Prenumerera på bloggen
  • Jätte-, super-, mega-, skit- och as- är några vanliga förstärkningsled inom svenskan. De används främst i informellt språk, och det är inte ovanligt att talare invänder mot det motsägelsefulla i en jätteliten fågel eller en skitgod måltid.

    Förstärkningsled kommer och går. Bauta- tycks exempelvis vara på nedgång. Ett som däremot har en uppåtgående kurva är karate-.

    I höstas hade humorprogrammet Karatefylla premiär i tv. År 2007 hade artisten Byz en mindre hit med en låt med samma namn. Det första skriftliga belägget för substantivet karatefylla hittas i Borås Tidning år 2006. I en kulturartikel talas det om en dagbok på webbplatsen Skunk "där de smärtsamma raderna som skrevs med nerverna utanpå kroppen under karatefylla är raderade."

    Enligt Slangopedia härstammar uttrycket karatefylla från Göteborg. Den som är karatefull är så berusad att personen tror sig behärska karate.

    På nätet finns det fullt av synonyma uttryck. Vi hittar bland annat karatepackad, karaterak, karatetankad och karateglad. Men karate- används inte enbart för att beskriva berusning. Det finns även belägg för exempelvis karatemätt, karatepantad, karatepuckad, karatesjuk och karatesöt.

    Adjektivet karatefull användes i pressen första gången år 2007. I tidningen Fokus skildras en EM-kvalmatch i fotboll mellan Danmark och Sverige:

    "Där rusar en karatefull dansk skalle in på fotbollsfältet för att dunka på domaren."

    Anders

    1 kommentarer
  • Små ord kan få stora konsekvenser. Därför uppmanar jobbcoachen Nina Buchaus arbetssökande att slipa bort ord som lite, kanske, ganska, faktiskt och typ. Hon menar att de förminskar vad som sägs och därmed gör den sökande mindre attraktiv för den lediga tjänsten, skriver Metro.

    Att anställningsintervjuer ofta väcker nervositet och osäkerhet är inte så konstigt. Ett vanligt sätt att förbereda sig är att försöka tänka sig in i arbetsgivarens situation och därmed också försöka förutsäga vilka frågor hen kommer att ställa.

    Nina Buchaus, jobbcoach med en kandidatexamen i retorik, anser att det dessutom går att förbereda sig språkligt inför anställningsintervjuer. Hon säger i Metro att en nyckel till en framgångsrik intervju kan vara att försöka tvätta bort ord som lite, kanske, ganska och faktiskt:

    Småorden förminskar oss och vårt budskap så mycket att vi förlorar chanser som vi annars skulle få. ... Det är stor skillnad på att säga ”Jag är ganska duktig på Excel” och ”Jag är duktig på Excel”. Man kan testa själv att säga det högt och se vad som händer. Kroppsspråket blir helt annorlunda.

     
    För att bli kvitt de oönskade orden har Nina Buchaus ett knep som hade gjort den gamle Pavlov – han med hundar och klassisk betingning – varm i hjärtat:
     
    Ge dig själv en enkel bestraffning varje gång du råkar säga ett försvagande ord som ’lite’, ’kanske’, ’faktiskt’, ’typ’, ’liksom’ eller ’ganska ’. Snärta dig själv med ett gummiband runt handleden varje gång det blir fel. Till slut har du lärt dig av med ovanan.
     
    Anders
    0 kommentarer
  • I Språktidningen 4/11 skriver forskaren Karin Tikkanen om hur latin alltjämt används flitigt i svenskan, även om vi kanske inte alltid tänker på det. I Danmark har det döda språket sprattlat till liv på en oväntad plats – i fiskdisken. Fiskhandlarna måste nämligen skylta även med de latinska namnen på fiskarna.

    I Sverige finns i dag inget krav på att butikerna även ska ange de latinska namnen, men de måste finnas med i grossistledet och Fiskbranschens riksförbund rekommenderar också sina medlemmar att använda de fastställda handelsbeteckningarna även vid försäljning till konsumenter.

    I Danmark infördes krav på latinsk märkning vid årsskiftet. Fiskhandlarna ska också kunna förklara för kunderna vad varje art som finns till försäljning heter på latin. Annars kan det sluta med anmärkningar och böter från Fødevarestyrelsen.

    Reglerna infördes som ett sätt att motarbeta den förvirring som råder kring många fiskarter som är färska i de danska butikerna. Nya arter har ofta kallats för olika sorters torsk eller lax – ett sätt att utnyttja de populära matfiskarnas goda anseende hos konsumenterna utan att nykomlingarna nödvändigtvis har särskilt mycket gemensamt med dessa. Tanken med det nya regelverket är att ingen kund ska kunna bli lurad genom vilseledande benämningar.

    Fiskebranschen har enligt Berlingske riktat en hel del kritik mot nyordningen. Intresset från kunderna sägs vara begränsat och för handlarna innebär den mer pappersbyråkrati.

    Men för den som vill vara säker på att inte få annat än äkta salmo salar ('atlantisk lax') eller gadus morhua ('torsk') i kundvagnen är det alltså dags att plocka fram latinet vid nästa tripp till Danmark.

    Anders

    0 kommentarer
  • Intresset för att studera retorik har exploderat. Inom loppet av tre år har antalet sökande till kurser och program ökat med närmare 60 procent. Förklaringen kan vara att retorik får allt större utrymme i medierna, skriver Jusektidningen.

    Under de senaste åren har retorikerna blivit nästan lika självklara som statsvetarna när viktiga politiska tal ska kommenteras. Fokus ligger inte längre enbart på vad som sägs, utan också på hur det sägs.

    Otto Fischer, professor i retorik vid Uppsala universitet, säger i Jusektidningen att en viktig förklaring till det stora studentintresset för ämnet sannolikt är mediebevakningen:

    "Det blev särskilt märkbart i valrörelsen 2010, då satt det med retorikexperter hela tiden."

    Hösten 2008 sökte 3 881 personer till kurser eller program i retorik. Tre år senare hade antalet stigit till 6 179 personer. Antalet förstahandssökande ökade under samma period med knappt 20 procent.

    Att retorik är på modet är dock inte enbart positivt. Otto Fischer anser att de analyser som görs i medierna inte helt och hållet gör ämnet rättvisa:

    "Det är ganska snäva analyser av retorik som kommer till uttryck i media. Egentligen måste man ju se på hela sammanhanget med budskap, talare, publik och kontext för att säga något intressant. När retoriken speglas i den logik som finns i media blir det en ganska ytlig bild av vad retorik är."

    Anders

    0 kommentarer
  • En mörk röst förknippas med kompetens, kraft och trovärdighet. En mörk röst ger också större framgång hos väljarna. Det visar en studie publicerad i Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences.

    En amerikansk forskargrupp spelade in män och kvinnor som fick säga meningen I urge you to vote for me this November ('Jag uppmanar dig att rösta på mig i november'). Därefter manipulerades inspelningarna så att vissa fick gälla och andra fick djupa röster. Testpersoner fick sedan välja vilken röst som lämpade sig bäst för ledande förtroendeuppdrag.

    De mörka rösterna lockade i snitt 20 procent fler väljare. Mörka röster representerade enligt testpersonerna förtroende och kompetens. Men där både män och kvinnor associerade mörka kvinnoröster till hög trovärdighet reagerade män mindre negativt än kvinnor på ljusa mansröster.

    Eftersom kvinnor i regel har ljusare röster än män anser forskarna att rösten kan vara en faktor som bidrar till att färre kvinnor återfinns i ledande samhällspositioner. I vallokalen är det många andra saker som påverkar hur en person röstar, men forskargruppen menar att studien bevisar att det inte går att bortse från att den biologiska faktorn kan ha en viss betydelse.

    Anders

    1 kommentarer
  • Språktidningen bjuder in till Språkforum – en heldag med nyttiga och inspirerande föredrag om bland annat säljande texter och lönsamt språk, om kontroversiella nyord och okonventionella dialektundersökningar, om manligt och kvinnligt i språket och företags mytbildning kring sin egen historia. Jessika Gedin, Birgitta Lindgren, Bodil Malmsten och Mikael Parkvall är några av gästerna.

    Språkforum äger rum den 23 maj på Hotel Rival i Stockholm. Heldagen är för alla som arbetar med språk och alla andra intresserade. I priset ingår utöver en heldag med spännande föreläsningar även lunch och mingel med vin efteråt. Boka senast den 30 april!

    Här kan du boka biljetter till Språkforum och läsa mer om programmet för dagen.

    Anders

    1 kommentarer
  • Gymnasiestudier i teckenspråk ska enligt ett beslut i utbildningsutskottet ge meritpoäng på samma sätt som moderna språk. Förslaget väntas klubbas av riksdagen den 19 april.

    När regeringen år 2008 presenterade nya antagningsregler till högskolan fanns inte teckenspråket med. Partierna inom alliansen sade då nej till meritpoäng för teckenspråk med motiveringen att det borde räknas som ett nationellt språk i stället för att jämställas med undervisning i främmande språk.

    Sveriges dövas riksförbund är en av de organisationer som har kämpat för att ge teckenspråket högre status. Nu har allianspartierna ändrat sig och ett enigt utbildningsutskott ställt sig bakom ett sådant förslag från Miljöpartiet. Gymnasiestudier i teckenspråk ska i framtiden ge meritpoäng.

    Beslutet tillkännagavs under en presskonferens på teckenspråk av Agneta Luttropp (bilden), riksdagsledamot för Miljöpartiet. Hon är suppleant i utbildningsutskottet och har arbetat som speciallärare och hemvägledare för hörselskadade och döva barn.

    Ragnar Veer, förbundsordförande för Sveriges dövas riksförbund, säger i ett pressmeddelande att beslutet är en framgång:

    "Det är en glädjande och viktig delseger för teckenspråkets ställning i Sverige. Vi är särskilt glada över att även allianspartierna står bakom förslaget, efter ett hårt påverkansarbete från vår sida."

    Beslutet fattas formellt av riksdagen den 19 april. Därefter blir det upp till utbildningsdepartementet att ta fram nya antagningsregler.

    Anders

    Foto: Fredrik Hjerling

    1 kommentarer
  • Är talare av språk som gör liten skillnad mellan nutid och framtid mer sparsamma? Det hävdar Keith Chen, docent i ekonomi vid Yale school of management, i en undersökning.

    Keith Chen utgår i sin forskning från antagandet att språket påverkar tanken. Språkets egenskaper utgör ett slags ramverk som bidrar till att forma människans uppfattning om sin omvärld.

    I studien skiljer Keith Chen mellan språk där sätten att uttrycka nutid och framtid varierar. I engelska är skillnaden stor på grund av bruket av hjälpverb som will och shall – den som förutspår nederbörd säger kanske It will rain tomorrow – medan förutsägelsen om morgondagens regnväder på tyska eller svenska kan uttryckas i presens, Morgen regnet es respektive I morgon regnar det.

    Dessa språkliga skillnader innebär enligt Keith Chen att personer som talar engelska även mentalt gör större åtskillnad mellan nutid och framtid än vad en tysktalande gör. Detta kan i sin tur förklara varför vissa är mer sparsamma än andra, och kanske till och med utgöra bakgrunden till skuldkrisen i Europa.

    Keith Chen skriver att talare av språk som tyska, estniska och finska, där nuet och framtiden uttrycks på liknande sätt, är betydligt mer benägna att spara pengar. Hos talare av språk där futurum markeras grammatiskt är sparandet inte alls lika utbrett.

    Det är inte bara 30 procent mer sannolikt att talare av språk som tyska, estniska och finska har samlat på sig i genomsnitt 170 000 euro mer inför pensionen. Jämfört med talare av engelska, grekiska och spanska röker de dessutom mindre, motionerar mer och är inte lika ofta överviktiga.

    Keith Chens slutsats är att talare av språk där nutid och framtid flyter ihop tänker mer på framtiden eftersom den så att säga ingår i nuet. I språk där förhållandet är det motsatta tycks det vara lättare att leva i nuet och släppa tankarna på framtiden – vilket således tar sig uttryck i mindre hänsyn till den egna hälsan och ekonomin.

    Resultaten är dock omstridda och har från flera håll bemötts med skepsis. Keith Chens klassificering av de språk som ingår i undersökningen har kritiserats av bland annat Östen Dahl, professor i lingvistik vid Stockholms universitet. På Language log finns i anslutning till ett gästinlägg av Keith Chen en debatt om de metoder som använts i studien.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den som stressat slafsar i sig lunchen framför datorn äter al desko – som motsats till att inta måltiden al fresco ('i det fria'). Men skrivbordslunchen är inte att rekommendera för den som vill ha en trevlig matupplevelse.

    I Svenska Dagbladet skriver Mats-Eric Nilsson om undersökningar som visar att den som äter framför datorn efteråt har en ganska vag uppfattning om vad måltiden egentligen bestod av. Skrivbordsätaren är dessutom mer benägen att småäta under dagen. Så här beskriver han fenomenet:

    "På engelska talar man om mindless eating, och detta själlösa ätande kan man även utöva mol allena. Till exempel när man lunchar vid skrivbordet, al desko som det skämtsamt benämns på amerikanska - eller äter middagen hemma med ena handen på tangentbordet."

    Veckans Affärer tog redan år 2003 upp al desko som ett uttryck på väg in i svenskan:

    "Numera ett av våra vanligaste lunchställen, till skillnad från ute i det fria, al fresco."

    Spridningen är än så länge begränsad även om det finns en del belägg från internet från det senaste året. Skrivbordsätare och datorätare förekommer som synonymer, men inte heller dessa är särskilt utbredda.

    Anders

    0 kommentarer
  • Bonden Pär Strömberg trodde först att det var en vanlig sten han hittat på åkern vid Skråfosa när han inspekterade jorden inför vårsådden. Men några vaga ristningskonturer fick honom att ta kontakt med Fornminnesinstitutet. När myndigheten undersökte stenen visade det sig snart att den var en guldklimp för språkforskarna. Ristningen innehåller nämligen det allra första belägget för ordet hen som pronomen i svenskan. Runstenen har nu bidragit till att lösa en gåta som har gäckat språkforskarna sedan 1900-talets början.

    Att nya runstenar upptäcks i Sverige är inte helt ovanligt. Ofta hittas de på åkrar eller som en del i ett byggnadsverk. De senaste åren har flera fynd gjorts i Stockholmsområdet, bland annat i Vallentuna, Österhaninge och Salem. Men inget har varit lika omvälvande som Skråfosastenen. Så här lyder ristningen:

    "För Sigyn, som reste västerut,

    restes denna sten,

    och Åsmund högg.

    Hen ligger i Hjaltland."

    Sigyn tros ha varit hemmahörande i Eskilstunatrakten, alltså bara någon mil från den åker där Skråfosastenen nyligen påträffades. Västerut måste tolkas som resor till de brittiska öarna. Hjaltland var den tidens benämning på Shetlandsöarna. 

    Forskarna funderade länge på om Åsmund inte hade full kännedom om runraden och högg fel när han refererade till Sigyn som hen, men har kommit fram till att så sannolikt inte var fallet. Dels har runradens tecken för a och e inte mycket gemensamt, dels har samme Åsmund på flera andra ristningar påträffade i Sörmland visat att han behärskade tidens alfabete till fullo.

    Dessutom fanns vid denna tid inga utpräglade könsroller. Eftersom många män reste till fjärran länder skötte ofta kvinnor samtliga uppgifter på gården. Detta tros ha bidragit till framväxten av det könsneutrala pronomenet hen.

    Jörn Skotte, forskningsarkivarie vid Fornminnesinstitutet, har undersökt stenen tillsammans med forskare vid Isof, Institutet för stenar och folkdräkter. Expertgruppens slutsats är att pronomenet hen användes för bägge könen åtminstone dialektalt i svenskan redan på 1000-talet.

    Och inte nog med det. Det finns en koppling mellan fornsvenskans hen och det engelska ordet för höna.

    Likt de flesta av den tidens vikingar ägnade sig inte Sigyn åt plundringståg, utan åt handel. Det är troligt att det i detta sammanhang förekommit byteshandel med husdjur. Det finns nämligen brittiska dokument som nämner en Sigyn, som handlade med fjäderfä. I samma dokument finns också det första anglosaxiska belägget för ordet hen.

    Det finns flera exempel på engelska ord som lånades in från fornsvenskan på den tiden, till exempel mjöd (på engelska mead). Men det var först med tolkningen av den nyfunna runstenen som sambandet mellan fornsvenskans hen och engelskans hen kunde fastställas. Ett svenskt pronomen, hen, som under medeltiden föll i glömska i sveamålen, lånades alltså in i engelskan som ett substantiv för det som i Sverige heter höna – efter hönshandlaren Sigyn.

    Kanske går det, som ordspråket säger, inte att göra en höna av en fjäder. Men väl ett engelskt substantiv av ett fornsvenskt pronomen.

    Anders

    Foto: Lise Claesson/Fornminnesinstitutet

    24 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg