Prenumerera på bloggen
  • http://www.msnbc.msn.com/id/21134540/vp/47280372#47280372

    Parakiten Piko rymde från matte och tryggheten i hemmet i japanska Sagamihara. Den vilsna fågeln togs om hand av polisen sedan den flugit in på ett hotell och satt sig på en av gästerna. Att hitta ägaren var ingen match – rymlingen berättade för tre förundrade poliser exakt på vilken adress den hörde hemma. Och där väntade mycket riktigt en orolig matte.

    Parakiter har en väl utvecklad förmåga att härma ljud. Detta utnyttjade Pikos ägare eftersom hon tidigare blivit av med en parakit som rymt för att aldrig återvända hem. För att inte riskera att Piko skulle gå samma öde till mötes lärde hon fågeln hemadressen.

    När Piko kom till polisstationen visade det sig att parakiten lärt sin läxa. Fågeln berättade först i vilken stad den var hemmahörande, sedan i vilken stadsdel och vilket kvarter för att därefter avsluta med gata och gatunummer, rapporterar AFP. På adressen återfanns Pikos ägare.

    Det är inte första gången som förmågan att härma mänskligt tal hjälper en parakit på rymmen att hitta hem. För fyra år sedan inträffade en liknande händelse i Japan. En upphittad fågel berättade hos veterinären både sin ägares namn och hemadress. Även denna gång kunde polisen därmed överlämna parakiten till ägaren, berättar New York Daily News.

    Ovan kan du se ett inslag från MSNBC om parakiten Piko.

    Anders

    2 kommentarer
  • När en kompis bytte namn passade Ceejay Epton på att piffa till sitt eget. I dag heter hon Ceejay A Apple B Boat C Cat D Dog E Elephant F Flower G Goat H House I Igloo J Jellyfish K Kite L Lion M Monkey N Nurse O Octopus P Penguin Q Queen R Robot S Sun T Tree U Umbrella V Violin W Whale X X-Ray Y Yo-Yo Z Zebra Terryn Feuji-Sharemi.

    Under 1800-talet exploderade förnamnskreativiteten i Sverige. I Språktidningen 6/09 skriver Mats Karlsson om ett par som lyckades pricka in hela alfabetet på sina nio barn – från Axel Bernhard Conrad till Åbertha Ägir Östgötha.

    Den bedriften klarar alltså Ceejay Epton, som nu fått smeknamnet Miss Alphabet, på egen hand tack vare 241 nätta tecken.

    – Jag har just fått barn, så jag tänkte att jag skulle ändra det [namnet] så att det skulle hjälpa honom att lära sig alfabetet, säger Ceejay Epton till den brittiska tidningen Metro.

    Den brittiska lagstiftningen har inget tak för antalet tillåtna förnamn. Även i Sverige är det tillåtet att ha förnamn hela vägen från Aron till Örjan. Namnlagen säger att alla ska ha ett eller flera förnamn, men det finns ingen övre gräns för hur många.

    – Rent teoretiskt är det fullt möjligt att ha hur många förnamn som helst. Däremot skulle kanske inte sonen eller dottern bli så jätteglad när han eller hon ska fylla i en blankett där samtliga namn måste anges, säger Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket.

    Däremot skulle myndigheterna förmodligen ha invändningar mot enbokstavsnamn som A och Ö, även om Regeringsrätten för några år sedan godkände pojknamnet Q.

    Anders

    0 kommentarer
  • Språktidningen blir tv i ett vetenskapsprogram tillsammans med syskontidningarna Modern Psykologi och Forskning & Framsteg. Det första programmet i serien Vetenskap sänds i TV4 News klockan 14 i morgon onsdag.

    – Det finns många spännande nyheter inom forskning och vetenskap, men alldeles för lite av detta berättas om i tv. Det här samarbetet ger bra förutsättningar att ge den nyhetsintresserade publiken något helt nytt, säger Lasse Herneklint, chef för TV4 News, i en kommentar.

    I en reportageserie i programmet porträtteras framstående svenska forskare. I studion diskuterar redaktörer från Språktidningen, Modern Psykologi och Forskning & Framsteg nya forskningsrön tillsammans med forskare.

    Programmet går i repris torsdagar 18.30 och söndagar 20.30. Programledare är Madeleine Westin.

    Anders

    0 kommentarer
  • I tv-programmet Schulman show konfronterades Gina Dirawi nyligen med videobloggar som hon spelade in för några år sedan. Hon skämdes, rodnade och tyckte att de gamla filmsnuttarna var så pinsamma att hon skulle våldtäktstvätta sig efter programmet.

    Att våldtäkt alltjämt förknippas med skam återspeglas genom ord som våldtäktstvätta och våldtäktsduscha. Det senare är vanligare och har förekommit längre, det förra är nyare och alltjämt ganska sällsynt. Bägge verben knyter dock an till den skam som många våldtäktsoffer vittnar om. Ett led i att frigöra sig från dessa känslor kan vara att duscha och tvätta sig.

    I vardagsspråket är våldtäktstvätta och våldtäktsduscha synonymt med att skrubba sig grundligt för att på så sätt radera minnet av något obehagligt. En Twitteranvändare skriver att hen ”måste våldtäktstvätta både ögon och öron pga den jävla loopande reklamen”, en annan önskar i ett inlägg att ”någon borde jobba med ’våldtäktstvätt’. Bort med skammen, tillbaka med oskulden!”

    Våldtäktsduscha har några få gånger letat sig in i mediespråket. I Aftonbladet skriver Zandra Lundberg i juli 2011 om återväxten på den svenska humorscenen:

    ”Jag har sett Özz Nujen två gånger. Som det blir efter väldigt traumatiska upplevelser minns jag knappt något i efterhand. Förutom det starka behovet att våldtäktsduscha när han var klar med publiken.”

    Efter BWO:s misslyckande i Melodifestivalen år 2009 säger Alexander Bard i Aftonbladet att gruppen gjort sitt sista framträdande i tävlingen:

    ”Nu ska jag tillbaka till hotellet och våldtäktsduscha och aldrig ställa upp i ett barnprogram igen.”

    I ett blogginlägg beskriver även Alexander Erwik våldtäktsduschen som ett sätt att skölja sig ren från skam:

    ”En våldtäktsdusch senare känns det lite bättre. Ni måste förstå att det är oerhört förnedrande att vi förlorade mot stureplansgruppen med 5-0.”

    Att våldtäktsduscha ger många träffar på nätet men få i presstexter kan tyda på att ordet ses som laddat. På samma sätt som facerape diskuterades livligt går det också att se våldtäktstvätta och våldtäktsduscha som ord som trivialiserar våldtäkt.

    Anders

    0 kommentarer
  • Efter 140 år som papperstidning har nätet tvingat fram en språkrevolution på den anrika dagstidningen The Boston Globe. Nu är det slut på referenser till yesterday ('i går'), today ('i dag') och tomorrow ('i morgon'). I stället ska veckodagen anges i artiklarna.

    I ett blogginlägg redogör Charles F. Mansbach för bakgrunden till förändringen. Tidningens medarbetare producerar i dag texter som i vissa fall går ut direkt på nätet, ibland sparas för papperstidningen. De artiklar – ofta händelsenyheter – som först publiceras på webbplatsen bearbetas ofta i flera omgångar innan de hamnar i den tryckta utgåvan. Att då jonglera tidsuttryck som yesterday, today och tomorrow är enligt Charles F. Mansbach en inbjudan till misstag.

    Flera andra vanligt förekommande uttryck sorteras också bort ur The Boston Globes språkliga repertoar. Det nyhetsflås som vissa förknippar med late last night ('sent i går kväll') och early this morning ('tidigt i morse') är också historia.

    Det enda undantaget är today, ett val som i den tryckta tidningen kan vara motiverat i vissa rubriker. Ordet today signalerar en brådskande natur som inte blir lika omedelbar om det ersätts av exempelvis Friday.

    Anders

    0 kommentarer
  • Både spädbarn och babianer använder främst högerhanden för att gestikulera. Det visar att både människans och babianens sätt att kommunicera med gester har ett gemensamt ursprung. Studien har genomförts av franska forskare och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

    I studien testades tolv vuxna anubisbabianer och tio spädbarn i åldern 14 till 20 månader. De fick dels sträcka sig och gripa efter föremål, dels peka på föremål som var utom räckhåll.

    Både babianerna och spädbarnen använde i betydligt större utsträckning högerhanden för att peka. När det gällde att nå föremål var resultaten mer spridda.

    Resultatet visar enligt forskarna att många av de viktigaste språkfunktionerna både hos babianer och människor är lokaliserade till vänster hjärnhalva. Det understryker också teorin att lokaliseringen till den vänstra hjärnhalvan kan ha sitt ursprung hos människans och babianens gemensamma förfäders sätt att använda gester.

    Läs mer om gester i Språktidningen 4/12 som utkommer den 7 juni.

    Anders

    0 kommentarer
  • Gunna korrigerades till gunman. Sms:et skickades dessutom till fel mottagare. Polisen fick ta del av meddelandet "gunman be at west hall today" och stängde skolan i West Hall i Georgia i flera timmar innan det visade sig att det var mobiltelefonens autokorrigering som förvandlat budskapet från vardagligt till hotfullt, skriver Gainesville Times.

    Att de funktioner som gör det möjligt att skriva snabbt med mobiltelefonen också kan spela användaren ett spratt är ingen nyhet. Den som på en Iphone exempelvis vill skriva passexpedition kan i all vänlighet få förslaget passé pedofil. Den som söker efter gatskyltar kan få frågan om det egentligen var gatslynor som åsyftades.

    I Georgia utlöste autokorrigering nyligen ett storlarm hos polisen. Skolor i West Hall stängdes sedan ett sms tolkats som en varning om en nära förestående skolskjutning.

    Den misstänkte gevärsmannen visade sig dock vara en person som skickat ett sms till fel mottagare, där ordet gunna korrigerats till gunman. Mottagaren tipsade i sin tur polisen. Bara tre dagar innan hade en skytt dödat tre personer i en skola i Ohio. Polisen valde därför av säkerhetsskäl att stänga skolan.

    Polisen Stephen Wilbanks säger till Gaineswille Times att det var en serie av udda omständigheter som ledde fram till åtgärden, men att den person som rapporterade det hotfulla sms:et agerade föredömligt.

    Här kan du läsa en artikel om hur T9 fungerar från Språktidningen 3/2007.

    Anders

    0 kommentarer
  • När det gäller skivutgivning har Tupac "2Pac" Shakur snarast varit mer produktiv död än levande. Överblivna textsnuttar från en av hiphopens giganter har pusslats ihop med nyskriven musik och getts ut på det ena albumet efter det andra. Mottagandet har varit blandat men med en övervägande besk underton – fler kritiker har talat om likskändning än om återuppståndelse.

    Den då 25-årige Tupac Shakur sköts år 1996 till döds med tretton skott när han färdades i en bil på väg till en nattklubb i Las Vegas. Sexton år senare är mordet alltjämt ouppklarat. En mängd olika teorier om tänkbara gärningspersoner cirkulerar – hämnd från rivaler i branschen har angetts som ett tänkbart motiv.

    På Coachellafestivalen återuppstod Tupac nyligen i form av ett hologram, där han rappade tillsammans med Dr. Dre och Snoop Dogg i två låtar. När TLC nu återförenas för en turné väljer gruppen att göra en Tupac. Den avlidna medlemmen Lisa "Left Eye" Lopes kommer nämligen att ersättas genom projektioner och inspelad sång, och på så sätt göra Tionne "T-boz" Watkins och Rozonda "Chilli" Thomas sällskap på scen.

    TMZ berättar om konserterna och TLC:s planer på att pull a Tupac ('göra en Tupac'). Uttrycket har också nått Sverige. SVT:s Kulturnyheterna berättar om turnéupplägget:

    "De kvarvarande gruppmedlemmarna [planerar] att 'göra en 2Pac', om än inte i form av ett hologram. Projektioner av Left-Eye ska pryda scenväggen och hennes inspelade sång ska mixas in i framträdandet."

    Ytterligare en betydelse av uttrycket att göra en Tupac har tidigare använts. Det har då gällt andra artister där brottstycken av ofärdiga låtar fogats ihop av efterlevande. På Flashback tror en forummedlem att Michael Jackson på samma sätt som Tupac kommer att bli föremål för en lång rad av sådana "nya" skivsläpp.

    Anders

    0 kommentarer
  • Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius blir hedersdoktor vid humanistiska fakulteten på Göteborgs universitet. Han delar äran med författaren Daniel Sjölin och arkeologen Ericka Engelstad.

    – Det är omtumlande! Detta hade jag verkligen inte anat! säger Patrik Hadenius.

    Så här lyder motiveringen:

    "Patrik Hadenius är chefredaktör och ansvarig utgivare för Språktidningen, Forskning och framsteg och Modern Psykologi. Han har som publicist med Språktidningen skapat ett nytt och spännande forum för populärvetenskap om alla aspekter av språk. Tidningen är omfångsrik och välgrundad i aktuell språkforskning, där varje populärvetenskaplig artikel antingen är skriven av eller faktagranskad av forskare. Språktidningen utgör också en viktig kanal för språkforskare att presentera sin forskning för en bred publik. Patrik Hadenius har, som innovativ publicist och kulturpersonlighet, både tagit vara på och bidragit till det stora intresset för språkfrågor bland allmänheten idag och skapat en spännande och attraktiv kanal för spridning av språkvetenskaplig forskning i populär form i Sverige."

    Promoveringen sker i oktober. Även om utnämningen kom oväntat saknar inte Patrik Hadenius band till Göteborg. Han är uppvuxen i staden och har flera gånger föreläst på Göteborgs universitet. Flera forskare knutna till universitetet har också medverkat i Språktidningen.

    – Det är väldigt roligt att populärvetenskapen belönas – särskilt inom språk. Det visar att den tredje uppgiften, att forskare når ut till allmänheten, är oerhört viktig. Där har Göteborgs universitet varit ett föredöme med Vetenskapsfestivalen. Detta är ett pris till popularisering av vetenskap. Det är den branschen jag är verksam i och jag hoppas att det kan sporra andra.

    Hedersredaktörerna Anders och Maria samt hederspraktikanten Helén gratulerar!

    Anders

    Foto: Linda Forsell

    3 kommentarer
  • Nio av tio chefer anser att bättre språkkunskaper skulle ge företagen fler kunder och större vinster. I Sverige anser 80 procent av företagsledarna att medarbetarna redan har de språkkunskaper som krävs. Det visar en studie utförd av Economist intelligence unit på uppdrag av EF education first.

    Språkets roll som dörröppnare till nya marknader har diskuterats flitigt under det senaste året. I Sverige har i synnerhet behovet av kunskaper i tyska varit föremål för debatt – tillsammans utgör Tyskland, Österrike och Schweiz en av de absolut viktigaste exportmarknaderna för svenska företag, samtidigt som intresset för att studera tyska är ljummet.

    I studien Konkurrens över gränserna – hur företag påverkas av kultur- och kommunikationshinder har 572 toppchefer från företag över hela världen intervjuats. Nio av tio tillfrågade tror att ökade språkkunskaper skulle bidra till att öka orderingången och förbättra resultatet. Lika många räknar också med att affärskontakterna med utlandet kommer att bli alltmer omfattande.

    Svenska företagsledare är betydligt mer nöjda med sina anställdas språkkunskaper än genomsnittschefen. Hela 80 procent anser att deras medarbetare har den kompetens som behövs för att arbeta internationellt. Globalt är samma siffra 53 procent. Och 47 procent av de svenska toppcheferna anser att de anställda behöver behärska minst ett främmande språk – internationellt är det en åsikt som bara var fjärde företagsledare delar.

    Det mest eftertraktade språket på det internationella planet är engelska. Av de företag som siktar på att växa utomlands anser 68 procent att engelska är det viktigaste språket för de anställda att lära sig. Därefter följer mandarin med 8 procent och spanska med 6 procent.

    De företag som drabbas hårdast av språkförbistring är hemmahörande i Brasilien och Kina. Där anser två tredjedelar av toppcheferna att bristande språkkunskaper leder till sämre ekonomiskt resultat.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg