Prenumerera på bloggen
  • Att som vuxen lära sig ett främmande språk kan vara svårt – men det är långt ifrån omöjligt. Även vuxna har förutsättningar att tala nya språk flytande. Det visar en studie publicerad i tidskriften Frontiers in Psychology.

    Länge fanns det inom forskningen en utbredd uppfattning om att vuxna skulle ha svårt att lära sig nya språk. Att snabbt få grepp om ett främmande språk troddes främst vara förbehållet barn. Men senare forskning har visat att det inte finns några kognitiva hinder för vuxna att lära sig nya språk.

    Tvärtom kan även vuxna tala nya språk flytande. Det fastslår forskare i psykologi och romanska språk vid University of California i Riverside, USA. De har studerat hur personer som har engelska som modersmål lär sig spanska i vuxen ålder.

    I spanska finns grammatiska fenomen som saknas i engelskan. Detta utgjorde enligt undersökningen inga betydande hinder för inlärarna. De kunde snart analysera dessa fenomen på samma sätt som en modersmålstalare.

    Spanska substantiv är antingen maskulina (bestämda artikeln är el i singular och los i plural) eller feminina (bestämda artikeln är la i singular och las i plural). I vissa sammanhang kan även lo användas i singular. Engelskan har bara the som bestämd artikel. I spanskan har dessutom den bestämda artikeln en annan placering än i engelskan.

    Inget av detta blev något bekymmer för inlärarna. De förstod snabbt hur bestämda artikel fungerar i spanskan. De lät sig inte heller luras av att forskarna smugit in fel i några av de meningar som användes i testet.

    Forskarnas slutsats går alltså hand i hand med de senaste årens rön om språkinlärning. Åldern utgör i sig inget hinder för att lära sig ett nytt språk. Den kognitiva förmågan som krävs för att uppfatta fenomen som inte finns i modersmålet försvinner inte med åren.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • En majoritet av norrmännen anser att engelska ofta används i situationer där norska skulle fungera minst lika bra. Dessutom tycker en majoritet att det är viktigt att norskan fortsätter att ha en stark ställning. Det visar en undersökning utförd av Opinion på uppdrag av norska Språkrådet.

    Självförtroendet verkar det inte vara något fel på hos de norrmän som deltog i undersökningen. Hela 65 procent svarar att de behärskar det norska språket bättre än genomsnittet. Bara 7 procent uppger att deras kunskaper är sämre än snittet.

    Undersökningen visar att en klar majoritet anser att det är viktigt att norskan har en stark ställning i samhället och att ortnamn bevaras som kulturminnen. Tre av fyra säger sig dessutom vara intresserade av det norska språket. Sex av tio upplever att stoltheten över språket tidigare var mer utbredd.

    Vidare är det 62 procent som tycker att norska skulle kunna användas i många av de situationer där engelska i dag används. Det är bara 18 procent som instämmer i att engelska inte används för mycket. Resterande 19 procent svarar att engelska varken förekommer för ofta eller för sällan.

    Många tycker att brev från myndigheter ofta är otydligt formulerade. 49 procent säger att språket kan orsaka problem medan 20 procent inte har några svårigheter att läsa texter där myndigheter är avsändare.

    I undersökningen görs ingen skillnad mellan bokmål och nynorsk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Att försvaret ska få större anslag är något som en klar majoritet i riksdagen ställer sig bakom. Men hur mycket pengar som behövs är en stridsfråga. Från socialdemokratiskt håll har höjningar större än de egna förslagen dömts ut som anslagsbingo.

    Kanske är statsminister Stefan Löfven på väg att lyckas att etablera ett nyord i den politiska debatten. Det började under konferensen Folk och försvar i januari i år. Folkpartiets Jan Björklund var då en av de partiledare inom Alliansen som efterlyste kraftiga höjningar av anslagen till försvaret.

    Stefan Löfven dömde ut utspelet som anslagsbingo. I den här betydelsen är det uppenbart att det inte handlar om bingo i betydelsen att pricka in rätt rad. I stället är det bilden av en bingoutropare som slumpmässigt ropar ut siffror som statsministern vill frammana. Under konferensen sade han enligt Expressen att försvarsminister Peter Hultqvist inte kommer att ”låta sig fösas med i någon anslagsbingo”,

    Hittills har ordet fått stor uppmärksamhet. Även Peter Hultqvist själv har börjat tala om anslagsbingo. I Norrtelje Tidning ansåg debattören Karl-Axel Wolf att ministrarna uttryckte sig respektlöst:

    Hur hanterar då statsministern och försvarsministern ovanstående tydliga budskap? Båda bemöter kraven om ökade anslag på ett synnerligen nonchalant sätt med orden anslagsbingo (Stefan Löfven) och auktion (Peter Hultqvist). Svenskarna kan med stor oro konstatera att Löfven och Hultqvist uppträder ansvarslöst och att båda är en stor säkerhetsrisk, inte minst för de ungdomar som kan komma att riskera sina liv i en konflikt.

    I Södermanlands Nyheter skriver Olof Jonmyren att det snart visade sig att Stefan Löfven och Peter Hultqvist inte tyckte att kraven på ökade resurser var obefogade:

    Det som regeringen och försvarsministern tidigare i år avfärdade som anslagsbingo har nu blivit till ett extra tillskott till det kraftigt underfinansierade försvaret. Med bingoliknelsen valde regeringen alltså att vara medvetet löjlig; allt för att slippa erkänna att nivån på Försvarsmaktens resurser i statsbudgeten för 2017 sedan tidigare hade visat sig otillräcklig.

    Än så länge används anslagsbingo enbart i försvarsdebatten. Om ordet sprider sig till andra politikområden återstår att se.

    Anders

    Foto: Socialdemokraterna

    0 kommentarer
  • Den som vill vässa sina argument gör klokt i att skriva texter i dialogform. Det visar en studie publicerad i tidskriften Psychological Science.

    Att skriva texter som belyser ett fenomen från flera olika håll kan vara svårt. Inte sällan har skribenter svårt att föreställa sig vilka motargument som kan dyka upp. Nu har forskare i psykologi vid Columbia University, USA, hittat en metod som utvecklar olika resonemang.

    Deltagarna delades in i två grupper. Vissa fick i uppgift att under en timme skriva en diskussion mellan två politiska kommentatorer om ett borgmästarval. Andra fick samma faktauppgifter för att därefter få i uppdrag att skriva en uppsats om de två kandidaternas starka sidor. Bägge grupperna fick dessutom i uppdrag att skriva manus för en reklamfilm för en av kandidaterna.

    De som skrev en text i diskussionsform använde fler jämförelser mellan de olika kandidaterna. De gjorde också tydligare kopplingar mellan kandidaterna och deras politiska förslag. I reklamfilmsmanuset kopplade de samhällsproblem till föreslagna lösningar. De var dessutom generellt mer kritiska till kandidaternas utspel.

    Samma skribenter gjorde sällan några påståenden som saknade förankring i verkligheten. I den andra gruppen var det mer än hälften som framförde påståenden som saknade täckning. De hade dessutom inte lika djup förståelse för de olika ämnena.

    Forskarnas slutsats är att dialogformen i sig gynnar ett kritiskt förhållningssätt. Den som kan betrakta ett fenomen utifrån olika infallsvinklar utvecklar dessutom förmågan att argumentera för sin egen sak och blir bättre på att förutse argument från meningsmotståndare.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I morgon fredag är det dags för Språkforum! Även i år håller vi till på Nalen i Stockholm. Över 200 biljetter har sålts.

    Den som inte kan närvara har ändå möjlighet att följa dagen. Vi kommer att uppdatera på Twitter, Facebook och Instagram från samtliga föredrag. Dessutom finns UR på plats och filmar. Hela dagen sänds i efterhand i SVT 24 och på UR Play. Det är ännu inte klart när programmen kommer att sändas.

    I sociala medier kommer vi att använda hashtaggen #språkforum.

    Anders

    2 comment
  • Talare i omgivningen är den viktigaste faktorn för att bevara ett språk. Om det inte talas av tillräckligt många i närområdet går talarna i stället över till ett annat språk. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Det är fysiker och lingvister vid universitetet i Wien som har studerat utbredningen av tyska och slovenska i österrikiska Kärnten. För att genomföra undersökningen har de använt diffusion, en metod som kan nyttjas för att studera spridning. Metoden används bland annat inom fysiken, men nu har de tillämpat samma principer för att undersöka språksituationen i Kärnten.

    I förbundslandet Kärnten talas både slovenska och tyska. Slovenskan är dock på tillbakagång och antalet talare har minskat under det senaste århundradet. Den slovenska minoriteten har enligt österrikisk lag status som nationell minoritet.

    För att undersöka språksituationen har de studerat utvecklingen på bynivå. Forskarna konstaterar att i de samhällen där slovenskan fortfarande är stark har det ända sedan 1800-talets slut funnits många talare. I de byar där tyskan blivit allt mer dominerande har språkskiftet skett stegvis. När talarna av slovenska i närområdet blivit för få har de kvarvarande gått över till tyska.

    Forskarnas slutsats är att det för ett språks överlevnad är nödvändigt att det finns tillräckligt många talare i närområdet. Annars är det troligt att talare av ett mindre språk i stället börjar använda majoritetsspråket.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Engelsk stavning utvecklas på samma sätt som olika arter konkurrerar. Så småningom blir det en stavningsvariant som dominerar. Det hävdar forskare i engelska i en studie publicerad i tidskriften Language.

    Finns det likheter mellan stavningsvarianter och konkurrens mellan arter? Det anser två forskare i engelska efter att ha undersökt engelska suffix, ändelser som används för avledningar. De suffix som undersökts är bland annat -ous, -ic, -al och -y. De kan användas för att bilda adjektiv av substantiv som repetition (repetitious), artist (artistic), music (musical) och sun (sunny).

    Forskarna undersökte drygt 1,5 miljoner ord med hjälp av en databas som samlar engelska texter från 750-talet och framåt. Där studerade de hur dessa suffix utvecklats genom århundradena. De kunde bland annat konstatera att alla engelska ord som har -ous som slutbokstäver är adjektiv.

    Stavningen av -ous har växt fram. Genom åren har varianter som -ose, -ows, -is, -owse, -ys, -es, -ouse och -us förekommit. Men i dag används bara -ous.

    Detta är enligt forskarna något anmärkningsvärt. Det finns ingen institution som reglerar engelsk stavning. Ändå har språkbrukarna ratat en mängd andra former och anammat -ous.

    Under 1400-talet fanns exempelvis tre olika stavningar av suffixet: -ous, -ouse och -us. Efter en tids konkurrens blev -ous den dominerande stavningen. Enligt forskarna påminner detta om hur olika arter konkurrerar. Så småningom uppstår i språket en ordning som påminner om naturen. Och det sker utan ingrepp från institutioner.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När männen i Byggnads styrelse lät sig fotograferas med fittmössor till Internationella kvinnodagen dröjde inte kritiken. Men ledningen hävdade att fackförbundet ändå kämpade för jämställdhet.

    Det var i en protestaktion riktad mot USA:s president Donald Trump som Krista Suh och Jayna Zweiman skapade en pussyhat. Det handlar om en stickad mössa i rosa med kattöron. På svenska kallas den i regel fittmössa, fitthatt eller musmössa.

    Försvenskningen av ordet fick sitt genombrott i Sverige när fackförbundet Byggnads styrelse – som enbart består av män – lät sig fotograferas med fittmössor. Bilden skickades ut i ett pressmeddelande på Internationella kvinnodagen. Där hävdade ledningen att de bar mössorna av solidaritet och att den kämpade för jämställdhet.

    Kritiken lät dock inte vänta på sig. I Tidningen Ångermanland efterlyste Lina Norberg Juuso både rättvisa löner och en valberedning som även släppte fram kvinnor i styrelsen:

    Well, styrelsemän: Era rosa fittmössor kan ni ta av er, en kvinna bär med sig sin fitta hela tiden. En fitta behöver inget tack! Ett tack ger inga stålar, ingen makt, inget inflytande. Ett tack är ett ord, ingen handling.

    I Expressen skrev Marianne Lindberg De Geer att ordet fitta inte gick att återta på samma sätt som ordet bög:

    Men går man med på att försöka återta ordet fitta, går man också med på att tolkas som underlägsen. Det spelar ingen roll hur många fittmössor som rör sig i stadsbilden, vi bibehåller vår position som det andra könet.

    Lundagård rapporterade om firandet av Internationella kvinnodagen i Lund. Där var det flera deltagare som bar fittmössa:

    Efter tal och körsång gick sedan demonstrationståget under skallande slagord runt Lunds inre stadskärna. Många av deltagarna bar även de rosa mössorna som i samband med kvinnomarscherna i USA gjort sig kända som pussyhats eller på svenska fittmössor.

    Anders

    Foto: Byggnads

    8 kommentarer
  • För att fira Språktidningens tioårsjubileum har vi tagit fram en rad skojiga prylar. Vi håller på med en ordbok (här kan du tipsa om dina favoritord), har tryckt nyordströjor som premiärsäljs på Språkforum den 17 mars (om det blir några över dyker tröjorna upp här i shoppen efteråt) och så har vi gjort ett pussel med språktema.

    Pusslet är illustrerat av Jens Magnusson, som medverkat i Språktidningen ända sedan starten 2007. Motivet symboliserar skriftspråkets utveckling i Sverige och börjar med rökstenen och slutar med sms-språk. På kartongens baksida finns förklaringar till de olika bilderna.

    Pusslet har 1 000 bitar. Det är tillverkat av Trefl, som är känt för pussel av mycket hög kvalitet. Pusslet kostar 149 kronor plus porto.

    2 kommentarer
  • Att skicka gosedjuren till ett bibliotek för en övernattning är ett knep att få barn att läsa. Dagen därpå vill barnen läsa samma böcker som deras gosedjur kikat på. Det visar en japansk forskarstudie publicerad i tidskriften Heliyon.

    I många länder ordnas övernattningar med lästema. Barnen får sova hemma i den egna sängen. I stället är det gosedjuren som får tillbringa natten på ett bibliotek. Där får de – inte helt oväntat med assistans från personalen – låna de bilderböcker som de är mest sugna på att läsa.

    På morgonen får barnen se fotografier på gosedjurens läsfynd bland hyllorna. De får också med sig samma böcker. Under dagen är det många av barnen som sätter sig och läser böckerna för gosedjuren. Barnen visar också stort intresse för gosedjurens val av läsning.

    I det japanska testet deltog 42 barn. Efter tre dagar hade effekten till stor del ebbat ut. Det var inte längre många barn som läste för gosedjuren.

    Men det gick att väcka intresset till liv på nytt. Genom att för en natt ta bort gosedjuren och att åter visa fotografierna på gosedjuren i biblioteket inspirerades många barn till läsning.

    Det fanns stora skillnader mellan de olika barnens beteende. Forskarnas förklaring är till detta att barn i femårsåldern håller på att förstå gränsen mellan fantasi och verklighet. Vissa barn tros ha insett att det inte var gosedjuren själva som hade valt ut böckerna, medan andra antas ha trott att det var så det gick till.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg