Prenumerera på bloggen
  • Att småorden är vanligast även i schlagertexter var kanske ingen överraskning. Men att du och jag skulle toppa listan över de ord som förekom mest i Melodifestivalen under de senaste tio åren var oväntat.

    I senaste numret av Språktidningen publicerar vi en lista över de 50 vanligaste schlagerorden på både svenska och engelska. En läsare som mejlat redaktionen skriver att enbart dessa listor inte säger så mycket om innehållet i texterna. Det har han förstås rätt i. Där dominerar småorden, språkets skelett.

    Lite längre ned på topplistan blir de ord som ger texterna kött på benen betydligt fler. Så här ser topp 100 över de vanligaste orden i svenska schlagertexter ut.

    Anders

    2 kommentarer
  • Den som ljuger om sig själv undviker ofta att använda ordet jag. På så sätt distanserar sig lögnaren från sina osanningar.

    Det hävdar Catalina Toma, professor i kommunikationsvetenskap vid universitetet i Wisconsin-Madison. Hon har tillsammans med kollegan Jeffrey Hancock jämfört 78 nätdejtare med deras profiler.

    Deras studie visar också att lögnaren tenderar att undvika laddade ord genom konstruktioner med ordet inte. De ersätter exempelvis glad med inte ledsen och spännande med inte så tråkig.

    Överlag skriver lögnaren kortare presentationer och berättar mindre om sig själv: ”Lögnaren har huvudet fullt. Ju mindre man skriver, ju färre osanningar har man att komma ihåg och backa upp senare”, säger Catalina Toma.

    Enligt undersökningen ljög, eller friserade, åtta av tio nätdejtare sanningen i någon mån. Vanligast var att ta bort några siffror på vikten och åldern och lägga till några på längden. Det förekom även att lögnaren använde profilbilder som rimmade illa med verkligheten.

    Nätdejtarens motiv till att ljuga är desamma som för den som söker kärleken på annat sätt. Däremot erbjuder nätet större möjligheter att ljuga – och frestelsen kan bli större. ”Man förväntas inte vara spontan i sin profil utan kan skriva om och redigera så många gånger man vill”, säger Catalina Toma.

    Forskarna spekulerar om möjligheten att konstruera tekniska hjälpmedel för att avslöja bedragarna. Men de lär dröja. Tills vidare får vi nöja oss med att spana efter ordet jag.

    Helén

    2 kommentarer
  • En tredjedel av Lettlands invånare är rysktalande. Men i helgens folkomröstning sade en majoritet av invånarna nej till att ge språket officiell status. Lettiska är därmed alltjämt det enda officiella språket i landet.

    Kravet på ett erkännande kom från rysktalande, som lyckades samla ihop underskrifter från 10 procent av de röstberättigade och därmed kunde tvinga fram en folkomröstning i frågan. Två av tre röstade dock nej till förslaget. Ändå såg många rysktalande utgången som en seger.

    Under de år som Lettland ingick i Sovjetunionen premierade staten ryska. Vid andra världskrigets början talade fyra av fem i landet lettiska. När järnridån började att luckras upp i slutet av 1980-talet hade andelen sjunkit till hälften. Rysktalande hade uppmuntrats flytta till Lettland samtidigt som många regimkritiska lettisktalande deporterats.

    När Lettland år 1991 blev självständigt var språkfrågan central. På samma sätt som Sovjetunionen använde ryskan för att stärka banden mellan Lettland och centralmakten i Moskva, blev nu lettiskan en del i frigörelsen från Sovjetunionen.

    Av Lettlands dryga två miljoner invånare har närmare två tredjedelar lettiska som modersmål. Att behärska språket är också ett krav för medborgarskap. Det medför att många av de ryssar som kom till Lettland under det sovjetiska väldet i dag saknar rösträtt i sitt eget land.

    Trots nederlaget såg ändå många rysktalande utgången som ett framsteg. Så sent som förra året ville ett av regeringspartierna slopa undervisning på alla språk utom lettiska i offentligt finansierade skolor. Förslaget fick tummen ned. Som ett svar lyckades i stället rysktalande få till stånd en folkomröstning som tydligt visar att ryska alltjämt är ett stort språk i Lettland.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ibland dyker det upp nyord som väcker starka reaktioner. Ett sådant var facerape, som togs upp på Språkrådets nyordslista för 2010. Dels kunde ordet betraktas som stötande, dels rörde det sig om ett svåranpassat engelskt lån.

    I senaste numret av Språktidningen skriver Linnea Hanell om ordet cool. Hon funderar bland annat om coolhet faktiskt uppstod först när företeelsen började benämnas som sådan.

    Kanske är en svåranpassad efterträdare till cool på väg in i svenskan. Under det senaste året har swag blivit allt vanligare. Detta engelska lån betyder ungefär 'stil, attityd'.

    Det talas främst om swag inom populärkulturen, och det var hiphopen som gav ordet spridning. Rappare kan då och då passa på att kasta in ett swag i texten för att försäkra lyssnaren om att hen håller stilen.

    Swag har också börjat leta sig in i pressen även om ordet fortfarande är vanligast på musikbloggar. I Kvällsposten recenserar Joakim Gerhardsson en konsert med hårdrockbandet Whitesnake där sångaren David Coverdales uppträdande på scenen beskrivs så här:

    "Coverdale rör sig inte så mycket, men han gillar sitt mikrofonstativ. 60-åringen, som brukligt struntat i att knäppa skjortan, försöker hitta sin rätta swag genom att dansbandsgunga och hissa det där stativet upp och ner och fram och tillbaka."

    I Sydsvenskan berättar soulsångaren Albin Gromer om sina influenser, och ger swag ytterligare en betydelsenyans:

    "Jag har plockat mycket inspiration från hiphop när jag sjunger. Sättet att tänka mer i ett flow, ordflöde, och att hitta mönster i hur man skriver. Att inte bara skriva efter en melodi utan försöka få mer swag, stilfullt sväng, i det."

    Anders

    20 kommentarer
  • Ett skärande pipljud som inte ens hundar och än mindre människor kan uppfatta. Det filippinska spökdjuret kommunicerar på frekvenser som inga andra primater kan höra. Varje läte det ger ifrån sig räknas som ultraljud.

    I en studie publicerad i tidskriften Biology letters berättar forskare om det filippinska spökdjurets ultraljudskommunikation. Arten blir en dryg decimeter hög, väger ett drygt hekto, lever främst på insekter och är aktiv nattetid. Det är en art som tros ha varit i det närmaste oförändrad i 45 miljoner år, och tillhör samma primatsläkte som utvecklades till apor.

    Vissa spökdjur, som det filippinska, troddes länge vara mindre pratsamma än närbesläktade arter. Ny forskning visar alltså att så inte är fallet. Deras kommunikation kunde bara inte uppfattas av människan.

    Människans hörsel tar stopp vid ljud med frekvenser högre än 20 kilohertz. Hundar kan uppfatta ljud upp till 60 kilohertz, och det är sådana högfrekventa ljud som används i de visselpipor som får hunden att lyssna men varken husse eller matte kan höra. Fladdermössens skrikande har en frekvens på upp till 100 kilohertz. Och det är ungefär samma frekvenser som det filippinska spökdjuret använder.

    Med en topp på 91 kilohertz finns ingen annan primat som kommunicerar lika högfrekvent som det filippinska spökdjuret. Det kan bland annat slå larm om annalkande faror, avskräcka rivaler och möjliggöra interaktion.

    Att det filippinska spökdjuret enbart kommunicerar genom ultraljud kan enligt forskarna vara en fördel. Det gör att arten kommunicerar på en egen våglängd som de naturliga fienderna inte kan uppfatta.

    Tekniska landvinningar gjorde det nyligen möjligt att för första gången spela in det filippinska spökdjuret. Genom att minska hastigheten åtta gånger blir ljuden hörbara för människan. Lätet är då ett skärande pipljud som inte är det minsta snällt mot öronen. Med det sagt kan den som är nyfiken lyssna på det filippinska spökdjuret här.

    Anders

    Foto: Nathaniel Dominy

    1 kommentarer
  • Vart femte barn under tio år saknar namnsdag. Det visar en studie som Dagens Nyheter har gjort av Statistiska centralbyråns namndatabas.

    Ett vanligt sätt att välja namn åt sitt barn är att greppa almanackan eller dammsuga namnsdagskalendern. Men många föräldrar måste ha funnit inspiration på annat håll, eftersom 19 av dagens populäraste namn inte finns med på namnsdagslistan. I den namnsdagslösa skaran finner vi bland andra 14 788 personer med tilltalsnamnet Maja och 10 389 som svarar på tilltalet Olle.

    Makten över våra namnsdagar ligger ytterst hos Namnlängdskommittén, som består av representanter från Vetenskapsakademien, Svenska Akademien, Vitterhetsakademien samt Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala. Då och då uppdateras listan. Då tar man hänsyn till flera aspekter, varav en är hur många som bär namnet. Det brukar dock dröja innan vissa namn får genomslag i kalendern.

    Tills vidare kan föräldrar som trots allt vill fira sina barn välja ett andranamn från listan, såsom Fatima eller Kevin, vilka båda lades till ifjol.

    Helén

    3 kommentarer
  • I nya numret av Språktidningen frossar vi i schlagertexter. Vi har gått igenom de 320 bidrag som framförts i Melodifestivalen under de senaste tio åren. Jag och du är de vanligaste orden i svenska texter, kärlek är det mest använda substantivet och motsatspar som natt och dag, eld och vatten samt ljus och mörker är vanliga.

    SVT:s Rapport nappade på vår undersökning och gjorde ett inslag kryddat med magiska mellominnen – du ser reportaget här.

    Det nya numret av Språktidningen delas ut till prenumeranter under veckan. I nästa vecka finns tidningen att köpa i kioskerna.

    Anders

    0 kommentarer
  • Franska är den sexigaste brytningen – åtminstone enligt de 550 personer som besvarat Skyscanners undersökning. Den som talar svenska kan åtminstone trösta sig med att tysk och portugisisk brytning anses mindre attraktiv än skandinavisk.

    Göteborgska utsågs för en tid sedan till den sexigaste dialekten i Sverige. Den som vill ha en mer internationell touch på sina raggningsrepliker bör alltså välja franska. Irländsk och italiensk brytning uppfattas av många också som attraktivt.

    Men frågan är om det är brytningar i sig eller uppfattningen om vissa nationaliteter som får dem att framstå som sexiga. Martin Melin, språkvetare och informationskonsult, säger i Metro att han tror att det snarare är förutfattade meningar som avgör:

    "Franska, italienska och spanska är språk som kanske lätt kopplas till att vara sexiga eftersom de nationaliteterna generellt sett uppfattas som romantiska eller glamoröst eldiga. Så det handlar inte så mycket om vad folk faktiskt tycker utan bygger på gamla fördomar."

    Anders

    0 kommentarer
  • Den som vill ta en power nap på svenska kan ta en kraftlur. Ordet har använts sporadiskt på nätet i åtminstone sju år, men ökar nu i användning.

    Kraftlur har än så länge inte letat sig in i tidningsspråket. Det förefaller dock som ett ord som skulle kunna gå en ljus framtid till mötes. Kraftlur är ju led för led en översättning av power nap, en tupplur med syftet att samla krafter. Powernap användes första gången i pressen år 1998.

    Lur har använts i betydelsen 'lätt sömn, kort slummer, blund' ända sedan 1700-talet. Från samma tid finns också första belägget på hönssömn. Tupplur är belagt sedan 1843 och har motsvarigheter i danskan (hønseblund, hønsesøvn), norskan (høneblund) och isländskan (hænublundur).

    Att just höns i språket tjänar som en metafor för en kort sömn beror på att djuret förknippas med lätt och vaksam slummer. Språkrådet uppger att tupplur är "en bildlig jämförelse med den korta stund då tuppar, gärna på ett ben, står och tar sig en lur".

    Det första påträffade skriftliga belägget för kraftlur är från hösten 2005. Användaren Junija på forumet Familjeliv skriver då om dotterns sömnvanor:

    "Dessutom så passade Junia på att vakna igen. Hon taktiksov väl bara för att kunna leva rövare ikväll när det är meningen att hon ska sova  En liten kraftlur m a "

    Få användare av kraftlur bryr sig om att förklara ordet  sannolikt för att innebörden anses självklar. Natascha berättar på Resdagboken om en dag där det "efter en kraftlur på hostelet " återigen blev dags för en picknick. Smulan beskriver i ett blogginlägg hur den snabba sömnen snarare sabbade dagen:

    "Klart jag skulle ha mig en 2 timmar kraftlur. Nu är dagen åt hell."

    Twitter berättar journalisten Jan Gradvall om en arbetsdag där en kraftlur var en av ingredienserna:

    "För att inte bli anklagad för anglicismer har jag börjat säga kraftlur i stället för power nap. Efter arla skrivmorgon: tar en kraftlur nu."

    På nätlexikonet Tyda anges stödsömn och tupplur som synonymer till power nap. En användare föreslår i webbplatsens forum också kraftlur, 'kraftfull tupplur'.

    Anders

    2 kommentarer
  • Personer med lättuttalade namn stiger oftare i graderna på jobbet och har större chans att bli förtroendevalda. Det visar en studie publicerad i tidskriften Journal of experimental psychology.

    Att ha ett namn som är lätt att uttala kan öppna många dörrar i karriären. Brittiska och australiensiska forskare i psykologi har kommit fram till att personer med sådana namn i regel får mer positiv respons. Och det sägs inte ha att göra med namnets längd eller språkliga ursprung. Nyckeln är just att det är lätt att uttala.

    Forskarna ordnade bland annat fejkade politiska val mellan jämbördiga kandidater. Försökspersonerna föredrog oftast kandidater med namn som inte orsakade några uttalssvårigheter.

    I en annan del av studien gick de igenom 500 amerikanska juristers karriärer. De advokater som hade lättuttalade namn steg i större utsträckning i graderna och gjorde det dessutom betydligt snabbare än kollegorna med svåruttalade namn.

    Resultatet visar enligt forskargruppen att namn påverkar uppfattningen om individer, och att den styrs av omedvetna faktorer som kan vara diskriminerande.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg