Prenumerera på bloggen
  • Miljöpartiet väljer hen i det förslag till nytt partiprogram som presenterades i går. Det könsneutrala pronomenet ersätter därmed formuleringen hon eller han som användes i det förra partiprogrammet.

    När Miljöpartiet år 2005 klubbade ett nytt partiprogram fanns förslag om att använda ordet hen. Då ansågs pronomenet inte vara tillräckligt känt för att det inte skulle störa läsningen, och förslaget röstades ned.

    Efter det senaste årets debatt anser Miljöpartiet nu att tiden är mogen för att gå över till hen. Ordet sägs symbolisera ett modernt parti och anses nu ha nått tillräcklig spridning för att inte längre försvåra läsförståelsen. Så här används pronomenet i partiprogrammets andra avsnitt som har rubriken Människan:

    "Människan är fantastisk. Hen är medkännande, skapande och kreativ. Hen kan drömma och har viljan att försöka omsätta sina drömmar i verklighet."

    I det gamla partiprogrammet kunde det i stället se ut så här:

    "En politiker ska vara ett föredöme och så långt som möjligt leva i enhetlighet med de idéer som hon eller han förespråkar."

    Totalt förekommer hen åtta gånger i förslaget till nytt partiprogram.

    Anders

    1 kommentarer
  • "Borgström är själv en framstående alkolog", sade Leif GW Persson när han i Aftonbladet kommenterade advokaten Claes Borgströms ifrågasättande av hans alkoholkonsumtion. Ordet alkolog hamnade till och med på Aftonbladets löpsedel – vilket nog till stor del får skrivas på kontot för Leif GW Perssons slagkraftiga formuleringskonst.

    Bakgrunden till dispyten var den mejlkonversation mellan justitierådet Göran Lambertz och flera andra personer engagerade i turerna kring Thomas Quick som nyligen avslöjats i Expressen. Leif GW Persson har under en lång tid hävdat att domarna mot Thomas Quick varit felaktiga, medan Göran Lambertz och Claes Borgström har tillhört den skara som menat att han kan vara skyldig till morden. I samband med att Leif GW Persson den 20 augusti i år deltog i en tv-debatt skrev Claes Borgström till Göran Lambertz och undrade om polisprofessorn var nykter vid tillfället.

    Leif GW Persson kontrade alltså med att utpeka Claes Borgström som "en framstående alkolog". Ordet alkolog ska nog i det här sammanhanget uppfattas som någon som har studerat alkohol genom att titta extra djupt i flaskan. Kanske kan det till och med betraktas som synonym till alkoholist.

    I Danmark används alkolog i en annan betydelse. Den som använder titeln i vårt södra grannland är en person som är utbildad för att behandla alkoholmissbrukare. Och det är nog inte så att Leif GW Persson i intervjun med Aftonbladet antyder att Claes Borgström har läst en samhällsnyttig kvällskurs vid sidan om advokatyrket.

    Det är inte första gången Leif GW Perssons formuleringsförmåga genererar löpsedlar, men det är sannolikt första gången han pryder tusentals tidningsställ med ett mer eller mindre egenkonstruerat ord. Det säger också något om hur nyord kan få genomslag. En inflytelserik person – med god hjälp av en av landets största tidningar – kan ha stora möjligheter att påverka språket. Efter publiceringen undrades det på många bloggar vad en alkolog egentligen var för något, och ordet diskuterades i flera dagstidningar – bland annat en språkspalt i Corren.

    Anders

    0 kommentarer
  • Några vältajmade debattartiklar i samband med lanseringen av barnboken Kivi & monsterhund gjorde att pronomenet hen plötsligt fick kommentarsfälten att glöda. Nu är det dags för en uppföljare. Den här gången heter boken Kivi & den gråtande goraffen – och hen hänger med även i detta äventyr.

    Det är i dag åtta månader sedan Kivi & monsterhund lanserades genom en debattartikel i Svenska Dagbladet. Jesper Lundqvist och Bettina Johansson stod bakom den första barnboken som använde ordet hen, och lyckades därmed lyfta fram ett pronomen som visserligen funnits sedan 1960-talet men aldrig nått någon större utbredning.

    För någon vecka sedan blossade debatten upp på nytt i samband med att Dagens Nyheter i vissa typer av artiklar avrådde från att använda hen. Tidningens ledning förknippar ordet med queerpolitik, och är långt ifrån ensam om att göra den kopplingen. Även om medvetenheten om hen har ökat under året – det ploppar till exempel upp i tidningsartiklar ganska flitigt – tycks det återstå en hel del innan ordet kan etablera sig som ett pronomen bland andra. Att många alltjämt förknippar ordet med en politisk rörelse gör att dess sprängkraft är intakt.

    Uppföljaren heter Kivi & den gråtande goraffen. Författaren Jesper Lundqvist kommenterar i ett pressmeddelande hen-turbulensen:

    "Det är intressant att se hur det en hittar på speglas i verkligheten. Visst tänkte jag att det skulle kunna uppmärksammas, att skriva en barnbok med könsneutrala pronomen - men att de skulle bli ett sådant fasligt buller och bång hade jag aldrig anat. Det kändes lite som att Monsterhund hade släppts lös på bloggar och debattsidor. Samtidigt kände jag att ’hen’ ofta blev missförstått och lite mobbat. Så föddes idén om goraffen, ett djur som inte riktigt passar in i det förväntade och det därför kan vara lite svårt att tycka om. I alla fall innan en har vant sig."

    Här kan du läsa mer om hen.

    Anders

    0 kommentarer
  • Senast år 1906 klubbade en svensk regering en stavningsreform. Om denna reform även ska gälla ortnamn blir nu en fråga för Fredrik Reinfeldts regering. Bo Bjesse i Sankt Ibb vill nämligen att ön Ven åter ska stavas Hven.

    Under ecklesiastikminister Fridtjuv Bergs översyn infördes 1906 en stavningsregel som föreskrev att v-ljud skulle stavas med bokstaven v, och inte f, fv eller hv. Hvad blev alltså vad.

    Däremot dröjde det till 1959 innan Hven blev Ven. Detta skedde samtidigt som ön i Öresund slutade vara en självständig kommun och gick ihop med Landskrona.

    Förändringen genomfördes trots lokalbefolkningens missnöje med beslutet. Folkpartisten Bo Bjesse, som är bosatt på öns huvudort Sankt Ibb, kämpar alltjämt för en återgång till den gamla stavningen. Han har hittills fått nobben, men har överklagat besluten så långt det går. Om ön ska heta Ven eller Hven blir nu en fråga för regeringen.

    Lantmäteriet hänvisar i avslaget just till 1906 års stavningsreform. Bo Bjesse säger dock till Sydsvenskan att han underkänner den argumentationen:

    "Men stavningsreformen gäller inte ortsnamn. ... Här gäller kulturminneslagen och den är väldigt sträng när det gäller ortsnamn. Namnet har stavats Hven sedan 1200-talet. Och det finns flera orter där man använder äldre stavning – finska och samiska namn på orter i Norrland, till exempel."

    Bo Bjesse berättar för Sydsvenskan att han anser att äldre traditioner ska väga tyngre än senare stavningsreformer:

    "Hur skulle de reagera, tror du, om man började skriva Ståkkolm om huvudstaden?"

    Anders

    1 kommentarer
  • Kriterierna har varit en gåta, men för någon vecka sedan utsågs världens bästa ord: diphthong ('diftong'). Den som läst Ted McCaggs blogg har den senaste tiden undan för undan kunnat studera hur favoritord efter favoritord navigerat sig fram mot finalen och lämnat drivor av underlägsna ord bakom sig.

    Kandidaterna har inte precis tillhört det engelska språkets vanligaste glosor. Bland de utslagna orden finns kerfuffle, isthmus, phlegm, hornswoggle, nincompoop, skedaddle, vamoose och mnemonic. Samtliga känns skojiga att säga, och bjuder på ljud som blir en liten fest för talorganen.

    Diftong är benämningen för ett vokalljud som glider från en klangfärg till en annan inom en stavelse. Diftonger förekommer i många svenska dialekter, bland annat gotländska och älvdalska.

    Hur Ted McCagg kommit fram till vinnaren är alltså oklart. Vi passar ändå på att gratulera världens diftonger till den fina utmärkelsen!

    Anders

    0 kommentarer
  • Avverkningarna i Bunge och kalkbrytningen i Ojnareskogen på Gotland har varit en följetong i medierna de senaste veckorna. I går gav sig Högsta domstolen in i leken. Plötsligt tystnade de högljudda parterna i konflikten – för vad var det egentligen som domstolen ville säga?

    "Partiellt prövningstillstånd i fråga om vilken betydelse Miljööverdomstolens lagakraftvunna dom om tillåtlighet har vid den aktuella prövningen av tillståndsfrågan. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklaras vilande."

    Gotlands Tidningar berättar att de två meningarna satte myror i huvudet på många berörda, både myndigheter och företag. En rimlig tolkning av Högsta domstolens utslag är dock att den tänker pröva innebörden av en tidigare dom i Mark- och miljööverdomstolen, där Nordkalk fick grönt ljus för kalkbrytningen i Ojnareskogen.

    I höstas oroade sig Norrköpings Tidningar i en ledare för konsekvenserna av den språklag som infördes 2009. Lagen säger att det offentliga språket ska vara vårdat och begripligt. I Norrköpings Tidningar befarade ledarskribenten att denna strävan skulle drivas för långt och klarspråksarbetet gå till överdrift inom rättsväsendet. Texten slutade med en förhoppning om att den traditionella kanslisvenskan inte skulle ersättas av "ett torftigt språk med ett allt mindre och allt mer okomplicerat ordförråd".

    I ett svar skrev Anna Antonsson, språkkonsult och språkvårdare, att "det går utmärkt att skriva vacker, ändamålsenlig myndighetssvenska utan att använda ord som mottagaren måste slå upp eller be en jurist förklara". Hon poängterade dessutom att det språk som används inom rättsväsendet också måste vara förståeligt för allmänheten.

    Högsta domstolens utslag var så knepigt formulerat att inte ens länsstyrelsens jurister var överens om innebörden. Landshövdingen Cecilia Schelin Seidegård säger i Gotlands Tidningar att beslutet är "svårtolkat":

    "Jag har haft en massa jurister som läst det, och de fattar det inte riktigt. Vi måste ta reda på mer fakta innan vi kan uttala oss."

    Högsta domstolen har hittills inte varit intresserad av att förklara sig. Visst är det viktigt att en domstol får formulera sig vattentätt. Men när besluten är så ogenomträngliga att till och med jurister går bet kan det knappast vara så att klarspråksarbetet inom rättsväsendet har gått till överdrift. En domstol som inte vill förklara sina beslut eller göra dem begripliga för medborgarna kommer i slutändan få svårt att representera dem.

    Anders

    0 kommentarer
  • Efter några månader med sporadisk användning i dagspressen blev ordet hen i förra veckan åter föremål för debatt. Den tändande gnistan var denna gång en artikel i Dagens Media där det framkom att Dagens Nyheter avrådde från att använda pronomenet hen i nyhetstexter. Dels för att ordet kan ses som ett politiskt ställningstagande, dels för att det kan störa läsningen.

    Rekommendationen orsakade häftiga reaktioner. En som ogillade beslutet var Oivvio Polite. Han snickrade ihop sajten dhen.se som speglade dn.se med en liten skillnad – alla hon och han var utbytta mot hen. I Dagens Media berättar han om varför han valde att henifiera Dagens Nyheters webbplats:

    "Det viktiga är inte att folk säger 'hen'. Jag vill att folk ska förstå att när man säger 'han' och 'hon' så är det också ett val som även det är politiskt.

    Dagens Nyheter svarade med att polisanmäla Oivvio Polite, och gav därmed hen-debatten nytt bränsle. I Journalisten fick han svara på hur idén till den henifierade versionen av dn.se uppkom:

    "Jag är involverad i frågor som rör språk och identitet. Jag delar lokal med tidskriften Ful, som är queerfeministisk, så jag har diskuterat frågan en del de senaste dagarna. Jag har också jobbat för en annan feministisk tidskrift. Den här sortens proxyfilter har funnits sedan 90-talet och det senaste halvåret har det dykt upp några 'heneratorer'. Jag tycker att hen-debatten är intressant, och jag ville kommentera den på det här sättet."

    Verbet henifiera ('ersätta något med hen') har använts även före turerna kring Dagens Nyheter och dhen.se. En bloggare undrar i ett inlägg om det svenska bokstaveringsalfabetet bör kvoteras eller henifieras, alltså antingen förändras genom att ersätta vissa mansnamn med kvinnonamn eller genom att enbart använda namn som kan bäras av både män och kvinnor.

    På nätet går det också att få hjälp av henerator.se, en funktion som gör att alla hon och han byts ut mot hen på de sajter som besöks. Sajten henererar alltså henifierade webbplatser.

    Anders

    2 kommentarer
  • Nu kan du avnjuta vårens Språkforum i lagom doser genom UR Play. Och det finns ingen anledning att snabbspola eller misströsta om tiden är knapp just nu. Programmen ligger kvar till år 2017 ...

    Jessika Gedin i ett samtal med Patrik Hadenius

    Mikael Parkvall om moderna svenska dialektord

    Birgitta Lindgren om nyorden som väcker känslor

    Karin Milles om hen och kön i språket

    Mattias Åkerberg om säljande språk

    Hanna Sofia Rehnberg om berättelsens makt

    Ingela Bel Habib om hur flerspråkighet lönar sig

    Bodil Malmsten om varför hon saknar ett språk

    Vi har redan börjat planera för nästa års Språkforum. Någon föreläsare som du är särskilt nyfiken på och gärna vill se då? Skriv en kommentar eller mejla redaktionen@spraktidningen.se

    Anders

    0 kommentarer
  • Här är de 99 vinnarna i sommarens Klurigtbilaga! Priserna skickas ut inom kort. Om du vunnit en prenumeration på en tidning som du redan prenumererar på förlängs den med ett år. Tack till alla som klurade med oss i sommar!

     

    Långhelg med STF i Kuskahusen:
    Johanna Nilsson, Vetlanda
     
    Lyxkryssning med Viking Line:
    Magnus Berg, Enskede Gård
    Ulf Viberg, Järfälla
    Gunlög Eiderbrant, Örebro
    Margareta Wanselius, Vingåker
    Gösta Lilja, Gävle
     
    Dygnskryssning med Viking Line:
    Liselott Hjalmarson, Sparsör
    Iris Clewemar, Kungsängen
    Ulf Södergren, Finspång
    Anna-Carin Mulelid, Norrköping
    Anna-Greta Gullberg, Västerås
    Olof Rosenius, Östersund
    Gert-Owe Karlsson, Fagersta
    Sara Lindwall, Stockholm
    Henrik Nord, Örebro
    Emma Ahlström, Nacka
    Björn Berglund, Linköping
    Emil Morin, Östhammar
    Jenny Dalenius, Vreta Kloster
     

    Helårsprenumeration på Språktidningen:

    Astrid Ahlberg, Växjö

    Ingegerd Sedin, Sigtuna

    Rigmor Fållsten, Värmdö

    Lennart Jarnulf, Garphyttan

    Ann-Charlotte Fridh, Skänninge

    Gunilla Yxfeldt, Mölnlycke

    Margareta Karlsson, Öxnevalla

    Birgitta Ekwall, Oskarshamn

    Knut Warmland, Filipstad

    Helena Berg, Göteborg 

    Helårsprenumeration på Modern Psykologi:

    Sten Sylvan, Ludvika

    Karin Hedman, Örebro

    Torbjörn Antonsson, Stockholm

    Jan Brandel, Västervik

    Monica Sörgard, Västra Frölunda

    Inger Johansson Nilsson, Vellinge

    Lasse Larson, Enköping

    Olle Termén, Växjö

    Håkan Myrlund, Svensbyn

    Christina Fasth, Uppsala

    Helårsprenumeration på Forskning & Framsteg:

    Lars Rydlander, Järfälla

    Sture Johansson, Angered

    Jesper Nordén, Fristad

    Liselotte Carlsson, Askim

    Malin Jonsson, Brastad

    Anders Fredholm, Uppsala

    Sylve Andersson, Lund

    Sandra Siljeström, Göteborg

    Annika Vilhelmson, Farsta

    Annika Johansson, Åsbro

    Polletten som trillade ner:

    Solveig Frändén, Östersund

    Andreas Lindberg, Göteborg

    Elin Moritz, Umeå

    Björn Holmgren, Uppsala

    Mona Olofsson, Lysekil

    Retorik i tiden:

    Dagmar Allard, Göteborg

    Sara Hedfors, Uppsala

    David Ström, Sankt Olof

    Bertil Orrby, Hässelby

    David Morin, Göteborg

    En medeltida storstad:

    Aina Nilson, Hovås

    Åsa Emrén, Knivsta

    Hans Henell, Upplands Väsby

    Elin M. Ruth, Luleå

    Lars-Erik Åberg, Stockholm

    Ambassaden i paradiset:

    Sanna Marklund, Lund

    Lars Blixt, Stugun

    Vanja Mörk, Storuman

    Agneta Vaverka, Örebro

    Erling Lundberg, Umeå

    Försvunnen värld:

    Moa Nagy, Svärdsjö
    Lars-Olof Lindbom, Veberöd
    Kåre Odén, Göteborg
    Urban Hellbergh, Uttran
    Göte Johansson, Malmköping
     
    På spaning efter livets ursprung:
    Dan Liljemark, Karlstad
    Linda Lundberg, Klippan
    Laila Traunmüller, Täby
    Evert Eriksson, Romakloster
    Carl-Olof Fridén, Borlänge
     
    Det svenska modeundret:
    Maria Svensson, Solna
    Staffan Jansson, Säter
    Malin Kjellin, Uppsala
    Helena Winell, Örebro
    Pernilla Bergström, Jordbro
     
    Eva Braun:
    Henrik Nord, Örebro
    Stig Nordlander, Skövde
    Tommy Jakhammer, Helsingborg
    Inger Westman, Skelleftehamn
    Ylva Angestam, Lindesberg
     
    Kunskapsspelet MIG 4:
    Elisabeth Rääs, Storvreta
    Niklas Olin, Stockholm
    Monica Lundström, Krokom
    Fredrik Ekman, Tierp
    Lena Wiberg, Uppsala
    Anna Aspgren, Hisings Backa
    Linnea Ilbring, Stockholm
    Charlotte Benjaminsson, Jörlanda
    Bodil Sporsén, Mölndal
    Jan-Erik Fröjdh, Dalby
    0 kommentarer
  • "Det blir möjligtvis roligt om man ser framför sig hönor med resväskor, men jag tror att folk förstår vad vi menar", säger Norwegians marknadschef Sara Camursoy till Resumé om att flygbolaget i en annonskampanj kallar sig the businesshen's airline. Annonserna har bland annat publicerats i Dagens Nyheter, där redaktionsledningen avråder från användning av pronomenet hen i nyhetstexter. Detta eftersom hen dels anses kunna hindra läsningen av tidningen, dels kan uppfattas som ett queerpolitiskt ställningstagande.

    Något totalförbud är det dock inte frågan om. I lördagstidningen fanns exempelvis ett reportage om möhippor och svensexor där både män och kvinnor deltar. Sådana kan kallas henhippor eller hensexor.

    Under en kort stund i dag gick det dock att läsa en henifierad version av Dagens Nyheter på nätet. Journalisten Oivvio Polite skapade spegelsajten dhen.se där alla han och hon var utbytta mot hen. Som objektsform användes henom. En liknande henifierad surfupplevelse kan fås genom sajten henerator.se.

    Webbplatsen, som enligt Dagens Media har polisanmälts av Bonnier, är i skrivande stund oåtkomlig, men Ajour och Feber visar hur den såg ut. I Dagens Media berättar Oivvio Polite om spegelsajten.

    Här kan du läsa mer om DN:s syn på ordet hen.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg