Prenumerera på bloggen
  • Fake news är det ord som kännetecknar 2017. Collins Dictionary har därför utsett fake news till årets ord i det engelska språket.

    Kampen om hur verkligheten egentligen ser ut pågår inom en rad olika områden. I samhällsdebatten utmanas vedertagen kunskap och etablerade föreställningar av personer och organisationer som har motstridiga uppfattningar. Hur fakta och händelser ska tolkas är en stridsfråga.

    Ett uttryck intimt förknippat med denna debatt är fake news. Det är också starkt förknippat med USA:s president Donald Trump. Han anklagar ofta medier för politiskt färgad rapportering. Han har bland annat sagt att CNN, New York Times och Washington Post ägnar sig åt fake news.

    Användningen av uttrycket fake news tog fart under 2016 och har fortsatt i år. Det är alltså skälet till att Collins Dictionary väljer det till årets engelska ord.

    Ytterligare nio ord diskuterades. Där finns till exempel unicorn (’nytt företag som värderas till mer än en miljard dollar’), gig economy (’gigekonomi), echo chamber (’ekokammare’) och fidget spinner (’fingerspinnare’).

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Temsning kan ge viktig information i brottsutredningar. Den berättar mot vilken mast en mobiltelefon är uppkopplad mot vid en viss tidpunkt.

    Information från mobiltelefoner har ofta avgörande betydelse i utredningar av brott. Även när telefonen inte används kopplar den – om den inte är avstängd – upp sig mot master. Den kan alltså ge information om var en person befinner sig och hur personen rör sig.

    Metoden kallas temsning. Den har använts bland annat i rättegången mot den så kallade Arbogakvinnan. I tingsrätten dömdes hon till livstids fängelse för mord, mordförsök och anstiftan till mord. Fallet prövas nu i hovrätten.

    Så här rapporterar Sveriges Radio om ny bevisning från åklagarsidan:

    Den 42-åriga kvinnan har tydligt uppgett att hon var i inne i sommarstugan då hon skickade meddelanden med sin mobil under mordkvällen. Men en ny temsning indikerar, enligt åklagare Jessica Wenna, att kvinnan inte kan ha varit i huset då hon skickade sina sms, utan att hon i själva verket var i vattnet vid sommarstugan.

    Även Expressen berättar om samma undersökning:

    I augusti utfördes en ny så kallad temsning av sommarstugefastigheten och den närliggande miljön. Metoden innebär att man går igenom bit för bit av platsen för att avgöra vilken mobilmast en telefon kopplar upp sig till utifrån vilken position man befinner sig på.

    Enligt Computer Sweden kan temsning vara bildat till test mobile systems, en teknik just för positionsbestämning.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans fredagskviss. Vet du vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Fler kviss hittar du här.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nationellt minoritetsspråk bör bli ett ämne i skolan. Och finska, meänkieli och samiska ska användas i större utsträckning i information från myndigheter. Det är några av förslagen i den utredning om minoritetspolitik som i går överlämnades till kulturminister Alice Bah Kuhnke och den utredning om minoritetsspråk i skolan som i går överlämnades till utbildningsminister Gustav Fridolin.

    I förslagen ingår bland annat att skapa en särskild myndighet som arbetar med minoritetspolitik. Skälet till att en sådan myndighet behövs är enligt utredaren Lennart Rohdin en misslyckad politik på området. Sju år efter den senaste reformen är det flera minoritetsgrupper som inte åtnjuter de rättigheter som föreskrivs i lagen.

    Han föreslår inte att finlandssvenskar ska få status som en nationell minoritet. Dels har finlandssvenskar inte funnits i Sverige tillräckligt länge, dels har inte finlandssvensk kultur skiljt sig markant från majoritetskulturen.

    Modersmålsundervisning bör enligt utredaren Jarmo Lainio vara ett priorierat område. I dag är det drygt 12 000 elever som har rätt till modersmålsundervisning i något av de fem nationella minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli, jiddisch och romska. Nationellt minoritetsspråk föreslås bli ett eget ämne. Det ska finnas en garanterad undervisningstid på tre timmar i veckan. Och sådan undervisning måste erbjudas av samtliga kommuner.

    Finska, meänkieli och samiska ska i större utsträckning användas i kommunikation från myndigheter. Här nämns bland annat blanketter, förvaltningstexter och konsumentinformation.

    Ortnamn på finska, meänkieli och samiska som fastställts av Lantmäteriverket ska enligt utredningen kunna användas som postorter. Det får inte vara så att försändelser inte distribueras på grund av att postorter skrivits på något av dessa tre språk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Det är dags för en stavningsrevolusjon i svenskan! Det skriver Johannes Vivers, lärare i svenska som främmande språk, i en debattartikel.

    ”Varför har ni så många olika stavningar av sju- och tjugo-ljudet?”

    Frågan utslungades av en av mina elever, en frustrerad man från Mellanöstern, som med rätta ifrågasatte vår minst sagt inkonsekventa stavning av ljuden ”sj” och ”tj”. Dessa ljud och deras stavningar vållar inte bara mina elever huvudbry, jag minns själv hur knepigt det var att bemästra detta under skoltiden.

    Svaret på frågan är komplicerat. Ibland har vi ursprungligen uttalat alla bokstäver i ordet, och behållit stavningen även om uttalet har förändrats (ex: stjärna). I andra handlar det om att vi i vår vilja att känna oss lite franska eller tyska har behållit dessa stavningar (ex: situation).

    Min sambo är från Bulgarien, och det är slående hur mycket smartare konstruerat det kyrilliska alfabetet är. Vårt tjugo-ljud (tjugo, kärna, kjol) har blott en bokstav i bulgariskan. Enkelt, rent och tydligt. När man hör att ett ord har detta ljud, vet man automatiskt vilken bokstav som ska skrivas. Sju-ljudet finns dock inte i bulgariskan, så av naturliga skäl finns inte det representerat i det kyrilliska alfabetet.

    Det finns faktiskt en grundregel för sju-ljudet, och den är att det ska stavas ”sj” framför hård vokal (sjal, sjok, sjunga, sjå) och ”sk” framför mjuk (sked, skina, skynda, skärp, skör).

    Tänk om det vore så enkelt. Problemet är som så ofta att det finns undantag. Vi skriver till exempel ”människa, själv och sjö”.

    Förutom grundreglerna och deras undantag finns även en mängd andra stavningar för sju-ljudet. Vad sägs om skjorta (skj), stjärna (stj), operation (ti), invasion (si), diskussion (ssi), shorts (sh), schack (sch), choklad (ch), generös (g) och journalist (j).

    Grundreglerna för tjugo-ljudet är:

    tj framför hård vokal, dock ej ”å”: (tjalla, tjog, tjuv)

    k framför mjuk vokal (kemi, Kina, kyl, kärlek, kök)

    Alternativa stavningar för tjugo-ljudet är:

    kj (kjol, Kjell)

    ch (chatta, check)

    Så till mitt förslag: Är det inte dags för stavningsreform, en liten revolusjon för att byta ut alla förlegade stavningar, som bara vållar bekymmer och som inte på långa vägar är logiska? Vad är det för fel på följande, till exempel:

    Den kostade sjortan.

    Ser du sjärnan i det blå?

    Läkaren ska utföra en operasjon.

    Dagen D 1945 skedde en stor invasjon.

    Det blev en våldsam diskusjon.

    Det är 27 grader varmt ute. Jag tar på mig ett par sjorts.

    Vill du spela sjack?

    Jag är sugen på sjoklad.

    Vad du är sjenerös!

    Jobbar hon som sjornalist?

    Ät med sjeden.

    Solen sjiner.

    Sjynda dig!

    Dra åt sjärpet.

    Vasen är sjör.

    En gemensam stavning av samma ljud. Snyggt, eller hur?

    Och vad sägs om det här:

    Jag ska tjatta med en kompis i kväll.

    Kan man betala med tjeck?

    Vilken snygg tjol!

    Heter du Tjell?

    Tjemi var mitt favoritämne i plugget.

    Tjina är ett stort land.

    Tjylen är full med mat.

    För tjärlekens skull.

    Vi har byggt om tjöket.

    Vad säger ni? Skulle det inte vara enklare för alla? Två specifika ljud, två specifika stavningar?

    Johannes Vivers

    lärare i svenska som främmande språk

    8 kommentarer
  • I morgon onsdag är det dags för Shit!!! Nu exploderar språket =). Det är Språktidningen som tillsammans med Folkuniversitetet och Göteborgs universitet bjuder in till ett panelsamtal om högt och lågt i svenska språket.

    Medverkar gör Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen, Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk och expert i Språket i P1, och Kristian Blensenius, doktor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Samtalet äger rum på Göteborgs litteraturhus på Heurlins plats 1 i Göteborg. Inträdet är fritt. Det är ingen föranmälan, men antalet platser är begränsat så det kan vara klokt att komma i god tid!

    Evenemanget är en del av Språktidningens tioårsfirande.

    Här kan du läsa mer om evenemanget.

    Anders

    Foto: Linda Forsell/Privat

    0 kommentarer
  • Den som har grit är utrustad med en stark drivkraft. Grit beskrivs som en egenskap som har stor betydelse för att lyckas med en uppgift.

    Inom psykologin har det den senaste tiden talats mycket om grit. Den som gjort grit till ett modeord är forskaren Angela Duckworth. Hon har genom studier kunnat visa att faktorer som talang och gener inte räcker för att förklara varför vissa personer når framgång. I stället har Angela Duckworth identifierat grit som en avgörande egenskap. Det handlar om att vara utrustad med drivkraft och ihärdighet för att nå långsiktiga mål.

    Svenska Dagbladet berättar om Angela Duckworths forskning. Där diskuteras begreppet grit:

    Grit kan översättas med driv eller jävlar anamma och är en speciell blandning av passion och uthållighet. Det finns tydliga kännetecken på en person med grit.

    Grit är i detta avseende belagt i svenskan sedan 2014. Användningen har ökat kraftigt under 2017. Redan 2014 skrev en lärare i ett blogginlägg om hur grit skulle kunna användas i skolan:

    Jag tänker att vi kan omsätta grit på våra elever genom att få dem mer motiverade och målmedvetna och därigenom öka deras grit. Jag tror att ”gritten” går att stimulera så länge en person är benägen att göra förändring.

    I Forskning & Framsteg diskuterar hjärnforskaren Torkel Klingberg tillämpningen av grit i undervisningen:

    Grit betraktas som ett personlighetsdrag, som är relativt stabilt över tid. På så sätt skiljer det sig från motivation som avser en speciell situation, aktivitet eller uppgift. Grit är nära relaterat till det personlighetsdrag som kallas conscientiousness, eller på svenska: samvetsgrannhet. Det är ett av de fem grundläggande personlighetsdragen och innebär att vara noggrann, ordningsam, plikttrogen och organiserad.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Här är fredagskvisset! Som vanligt testar du dina kunskaper i ordförståelse. Och som vanligt blandar vi en del lättare ord med några ord som vi tror är betydligt knepigare. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Årets AD är Agnes Dunder! Språktidningens formgivare fick priset vid Tidskriftsgalan i går kväll. Så här löd juryns motivering:

    Drabbade av lekfullheten och de kreativa greppen slänger vi oss på samtalsdivanen och skrattar åt skillnaden mellan adjektiv och adverb. Årets AD har ett helt eget ID och skapar infotainment på högsta nivå.

    Agnes Dunder har arbetat med Språktidningen sedan 2009. Hon formger även Modern Psykologi. Grattis!

    Redaktionen

    Foto: Anette Persson

    1 kommentarer
  • Krigiska metaforer ökar polariseringen. De gör anhängarna till en politisk rörelse mer entusiastiska – men de gör också motståndarna mer negativt inställda. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Political Communication.

    Valet av ord har stor betydelse för hur ett budskap tas emot. Det fastslår amerikanska forskare i politisk kommunikation. De har undersökt hur sympatisörer till Demokraterna och Republikanerna i USA reagerar på olika typer av språkbruk.

    Deltagarna i testet fick läsa texter hämtade från de två partiernas politiska program. I vissa texter fanns krigiska metaforer som fight och battle. I andra texter hade de ersatts med ord som work och struggle.

    Nyanserna hade stor inverkan på hur läsarna uppfattade texterna. De som sympatiserade med de politiska förslagen blev mer entusiastiska när texterna innehöll kampmetaforer. De som inte delade samma åsikter ogillade förslagen mer när de presenterades genom krigiska metaforer än med mindre laddade ord.

    Forskarna undersökte också hur stor effekt valet av ord hade på mottagarna. Polariseringen mellan grupperna ökade i snitt med 20 procent när stridsmetaforerna användes – trots att de politiska förslagen som presenterades var desamma.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg