Prenumerera på bloggen
  • Både spädbarn och babianer använder främst högerhanden för att gestikulera. Det visar att både människans och babianens sätt att kommunicera med gester har ett gemensamt ursprung. Studien har genomförts av franska forskare och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

    I studien testades tolv vuxna anubisbabianer och tio spädbarn i åldern 14 till 20 månader. De fick dels sträcka sig och gripa efter föremål, dels peka på föremål som var utom räckhåll.

    Både babianerna och spädbarnen använde i betydligt större utsträckning högerhanden för att peka. När det gällde att nå föremål var resultaten mer spridda.

    Resultatet visar enligt forskarna att många av de viktigaste språkfunktionerna både hos babianer och människor är lokaliserade till vänster hjärnhalva. Det understryker också teorin att lokaliseringen till den vänstra hjärnhalvan kan ha sitt ursprung hos människans och babianens gemensamma förfäders sätt att använda gester.

    Läs mer om gester i Språktidningen 4/12 som utkommer den 7 juni.

    Anders

    0 kommentarer
  • Gunna korrigerades till gunman. Sms:et skickades dessutom till fel mottagare. Polisen fick ta del av meddelandet "gunman be at west hall today" och stängde skolan i West Hall i Georgia i flera timmar innan det visade sig att det var mobiltelefonens autokorrigering som förvandlat budskapet från vardagligt till hotfullt, skriver Gainesville Times.

    Att de funktioner som gör det möjligt att skriva snabbt med mobiltelefonen också kan spela användaren ett spratt är ingen nyhet. Den som på en Iphone exempelvis vill skriva passexpedition kan i all vänlighet få förslaget passé pedofil. Den som söker efter gatskyltar kan få frågan om det egentligen var gatslynor som åsyftades.

    I Georgia utlöste autokorrigering nyligen ett storlarm hos polisen. Skolor i West Hall stängdes sedan ett sms tolkats som en varning om en nära förestående skolskjutning.

    Den misstänkte gevärsmannen visade sig dock vara en person som skickat ett sms till fel mottagare, där ordet gunna korrigerats till gunman. Mottagaren tipsade i sin tur polisen. Bara tre dagar innan hade en skytt dödat tre personer i en skola i Ohio. Polisen valde därför av säkerhetsskäl att stänga skolan.

    Polisen Stephen Wilbanks säger till Gaineswille Times att det var en serie av udda omständigheter som ledde fram till åtgärden, men att den person som rapporterade det hotfulla sms:et agerade föredömligt.

    Här kan du läsa en artikel om hur T9 fungerar från Språktidningen 3/2007.

    Anders

    0 kommentarer
  • När det gäller skivutgivning har Tupac "2Pac" Shakur snarast varit mer produktiv död än levande. Överblivna textsnuttar från en av hiphopens giganter har pusslats ihop med nyskriven musik och getts ut på det ena albumet efter det andra. Mottagandet har varit blandat men med en övervägande besk underton – fler kritiker har talat om likskändning än om återuppståndelse.

    Den då 25-årige Tupac Shakur sköts år 1996 till döds med tretton skott när han färdades i en bil på väg till en nattklubb i Las Vegas. Sexton år senare är mordet alltjämt ouppklarat. En mängd olika teorier om tänkbara gärningspersoner cirkulerar – hämnd från rivaler i branschen har angetts som ett tänkbart motiv.

    På Coachellafestivalen återuppstod Tupac nyligen i form av ett hologram, där han rappade tillsammans med Dr. Dre och Snoop Dogg i två låtar. När TLC nu återförenas för en turné väljer gruppen att göra en Tupac. Den avlidna medlemmen Lisa "Left Eye" Lopes kommer nämligen att ersättas genom projektioner och inspelad sång, och på så sätt göra Tionne "T-boz" Watkins och Rozonda "Chilli" Thomas sällskap på scen.

    TMZ berättar om konserterna och TLC:s planer på att pull a Tupac ('göra en Tupac'). Uttrycket har också nått Sverige. SVT:s Kulturnyheterna berättar om turnéupplägget:

    "De kvarvarande gruppmedlemmarna [planerar] att 'göra en 2Pac', om än inte i form av ett hologram. Projektioner av Left-Eye ska pryda scenväggen och hennes inspelade sång ska mixas in i framträdandet."

    Ytterligare en betydelse av uttrycket att göra en Tupac har tidigare använts. Det har då gällt andra artister där brottstycken av ofärdiga låtar fogats ihop av efterlevande. På Flashback tror en forummedlem att Michael Jackson på samma sätt som Tupac kommer att bli föremål för en lång rad av sådana "nya" skivsläpp.

    Anders

    0 kommentarer
  • Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius blir hedersdoktor vid humanistiska fakulteten på Göteborgs universitet. Han delar äran med författaren Daniel Sjölin och arkeologen Ericka Engelstad.

    – Det är omtumlande! Detta hade jag verkligen inte anat! säger Patrik Hadenius.

    Så här lyder motiveringen:

    "Patrik Hadenius är chefredaktör och ansvarig utgivare för Språktidningen, Forskning och framsteg och Modern Psykologi. Han har som publicist med Språktidningen skapat ett nytt och spännande forum för populärvetenskap om alla aspekter av språk. Tidningen är omfångsrik och välgrundad i aktuell språkforskning, där varje populärvetenskaplig artikel antingen är skriven av eller faktagranskad av forskare. Språktidningen utgör också en viktig kanal för språkforskare att presentera sin forskning för en bred publik. Patrik Hadenius har, som innovativ publicist och kulturpersonlighet, både tagit vara på och bidragit till det stora intresset för språkfrågor bland allmänheten idag och skapat en spännande och attraktiv kanal för spridning av språkvetenskaplig forskning i populär form i Sverige."

    Promoveringen sker i oktober. Även om utnämningen kom oväntat saknar inte Patrik Hadenius band till Göteborg. Han är uppvuxen i staden och har flera gånger föreläst på Göteborgs universitet. Flera forskare knutna till universitetet har också medverkat i Språktidningen.

    – Det är väldigt roligt att populärvetenskapen belönas – särskilt inom språk. Det visar att den tredje uppgiften, att forskare når ut till allmänheten, är oerhört viktig. Där har Göteborgs universitet varit ett föredöme med Vetenskapsfestivalen. Detta är ett pris till popularisering av vetenskap. Det är den branschen jag är verksam i och jag hoppas att det kan sporra andra.

    Hedersredaktörerna Anders och Maria samt hederspraktikanten Helén gratulerar!

    Anders

    Foto: Linda Forsell

    3 kommentarer
  • Nio av tio chefer anser att bättre språkkunskaper skulle ge företagen fler kunder och större vinster. I Sverige anser 80 procent av företagsledarna att medarbetarna redan har de språkkunskaper som krävs. Det visar en studie utförd av Economist intelligence unit på uppdrag av EF education first.

    Språkets roll som dörröppnare till nya marknader har diskuterats flitigt under det senaste året. I Sverige har i synnerhet behovet av kunskaper i tyska varit föremål för debatt – tillsammans utgör Tyskland, Österrike och Schweiz en av de absolut viktigaste exportmarknaderna för svenska företag, samtidigt som intresset för att studera tyska är ljummet.

    I studien Konkurrens över gränserna – hur företag påverkas av kultur- och kommunikationshinder har 572 toppchefer från företag över hela världen intervjuats. Nio av tio tillfrågade tror att ökade språkkunskaper skulle bidra till att öka orderingången och förbättra resultatet. Lika många räknar också med att affärskontakterna med utlandet kommer att bli alltmer omfattande.

    Svenska företagsledare är betydligt mer nöjda med sina anställdas språkkunskaper än genomsnittschefen. Hela 80 procent anser att deras medarbetare har den kompetens som behövs för att arbeta internationellt. Globalt är samma siffra 53 procent. Och 47 procent av de svenska toppcheferna anser att de anställda behöver behärska minst ett främmande språk – internationellt är det en åsikt som bara var fjärde företagsledare delar.

    Det mest eftertraktade språket på det internationella planet är engelska. Av de företag som siktar på att växa utomlands anser 68 procent att engelska är det viktigaste språket för de anställda att lära sig. Därefter följer mandarin med 8 procent och spanska med 6 procent.

    De företag som drabbas hårdast av språkförbistring är hemmahörande i Brasilien och Kina. Där anser två tredjedelar av toppcheferna att bristande språkkunskaper leder till sämre ekonomiskt resultat.

    Anders

    0 kommentarer
  • I Språktidningen 3/2012 efterlyser Fredrik en förklaring av krollspint, ett ord han hittat i en annons i Tidningen Kalmar från 1908. I annonstexten meddelar möbelmakaren Ragnar Höglund att ingen annan i Kalmar säljer billigare krollspint.

    Nu är gåtan löst. Flera läsare har hört av sig och berättat att det är ett stavfel som gjort texten extra knepig att tyda. Det Ragnar Höglund sålde så billigt var krollsplint. Så här skriver Erik i Umeå:

    "Jag hajade till och mindes från min barndom att ordet hade använts. Men hur? I bokhyllan finns Illustrerad svensk ordbok anno 1955. 'Krollsplint - en tagelersättning bestående av dvärgpalmens bladfibrer el espatogräsets blad. Krollsplintsmadrass madrass stoppad med krollsplint.' Så långt det gedigna uppslagsverket. Och i den senare betydelsen, med madrassen, där kom minnet tillbaka."

    Kåge tipsar om att krollsplint i Nationalencyklopedin beskrivs som "material av dvärgpalmens bladfibrer som används som 'vegetabiliskt tagel' för stoppning av t.ex. möbler och madrasser."

    Anders uppmärksammar oss på att ordet krollsplint även finns i Wikipedia, där etymologin också får en förklaring:

    "Krollsplint (från tyskans krollen, 'rulla ihop sig') är bladfibrerna från dvärgpalm, som förr användes istället för tagel, som stoppning i möbler och madrasser."

    Anders

    2 kommentarer
  • Den som tänker på ett annat språk än modersmålet tar mer rationella beslut. Det visar en studie från universitetet i Chicago publicerad i tidskriften Psychological science.

    Forskarna lät studenter med engelska som modersmål men som också behärskade spanska ta ställning till olika beslut. I ett av experimenten fick varje deltagare 15 dollar som de fick möjlighet att satsa på slantsingling. Vid förlust förlorade de insatsen på 1 dollar, men vid vinst fick de både behålla insatsen och 1,50 dollar som bonus. Om slantsinglingen skulle följa sannolikhetsläran och ge lika många segrar för krona som för klave skulle studenten göra en vinst över de 15 omgångarna.

    När studenterna tänkte på modersmålet valde bara 54 procent att ge sig in i leken. När de tänkte på spanska valde 71 procent att satsa pengar på slantsinglingen.

    Forskarna förklarar skillnaden med att den som tänker på ett främmande språk tillämpar ett mer distanserat och rationellt tankesätt. På modersmålet får emotionella associationer större betydelse – och en vanlig sådan är rädslan för att förlora pengar.

    Flera andra experiment gav liknande resultat, där modersmålet i någon mån förblindade en korrekt analys av problem och risker. Forskarna anser därför att den som vill fatta rationella beslut gör klokt i att tänka på ett främmade språk.

    Anders

    3 kommentarer
  • År 2006 var den isländska banken Kaupþing på väg att bli en nordisk maktfaktor. Den enorma expansionen blev föremål för en granskning i den danska tidningen Ekstra Bladet. Det tidningen grävde fram gav en allt annat än smickrande bild av verksamheten. Dels fanns farhågor om att banken genom tillväxten i Danmark tagit sig vatten över huvudet, dels fanns kopplingar till skatteparadis och ytterst tveksamma affärsmän från Ryssland. Kaupþing påstods dessutom tvätta pengar åt den ryska maffian.

    Kaupþing vände sig först till Pressenævnet. När artiklarna friades där valde banken i stället att stämma Ekstra Bladet i London.

    I den danska tidningens nätupplaga var artiklar om den isländska banken tillgängliga för brittiska läsare, något som var tillräckligt för att domstolen skulle ta upp förtalsmålet. Tvisten slutade med en förlikning där Ekstra Bladet fick stå för Kaupþings advokatkostnader, ett skadestånd av okänd storlek samt publicera en ursäkt som skulle ligga ute på hemsidan i en månads tid.

     Ekstra Bladet förlikade för att inte kostnaderna skulle bli ännu större. Den egna notan för advokatarvoden översteg redan 10 miljoner kronor.

    Om innehållet i artiklarna var korrekt hade mindre betydelse. I England och Wales, där förtalslagstiftningen är mycket generös, är det snarare själva kränkningen än sanningshalten som står i fokus. Kaupþing utnyttjade detta för att få en ursäkt och viss ekonomisk kompensation.

    Men nu vill EU stoppa förtalsturismen (efter engelskans libel tourism).    DetDet ska ske genom ett förslag från Europaparlamentarikern Cecilia Wikström, som går ut på att förtal ska prövas i det land där utgivningen ägde rum. Den som känner sig förtalad i ett EU-land ska inte längre kunna vända sig till ett annat EU-land för att där kunna utnyttja en mer generös lagstiftning. Kaupþing hade därmed inte kunnat inleda en process i London.

    I ett blogginlägg välkomnar Expressens chefredaktör Thomas Mattsson förslaget som kan göra förtalsturism till historia. Även Medievärlden skriver om planerna. Det första belägget för förtalsturism i svensk press är från 2010.

    Anders

    0 kommentarer
  • På Åland har en ortnamnsdispyt gått så långt att landskapsregeringen överväger att anmäla Lantmäteriverket till den finska justitiekanslern. Anledningen: Landskapsregeringen kräver att alla finskspråkiga ortnamn i det enspråkigt svenska landskapet ska försvinna från myndighetens kartor.

    Ortnamnsdispyten började för ett år sedan. Vid ett möte mellan landskapsregeringen och Lantmäteriverket krävde de åländska politikerna att alla finskspråkiga ortnamn, som Ahvenanmaa ('Åland') och Maarianhamina ('Mariehamn'), skulle tas bort ur myndighetens register. De krävde dessutom att Ålands enspråkiga status och självstyre skulle framgå i alla de kartor som Lantmäteriverket tar fram.

    Branschorganisationen Ålands näringsliv har gett sig in i tvisten genom att JO-anmäla myndigheten, och anser dessutom att Ålands varumärke har skadats av att finskspråkiga ortnamn förekommer i Lantmäteriverkets kartor.

    Motivet är att Åland enligt själstyrelse- och grundlagen är enspråkigt svenskt. De finskspråkiga namnen står enligt landskapsregeringen därför i strid med lagen. Det finns heller ingen historisk hävd för namn på något annat språk än svenska.

    Lantmäteriverket har i flera omgångar nobbat landskapsregeringens krav. I det senaste svaret stödjer sig myndigheten på ett utlåtande från Institutet för de inhemska språken, som inte anser att Lantmäteriverkets sätt att hantera kartor och register behöver ändras.

    Ortnamnstvisten diskuterades nyligen i lagtinget. Lantrådet Camilla Gunell sade enligt Nya Åland att landskapsregeringen tänker driva frågan så långt det går:

    Landskapsregeringen avser bemöta svaret i syfte att uppnå en ändring. Om inte det leder till ändrad inställning från lantmäteriverkets sida tas frågan upp på politisk nivå. Landskapsregeringen avser inhämta utlåtanden från Ålandsdelegationen och möjligen också från justitiekanslern.

    Kanske säger Nya Ålands aprilskämt en hel del om de stämningar som namnstriden väcker. I ett mystiskt brev framgår att Finland kommit överens med Ryssland om att byta Åland mot Hogland. Finland blir kvitt "missnöjda och bråkiga ålänningar" samtidigt som landet får tillbaka den ö som Finland förlorade till Ryssland under fortsättningskriget.

    Och hur blir det då med ortnamnen? Den frågan får i aprilskämtet en radikal lösning. Vladimir Putin får nämligen lov att byta ut alla ortnamn till ryska.

    Anders

    0 kommentarer
  • Språkrådet har lagt beslag på 27 500 ord. Det påstår en språkforskare som nu JO-anmäler myndigheten. Forskaren hävdar att Språkrådet ägnar sig åt häleriverksamhet och upphovsrättsintrång. Men chefen Lena Ekberg tillbakavisar alla anklagelser. Och forskarens tidigare chef säger att det rör sig om en fejd som pågått i många år.

    En anmälan av ovanlig natur landade i går på Justitieombudsmannens bord. En forskare hävdar att Språkrådet är delaktigt i en stöld av en databas omfattande 27 500 ord på meänkieli. Forskaren anser att samlingen är privat och att Språkrådet därför ägnar sig åt häleri och upphovsrättsbrott.

    Språkrådet drogs in i fejden år 2008. Forskaren hade då vänt sig till Statens kulturråd för att få medel till att ge ut trespråkiga ordböcker, på meänkieli, svenska och finska. Språkrådets expert fick i uppgift att bedöma forskarens ansökan. Den fick en hel del kritik och forskaren blev senare utan bidrag. Samma år tilldelades i stället en annan forskare medel från Statens kulturråd för att ge ut meänkieliordböcker.

    Den forskare som fick bidrag var under flera års tid chef åt just den forskare som nu anser sig ha blivit bestulen. Inom ramarna för ett universitetsprojekt samlade den anmälande forskaren in omkring 72 000 nordfinska ord. Och det är här som fejden har sin upprinnelse.

    Forskaren påstår att innehållet i databasen var privat egendom. Forskaren arbetade inte bara med projektet vid universitetet, utan skriver i anmälan till JO att även 6 000 ideella arbetstimmar vikts åt sammanställningen.

    Mannens tidigare chef ger en annan bild av innehållet i databasen. Chefen skriver i en inlaga i februari i år att insamlandet av ord var ett grupparbete där många andra forskare och frivilliga var delaktiga. Det råder enligt chefen inga tvivel om att dessa personer bidrog med avgörande kunskaper och stora insatser. Forskaren fick också tillgång till material som samlats in av andra under flera års tid. Chefen anser därför att forskaren omöjligen kan ha ensam upphovsrätt till innehållet i databasen.

    Forskaren utförde dessutom arbetet som anställd vid universitetet. När det skar sig mellan de inblandade ska forskaren även ha raderat innehållet på en annan databas sedan forskaren inte fråntagits lösenordet efter att ha slutat.

    Forskaren hävdar att chefen år 2007 genom hot tvingade till sig delar av databasen, närmare bestämt 27 500 ord. Dessa ska enligt forskaren utgöra grunden för den ordbok som den tidigare chefen fått bidrag från Statens kulturråd och Institutet för språk och folkminnen för att sammanställa.

    Chefen tillbakavisar även detta. Eftersom ordböckerna ännu inte utkommit och underlaget förvaras vid ett norskt universitet kan forskaren omöjligen veta exakt hur dessa kommer att se ut. Materialet är nämligen inte tillgängligt för andra än de som arbetar med det.

    Lena Ekberg, chef för Språkrådet, säger att myndigheten dragits in i en långvarig konflikt. Hon tillbakavisar alla påståenden om att Språkrådet skulle ha ägnat sig åt häleri och upphovsrättsbrott. Det myndigheten har gjort är att på begäran från Statens kulturråd skriva utlåtanden om ansökningar från forskare och senare gått in med ekonomiskt stöd till ordboksprojektet. Databasen har aldrig varit under Språkrådets kontroll.

    – Vi har inget med det att göra på det sättet, säger hon.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg