Prenumerera på bloggen
  • Blingon är en hybrid mellan blåbär och lingon. Men bäret är inte alldeles färskt. På Ramsvikslandet i Bohuslän hittades de första blingonen för fjorton år sedan. I Tyskland upptäcktes bären, som på tyska kallas Bastard-Heidelbeere, redan på 1800-talet. Enstaka blingon har också hittats i andra nord- och centraleuropeiska länder.

    Blingonen uppmärksammades nyligen av Sveriges Radio. Botanikern Evastina Blomgren berättar att de lila bären inte är särskilt goda. Växten har samma ljusgröna färg som blåbärsblad, men bladen har samma läderartade karaktär som lingon.

    Marie Widen, föreståndare för Botaniska trädgården i Lund, förklarar hur hybriden mellan blåbär och lingon har uppstått:

    "Om de står på samma plats och blommar samtidigt, och dessutom kanske kan pollineras av samma insekt, kan det bli så att det pollenkorn från den ena arten kan hamna på märkesytan på den andra artens blommor och någon gång kan det bli ett frö som sedan kan gro om det hamnar på lämplig plats. Då har man fått en hybrid mellan blåbär och lingon som i folkmun kommit att kallas 'blingon'."

    Evastina Blomgren tycker att blågon vore ett mer passande namn än blingon. Då skulle bägge bären bidra lika mycket till benämningen.

    Bohuslänningen berättar att blingon påträffades på Ramsvikslandet, ett naturreservat beläget sydväst om Hunnebostrand, för första gången 1998 av Birgitta Alfredsson och Aimon Niklasson. I Bohusläns flora, som utgavs förra året, beskrivs bäret och fyndplatsen så här:

    "Beståndet, som sprider sig vegetativt, upptar en yta av cirka 40 kvadratmeter. Med tanke på att det sedan upptäckten inte blivit märkbart större borde det vara ganska gammalt. Blomningen är tämligen rik, och blommorna sitter kvar till långt in på eftersommaren, men fruktsättningen är mycket dålig."

    I Tyskland gjordes enligt Wikipedia det första fyndet av blingon år 1834. Botanikern Johann Friedrich Ruthe hittade då blingon, Bastard-Heidelbeere ('bastardblåbär'), på Jungfernheide i Berlin.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att handla på Ikea i utlandet kan kännas lätt förvirrande. Bland alla texter på ett främmande språk finns välbekanta ord som Billy, Älmhult, Förnuft och Tindra. Men Ikeas produktbeteckningar genomgår på sina håll viss lokal anpassning. Särskilt noga är möbeljätten med att tvätta bort namn som kan uppfattas som stötande, berättar Wall Street Journal.

    I Bangkok öppnade Ikea nyligen ett av kedjans största varuhus. Natthita Opaspipat arbetade i nästan fyra år med att förbereda lanseringen. Hennes uppgift var att gå igenom över 9 000 produktbeteckningar på svenska, danska och norska och translitterera dem till thailändska.

    Translitterering innebär att överföra text från ett skriftsystem till ett annat. Varje tecken motsvarar ett eller ibland flera translittererade tecken. Syftet med metoden är att den som tar del av den translittererade texten ska kunna utläsa uttalet på originalspråket.

    Och det tycks fungera i Bangkok. Marknadsdirektören Lars Svensson säger i Wall Street Journal att många thailändare uttalar produktnamnen betydligt bättre än exempelvis britter, som handlar i Ikea-varuhus där de inte får någon uttalshjälp på vägen.

    Men produktnamn som Redalen och Jättebra anspelar på thailändska på olika sexuella aktiviteter. Det är där Natthita Opaspipat kommer in i bilden. För att undvika ord som kan uppfattas som stötande ändrar hon en vokal eller en konsonant så att de translittererade produktbeteckningarna blir rumsrena även på thailändska:

    "De svenska orden är viktiga eftersom de ger märket en unik karaktär. ... Vi måste vara försiktiga. ... Vissa av dem kan vara lite oförskämda."

    Anders

    0 kommentarer
  • Undvika att få USA:s inrikessäkerhetsdepartement i hälarna? Då är det klokt att inte använda ord som attack, gas, ebola, sarin, virus, terrorism och islamist. Det visar en förteckning av nyckelord som departementet har lämnat ut.

    Inrikessäkerhetsdepartementet grundades efter terrordåden som riktades mot USA i september 2001. Myndighetens uppgift är att förhindra terrorattacker samt att bistå befolkningen om sådana dåd ändå inträffar.

    Ett led i USA:s metoder att förebygga terrorism är att övervaka vad som sägs i sociala medier. Departementet har utarbetat listor med nyckelord, och den som flitigt använder sig av dessa på exempelvis Twitter eller Facebook kan räkna med att väcka analytikernas intresse.

    Exakt hur analysarbetet går till är inte känt, men många av de misstänkta orden är vanliga i allmänspråket. Det går förstås att tala om Nigeria, tsunami, erosion och tamiflu utan att ha några som helst avsikter att attackera vare sig USA eller något annat land. Om inte departementet använder någon form av filter lär analytikerna ha fullt upp med att hålla koll på vanliga medborgare som fastnar i det inte särskilt finmaskiga ordnätet när de i sociala medier berättar om hur de åker på semester, diskuterar vädret eller oroar sig för sjukdomar.

    En gissning är att övervakarnas intresse ökar ju fler av dessa nyckelord som används. Förteckningen visar att departementet spanar särskilt efter ord med anknytning till droger, epidemier, vapen, infrastruktur, terrorism, naturkatastrofer, internetsäkerhet och länder där det förekommer politisk extremism riktad mot USA.

    Anders

    0 kommentarer
  • BITCH är historia och 666 är på väg bort från gatorna. Bägge kombinationerna klassas nu som stötande av Transportstyrelsen som därför väljer att stoppa dem. Men ägarna är inte nöjda med att tvingas byta registreringsskyltar.

    I Språktidningen 5/2008 berättar Johan Joelsson om 148 bokstavskombinationer som förbjudits av Vägverket. Bland de ord som aldrig dyker upp på registreringsskyltar märks bland annat KUK, FAN och LSD.

    Sedan dess har ansvaret för den språkliga väghållningen flyttats till Transportstyrelsen. Myndigheten har nu bestämt att sifferkombinationen 666 kan uppfattas som stötande och den ska därför fasas ut. Robert Löfgren tvingas därmed efter tjugo år med 666 på motorcykeln byta personlig registreringsskylt. I Expressen ifrågasätter han beslutet:

    "Jag tycker det är konstigt. Den har jag haft i 20 år och inte hört ett ljud. ... Jag köpte motorcykeln 1991 och jag har haft skylten sedan 1992. Jag åkte på väg 666 i USA, 'The devil's highway', och så tog jag vägskylten och hade den hemma. Sen trimmade jag min motorcykel som fan och då var det någon som sa att 'den är en riktig best'. Då reggade jag 666."

    Talet 666 är en vanlig symbol för djävulen. Robert Löfgren funderar nu på att byta till 667 i stället. Mikael Andersson, pressansvarig vid Transportstyrelsen, motiverar i Expressen beslutet med att myndigheten har ändrat regelverket:

    "Även skyltar som förnyas ska prövas. Här väljer vi att göra en annan bedömning än vad vi har gjort tidigare. Sen ska det erkännas att vi har gjort en revidering av reglerna för att vara lite mer konsekventa."

    Sifferkombinationen 666 ska nu bort både från vanliga och personliga registreringsskyltar. En annan som tvingas att byta skylt är Åke Lindgren, som de senaste kört omkring med GOD 666 på nummerplåtarna. Han säger till Expressen att han aldrig fått några negativa reaktioner på registreringsskylten:

    "Det hände att folk hejade på en. Sen var det några irländare som tog kort på den en gång. Men det var aldrig någon som blev stött."

    Agneta i Åre är ännu en som påverkas av Transportstyrelsens nya riktlinjer. Efter tio år får skylten BITCH inte längre pryda hennes gula Ford Mustang. Hon berättar i Expressen att hon inte förstår myndighetens kovändning:

    "Ingen har dött när de läst bitch på min bil, utan har reaktionerna bara varit positiva. För mig betyder bitch en framgångsrik kvinna som tar sig fram i livet och står upp för vad hon vill. Det här är bara fånigt."

    Anders

    0 kommentarer
  • Dagens gästbloggare är Henrik Williams, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet:

    1 april i år kunde Språktidningen meddela det sensationella fyndet av en runsten som enligt uppgift använde ordet hen i den avslutande nekrologen: ”Hen ligger i Hjaltland (= Shetland)”. Stenen på bilden föreställer visserligen ett runminnesmärke vid gamla Turingevägen i Södertälje (Sö 311) som handlar om något helt annat, men så var ju det hela också ett aprilskämt.

    Som ett skämt kan det tyckas att ordet hen skulle ha att göra med engelskans hen ’höna’, men en del upprörda insändarskribenter använder faktiskt detta argument mot innovationen. Att ord på olika språk råkar likna varandra betyder ju inte nödvändigtvis att det har med varandra att göra. Tänk bara på ordet fart som betyder helt olika saker på svenska och engelska...

    Hur som helst har vi uppenbarligen stor användning för ett könsmässigt ospecificerat pronomen som hen, och det kunde nog ha behövts långt tidigare, även om det nu alltså inte finns på Språktidningens runsten. Men det ironiska är att det faktiskt har funnits en alldeles äkta runinskrift från vikingatiden med ett ord som till synes kan vara identiskt med hen. På Härnevisstenen (U 621) i Bro tre mil nordväst om Stockholm har det stått ”Åbjörn och Sjöbjörn och Gunhild lät resa denna sten efter sin fader och ?? efter sin make Assur.” Det ord som jag har markerat med frågetecken är ristat en på stenen, vilket kan återges som (h)en eftersom h ganska ofta faller bort i uppländskt runspråk (liksom i den sentida roslagsdialekten).

    Elias Wessén som 1949 publicerade Härnevistenen i Upplands runinskrifter 3 räknade med att en återger pronomenet hon och syftar på Gunhild. Denna del av runstenen är sedan länge förstörd och Wessén menade att 1600-talsrunologerna läste fel när de avtecknade en. Ordet hen tänkte han naturligtvis inte på. Men inte ens detta belägg går att se som det första på hen, även om man som jag tror att det faktiskt har stått en. Evert Salberger visade nämligen i en artikel 2000 i tidskriften Gardar att ordet kan tolkas som än, vilket betyder ’dessutom’. Kanske inte lika spännande, men rätt ska vara rätt.

    Den som vill veta mer om runor och runstenar kan söka vidare här.

    Henrik Williams

    2 kommentarer
  • Ketchupeffekt beskriver när något efter en viss tids väntan eller ansträngning sker plötsligt. De flesta har nog någon gång blivit spelade ett spratt av en ketchupflaska. Först kommer ingenting, sedan ingenting, och när det väl kommer översvämmas tallriken av tomatsås.

    I svenskan finns ketchupeffekt belagt sedan 1974. Ordet används i många olika sammanhang. Det kan exempelvis beskriva stjärnanfallaren som bryter en längre tid av måltorka genom att svara för flera fullträffar i en och samma match, eller ett plötsligt och oväntat genombrott i tidigare segdragna och resultatlösa förhandlingar.

    Ketchup tog vägen via engelskan när det lånades in i svenskan år 1931. Ursprunget är dock kinesiska ke-tsiap eller malajiska kĕchap. När britter först kom i kontakt med ketchup under 1700-talet var det som en kryddad fisksås. Tomatvarianten uppstod först under 1700-talets slut.

    Det märke som främst associeras till ketchupeffekt är förmodligen Heinz. Företaget lanserade sin ketchup år 1876. Den såldes länge enbart i glasflaska, vilket gjorde att det ibland kunde vara svårt att få ut önskad mängd ur förpackningen.

    Ketchupbarn beskriver hur något sker plötsligt efter en längre tids väntan. Sofia Engvall skriver på Twitter om barnets utveckling att hon "har ett ketchupbarn. Först händer ingenting, sen händer allt på samma gång."

    alltforforaldrar.se berättar användaren Jema om en förlossning:

    "Sitter med värkar som kommer och går, helt plötsligt jätteintensiva och regelbundna och sen helt dött.... Förlossningen tyckte att det lät som ett typiskt 3:dje barn, ett ketchupbarn. Först kommer ingenting, ingenting och mer ingenting fast man är helt säker och sen ploppar det bara ut."

    Men ketchupbarn kan också vara ett barn som helt enkelt är väldigt förtjust i ketchup. Användaren Mandolito skriver så här om sin son på familjeliv.se:

    "Nu har jag kommit på lösningen till Levis matproblem, eller ja för att få honom att äta dessa naturliga saker som tex fisk. Det är bara att dränka maten i ketchup! Min son är ett ketchupbarn vars ögon skiner upp när ketchupflaskan tas ut från kylen."

    Anders

    3 kommentarer
  • Bokstaven þ blir myndig i morgon! Då firas bokstaven under den internationella þorn-dagen. På lördagen är det nämligen arton år sedan þ blev den tjugosjunde latinska bokstaven i Unicode-alfabetet. Bokstavens ursprung går dock tillbaka ända till anglosaxiska och nordiska runrader.

    Den 9 juni 1994 togs bokstaven þ upp i Unicode-alfabetet. Unicode är ett system som gör det möjligt för datorer att hantera text skriven text på språk från hela världen. Systemet omfattar i dag över 100 000 skrivtecken.

    För arton år sedan var det inte självklart att þ skulle få ett sådant erkännande. En som var drivande i kampen var docenten Baldur Sigurðsson. En annan var lingvisten Michael Everson, som också har en blogg tillägnad bokstaven þ.

    I dag används bokstaven enbart i isländska, där den förekommer som ett tonlöst läspljud initialt (þing 'ting') och i sammansättningar (alþingi 'alltinget'). Þ är det isländska alfabetets trettionde bokstav. En genomsnittlig isländsk text innehåller 1,59 procent þ. Vanligaste bokstäverna är a, r, i, n och e.

    Under medeltiden användes þ i flera germanska språk. I isländskan finns bokstaven belagd sedan 1100-talet.

    Þ användes i runrader både på de brittiska öarna och i Norden. Där kallades bokstaven just þorn, medan den här gick under namnet þurs. Detta antyder att engelskan påverkade när þorn så småningom började användas i norskans och isländskans latinska alfabeten.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ett isolatspråk saknar kända släktingar. Gyani Maiya Sen talar isolatspråket kusunda – och har inga släktingar som talar det. Mycket tyder därför på att den 75-åriga stenarbetaren tar språket med sig i graven. Något arbete med att rädda det utrotningshotade språket pågår inte hos de nepalesiska myndigheterna.

    I Nepal talas i dag omkring 120 språk. Hälften av landets cirka 30 miljoner invånare har nepalesiska som modersmål och många fler har det som andraspråk.

    Kusundafolket har av tradition varit jägare och samlare bosatta i djupa skogar där de levt ett nomadiskt liv. Tillgången till föda har bidragit till att styra valet av boplats. Om jakten misslyckats och det inte funnits tillräckligt med frukt och bär att plocka har kusundafolket dragit vidare och rest hyddor på nya ställen.

    I dag beräknas gruppen bestå av ett hundratal personer. Men allt färre lever det traditionella nomadlivet. När städerna och dess möjligheter lockar överger många talare kusunda till förmån för nepalesiska eller andra större språk.

    Gyani Maiya Sen har därför varit en enorm resurs för språkvetenskapen. Forskarna trodde länge att det saknades modersmålstalare av kusunda och att det gåtfulla språket därmed aldrig skulle kunna kartläggas.

    Detta ändrades år 2004 när Gyani Maiya Sen anlände till huvudstaden Katmandu för att skaffa identitetspapper. En av de forskare som tipsades om hennes ovanliga modersmål var Madhav Prasad Pokharel, professor i lingvistik vid Tribhuvanuniversitetet. Sedan dess har han arbetat intensivt för att tillsammans med andra forskare kartlägga kusunda.

    Madhav Prasad Pokharel säger till BBC att kusunda inte passar in i någon språkfamilj. Varken sett till språkljud, formlära eller ordförråd finner han en lämplig gren åt kusunda på något känt släktträd. Om språket dör ut anser han att "en unik och viktig del av vårt mänskliga arv går förlorat för alltid".

    Under de senaste åren har flera mindre arbeten om kusunda publicerats. Madhav Prasad Pokharel tror att kusunda är en kvarleva från de språk som talades i norra Indien innan stora grupper av talare av tibetoburmanska och indoiranska språk anlände och blev dominerande.

    En liknande teori används för att beskriva baskiska, det i Europa kanske mest kända isolatspråket. Baskiska tros vara just en kvarleva av de språk som talades i regionen innan de romanska språken gjorde sitt intåg. Det har gjorts åtskilliga försök att inlemma både kusunda och baskiska i existerande språkfamiljer. Hittills har dock dessa teorier inte lyckats övertyga några större kretsar inom forskarvärlden.

    Anders

    0 kommentarer
  • Visst har du någon gång önskat att du kunde få tyst på din pladdrande granne som du alltid möter i trappen?

    Snart kan du det. Japanska forskare har uppfunnit en så kallad tystnadspistol. Tillvägagångssättet är enkelt: du ser till att pratkvarnen befinner sig inom en tiometersradie, du siktar och – tystnad uppstår. Fast inte genast. Den pistolliknande apparaten fångar upp vad en person säger och spelar tillbaka ljudet, med en fördröjning på en femtedels sekund. Att det är näst intill omöjligt att fortsätta prata när man hör sin egen röst vet alla som råkat ut för en ekande telefonlinje.

    Allra bäst sägs pistolen fungera mot personer som läser innantill eller talar sammanhängande. Ett självklart användningsområde för uppfinningen är i riksdagen. Om partikamrater beväpnar sig med tystnadspistoler kan de enkelt trycka av när de känner att en groda är på väg.

    Helén

    0 kommentarer
  • Kanske är ett tecken på framgångsrik språkvård att användarna tillämpar råden även på andra ord än de som har diskuterats av exempelvis Språkrådet. Tendensen är att fler och fler skriver fejsrejp enligt samma mönster som rejv och dejt.

    Ett annat ord som ofta genomgår samma anpassning är verbet trejda inlånat från engelskans trade. Det förekommer i svenskan i flera olika betydelser. Även substantivet trejd ökar i användning.

    Inom sportvärlden används ordet främst för att beskriva bytesaffärer i den nordamerikanska hockeyligan NHL. Under vissa delar av säsongen kan klubbarna trejda spelare, alltså byta spelare mellan sig.

    Aftonbladet berättar om hur Michael Cammalleri blev trejdad under en match och därför inte fick spela sista perioden. Hockeysverige.se skriver om hur Tomas Kaberle blev trejdad till en ny klubb efter tolv år i Toronto Maple Leafs. Svenska Fans rapporterar om en multi-trejd mellan Colorado Avalanche och San José Sharks där flera spelare fick byta lag.

    Trejda används även sporadiskt i pressen i den allmänna betydelsen 'byta'. Verbet används även för att beskriva handel med råvaror, valutor, värdepapper med mera. "Det index som är mest intressant att trejda just nu är Dow Jones", skriver borstjanaren.se.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg