Prenumerera på bloggen
  • Ju mer en person lyssnar på hiphop, desto mer afroamerikansk slang fastnar i lyssnarens ordförråd. Det visar en studie från University of Alberta publicerad i PLOS One.

    Att lyssnare snappar upp ord som förekommer i låttexter är knappast ett revolutionernade forskningsresultat. Men hiphoppen är, skriver lingvisten Paula Chesley, knepigare än många andra genrer. Texterna följer sällan med skivkonvoluten, artisterna rappar ofta snabbt och de använder ofta språket på okonventionella sätt. Många texter är också fulla av obskyra uttryck, dubbeltydigheter, smala referenser och slang.

    I studien fick 168 studenter svara på frågor om 64 ord som ofta förekommer i hiphoptexter. De som klarade sig bäst var personer som lyssnade på hiphop, hade sociala band till afroamerikaner och intresserade sig för populärkultur.

    Paula Chesley hittade också flera tydliga samband i studien. Den som lyssnade mycket på hiphop förstod i större utsträckning den slang som förekom i testet. Och den som sade sig lyssna flitigt på en viss artist var också vassast på just de ord och uttryck som användes av den rapparen.

    Studien visar enligt Paula Chesley att den som lyssnar på låttexter snappar upp de tidigare okända ord som används. Även om hiphop framför allt är populärt hos yngre generationer tror hon att resultaten är allmängiltiga. Det är nämligen lättare att minnas ord och uttryck som förekommer i låtar eftersom där kan finnas musik, rim eller andra företeelser som gör associationerna starkare och därmed får de nya kunskaperna att fastna.

    Anders

    0 kommentarer
  • Namnet Anders rasade i popularitet hos nyblivna norska föräldrar efter dödsskjutningarna på Utøya och bomben i Oslo. Få föräldrar ville ge sina pojkar samma förnamn som attentatsmannen Anders Behring Breivik. Det visar nya siffror från Statistisk sentralbyrå.

    Under 2010 fick 99 norska pojkar namnet Anders. Det innebar plats 86 på namntoppen och utgjorde 0,3 procent av årets pojknamn.

    Trenden höll i sig under början av 2011. Till och med juli fick 59 pojkar namnet Anders, och andelen var alltjämt 0,3 procent av pojknamnen.

    Efter terrordåden den 22 juli rasade Anders i statistiken. Under årets sista fem månader fick bara nio pojkar namnet Anders. Andelen krympte under perioden till 0,1 procent. Däremot har det enligt Statistisk sentralbyrå inte varit någon rusning för att byta bort namnet Anders.

    Det populäraste flicknamnet under 2011 var för tredje året i följd Emma. I pojkarnas namntopp bytte under 2011 föregående års tvåa Lucas plats med ettan Emil.

    Namntrenderna i Norge och Sverige har mycket gemensamt. Fyra pojknamn och fyra flicknamn på den norska namntoppen återfinns också bland de tio främsta i Sverige.

    Här kan du läsa mer om de populäraste namnen i Sverige.

    Anders

    0 kommentarer
  • I vår anordnar Språktidningen sitt årliga Språkforum, ett heldagsseminarium om språk. Vi vill ha tips på ämnen! Vad vill du veta mer om? Lämna en kommentar, eller mejla till:

    redaktionen@spraktidningen.se

    Maria

    0 kommentarer
  • Det språk som förekommer i brittiska grabbtidningar är ofta grövre än det som används om kvinnor av dömda våldtäktsmän. Män identifierar sig i högre grad med våldtäktsmännens uttalanden, och kvinnor rankar grabbtidningarnas språk som mer kränkande. Det visar en brittisk studie utförd vid Middlesex university.

    Forskarna lät män i åldern 18 till 46 år ta del av omdömen om kvinnor som saxats ur de fyra brittiska grabbtidningarna FHM, Loaded, Zoo och Nuts samt uttalanden från dömda våldtäktsmän. Deltagarna fick vilseledande information om varifrån citaten hämtats. I vissa fall sades ett uttalande från en våldtäktsman härröra från en grabbtidning och vice versa.

    Det visade sig att männen i större utsträckning identifierade sig med sexbrottslingarnas uttalanden, men när de fick veta varifrån citaten plockats sade de sig känna större samhörighet med utdragen från tidningarna.

    En grupp kvinnor och män i åldern 19 till 30 år fick ta del av samma citat. De fick ranka uttalandena efter hur grova de ansågs vara. Både männen och kvinnorna uppfattade i regel språket i grabbtidningarna som något mer nedvärderande än det som användes av våldtäktsmännen.

    Bakom studien står två doktorer i psykologi, Miranda Horvath och Peter Hegarty. Resultatet är oroande, menar forskarduon. Det visar att det språk som våldtäktsmän använder för att rättfärdiga sina brott är nära besläktat med det språk som används i populära tidningar.

    Anders

    0 kommentarer
  • Skrivande kan vara ett verktyg för att dämpa ångest och öka självkänslan. En israelisk studie visar att tonåringar som bloggar öppet om sitt känsloliv får bättre psykisk hälsa. Det allra bästa är att också tillåta läsarna att kommentera bloggen. Problemet med näthat är enligt forskarna i regel betydligt mindre än de positiva reaktioner som bloggarna får.

    I dag läser nästan hälften av svenskarna bloggar. De flitigaste läsarna och bloggskribenterna är unga kvinnor. Ämnet för en majoritet av bloggarna är den egna vardagen.

    Att skriva av sig i bloggform kan vara ett utmärkt sätt att hantera ångestkänslor och sociala problem. Bloggen kan också vara en genväg till bättre psykisk hälsa.

    Forskare i psykologi vid universitetet i Haifa har genomfört en studie på 161 gymnasieelever. Deltagarna fick först svara på frågor om sitt känsloliv. Svaren utvärderades sedan av forskarna och eleverna delades därefter in i fyra olika grupper.

    Två grupper uppmanades att i tio veckor blogga om egna sociala svårigheter medan två grupper inte fick några instruktioner för skrivandet. En grupp i varje kategori skulle tillåta kommentarer, medan de två övriga inte skulle ge läsarna något utrymme att reagera på inläggen. I de två kontrollgrupperna fanns personer som skrev dagbok bara för sig själv samt elever som inte skrev något alls.

    Självkänslan steg för samtliga bloggare under perioden. De elever som gjorde de största framstegen var de som skrev öppet om sitt känsloliv och tillät kommentarer. Visserligen förekom det ibland negativa synpunkter, men majoriteten av läsarna var stöttande och peppande. I många kommentarer fanns också konkreta råd från läsare som delade med sig av egna erfarenheter.

    Studien visar enligt forskarna att bloggandet i sig kan förbättra självkänslan, och det förstärks av uppmuntrande reaktioner från läsekretsen. Resultaten höll dessutom i sig. Vid en uppföljning två månader efter bloggprojektets slut mådde eleverna alltjämt bättre än innan de började skriva.

    Här kan du läsa studien i sin helhet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att företag vill kunna erbjuda attraktiva arbetstillfällen är självklart. En yrkestitel som upplevs som lockande och spännande kan öka intresset för att söka sig till företaget och kanske bidra till att de anställda trivs bättre på arbetsplatsen.

    En välkänd sådan benämningsresa är städare som blev lokalvårdare som blev hygientekniker. Hur effektiva de nya yrkestitlarna är går förstås att diskutera. Ibland kan det slå tillbaka.

    När branschorganisationen Bemanningsföretagen i höstas sökte efter en positiv benämning på inhyrd personal överöstes kampanjsajten med mängder av ironiska och kritiska förslag. I slutändan vann konsult, men i debatten förekom i stället ord som flexhjon, låtsasanställd och nyträl, med exakt de associationer som Bemanningsföretagen ville undvika.

    SJ kallar nu vagnstädare för komfortoperatörer. På bloggen Tickamobster berättar skribenten om det nya jobbet som "heltidsanställd hos Sj som komfortoperatör". I ett annat inlägg förklaras att komfortoperatör är synonymt med vagnstädare.

    I LO-Tidningen går det att läsa om hur "SJ anställer 160 komfortoperatörer". I artikeln framkommer att komfortoperatörerna kan få något högre lön än sina föregångare och inte heller har exakt samma arbetsuppgifter som tågstädare.

    Hur framtiden ser ut för komfortoperatören återstår att se. Titeln säger dock ganska lite om vad arbetet faktiskt innebär, vilket kan göra att ordet får begränsat genomslag utanför SJ.

    Anders

    Foto: SJ

    0 kommentarer
  • Minna var det namn som ökade snabbast i Sverige under 2011. Med 311 nya bärare blev ökningen hela 102 procent jämfört med 2010, ett år då Minna redan var något av en raket. Olle var det pojknamn som klättrade mest. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån.

    I toppen är det dock idel gamla bekanta som alltjämt dominerar. Förra årets ettor, Maja och Oscar, får visserligen maka på sig till förmån för Alice och William, men är fortfarande bland de tre främsta.

    Samtidigt som det är stabilt i toppen fortsätter också trenden med unika namn. Av de flickor som föddes under 2011 var 7,6 procent ensamma om sina namn. Bland pojkarna hade 6,3 procent unika namn eller stavningar.

    Det sägs ofta att namn åter blir populära efter tre generationer – i Sverige är det sällsynt att föräldrarna ger sina barn samma namn som sig själva, men framme vid mormor och farfar och senare är det helt okej. Det gör att namn som var populära under 1920-talet är på väg att bli mode på nytt. Såväl Olle och Tage som Sigrid och Märta ökade under 2011.

    Andra pålitliga trender är att typiskt nordiska namn som Loke och Freja vinner mark. Likaså fortsätter importen av engelska namn. Vince, Ryan, Winston, Abigail, Hailey och Zoe har alla uppåtgående kurvor.

    Anders

    0 kommentarer
  • Occupy ('ockupera') är 2011 års ord enligt American dialect society. Valet föll på occupy eftersom ordet blev ett internationellt samlingsnamn för protestaktioner mot ekonomiska orättvisor.

    För tjugoandra året i följd har American dialect society genom en omröstning bland medlemmarna utsett det ord som bäst beskriver det gångna året. Occupy var en överlägsen vinnare. Ben Zimmer, ordförande för organisationens nyordskommitté säger i ett pressmeddelande att occupy fick en helt ny innebörd under hösten:

    "Det är ett mycket gammalt ord, men inom loppet av bara några få månader fick det ett nytt liv och rörde sig i nya och oväntade riktningar, tack vare en nationell och global rörelse."

    Bland bubblarna återfanns även the 99% och 99 percenters, ord med anknytning till Occupy-rörelsen. Begreppet myntades av de amerikanska initiativtagarna till proteströrelsen. I USA äger nämligen 1 procent av befolkningen 40 procent av förmögenheten. Demonstranterna ansåg sig symbolisera de 99 procent av invånarna som inte hade del av dessa tillgångar.

    En annan kandidat var FOMO, en bokstavsförkortning av fear of missing out ('rädsla för att missa/gå miste om något') som beskriver känslan av att ständigt behöva uppdatera sig inom sociala medier för att inte riskera att missa något viktigt. Även humblebrag ('falsk ödmjukhet, koketteri') fick många röster.

    Systerorganisationen American name society röstade samtidigt fram Arab spring ('arabiska våren') till årets namn i kölvattnet av de folkliga protesterna för demokrati och yttrandefrihet i Mellanöstern och Nordafrika.

    Anders

    Foto: Anders Svensson

    0 kommentarer

  • Comic Sans är möjligen världens mest utskällda typsnitt. Det är typsnittet som ingen formgivare med kredd skulle välja om inte syftet var att ironisera. Ändå är det på sina håll ganska populärt, något som bland annat fått Jessika Gedin att i Språktidningen gå till frontalangrepp mot Comic Sans:

    "Jag tror inte att det finns ett enda typsnitt som är mer föraktat än Comic Sans. Det signalerar en insmickrande vaghet. En påklistrad vänlighet. En överlägsen ton av övertydlighet. Den är helt enkelt en emotikon i varje bokstav."

    Men nu finns det en motståndsrörelse som tagit på sig uppdraget att inte bara försvara Comic Sans, utan också att stöpa hela världen i typsnittets mjuka former. Bakom dessa typsnittspartisaner står några franska formgivare som i Comic Sans project anpassar välkända företagsloggor enligt devisen att Helvetica är "så 2011".

    Som väntat i detta typsnittens skyttegravskrig gick personerna bakom sajten Ban Comic Sans till motattack. De publicerade raskt ett fördömande av Comic Sans-vurmarnas kamp för att få grafiska formgivare över hela världen att utnyttja sina krafter för ondskefulla syften.

    Anders

    Illustration: Comic Sans project

    0 kommentarer
  • Whatever är det mest irriterande ordet i vardaglig engelska – för tredje året i följd. Hela 38 procent av de amerikaner som tillfrågats av Marist college institute for public opinion pekar ut ordet som den mest störande diskurspartikeln.

    Diskurspartiklar är ord och fraser som fungerar som smörjmedel för samtal. De påverkar sällan den konkreta betydelsen av det någon säger, men forskning visar att de underlättar förståelse. I svenskan är ju, liksomtyp och alltså vanliga diskurspartiklar. Den som väcker flest negativa känslor är möjligen ba.

    Whatever är alltså den minst uppskattade diskurspartikeln i USA. Kanske för att det svåröversatta whatever ('något ditåt, vad som') liksom många andra diskurspartiklar är oerhört mångsidig och kan användas som pronomen, adjektiv och adverb. Ordet kan också uttrycka både likgiltighet och avståndstagande.

    Nummer två på listan över mest störande uttryck är like med 20 procent av rösterna, följt av you know (19 procent), just saying (11 procent) och seriously (7 procent).

    Jämfört med föregående års undersökning har dock acceptansen för whatever ökat något. Då var det i stället fler som ansåg att like var det största irritationsmomentet i vardaglig engelska.

    Läs mer om diskurspartiklar i Språktidningen 2/2010.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg