Prenumerera på bloggen
  • Håkan Juholt bad först om ursäkt för att ha tagit emot hyresbidrag för hela lägenhetshyran trots att han delade bostaden med sin sambo. Sedan visade det sig att riksdagens regelverk var långt ifrån entydigt. Men när detta framkom hade Håkan Juholt redan tagit på sig skulden för misstaget och gjort en pudel.

    Den som gör en pudel lägger sig på rygg och sprattlar med benen, visar sig undergiven och ber om ursäkt. PR-konsulten Lars Thalén skriver i Dagens Nyheter att Håkan Juholt i stället borde ha gjort en terrier:

    "En pudel ska man göra när man verkligen har gjort bort sig, det vill säga inte har förstått och inte agerat eller rentav kanske begått ett brott. Då är det – enligt formulär 1A – bara att be om ursäkt, uttrycka all förståelse för att människor blir upprörda och hoppas på förlåtelse.

    Men innan saken är ute och framför allt om man inte är skyldig, inte är en skurk, då ska man snarare planera och 'göra en terrier'.

    Vad är då en terrier? Jo, det är att agera beslutsamt och att ge uttryck för människors vrede mot det missförhållande som saken gäller."

    Som exempel på en framgångsrikt utförd terrier nämner Lars Thalén Systembolagets hantering av de butikschefer som bröt mot regelverket genom att ha direktkontakt med leverantörer. Generaldirektören Anitra Steen ansåg sig inte ha något att be om ursäkt för. I stället för att pudla gjorde hon en terrier och anklagade butikscheferna för att ha svikit både Systembolaget och den svenska alkoholpolitiken.

    Nätbeläggen för att göra en terrier kan räknas på fingrarna, men som en variant till det populära uttrycket att göra en pudel kan det ha en framtid. När det gäller den fyrbenta förlagan är åtminstone terriern vanligare än pudeln.

    Hunden på bilden är en American Staffordshire terrier upptagen med annat än att göra en terrier.

    Anders

    Foto: Anders Svensson

    1 kommentarer
  • Den 3 mars är en historisk dag för bokstaven w:s självständighet. På denna dag är det nämligen sju år sedan Svenska Akademien tog sitt beslut att sära på w och v till följd av ”webbens” intåg. Och för att undvika språkliga misstag: orden tvist och twist betyder ju olika saker.

    I samband med tryckningen av 2006 års upplaga av ordboken SAOL, blev därför w den 29:e medlemmen i det svenska alfabetet.

    Att bokstäver läggs till i vårt alfabet är ytterst ovanligt och förtjänar att firas. Det anser i alla fall Stockholms typografiska gille som välkomnar alla bokstavstrogna till födelsedagsfest på Rönnells Antikvariat i Stockholm i morgon. Språkvetare, poeter, skribenter och typografer kommer att medverka under en eftermiddag i w:s tecken.

    Bokstaven w är ursprungligen en ligatur, det vill säga två sammanskrivna tecken, av två v:n. Den började först användas av anglosaxiska skribenter på 600-talet, för att beteckna halvvokalen /w/, och upptogs senare i tyskan, där den på den tiden uttalades på samma sätt. U och v var fram till 1500-talet bara skilda stilar för att skriva samma bokstav, vilket är anledningen till att man på engelska kallar w för double u.

    Helén

    0 kommentarer
  • Ett steg bort från det patriarkala och ett kliv mot en närmare relation. Så motiverar Helena Myrstener, präst i Limhamns församling, i en debattartikel i Kyrkans tidning varför hon vill att gud ska börja benämnas som hen i stället för han inom Svenska kyrkan.

    Det könsneutrala pronomenet hen har fått stor uppmärksamhet under de senaste månaderna. Det började med den första barnboken där hen användes genomgående, och i morgon kommer ett nytt nummer av tidningen Nöjesguiden där hen också används genomgående.

    I en avhandling i kyrkovetenskap visar Agneta Lejdhamre hur hon och han ges motsatta roller i de texter som ingår i Den svenska psalmboken. Han är självständig, asexuell och mäktig. Hon är underordnad, beskylls för klandervärd sexualitet och rör sig i psalmtexterna främst i den privata sfären. Där han är gudomlig får hon ofta symbolisera negativa egenskaper. Han förekommer också i mycket större utsträckning i texterna än hon.

    Helena Myrstener skriver i Kyrkans tidning att det nu är dags att introducera hen inom Svenska kyrkan. Syftet är inte att utesluta "den manliga eller kvinnliga aspekten", utan att försöka möta de människor som i dag anser att den traditionella manliga beskrivningen av gud är för snäv.

    I nyskrivna psalmer och böner har kyrkan enligt Helena Myrstener rört sig bort från de traditionella könsrollerna. Men för att kunna genomföra en verklig förändring måste även gudsbilden diskuteras:

    "Kan det vara dags att våga något nytt som hänvisar till en Gud utanför de gränser som kön sätter? Syftet skulle inte vara att utradera t.ex. Jesu tilltal till Gud som fadern utan istället bana väg för ett gudsbegrepp som jag i första hand ser som en relation. Låta Gud vara Gud helt enkelt. Gränslös och beredd att befria även oss som kan tyngas av de olika föreställningar som finns av hur män eller kvinnor ska vara. Då tror jag att vi kan våga vara människor först och främst och inte hon eller han."

    Här kan du läsa mer om hen-debatten.

    Anders

    3 kommentarer
  • Är 2012 på väg att bli hens år? Den hen-debatt som präglat årets två första månader visar inga som helst tecken på att avmattas. I stället tycks det som att hen är på väg att etablera sig på allvar. Tecknen är många.

    På fredag kommer ett nytt nummer av Nöjesguiden. Chefredaktören Margrét Atladóttir har publicerat en bild av omslaget i sin blogg. I tidningens samtliga artiklar används det könsneutrala pronomenet hen.

    I går användes hen i en artikel i Skånskan om en bilolycka i Malmö:

    "En person som färdades i en bil som krockskadades både fram och bak blev så pass illa skadad att hen fick föras till Universitetssjukhuset i Malmö i ambulans."

    Användningen av hen blev föremålet för en livlig diskussion på tidningens Facebook-sida. Anna-Malin Karlssons artikel om hen i Svenska Dagbladet har hittills fått över 360 kommentarer.

    Hen har förekommit sporadiskt i pressen under några år. I Språktidningen 3/2007 säger språkforskaren Karin Milles att hens framtid avgörs av användarna. Det går inte att introducera ett komplement till han, hon och den ovanifrån. För att få fäste krävs det att hen faktiskt används.

    Just nu tycks hen också användas mer än någonsin tidigare. I databasen Presstext, som samlar artiklar från ett stort antal svenska dagstidningar och tidskrifter, har hen i år redan använts fler gånger än under hela förra året.

    Debatten tog fart i samband med utgivningen av barnboken Kivi & monsterhund. I debattartiklar i Svenska Dagbladet och Sydsvenskan beskrevs hen av förläggarna som ett ord som "ger möjlighet att möta världen mer förutsättningslöst".

    Nu kommer barnbok nummer två om hen, Känn med hen av Anette Skåhlberg. Boken handlar om figurerna hun, hin, hån, hyn och hen. I Dagens Nyheter säger Anette Skåhlberg att hon vill nyansera debatten. Samhället blir inte mer jämställt bara för att ett nytt pronomen vinner mark:

    "Vi får inte ett mer jämställt samhälle genom att byta ut hon och han, utan vi riskerar att ta ett steg bakåt. I stället för att arbeta med att göra hon och han lika starka så använder man 'hen' för att slippa tänka på de problem vi egentligen har."

    Som sagt. Kanske är hen på väg att nå ett större genomslag. Hen som lever får se.

    Anders

    1 kommentarer
  • Ordet snigelpost har tagits upp både i Språktidningen och här på bloggen. Det har nämnts som motsats till e-post och betecknas då som retronym, ett ord som uppstår när tekniska framsteg gör äldre ord otydliga. Men det har också använts om försenade försändelser som därför kan sägas ha utdelats med snigelfart.

    Läsaren Göran har ett exempel på en äldre användning av snigelpost, där ordet är motsatsen till snabb rörpost. Så här skriver han:

    "Läste om snigelpost i tidningen. Jag hörde ordet 1958 då jag började som kontorsbud på ASEA på Rosenlundsgatan, Stockholm Söder. Snigelpost var när man lät en försändelse gå med utbärningen i stället för med rörposten (om ni vet vad det är?)."

    Känner du till ännu äldre belägg för snigelpost? Kommentera gärna eller mejla redaktionen!

    Här kan du läsa mer om snigelpost.

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att göra en pudel, reinfeldtare och juholtare har redan tagits upp på Språkrådets nyordslista. En liknande konstruktion är att göra en Amelia. Den person uttrycket syftar på är den framgångsrika tidningsmakaren Amelia Adamo.

    Amelia Adamo blev i Sverige något av en pionjär när det gäller utformningen av tidningsomslag. Ofta hamnade hon själv i rollen som chefredaktör på omslaget till tidningen Amelia. I utlandet är försäljningsknepet inte ovanligt – Oprah Winfrey prenumererar till exempel närmast på att synas på omslaget till den egna tidningen O.

    Att göra en Amelia betyder enligt Resumé just att pryda "omslaget på sin egen tidning". Andra svenska chefredaktörer som gjort en Amelia är Frida Boisen (Topphälsa), Elin Kling (Styleby), Ebba von Sydow (Veckorevyn), Per Morberg (Magasin Morberg), Blossom Taintom Lindquist (Blossom), Kattis Ahlström (Kattis & Co) och Isabella Löwengrip (Egoboost).

    Uttrycket förekommer än så länge främst i branschpress och i bloggar med fokus på medier. Men att göra en Amelia understryker att det är en synnerligen fruktbar konstruktion i dagens svenska.

    Anders

    Foto: Niklas Palmklint

    0 kommentarer
  • Ulrika Marianne Annika David – hertiginna av Upplands Väsby. Det var för en kort stund namnet på kronprinsessan Victorias och prins Daniels dotter när hovets informationsavdelning råkade lägga ut ett testmeddelande på hemsidan. Men frågan är om hovexperterna blev särskilt mycket mindre förvånade av Estelle Silvia Ewa Mary.

    Prinsessans namn kan nog sägas spegla kung Carl XVI Gustafs valspråk För Sverige – i tiden. Silvia är – förstås – mormoderns tilltalsnamn, Ewa är farmoderns tilltalsnamn. Att hedra äldre generationer genom att föra deras namn vidare till ens egna barn är en vanlig trend bland svenska föräldrar.

    Mary är ett namn hertiginnan av Östergötland delar med Danmarks kronprinsessa och det förekommer också inom det brittiska kungahuset. Och möjligen ett tecken på att just kronprinsessan Mary blir gudmor åt Estelle.

    Tilltalsnamnet Estelle har inte alls varit med i förhandsspekulationerna. Vid årsskiftet hade 1 217 svenska kvinnor namnet Estelle, varav hälften som tilltalsnamn. Ursprunget är latinets stella 'stjärna' och namnet Estelle kom till Sverige under 1800-talet genom franskan.

    Trots att Estelle var en högoddsare är namnet dock ingen nykomling i släkten. Folke Bernadottes hustru hette Estelle och ett av prinsessan Désirées barnbarn heter också Estelle. Namnet är dessutom på stadig väg uppåt i statistiken – förra året fick 64 flickor namnet Estelle jämfört med bara 12 år 2000.

    Författaren Herman Lindqvist har i Aftonbladet redan hunnit såga kronprinsessan Victorias och prins Daniels val av namn som förfärliga, fula, märkliga och olämpliga. Oväntat var det definitivt. Många trodde att traditionen skulle väga tyngre än 3 280 gram prinsessa.

    Men kanske återspeglar prinsessan Estelle Silvia Ewa Mary en mer modern monarki där paret tycks välja namn lite på samma sätt som tusentals andra nyblivna svenska föräldrar. Helt enkelt lite För Sverige – i tiden.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att småorden är vanligast även i schlagertexter var kanske ingen överraskning. Men att du och jag skulle toppa listan över de ord som förekom mest i Melodifestivalen under de senaste tio åren var oväntat.

    I senaste numret av Språktidningen publicerar vi en lista över de 50 vanligaste schlagerorden på både svenska och engelska. En läsare som mejlat redaktionen skriver att enbart dessa listor inte säger så mycket om innehållet i texterna. Det har han förstås rätt i. Där dominerar småorden, språkets skelett.

    Lite längre ned på topplistan blir de ord som ger texterna kött på benen betydligt fler. Så här ser topp 100 över de vanligaste orden i svenska schlagertexter ut.

    Anders

    2 kommentarer
  • Den som ljuger om sig själv undviker ofta att använda ordet jag. På så sätt distanserar sig lögnaren från sina osanningar.

    Det hävdar Catalina Toma, professor i kommunikationsvetenskap vid universitetet i Wisconsin-Madison. Hon har tillsammans med kollegan Jeffrey Hancock jämfört 78 nätdejtare med deras profiler.

    Deras studie visar också att lögnaren tenderar att undvika laddade ord genom konstruktioner med ordet inte. De ersätter exempelvis glad med inte ledsen och spännande med inte så tråkig.

    Överlag skriver lögnaren kortare presentationer och berättar mindre om sig själv: ”Lögnaren har huvudet fullt. Ju mindre man skriver, ju färre osanningar har man att komma ihåg och backa upp senare”, säger Catalina Toma.

    Enligt undersökningen ljög, eller friserade, åtta av tio nätdejtare sanningen i någon mån. Vanligast var att ta bort några siffror på vikten och åldern och lägga till några på längden. Det förekom även att lögnaren använde profilbilder som rimmade illa med verkligheten.

    Nätdejtarens motiv till att ljuga är desamma som för den som söker kärleken på annat sätt. Däremot erbjuder nätet större möjligheter att ljuga – och frestelsen kan bli större. ”Man förväntas inte vara spontan i sin profil utan kan skriva om och redigera så många gånger man vill”, säger Catalina Toma.

    Forskarna spekulerar om möjligheten att konstruera tekniska hjälpmedel för att avslöja bedragarna. Men de lär dröja. Tills vidare får vi nöja oss med att spana efter ordet jag.

    Helén

    2 kommentarer
  • En tredjedel av Lettlands invånare är rysktalande. Men i helgens folkomröstning sade en majoritet av invånarna nej till att ge språket officiell status. Lettiska är därmed alltjämt det enda officiella språket i landet.

    Kravet på ett erkännande kom från rysktalande, som lyckades samla ihop underskrifter från 10 procent av de röstberättigade och därmed kunde tvinga fram en folkomröstning i frågan. Två av tre röstade dock nej till förslaget. Ändå såg många rysktalande utgången som en seger.

    Under de år som Lettland ingick i Sovjetunionen premierade staten ryska. Vid andra världskrigets början talade fyra av fem i landet lettiska. När järnridån började att luckras upp i slutet av 1980-talet hade andelen sjunkit till hälften. Rysktalande hade uppmuntrats flytta till Lettland samtidigt som många regimkritiska lettisktalande deporterats.

    När Lettland år 1991 blev självständigt var språkfrågan central. På samma sätt som Sovjetunionen använde ryskan för att stärka banden mellan Lettland och centralmakten i Moskva, blev nu lettiskan en del i frigörelsen från Sovjetunionen.

    Av Lettlands dryga två miljoner invånare har närmare två tredjedelar lettiska som modersmål. Att behärska språket är också ett krav för medborgarskap. Det medför att många av de ryssar som kom till Lettland under det sovjetiska väldet i dag saknar rösträtt i sitt eget land.

    Trots nederlaget såg ändå många rysktalande utgången som ett framsteg. Så sent som förra året ville ett av regeringspartierna slopa undervisning på alla språk utom lettiska i offentligt finansierade skolor. Förslaget fick tummen ned. Som ett svar lyckades i stället rysktalande få till stånd en folkomröstning som tydligt visar att ryska alltjämt är ett stort språk i Lettland.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg