska språk som till exempel svenska, tyska, engelska, nederländska, danska, norska, färöiska och isländska. De som levde i södra Skandinavien tog snart steget över till urindoeuropeiska.

    Men språkskiftet gick inte över en natt. Under en period av cirka 200 år bör olika språk ha funnits i området. Det fastslår forskare i lingvistik och arkeologi vid Köpenhamns universitet. I en studie publicerad i Journal of American Archaeology skriver de att flera ord från språk som talades i regionen lånades in i urindoeuropeiskan.

    Ord som gick från urindoeuropeiskan till de germanska språken var bland annat hjul, ko, mjölk, ull och vagn. Dessa ord var också starkt kopplade till den kultur som yamnaya tog med sig. Ord som gick i motsatt riktning – från de språk som användes i regionen till urindoeuropeiskan och därefter till den germanska språkfamiljen – var exempelvis böna och stör. De ord som gick i denna riktning var förknippade med flora och fauna. Detta tyder enligt forskarna på att yamnaya tog till sig mycket av den jägar- och jordbrukskultur som fanns i Skandinavien.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Med en ordfest på Dramaten firar vi den 16 oktober utgivningen av O som i ordbok. Vår jubileumsordbok innehåller över 2 500 omistliga, oborstade och ovanliga ord. På Instagram räknar vi ner till släppfesten genom att dag för dag presentera ett ord ur ordboken. Hittills har vi presenterat fönsterväder, radhusbiff och luguber. Följ gärna nedräkningen!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Allt fler dricker kombucha. De senaste åren har konsumtionen av detta fermenterade te ökat även i Sverige. Nu finns det också inhemsk produktion av drycken.

    I Asien tros kombucha ha druckits i ett par tusen år. Drycken är sedan länge populär i bland annat Kina, Korea och Japan. I svensk press omnämns kombucha första gången 1996. Då talas det om kombucha-te. Men det är först under 2010-talet som konsumtionen – och användningen av ordet – tar fart på allvar.

    I dag säljs kombucha i allt fler butiker även i Sverige. Inhemska producenter har också dykt upp på marknaden. Kombucha framställs genom fermentering av te, jäst och bakteriekultur. Drycken innehåller naturlig kolsyra. Vanliga smaker är bland annat citron och ingefära.

    Tidningen Land berättar om en svensk företagare som börjat framställa kombucha:

    Med sig hem fick hon en så kallad scoby, en samling av de specifika mikroorganismer som behövs för att göra kombucha och så började produktionen.

    I Metro beskrivs tillverkningsprocessen:

    Kombucha är sötat te som får jäsa så att det bildas ättiksyra. Drycken får därför en syrlig smak och en fermenterad karaktär. När drycken jäser bildas det en hinna på ytan som kallas för kombuchasvamp. Kombucha anses ha många hälsosamma effekter.

    Genom åren har kombucha ibland beskrivits som en mirakelkur mot allehanda sjukdomar. Det är dock påståenden som bör tas med en rejäl nypa salt. Svenska Dagbladet skriver om dryckens potentiella hälsoeffekter:

    Probiotika är snälla, hälsosamma och viktiga bakterier som håller matsmältningssystemet i schack. Och en hälsosam tarmflora är en förutsättning för ett bra immunförsvar. Fermenterad mat som miso, sauerkraut, saltgurka, kimchi, kombucha och allt som är inlagt (som rödbetor och ättika) har extra mycket probiotika i sig. Och som en bonus gör de också underverk för hyn som blir renare och klarare.

    Ordets etymologi är osäker. En rad olika teorier cirkulerar om varför drycken kallas just kombucha. I många tänkbara förklaringar nämns kinesiskans ord för ’te’ – 茶 eller chá – som ett sannolikt ursprung.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Har du koll på vad de betyder? Som vanligt har vi blandat några ganska lätta med några riktigt knepiga. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Vårt jubileumspussel finns fortfarande till försäljning! Pusslet kostar 149 kronor plus porto. Motiven är hämtade från den svenska språkhistorien och börjar med rökstenen och slutar med sms-språk. För motivet svarar illustratören Jens Magnusson.

    Vi har också kvar ett mindre antal nyordströjor. Motivet är samtliga 43 ord från 2016 års nyordslista. Vissa storlekar är slutsålda.

    Ordboken O som i ordbok kommer det däremot att finnas gott om när den inom kort dyker upp från tryckeriet. Den innehåller över 2 500 ord. Här samsas bortglömda ord med nya ord som ännu inte riktigt etablerat sig, dialektord med slang, föråldrade ord med trenduttryck med mera.

    Vi firar ordboken med en fest på Dramaten i Stockholm den 16 oktober. Där medverkar bland annat Dramatenskådespelaren Andreas T Olsson. Förutom underhållning och mingel med smörgås och vin finns det också möjlighet att köpa ordboken till förmånspris. Det finns fortfarande en del biljetter kvar till denna ordfrossa.

    0 kommentarer
  • Kom gärna och besök oss på Bokmässan i Göteborg! Vi finns på plats i monter B05:64 från torsdag till söndag. Ta chansen att diskutera innehållet i tidningen eller att teckna en provprenumeration på Språktidningen till mässpris. Du kan också testa någon av våra syskontidningar Modern Psykologi, Populär arkeologi och Forskning & Framsteg. Vi ses!

    Redaktionen

    Foto: Niklas Maupoix

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg