Prenumerera på bloggen
  • Visst har du någon gång önskat att du kunde få tyst på din pladdrande granne som du alltid möter i trappen?

    Snart kan du det. Japanska forskare har uppfunnit en så kallad tystnadspistol. Tillvägagångssättet är enkelt: du ser till att pratkvarnen befinner sig inom en tiometersradie, du siktar och – tystnad uppstår. Fast inte genast. Den pistolliknande apparaten fångar upp vad en person säger och spelar tillbaka ljudet, med en fördröjning på en femtedels sekund. Att det är näst intill omöjligt att fortsätta prata när man hör sin egen röst vet alla som råkat ut för en ekande telefonlinje.

    Allra bäst sägs pistolen fungera mot personer som läser innantill eller talar sammanhängande. Ett självklart användningsområde för uppfinningen är i riksdagen. Om partikamrater beväpnar sig med tystnadspistoler kan de enkelt trycka av när de känner att en groda är på väg.

    Helén

    0 kommentarer
  • Kanske är ett tecken på framgångsrik språkvård att användarna tillämpar råden även på andra ord än de som har diskuterats av exempelvis Språkrådet. Tendensen är att fler och fler skriver fejsrejp enligt samma mönster som rejv och dejt.

    Ett annat ord som ofta genomgår samma anpassning är verbet trejda inlånat från engelskans trade. Det förekommer i svenskan i flera olika betydelser. Även substantivet trejd ökar i användning.

    Inom sportvärlden används ordet främst för att beskriva bytesaffärer i den nordamerikanska hockeyligan NHL. Under vissa delar av säsongen kan klubbarna trejda spelare, alltså byta spelare mellan sig.

    Aftonbladet berättar om hur Michael Cammalleri blev trejdad under en match och därför inte fick spela sista perioden. Hockeysverige.se skriver om hur Tomas Kaberle blev trejdad till en ny klubb efter tolv år i Toronto Maple Leafs. Svenska Fans rapporterar om en multi-trejd mellan Colorado Avalanche och San José Sharks där flera spelare fick byta lag.

    Trejda används även sporadiskt i pressen i den allmänna betydelsen 'byta'. Verbet används även för att beskriva handel med råvaror, valutor, värdepapper med mera. "Det index som är mest intressant att trejda just nu är Dow Jones", skriver borstjanaren.se.

    Anders

    0 kommentarer
  • Populära ungdomsromaner innehåller i snitt 38 svordomar. Och det är de attraktiva, populära och välbärgade karaktärerna som svär mest. Det gör att sannolikheten för att läsarna tar efter språkbruket ökar. Det visar en studie från Brigham Young university i Utah publicerad i Mass communication and society.

    Forskarna har studerat 40 ungdomsromaner. I 35 av dessa förekom svordomar – från en enda till närmare 500 svordomar. Det innebär att genomsnittsläsaren möter sju svordomar i timmen.

    Svordomarna yttrades ofta av karaktärer förknippade med egenskaper som skönhet, rikedom och hög social status. Trots en högre svordomsfrekvens än i exempelvis tv-spel saknas varningstexter på ungdomslitteratur. Detta medför, enligt studien, att läsarna utan förvarning möter språket i böckerna och i större utsträckning tar efter de populära karaktärernas språkbruk.

    Anders

    0 kommentarer
  • I Språktidningen 3/2012 berättar vi om humoristiska smeknamn på byggnader i Göteborg. I folkmun talas det ibland om Ackordcentralen (Göteborgsoperan) och Ellysepalatset (Göteborgs Energis huvudkontor). Men de av Göteborgshumor präglade smeknamnen är ingen nyhet.

    Kerstin i Skutskär skriver om fyndiga namn på stadsdelen Biskopsgården i Göteborg. På 1940-talet kallades biskopen Carl Blocks hus Blockhuset. På 1960-talet bodde biskopen Bo Giertz i Biskopsgården. Huset kallades skämtsamt för Gärdsgården.

    Gun i Uddevalla berättar att stadshuset, som är blått och ligger på en kulle en bit från centrum, går under namnet Blåkulla.

    Magnus meddelar att den 81 meter höga byggnaden Skrapan i Västerås vid tiden för bygget ibland kallades Hillmanstaken. Namnet anspelar på tidigare kommunalrådet Åke Hillman och ett bygge som vissa tyckte var skrytsamt.

    Anders

     

    0 kommentarer
  • I Språktidningen 3/10 berättade kanadensiskan Alana Odegard om hur hon och hennes isländske make funderade inför att de skulle namnge sin dotter. Valet föll så småningom på Emilía Ljós ('ljus, solstråle'). Därmed prickade paret in den rådande namntrenden – Emilía var nämligen 2010 års vanligaste isländska flicknamn.

    Året innebar enligt statistik från Hagstofa Íslands, Islands motsvarighet till Statistiska centralbyrån, tronskiften på namntoppen för både flickor och pojkar. Emilía – med alternativstavningen Emelía inräknad – klättrade från tredje till första plats med 42 nya bärare. Tvåan Eva och trean Sara tog klivet upp från en tidigare delad tionde plats. Anna, som var i topp både 2008 och 2009, föll till fjärde plats.

    Även bland pojkarna var förändringarna stora. Aron klättrade från plats tolv till toppen med 60 nya bärare. Alexander, som låg överst på listan år 2009, föll till sjätte plats.

    2010 års namntopp – flickor:

    1. Emilía/Emelía (3)
    2. Sara (10)
    3. Eva (10)
    4. Anna (1)
    4. Guðrún (15)
    4. Katrín (4)
     
    2010 års namntopp – pojkar:
    1. Aron (12)
    2. Viktor/Victor (5)
    3. Jón (3)
    4. Kristófer (8)
    4. Mikael/Mikkael/Mikkel (14)
    (2009 års placering inom parentes.)
     
    På listan över de fem populäraste pojk- och flicknamnen finns bara ett, Guðrún, som innehåller vad språkbloggaren Gylfi Ólafsson i ett inlägg kallar de tre typiskt isländska bokstäverna, ðþ och æ. Han har undersökt dessa tre bokstävers förekomst i personnamn, och kommit fram till att de blir alltmer sällsynta.
     
    Den som tittar in på ett isländskt ålderdomshem i dag kan räkna med att mellan 25 och 30 procent av de boende har ett förnamn som innehåller någon av bokstäverna ðþ och æ. Den som i stället besöker en genomsnittlig skolklass i årskurs ett finner att andelen personer som har någon av dessa typiskt isländska bokstäver i sitt förnamn har minskat till mellan 15 och 20 procent, skriver Gylfi Ólafsson.
     
    Anders
     
    Foto: Anders Svensson
    0 kommentarer
  • Sannolikheten att få ett sanningsenligt svar på en känslig fråga ökar om frågan ställs genom sms i stället för samtal. Messandet minskar benägenheten att framställa sig själv så positivt som möjligt. Det anser forskare i psykologi vid University of Michigan.

    När forskarna påbörjade arbetet med studien hade de snarare förväntat sig det motsatta resultatet. En teori var att det faktum att sms-konversationer sparas i telefonen skulle leda till fler förskönande svar. I stället blev det tvärtom.

    De 600 amerikaner som deltog i studien fick svara på frågor genom sms och telefonsamtal. På frågor av känslig natur, som hur många rejäla krogrundor personen gjort den senaste månaden, fick forskarna fler ärliga svar när intervjun gjordes genom textmeddelanden.

    Att ställa frågor genom sms gav också mer exakta svar. På frågor som hur många låtar någon har i sin mobil eller hur ofta någon varit på bio tenderar de personer som intervjuas i ett samtal att avrunda sina svar och leverera dem snabbt. När samma frågor ställdes med sms tog svaren något längre tid men var också mer precisa.

    Sms-svararna tänkte i regel igenom svaret mer noggrant medan de intervjuade svarade snabbt och mindre exakt för att tillfredsställa intervjuaren och undvika tystnad. Detta gällde även i stressade situationer. Även i närvaron av andra personer och fast den tillfrågade sysslade med annat samtidigt resulterade sms-frågorna i mer genomtänkta och korrekta svar.

    Anders

    3 kommentarer
  • Två av tre svenskar har svårt att förstå talad danska. Varannan norrman upplever samma svårigheter. Svenskar och norrmän har däremot lätt för att förstå varandra. Det visar en undersökning utförd av Respons analyse.

    I studien har 2 500 personer bosatta i Danmark, Norge och Sverige fått svara på frågor om grannspråken. I Politiken undrar Mads Zacho Teglskov om det snart blir så att talare av norska, danska och svenska föredrar att använda engelska när de möts, och om "mikroskopiska språkliga skillnader" ska slå in en kil i den nordiska språkgemenskapen.

    Att avståndet mellan språken ökar är enligt Sabine Kirchmeier, direktör för Dansk sprognævn, ett faktum. Hon säger i Politiken att danska just nu utvecklas på ett annat sätt än norska och svenska:

    "Språkskillnaderna blir större och större, och det är färre och färre inom de nordiska länderna som förstår varandra. ... Det har skett en utveckling där man talar snabbare och mer otydligt, vissa ändelser försvinner och vissa ljud uttalas mindre distinkt än tidigare. ... Svenska och norska har liksom avstannat och har ett mer distinkt uttal, medan danskarna har försvagat uttalet eller gjort det mer otydligt. Uttalet har utvecklats mot en sänkning av vokalerna, ett mjukare uttal av d och ett mindre skarpt uttal av konsonanterna."

    I undersökningen uppger 65 procent av svenskarna och 50 procent av norrmännen att danska är svårt att förstå. Samma svårigheter med svenska har 51 procent av danskarna och 17 procent av norrmännen. Norska är det språk som totalt sett ställer till med minst problem. Av de tillfrågade danskarna säger 35 procent att norska är svårt, en åsikt som 20 procent av svenskarna delar.

    Svenskar och norrmän är alltså bäst på att förstå varandra. Norrmännen har minst problem med grannspråken – en bidragande orsak kan enligt studien vara att de ser mer tv-program från grannländerna.

    Bodil Aurstad är projektledare för Nordisk Sprogkoordination, uppvuxen i Norge men bosatt i Danmark. Hon förklarar i Politiken norrmännens och svenskarnas svårigheter att förstå danska:

    "Det danska ljudsystemet ligger så långt från de norska och svenska dialekterna. Norrmän och svenskar säger ofta att danskarna ska ta sig samman och sluta att tala grötigt. ... När skillnaderna mellan de olika vokalerna och konsonanterna är så pass minimala att vi inte kan avkoda dem, eftersom vi inte är tränade som danskarna, är det klart att vi har stora problem att höra ordgränserna. Så hör vi bara en ström av ljud."

    Sabine Kirchmeier har ett recept för att vända trenden. Hon föreslår undervisning i grannspråken med start redan i första eller andra klass. Det tror hon inte bara skulle bidra till bättre nordisk språkförståelse, utan också göra det lättare för eleverna att lära sig andra främmande språk.

    Anders

    8 kommentarer
  • Turbulensen kring Lundin Petroleum kulminerade vid bolagets årsstämma. Flera tunga ägare krävde en oberoende utredning av bolagets agerande i samband med oljeborrningar i Sudan och Etiopien. Förslaget nådde inte majoritet. Åklagare utreder dock om de mänskliga rättigheterna åsidosattes när Lundin Petroleum etablerade sig i regionen. Vittnesuppgifter gör gällande att lokalbefolkning tvingades från sina hem samt att tusentals dödades för att möjliggöra oljeborrningen.

    Lundin Petroleum avvisar alla sådana anklagelser. I samband med årsstämman uppmanade bolagets vd, Ashley Heppenstall, de aktieägare som stod bakom uppropet om en oberoende utredning att i stället sälja sina aktier i Lundin Petroleum.

    Det är inte otänkbart att vissa ägare väljer att följa det rådet. Carina Lundberg Markow, ägaransvarig på Folksam, säger i Aftonbladet att bolaget överväger att avinvestera:

    "När man kan knyta ett företag till konkreta brott mot mänskliga rättigheter, då förekommer det att vi avinvesterar, men än så länge finns det inga sådana bevis."

    Carina Lundberg Markow har kanske varit den främsta förespråkaren för en oberoende utredning. Det är också hon som i intervjuer använder ordet avinvestera, som en motsats till investera.

    Även om hon bidragit till att ge ordet spridning under året förekommer avinvestera också i andra sammanhang. I Nerikes Allehanda talas det år 2000 om Örebro kyrkliga samfällighet som har valt att köpa ut två anställda. Beslutet motiveras så här:

    "Man investerar mycket i människor. Ibland får man lov att avinvestera också, när vederbörande inte passar."

    Anders

     

    0 kommentarer
  • Det har stormat kring Språkrådet under våren. Chefen Lena Ekberg valde nyligen att sluta efter en tvist om webbplatsen. Både personalen och flera tunga forskare har slutit upp i protestkören. Men generaldirektören Ingrid Johansson Lind har inte backat, och i går fick de anställdas vädjan nobben av kulturdepartementet. Beslutet att Institutet för språk och folkminnen, där Språkrådet ingår, ska ha en gemensam webbplats står fast.

    – Jag beklagar djupt att en mycket kompetent chef som Lena Ekberg har valt att sluta. Hon ställde som ultimatum att Språkrådet skulle få behålla en egen primär webbadress. Det kunde jag inte acceptera, säger Ingrid Johansson Lind.

    I oktober 2010 beslutade hon att myndighetens webbplatser skulle samordnas. Dagens system anser Ingrid Johansson Lind har stora brister. På Språkrådets webb finns exempelvis andra uppgifter om minoritetsspråk än på myndighetens andra webbplats sofi.se, något som inbjuder till förvirring. Med en gemensam webbplats och gemensamma uppdateringar ska risken för motstridiga budskap från myndighetens olika avdelningar försvinna.

    Tanken var att förändringarna skulle genomförts i höst. Den som då hade surfat in på språkrådet.se hade slussats vidare till ingångssidan på den nya myndighetsgemensamma webbplatsen – vad denna webbplats ska ha för adress vid den kommande nylanseringen är ännu inte bestämt – och hade därefter fått klicka sig vidare till Språkrådet. Nu har protesterna försenat projektet och det är oklart när lanseringen sker.

    – Jag är förvånad över att det blivit ett så enormt rabalder i en så liten fråga, säger Ingrid Johansson Lind.

    Ingrid Johansson Lind delar inte Lena Ekbergs oro för att avsaknaden av en självständig webbplats riskerar att försämra Språkrådets genomslagskraft. Där Lena Ekberg anser att frågan i grunden handlar om Språkrådets ställning menar Ingrid Johansson Lind att förändringsplanerna har övertolkats. Som generaldirektör är hon mycket nöjd med Språkrådets arbete och förmåga att nå ut till en bred publik.

    – Språkrådet har legitimitet, ett starkt förtroende och förekommer mycket i medierna. Det är otroligt positivt och det är precis så vi vill att det ska vara. Språkrådet kommer fortfarande att ha möjligheter till egen profilering. Vi ska inte försämra varumärket eller göra det mindre synligt, säger hon.

    Ingrid Johansson Lind beskriver de senaste månaderna som tuffa och krävande. En viktig uppgift är nu att lyssna till de anställda som är missnöjda med förändringarna och nå samsyn om det fortsatta arbetet. Motståndarna hade hoppats att kulturdepartementet skulle ingripa och riva upp beslutet, men i går kom beskedet att denna vädjan om en viss självständighet inom Institutet för språk och folkminnen avslås.

    Christian Mattsson har tagit över som tillförordnad chef. Tillsammans med Eva Olovsson, som är samordningsansvarig för svenska, och Raija Kangassalo, som ansvarar för minoritetsspråken, leder han Språkrådet under de närmaste månaderna.

    Ingrid Johansson Lind räknar med att en ny chef ska finnas på plats vid nyår. Det har ryktats om planer att dela upp chefsansvaret för Språkrådet på två tjänster – en person som svarar för det språkliga arbetet och en person som svarar för administrationen. Dessa uppgifter vill inte Ingrid Johansson Lind kommentera. Men kravprofilen på den tillträdande chefen har inte förändrats.

    – Det ska vara en disputerad person med god förankring i forskarsamhället. Det är helt självklara krav, säger Ingrid Johansson Lind.

    Hon tror inte att turerna kring Lena Ekbergs avhopp avskräcker andra från att söka tjänsten.

    – Det är ett komplext jobb med ett stort ansvar. Det krävs oavsett den debatt som nu varit mycket för att få detta att fungera. Det blir också en utmaning för den nya chefen.

    Anders

    Här kan du läsa mer om Lena Ekbergs avhopp.

    0 kommentarer
  • Över 200 språkintresserade gäster samlades i går på Hotel Rival i Stockholm för årets upplaga av Språkforum. Två av årets föreläsare var Karin Milles och Hanna Sofia Rehnberg, båda verksamma vid Södertörns högskola.

     

    Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius presenterade dagens första gäst, programledaren och skribenten Jessika Gedin. Hon har även ett förflutet som förläggare och översättare. "Översättning är problemlösning", sade Jessika Gedin.

     

    Lingvisten Mikael Parkvall berättade om sitt sätt att bedriva modern dialektforskning. Genom att samla in belägg på nätet kan han visa regionala och lokala skillnader i det svenska språkbruket. I stora delar av Sverige dominerar exempelvis bensinmack, men i Västsverige föredrar många bensintapp och i Finland är bensinstation vanligare än i Sverige.

     

    Språkrådets nyordsredaktör Birgitta Lindgren talade om kontroversiella nyord. Hon berättade att stormen kring tjejsamla var den kraftigaste hon upplevt på trettio år. Det nyord hon var mest nöjd över att ha snappat upp var att göra en pudel.

     

    Karin Milles, lektor i svenska vid Södertörns högskola, var engagerad i en annan av årets hetaste språkdebatter, nämligen om pronomenet hen. Om ordet får rejält fotfäste i svenskan blir hen det första nya pronomenet sedan 1600-talet. Hen är belagt som pronomen i svenskan sedan 1966, men det finns flera teorier om ursprunget.

     

    Copywritern Mattias Åkerberg bjöd på fyra handfasta råd för skribenter: överraska, vänd på perspektiven, krångla inte till det och gör läsare till lösare.

     

    Hanna Sofia Rehnberg, journalist och doktorand i svenska vid Södertörns högskola, talade om organisationers berättelser om sig själva. Som exempel använde hon bland annat Malmö stad, Fjällräven och Max.

     

    Ingela Bel Habib forskar om språkekonomi. Hon kunde bland annat visa att svenska små och medelstora företag är sämre på att utnyttja den flerspråkighet som finns i landet än vad exempelvis tyska företag är – trots att genomsnittstysken talar färre språk än genomsnittssvensken. Och lägre språkkompetens leder till lägre exportintäkter. 

     

    Författaren Bodil Malmsten avslutade programmet på Rivals scen. Hon berättade om hur hon inte hade ett språk, något som gick tillbaka till skolan där hon fick lära sig att rikssvenska var det enda som var acceptabelt. Därmed fick dialekten hon växte upp med, jamska, aldrig något skriftspråk.

     

    Fem kryssningar med Viking Line lottades ut bland de gäster som svarade på Mikael Parkvalls dialektenkät. Språktidningens korrekturläsare Lili Guggenheimer och Patrik Hadenius drog vinnarna.

     

    Två personer som inte syntes på scenen men som sydde ihop hela Språkforum: it-ansvarige Magnus Hägglund och projektledaren Helena Anderlind.

     

    Birgitta Lindgren i samspråk med Patrik Hadenius.

     

    Journalisten Malin Eijde, Språktidningens Maria Arnstad och talskrivaren Camilla Eriksson.

     

    Språkrådets Ola Karlsson och Maria Sjödin, förläggare på Norstedts.

     

    Alla fick påsar ...

     

    ... och mat!

    Anders

    3 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg