Prenumerera på bloggen
  • Förskolebarn med bristande språkförmåga förbättrar sig avsevärt om de placeras i samma klass som barn med mer utvecklad språkförmåga. Därför bör inte barn som ligger efter i språkutvecklingen hamna i samma grupper. Det hävdar amerikanska forskare, som har undersökt språkkunskaperna hos 338 amerikanska förskolebarn fördelade på 49 klasser.

    Studien inleddes på höstterminen då barnens språkliga förmåga utvärderades. De fick läsa en bilderbok och diskutera handlingen och testades också på grammatik och ordförråd. På vårterminen fick barnen på nytt genomgå ett liknande test.

    Resultaten visar att de barn som på hösten låg under genomsnittet utvecklade sin språkförmåga avsevärt om de gick i en klass där många hade goda kunskaper. Däremot halkade många efter ytterligare om deras kamrater befann sig på samma låga språkliga nivå. Det är enligt forskarna ett argument för att skapa klasser där barnen har varierande språkförmåga. De som redan ligger långt fram i utvecklingen riskerar heller inte att hämmas av att gå i en grupp där många inte hunnit lika långt. Studien visar att de gör stora framsteg oavsett klassens sammansättning.

    Exakt vad som orsakar den snabba utvecklingen för de barn som hamnar i en klass med många duktiga kamrater är inte klart. Den kan bero på lärarens agerande och förväntningar i klassrummet, men också på barnens kontakter med varandra.

    I USA samlas ofta barn med mindre utvecklad språklig förmåga i samma grupper. Många av de förskolor som är bidragsfinansierade tar nämligen bara in barn vars föräldrar inte har råd att betala för skolgången. Bland dessa barn är det vanligare med bristande språkförmåga. Därför kan blandade klasser, enligt forskarna, inte bara visa vägen till språklig utveckling, utan också bidra till att förhindra att barnen i framtiden kommer att leva i samma fattigdom som sina föräldrar.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ledarskribenten på Norrköpings tidningar är orolig för svenskan. Men det är inte engelskans inflytande, sms-språket eller den så kallade rinkebysvenskan som hotar. Nej, det är språklagen och regeringskansliets språkvårdare. Ledaren pekar särskilt ut två mörka moln som tornar upp sig över ärans och hjältarnas språk: Svarta listan med ord och uttryck som ersättas i författningsspråk, och så Klarspråkskristallen, Språkrådets pris för en klar och tydlig svenska. Dessa två företeelser står, enligt Norrköpings tidningar, för vårdslös språkvård.

    Vad är det då som bekymrar ledarskribenten? Först Svarta listan. Den är, enligt ledaren, ”full av till synes fullt normala ord som är tabu för våra stackars hunsade statstjänstemän”. Svarta listan sätter upp snäva ramar som gör den offentliga svenskan färglös och trist, argumenterar man vidare. Vad mycket mer spännande det vore att få brev och beslut som innehöll vackra ord som anbringa, hemställa och obilligt!

    Ja, kanske det. Allt är lätt för den som redan kan. Många (exempelvis svensklärare, jurister, språkvetare och ledarskribenter) skulle säkert njuta av att få ett brev som kryddats med Svartalistanord. Ordkunskap ger kulturellt kapital – den som tvivlar kan titta in på Facebook den dag då högskoleprovets orddel offentliggörs som test i dagstidningarna.

    Men den offentliga svenskan ska inte vara spännande. Den ska vara vårdad, enkel och begriplig – och demokratisk. Alla har rätt att förstå innehållet i utskick från myndigheterna. Ja, i allt offentligt språk. Den som vill njutningsläsa har en hel uppsjö utmärkta romaner på svenska att förlora sig i, som Paulina Nyman påpekade på Twitter.

    Det här betyder förstås inte att myndighetsspråket behöver bli färglöst. Att hävda det är ungefär som att påstå att vi ibland behöver ta till engelska ord och uttryck för att svenskan är så fattig. Eller som att malligt slå fast att konceptet ”lagom” inte går att uttrycka på andra språk än svenska. Det går utmärkt att skriva vacker, ändamålsenlig myndighetssvenska utan att använda ord som mottagaren måste slå upp eller be en jurist förklara.

    Klarspråkskristallen då? Det är lite svårt att tyda ut exakt vad NT har emot den. Skribenten oroar sig för att ”man nu låtit klarspråksarbetet gå till överdrift i Hovrätten”, utan att ge några exempel på denna ohämmade klarspråksiver.

    Att en domstol ska skriva klarspråk i texter som vänder sig till allmänheten kan tyckas självklart. Det ska inte vara nödvändigt att gå juristlinjen för att kunna ta del av innehållet i en dom. Många tidningar rapporterade nyligen att unga jurister ofta använder ett onödigt krångligt språk. En förklaring kan vara att man under utbildningsåren bemödat sig om att internalisera det juridiska fackspråket. Äldre jurister har ofta betydligt lättare för att skriva klarspråk. Det betyder förstås inte att de glömt bort sin juristsvenska, utan bara att de lärt sig när den bör och inte bör användas.

    En sak har NT alldeles rätt i: Språklagen ger det offentliga ett särskilt ansvar att vårda det svenska språket. Men det innebär inte att vi ska värna om svåra ord, passiveringar och långa inskott i myndighetstext. Språklagen slår fast att svenskan är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till. Det innebär bland annat att myndigheterna måste arbeta med terminologi, så att svenskan även fortsättningsvis ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det är motsatsen till vårdslös språkvård.

    Anna Antonsson är språkkonsult och språkvårdare.

    Foto: Fredrik Mjelle

    6 kommentarer
  • I en klassisk busringning från radioprogrammet Hassan ringer Kristian Luuk en korvkioskägare och undrar om potatismoset är hemlagat. Mannen svarar ja och Kristian Luuk undrar följaktligen om mannen bor i korvkiosken eller transporterar potatismoset från hemmet till kiosken. Korvkioskägaren konstaterar resignerat att med Kristian Luuks definition av hemlagat är moset snarare kiosklagat.

    Om det är Kristian Luuks argumentation i denna busringning som har fått krogägare att tveka om att skylta med mat som hemlagad låter jag vara osagt, men restauranger talar allt oftare om härlagade rätter. Ordet har dock använts en tid. I en krogrecension publicerad år 1996 i Expressen får restaurangen Akkurat kritik för sin härlagade glass:

     

    "Som avslutning jordgubbar med 'härlagad' vaniljglass, 36. Härtappad, borde det stå i stället, i frysen...för några veckor sedan. Glassen är knappt ätbar och jordgubbarna på tok för kalla. Underkänt!"

    Kerstin Zackrisson-Samsson, tidigare kostchef på Danderyds sjukhus, motiverar i ett nummer av Arla Köket varför sjukhusmaten presenterades som härlagad:

     

    "Maten lagas ju här och inte hemma."

    Men härlagat är också ett ord som används flitigt i debatten om den mat som serveras på just sjukhus, skolor, äldreboenden, dagis med mera. Miljöpartiet i Malmö skriver i ett pressmeddelande att fler kommunala institutioner bör få egna kök för att kunna erbjuda härlagad mat, något som sägs vara bra både för miljön och matgästerna.

    Härlagat har också fått många liknande efterföljare. På matställen, som Kronodalsgården i Vellinge, talas det om härbakat bröd, Svenska Dagbladet skriver att "varje kock med självaktning bör ha en egen trädgård" för att kunna erbjuda härodlade grönsaker, Sveriges Radio rapporterar att närproducerad gårdsmjölk marknadsförs som härproducerad och på nätforumet Flashback vill en medlem att fler ska erbjuda härskalade räkor.

    Anders

    0 kommentarer
  • I morgon är det dags för högskoleprovet igen. Men i höst innehåller provet mer matte och färre svåra ord. Och så introduceras ett helt nytt delprov: meningskomplettering.

    Högskoleprovet har tidigare kritiserats för att ordförståelsedelen, ORD, fick så stort utrymme. De 40 orduppgifterna stod för en tredjedel av den totala poängen, trots att de bara upptog 7,5 procent av provtiden. Dessutom kritiserades systemet med lösryckta ord utan sammanhang. Därför har man nu tagit bort halva ORD-delen och ersatt den med Meningskomplettering, MEK. Detta nya delprov består av 20 korta stycken text som saknar ett eller flera ord. Det gäller att mellan fyra olika alternativ välja det ord som passar bäst in i sammanhanget.

    Om MEK blir svårare eller lättare än för provskrivaren än den kritiserade ORD-delen är svårt att förutspå. Men förmågan som det nya delprovet testar är troligen mer väsentlig för aspirerande högskolestudenter. För att kunna förstå kurslitteratur och skriva akademiska texter räcker det ju inte med att veta vad ett ord betyder – man måste också förstå hur ordet passar in i sitt sammanhang.

    Med den nya utformningen blir den så kallade kvantitativa delen (som testar matematisk/logisk förmåga) lika stor som den verbala delen, som innehåller ORD och MEK samt svensk och engelsk läsförståelse. En annan förändring är att texterna som används i den svenska läsförståelsen blir kortare.

    Här hittar du exempel på den nya provdelen MEK.

    Camilla

    0 kommentarer
  • Somliga frågor är knepiga att svara på. Kom hönan före ägget eller tvärtom? Blir popsnören sorgsna för att de lyssnar på ärkemelankolikern Morrissey eller styr sinnesstämningen musiksmaken? Och blir den som har lätt för att läsa uppmuntrad att sluka fler böcker eller är det de flitiga läsarna som utvecklar sin förmåga?

    En av de frågorna har amerikanska forskare närmat sig ett svar på. De har studerat läsutveckling hos 436 amerikanska tvillingpar. Studien visar att de barn som läser bra vid tio års ålder tar mer initiativ till självständig läsning vid elva års ålder. Men det innebär inte nödvändigtvis att det gör dem bättre på att läsa.

    Läsförmågan hos 10-åringarna visade sig förutsäga hur mycket tid de skulle ägna sig åt frivillig läsning ett år senare. Den som gjorde bättre ifrån sig var också mer benägen att intressera sig för böcker. Däremot sade 10-åringarnas fritidsläsning inget om deras läsprestationer som 11-åringar. Det gick alltså inte att se någon koppling mellan självständig läsning och förmåga.

    Forskarna betonar att resultaten inte behöver betyda att många lärare, föräldrar och andra kämpar förgäves för att få barnen att läsa mer. Studien tar nämligen inte hänsyn till hur mycket eller hur utmanande litteratur barnen läser.

    Förklaringen till barnens olika förmåga och läsintresse tros vara genetisk. Barn med goda förutsättningar kan vara mer benägna att vika tid åt läsning och biblioteksbesök. Barn som har sämre genetiska förutsättningar kan däremot tendera att undvika läsning, vilket i sin tur kan leda till ett minskat intresse även från föräldrarnas sida.

    Anders

    0 kommentarer
  • I Disneys Skönheten och odjuret blir vackra Belle bjuden på fransk finmiddag av en grupp levande köksattiraljer. Nu har Newcastle university tagit fram något nästan lika osannolikt, nämligen ett fransktalande kök.

    Det är teknologer och språkvetare i samverkan som har skapat köket, som är tänkt att användas som verktyg i språkundervisning. Med hjälp av en inbyggd dator ger det instruktioner på franska och vägleder användaren i tillagandet av en fransk maträtt. Teknologin liknar den som används i Nintendo Wii. Redskap, kärl, behållare med ingredienser och all annan köksutrustning har inbyggda sensorer som känner av elevens rörelser. På så sätt kan datorn ge rätt instruktioner vid rätt tidpunkt och säga ifrån om något blir fel. Det går även bra att be köket upprepa eller översätta en instruktion till engelska. När maten är lagad får eleven göra ett prov på datorn för att testa sina nya kunskaper. Och så äta maten, förstås.

    Det talande köket har sin pedagogiska grund i så kallat uppgiftsbaserat lärande. Det bygger på att eleven lär sig ett språk genom att utföra uppgifter i realistiska situationer i stället för att bara plugga in ord och grammatik i ett klassrum.

    Att laga mat och öva språk samtidigt blir ett roligare och mer effektivt sätt att lära sig, menar Paul Seedhouse, professor i lingvistik och ledare för projektet.

    – Jämfört med andra länder är språkinlärningen i Storbritannien undermålig, vilket får ekonomiska konsekvenser. Vi tror att språk och matkultur i kombination kan vända trenden, säger han i en kommentar.

    Språkköket är tänkt att användas i skolor och på universitet, men för den kunskapshungrande kan det även installeras i hemmet. Forskarna planerar att utöka projektet med kök som talar engelska, spanska, tyska, italienska, finska och katalanska. Vem vet, kanske finns det snart ett svenskspråkigt kök som lär elever att laga raggmunk med fläsk?

    Här kan du se bilder från det talande köket.

    Camilla

    0 kommentarer
  • Häromdagen hörde jag mig själv säga: ”Ja, vi var kanske lite mer högljuddare än vanligt”. Att jag yttrade detta är ett bevis på att jag som alla andra ofta är omedveten om mitt eget språkbruk. För när andra använder mer i samma fras som ett komparerat adjektiv, då gnisslar det minsann i mitt språköra. Och det händer ganska ofta.

    Men fenomenet uppstår inte bara i mitt eget och andras spontana talspråk. Det kan även observeras i skrift på internet – mest på bloggar och forum, men även på mer seriösa webbplatser. På Karlstad kommuns hemsida står det att  ”vi måste bygga en allt mer effektivare vård genom att resurser användas (sic!) på ett mer effektivt sätt.” I PC för alla kan man läsa att en ny version av Firefox gör den till ”en av de mer attraktivare webbläsarna.” Och på Vaccinationsguiden talas det om att ”symtomen skall tas på allvar eftersom en vidareutveckling till de mer allvarligare formerna kan ske.”

    Att denna upprepning förekommer i talspråk är inte konstigt eftersom yttranden inte är färdigplanerade i förväg. Du kanske vet att du vill göra en jämförelse, men exakt vilka ord du ska använda bestäms först när du redan börjat prata. Du hinner kanske säga ordet mer och tänker dig att fortsätta med kraftfull eller mäktig. Men de orden tar längre tid att komma på. Eftersom du har bråttom till poängen säger du stark, det som först kommer upp. Men din språkkänsla tycker att starkare låter bättre än mer stark, och därför blir slutresultatet mer starkare.

    Den teorin stödjer Gustav Bockgård, språkforskare vid Uppsala universitet. Han förutspår också en ökad användning av dubbla komparativformer i framtiden.

    – Man kan tänka sig att bruket i längden leder till en förskjutning av grammatiken: att allt fler börjar betrakta den dubbla komparationen som acceptabel. Det leder i sin tur till att bruket ökar ytterligare.

    Att fenomenet skulle sprida sig till formellt skriftspråk ser han dock inte som troligt.

    Camilla

    0 kommentarer
  • Om Sven Otto Littorin hade suttit kvar i regeringen hade han sannolikt omtalat även 2011 som ett skitår. Den ekonomiska krisen sprider sig över Europa och förhoppningarna om ett ekonomiskt uppsving har på många håll förvandlats till dystra framtidsutsikter med fortsatt hög arbetslöshet, låg tillväxt och oro på finansmarknaderna.

    Stockholmsbörsen har under hösten svajat rejält. Många kritiker har hävdat att robothandel varit en av anledningarna till de kraftiga svängningarna och ökat osäkerheten.

    Robothandel introducerades på Stockholmsbörsen i februari 2010 och utgör i dag omkring en fjärdedel av handeln. De automatiserade affärerna gör att bolag med hjälp av förprogrammerade datorer blixtsnabbt kan köpa och sälja aktier. Vinsten på kursförändringar kan vara så blygsam som något öre per aktie, men med stora volymer kan summorna bli enorma.

    Regeringen har uttryckt tveksamheter över handeln, och dess konsekvenser granskas just nu både av Finansinspektionen och EU. Flera fondbolag har dessutom hävdat att robothandel möjliggör marknadsmissbruk. Genom att lägga order på köp som sedan inte genomförs kan priset på en aktie påverkas uppåt eller nedåt.

    Det finns flera synonymer till robothandel. I en artikel i Svenska Dagbladet nämner Patricia Hedelius även datorhandel, högfrekvent handel och algoritmhandel. Det första pressbelägget på robothandel återfinns i en TT-artikel publicerad i augusti i år. År 2009 skrev Dagens Nyheter om diskussionen om högfrekvenshandel i USA.

    Anders

    0 kommentarer
  • Förolämpningar har varit förbjudna åtminstone sedan 1200-talet. I den Äldre västgötalagen ges flera exempel på brottsliga okvädingsord, som bykkiuhuälp ('hundvalp') och hortutu ('hortuta'). Anklagelser om trolldom, incest, barnamord, snålhet, stöld och feghet i strid betraktades också som förolämpande.

    Erik Falk har i sin avhandling undersökt verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala. Genom att jämföra protokoll från rådhuset och universitetet visar han att rådmännen ofta betraktade förolämpningar och ärekränkningar allvarligare än professorerna. Vid den här tiden var det enligt Erik Falk också vanligare än i dag att verbala attacker hamnade i domstol. I rätten tvingades den åtalade bevisa att den person som han eller hon hade kallat tjuv faktiskt också var en sådan. Annars väntade ett straff för förolämpningen.

    Hora var en vanlig förolämpning under 1600-talet. Det riktades främst mot kvinnor, men även män kunde anklagas för att vara horor. Inför rätta brukade den som utdelat förolämpningen i regel försvara sig med att den utpekade hade haft sex utanför äktenskapet.

    Andra okvädingsord som duggade tätt i Uppsala för 500 år sedan var tjuv och skälm. Bägge begreppen var enligt Erik Falk tämligen allmänna. Inom universitetsvärlden fanns mer specifika förolämpningar som kofot ('förstaterminsstudent') och pennal ('pennskrin'). Särskilt populärt bland studenterna var även hundsfott ('hundfitta').

    Majoriteten av 1600-talets skällsord känns i dag ganska exotiska – som bälghund ('storätare'), långhäger ('övermodig person'), sakramentskona ('sedeslös kvinna'), skinnbracka ('girig hantverkare'), belialsman ('djävul'), matljugare ('snyltgäst') och mashund ('snåljåp').

    Här kan du ladda ned Erik Falks avhandling.

    Anders

    0 kommentarer
  • Människor som talar flera språk tycks få en tåligare hjärna. De har nämligen större motståndskraft mot Alzheimers sjukdom. Ny forskning visar att tvåspråkigas hjärnor hinner bli dubbelt så skadade som enspråkigas innan symptomen utbryter, vilket enligt forskarna bevisar att flerspråkighet försenar sjukdomens intrång.

    Studien utfördes av forskare vid St. Michael's sjukhus i Toronto. De jämförde två grupper som nyligen diagnostiserats med alzheimer: en grupp med tvåspråkiga och en med enspråkiga personer. Först testade de kognitiva förmågor som uppmärksamhet, minne och organisationsförmåga, och fann att båda grupperna låg på samma nivå. Sedan studerade de försökspersonernas hjärnor med hjälp av datortomografi. Hos de tvåspråkiga dröjde symptomen mycket längre med att visa sig. Jämfört med de enspråkiga hade de flerspråkiga när symptomen bröt ut dubbelt så mycket skador på de delar av hjärnan där alzheimer brukar slå till.

    Forskare har tidigare funnit att tvåspråkiga drabbas av alzheimer upp till fem år senare än enspråkiga. Men detta är det första beviset som tagits fram med neurovetenskapliga metoder.

    Tom Schweizer, forskare i neurovetenskap och ledare för studien, menar att språklig träning håller hjärnan frisk. Eftersom tvåspråkiga ständigt växlar mellan olika språk håller de hjärnan aktiv och flexibel, och den kan då fortsätta att fungera väl även när delar av den förfaller. Att lösa korsord eller sudoku är andra bra sätt att träna hjärnan på.

    Att tala flera språk garanterar inte att alzheimer håller sig borta för alltid, påpekar Tom Schweizer. Men hjärngympa kan alltså vara ett sätt att försena inträdet av den sjukdom som ingen medicin ännu har kunnat bota.

    Här kan du läsa mer om hur Alzheimers sjukdom påverkar språket.

    Camilla

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg