Prenumerera på bloggen
  • Är 2012 på väg att bli hens år? Den hen-debatt som präglat årets två första månader visar inga som helst tecken på att avmattas. I stället tycks det som att hen är på väg att etablera sig på allvar. Tecknen är många.

    På fredag kommer ett nytt nummer av Nöjesguiden. Chefredaktören Margrét Atladóttir har publicerat en bild av omslaget i sin blogg. I tidningens samtliga artiklar används det könsneutrala pronomenet hen.

    I går användes hen i en artikel i Skånskan om en bilolycka i Malmö:

    "En person som färdades i en bil som krockskadades både fram och bak blev så pass illa skadad att hen fick föras till Universitetssjukhuset i Malmö i ambulans."

    Användningen av hen blev föremålet för en livlig diskussion på tidningens Facebook-sida. Anna-Malin Karlssons artikel om hen i Svenska Dagbladet har hittills fått över 360 kommentarer.

    Hen har förekommit sporadiskt i pressen under några år. I Språktidningen 3/2007 säger språkforskaren Karin Milles att hens framtid avgörs av användarna. Det går inte att introducera ett komplement till han, hon och den ovanifrån. För att få fäste krävs det att hen faktiskt används.

    Just nu tycks hen också användas mer än någonsin tidigare. I databasen Presstext, som samlar artiklar från ett stort antal svenska dagstidningar och tidskrifter, har hen i år redan använts fler gånger än under hela förra året.

    Debatten tog fart i samband med utgivningen av barnboken Kivi & monsterhund. I debattartiklar i Svenska Dagbladet och Sydsvenskan beskrevs hen av förläggarna som ett ord som "ger möjlighet att möta världen mer förutsättningslöst".

    Nu kommer barnbok nummer två om hen, Känn med hen av Anette Skåhlberg. Boken handlar om figurerna hun, hin, hån, hyn och hen. I Dagens Nyheter säger Anette Skåhlberg att hon vill nyansera debatten. Samhället blir inte mer jämställt bara för att ett nytt pronomen vinner mark:

    "Vi får inte ett mer jämställt samhälle genom att byta ut hon och han, utan vi riskerar att ta ett steg bakåt. I stället för att arbeta med att göra hon och han lika starka så använder man 'hen' för att slippa tänka på de problem vi egentligen har."

    Som sagt. Kanske är hen på väg att nå ett större genomslag. Hen som lever får se.

    Anders

    1 kommentarer
  • Ordet snigelpost har tagits upp både i Språktidningen och här på bloggen. Det har nämnts som motsats till e-post och betecknas då som retronym, ett ord som uppstår när tekniska framsteg gör äldre ord otydliga. Men det har också använts om försenade försändelser som därför kan sägas ha utdelats med snigelfart.

    Läsaren Göran har ett exempel på en äldre användning av snigelpost, där ordet är motsatsen till snabb rörpost. Så här skriver han:

    "Läste om snigelpost i tidningen. Jag hörde ordet 1958 då jag började som kontorsbud på ASEA på Rosenlundsgatan, Stockholm Söder. Snigelpost var när man lät en försändelse gå med utbärningen i stället för med rörposten (om ni vet vad det är?)."

    Känner du till ännu äldre belägg för snigelpost? Kommentera gärna eller mejla redaktionen!

    Här kan du läsa mer om snigelpost.

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att göra en pudel, reinfeldtare och juholtare har redan tagits upp på Språkrådets nyordslista. En liknande konstruktion är att göra en Amelia. Den person uttrycket syftar på är den framgångsrika tidningsmakaren Amelia Adamo.

    Amelia Adamo blev i Sverige något av en pionjär när det gäller utformningen av tidningsomslag. Ofta hamnade hon själv i rollen som chefredaktör på omslaget till tidningen Amelia. I utlandet är försäljningsknepet inte ovanligt – Oprah Winfrey prenumererar till exempel närmast på att synas på omslaget till den egna tidningen O.

    Att göra en Amelia betyder enligt Resumé just att pryda "omslaget på sin egen tidning". Andra svenska chefredaktörer som gjort en Amelia är Frida Boisen (Topphälsa), Elin Kling (Styleby), Ebba von Sydow (Veckorevyn), Per Morberg (Magasin Morberg), Blossom Taintom Lindquist (Blossom), Kattis Ahlström (Kattis & Co) och Isabella Löwengrip (Egoboost).

    Uttrycket förekommer än så länge främst i branschpress och i bloggar med fokus på medier. Men att göra en Amelia understryker att det är en synnerligen fruktbar konstruktion i dagens svenska.

    Anders

    Foto: Niklas Palmklint

    0 kommentarer
  • Ulrika Marianne Annika David – hertiginna av Upplands Väsby. Det var för en kort stund namnet på kronprinsessan Victorias och prins Daniels dotter när hovets informationsavdelning råkade lägga ut ett testmeddelande på hemsidan. Men frågan är om hovexperterna blev särskilt mycket mindre förvånade av Estelle Silvia Ewa Mary.

    Prinsessans namn kan nog sägas spegla kung Carl XVI Gustafs valspråk För Sverige – i tiden. Silvia är – förstås – mormoderns tilltalsnamn, Ewa är farmoderns tilltalsnamn. Att hedra äldre generationer genom att föra deras namn vidare till ens egna barn är en vanlig trend bland svenska föräldrar.

    Mary är ett namn hertiginnan av Östergötland delar med Danmarks kronprinsessa och det förekommer också inom det brittiska kungahuset. Och möjligen ett tecken på att just kronprinsessan Mary blir gudmor åt Estelle.

    Tilltalsnamnet Estelle har inte alls varit med i förhandsspekulationerna. Vid årsskiftet hade 1 217 svenska kvinnor namnet Estelle, varav hälften som tilltalsnamn. Ursprunget är latinets stella 'stjärna' och namnet Estelle kom till Sverige under 1800-talet genom franskan.

    Trots att Estelle var en högoddsare är namnet dock ingen nykomling i släkten. Folke Bernadottes hustru hette Estelle och ett av prinsessan Désirées barnbarn heter också Estelle. Namnet är dessutom på stadig väg uppåt i statistiken – förra året fick 64 flickor namnet Estelle jämfört med bara 12 år 2000.

    Författaren Herman Lindqvist har i Aftonbladet redan hunnit såga kronprinsessan Victorias och prins Daniels val av namn som förfärliga, fula, märkliga och olämpliga. Oväntat var det definitivt. Många trodde att traditionen skulle väga tyngre än 3 280 gram prinsessa.

    Men kanske återspeglar prinsessan Estelle Silvia Ewa Mary en mer modern monarki där paret tycks välja namn lite på samma sätt som tusentals andra nyblivna svenska föräldrar. Helt enkelt lite För Sverige – i tiden.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att småorden är vanligast även i schlagertexter var kanske ingen överraskning. Men att du och jag skulle toppa listan över de ord som förekom mest i Melodifestivalen under de senaste tio åren var oväntat.

    I senaste numret av Språktidningen publicerar vi en lista över de 50 vanligaste schlagerorden på både svenska och engelska. En läsare som mejlat redaktionen skriver att enbart dessa listor inte säger så mycket om innehållet i texterna. Det har han förstås rätt i. Där dominerar småorden, språkets skelett.

    Lite längre ned på topplistan blir de ord som ger texterna kött på benen betydligt fler. Så här ser topp 100 över de vanligaste orden i svenska schlagertexter ut.

    Anders

    2 kommentarer
  • Den som ljuger om sig själv undviker ofta att använda ordet jag. På så sätt distanserar sig lögnaren från sina osanningar.

    Det hävdar Catalina Toma, professor i kommunikationsvetenskap vid universitetet i Wisconsin-Madison. Hon har tillsammans med kollegan Jeffrey Hancock jämfört 78 nätdejtare med deras profiler.

    Deras studie visar också att lögnaren tenderar att undvika laddade ord genom konstruktioner med ordet inte. De ersätter exempelvis glad med inte ledsen och spännande med inte så tråkig.

    Överlag skriver lögnaren kortare presentationer och berättar mindre om sig själv: ”Lögnaren har huvudet fullt. Ju mindre man skriver, ju färre osanningar har man att komma ihåg och backa upp senare”, säger Catalina Toma.

    Enligt undersökningen ljög, eller friserade, åtta av tio nätdejtare sanningen i någon mån. Vanligast var att ta bort några siffror på vikten och åldern och lägga till några på längden. Det förekom även att lögnaren använde profilbilder som rimmade illa med verkligheten.

    Nätdejtarens motiv till att ljuga är desamma som för den som söker kärleken på annat sätt. Däremot erbjuder nätet större möjligheter att ljuga – och frestelsen kan bli större. ”Man förväntas inte vara spontan i sin profil utan kan skriva om och redigera så många gånger man vill”, säger Catalina Toma.

    Forskarna spekulerar om möjligheten att konstruera tekniska hjälpmedel för att avslöja bedragarna. Men de lär dröja. Tills vidare får vi nöja oss med att spana efter ordet jag.

    Helén

    2 kommentarer
  • En tredjedel av Lettlands invånare är rysktalande. Men i helgens folkomröstning sade en majoritet av invånarna nej till att ge språket officiell status. Lettiska är därmed alltjämt det enda officiella språket i landet.

    Kravet på ett erkännande kom från rysktalande, som lyckades samla ihop underskrifter från 10 procent av de röstberättigade och därmed kunde tvinga fram en folkomröstning i frågan. Två av tre röstade dock nej till förslaget. Ändå såg många rysktalande utgången som en seger.

    Under de år som Lettland ingick i Sovjetunionen premierade staten ryska. Vid andra världskrigets början talade fyra av fem i landet lettiska. När järnridån började att luckras upp i slutet av 1980-talet hade andelen sjunkit till hälften. Rysktalande hade uppmuntrats flytta till Lettland samtidigt som många regimkritiska lettisktalande deporterats.

    När Lettland år 1991 blev självständigt var språkfrågan central. På samma sätt som Sovjetunionen använde ryskan för att stärka banden mellan Lettland och centralmakten i Moskva, blev nu lettiskan en del i frigörelsen från Sovjetunionen.

    Av Lettlands dryga två miljoner invånare har närmare två tredjedelar lettiska som modersmål. Att behärska språket är också ett krav för medborgarskap. Det medför att många av de ryssar som kom till Lettland under det sovjetiska väldet i dag saknar rösträtt i sitt eget land.

    Trots nederlaget såg ändå många rysktalande utgången som ett framsteg. Så sent som förra året ville ett av regeringspartierna slopa undervisning på alla språk utom lettiska i offentligt finansierade skolor. Förslaget fick tummen ned. Som ett svar lyckades i stället rysktalande få till stånd en folkomröstning som tydligt visar att ryska alltjämt är ett stort språk i Lettland.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ibland dyker det upp nyord som väcker starka reaktioner. Ett sådant var facerape, som togs upp på Språkrådets nyordslista för 2010. Dels kunde ordet betraktas som stötande, dels rörde det sig om ett svåranpassat engelskt lån.

    I senaste numret av Språktidningen skriver Linnea Hanell om ordet cool. Hon funderar bland annat om coolhet faktiskt uppstod först när företeelsen började benämnas som sådan.

    Kanske är en svåranpassad efterträdare till cool på väg in i svenskan. Under det senaste året har swag blivit allt vanligare. Detta engelska lån betyder ungefär 'stil, attityd'.

    Det talas främst om swag inom populärkulturen, och det var hiphopen som gav ordet spridning. Rappare kan då och då passa på att kasta in ett swag i texten för att försäkra lyssnaren om att hen håller stilen.

    Swag har också börjat leta sig in i pressen även om ordet fortfarande är vanligast på musikbloggar. I Kvällsposten recenserar Joakim Gerhardsson en konsert med hårdrockbandet Whitesnake där sångaren David Coverdales uppträdande på scenen beskrivs så här:

    "Coverdale rör sig inte så mycket, men han gillar sitt mikrofonstativ. 60-åringen, som brukligt struntat i att knäppa skjortan, försöker hitta sin rätta swag genom att dansbandsgunga och hissa det där stativet upp och ner och fram och tillbaka."

    I Sydsvenskan berättar soulsångaren Albin Gromer om sina influenser, och ger swag ytterligare en betydelsenyans:

    "Jag har plockat mycket inspiration från hiphop när jag sjunger. Sättet att tänka mer i ett flow, ordflöde, och att hitta mönster i hur man skriver. Att inte bara skriva efter en melodi utan försöka få mer swag, stilfullt sväng, i det."

    Anders

    20 kommentarer
  • Ett skärande pipljud som inte ens hundar och än mindre människor kan uppfatta. Det filippinska spökdjuret kommunicerar på frekvenser som inga andra primater kan höra. Varje läte det ger ifrån sig räknas som ultraljud.

    I en studie publicerad i tidskriften Biology letters berättar forskare om det filippinska spökdjurets ultraljudskommunikation. Arten blir en dryg decimeter hög, väger ett drygt hekto, lever främst på insekter och är aktiv nattetid. Det är en art som tros ha varit i det närmaste oförändrad i 45 miljoner år, och tillhör samma primatsläkte som utvecklades till apor.

    Vissa spökdjur, som det filippinska, troddes länge vara mindre pratsamma än närbesläktade arter. Ny forskning visar alltså att så inte är fallet. Deras kommunikation kunde bara inte uppfattas av människan.

    Människans hörsel tar stopp vid ljud med frekvenser högre än 20 kilohertz. Hundar kan uppfatta ljud upp till 60 kilohertz, och det är sådana högfrekventa ljud som används i de visselpipor som får hunden att lyssna men varken husse eller matte kan höra. Fladdermössens skrikande har en frekvens på upp till 100 kilohertz. Och det är ungefär samma frekvenser som det filippinska spökdjuret använder.

    Med en topp på 91 kilohertz finns ingen annan primat som kommunicerar lika högfrekvent som det filippinska spökdjuret. Det kan bland annat slå larm om annalkande faror, avskräcka rivaler och möjliggöra interaktion.

    Att det filippinska spökdjuret enbart kommunicerar genom ultraljud kan enligt forskarna vara en fördel. Det gör att arten kommunicerar på en egen våglängd som de naturliga fienderna inte kan uppfatta.

    Tekniska landvinningar gjorde det nyligen möjligt att för första gången spela in det filippinska spökdjuret. Genom att minska hastigheten åtta gånger blir ljuden hörbara för människan. Lätet är då ett skärande pipljud som inte är det minsta snällt mot öronen. Med det sagt kan den som är nyfiken lyssna på det filippinska spökdjuret här.

    Anders

    Foto: Nathaniel Dominy

    1 kommentarer
  • Vart femte barn under tio år saknar namnsdag. Det visar en studie som Dagens Nyheter har gjort av Statistiska centralbyråns namndatabas.

    Ett vanligt sätt att välja namn åt sitt barn är att greppa almanackan eller dammsuga namnsdagskalendern. Men många föräldrar måste ha funnit inspiration på annat håll, eftersom 19 av dagens populäraste namn inte finns med på namnsdagslistan. I den namnsdagslösa skaran finner vi bland andra 14 788 personer med tilltalsnamnet Maja och 10 389 som svarar på tilltalet Olle.

    Makten över våra namnsdagar ligger ytterst hos Namnlängdskommittén, som består av representanter från Vetenskapsakademien, Svenska Akademien, Vitterhetsakademien samt Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala. Då och då uppdateras listan. Då tar man hänsyn till flera aspekter, varav en är hur många som bär namnet. Det brukar dock dröja innan vissa namn får genomslag i kalendern.

    Tills vidare kan föräldrar som trots allt vill fira sina barn välja ett andranamn från listan, såsom Fatima eller Kevin, vilka båda lades till ifjol.

    Helén

    3 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg