Prenumerera på bloggen
  • Här är de 99 vinnarna i sommarens Klurigtbilaga! Priserna skickas ut inom kort. Om du vunnit en prenumeration på en tidning som du redan prenumererar på förlängs den med ett år. Tack till alla som klurade med oss i sommar!

     

    Långhelg med STF i Kuskahusen:
    Johanna Nilsson, Vetlanda
     
    Lyxkryssning med Viking Line:
    Magnus Berg, Enskede Gård
    Ulf Viberg, Järfälla
    Gunlög Eiderbrant, Örebro
    Margareta Wanselius, Vingåker
    Gösta Lilja, Gävle
     
    Dygnskryssning med Viking Line:
    Liselott Hjalmarson, Sparsör
    Iris Clewemar, Kungsängen
    Ulf Södergren, Finspång
    Anna-Carin Mulelid, Norrköping
    Anna-Greta Gullberg, Västerås
    Olof Rosenius, Östersund
    Gert-Owe Karlsson, Fagersta
    Sara Lindwall, Stockholm
    Henrik Nord, Örebro
    Emma Ahlström, Nacka
    Björn Berglund, Linköping
    Emil Morin, Östhammar
    Jenny Dalenius, Vreta Kloster
     

    Helårsprenumeration på Språktidningen:

    Astrid Ahlberg, Växjö

    Ingegerd Sedin, Sigtuna

    Rigmor Fållsten, Värmdö

    Lennart Jarnulf, Garphyttan

    Ann-Charlotte Fridh, Skänninge

    Gunilla Yxfeldt, Mölnlycke

    Margareta Karlsson, Öxnevalla

    Birgitta Ekwall, Oskarshamn

    Knut Warmland, Filipstad

    Helena Berg, Göteborg 

    Helårsprenumeration på Modern Psykologi:

    Sten Sylvan, Ludvika

    Karin Hedman, Örebro

    Torbjörn Antonsson, Stockholm

    Jan Brandel, Västervik

    Monica Sörgard, Västra Frölunda

    Inger Johansson Nilsson, Vellinge

    Lasse Larson, Enköping

    Olle Termén, Växjö

    Håkan Myrlund, Svensbyn

    Christina Fasth, Uppsala

    Helårsprenumeration på Forskning & Framsteg:

    Lars Rydlander, Järfälla

    Sture Johansson, Angered

    Jesper Nordén, Fristad

    Liselotte Carlsson, Askim

    Malin Jonsson, Brastad

    Anders Fredholm, Uppsala

    Sylve Andersson, Lund

    Sandra Siljeström, Göteborg

    Annika Vilhelmson, Farsta

    Annika Johansson, Åsbro

    Polletten som trillade ner:

    Solveig Frändén, Östersund

    Andreas Lindberg, Göteborg

    Elin Moritz, Umeå

    Björn Holmgren, Uppsala

    Mona Olofsson, Lysekil

    Retorik i tiden:

    Dagmar Allard, Göteborg

    Sara Hedfors, Uppsala

    David Ström, Sankt Olof

    Bertil Orrby, Hässelby

    David Morin, Göteborg

    En medeltida storstad:

    Aina Nilson, Hovås

    Åsa Emrén, Knivsta

    Hans Henell, Upplands Väsby

    Elin M. Ruth, Luleå

    Lars-Erik Åberg, Stockholm

    Ambassaden i paradiset:

    Sanna Marklund, Lund

    Lars Blixt, Stugun

    Vanja Mörk, Storuman

    Agneta Vaverka, Örebro

    Erling Lundberg, Umeå

    Försvunnen värld:

    Moa Nagy, Svärdsjö
    Lars-Olof Lindbom, Veberöd
    Kåre Odén, Göteborg
    Urban Hellbergh, Uttran
    Göte Johansson, Malmköping
     
    På spaning efter livets ursprung:
    Dan Liljemark, Karlstad
    Linda Lundberg, Klippan
    Laila Traunmüller, Täby
    Evert Eriksson, Romakloster
    Carl-Olof Fridén, Borlänge
     
    Det svenska modeundret:
    Maria Svensson, Solna
    Staffan Jansson, Säter
    Malin Kjellin, Uppsala
    Helena Winell, Örebro
    Pernilla Bergström, Jordbro
     
    Eva Braun:
    Henrik Nord, Örebro
    Stig Nordlander, Skövde
    Tommy Jakhammer, Helsingborg
    Inger Westman, Skelleftehamn
    Ylva Angestam, Lindesberg
     
    Kunskapsspelet MIG 4:
    Elisabeth Rääs, Storvreta
    Niklas Olin, Stockholm
    Monica Lundström, Krokom
    Fredrik Ekman, Tierp
    Lena Wiberg, Uppsala
    Anna Aspgren, Hisings Backa
    Linnea Ilbring, Stockholm
    Charlotte Benjaminsson, Jörlanda
    Bodil Sporsén, Mölndal
    Jan-Erik Fröjdh, Dalby
    0 kommentarer
  • "Det blir möjligtvis roligt om man ser framför sig hönor med resväskor, men jag tror att folk förstår vad vi menar", säger Norwegians marknadschef Sara Camursoy till Resumé om att flygbolaget i en annonskampanj kallar sig the businesshen's airline. Annonserna har bland annat publicerats i Dagens Nyheter, där redaktionsledningen avråder från användning av pronomenet hen i nyhetstexter. Detta eftersom hen dels anses kunna hindra läsningen av tidningen, dels kan uppfattas som ett queerpolitiskt ställningstagande.

    Något totalförbud är det dock inte frågan om. I lördagstidningen fanns exempelvis ett reportage om möhippor och svensexor där både män och kvinnor deltar. Sådana kan kallas henhippor eller hensexor.

    Under en kort stund i dag gick det dock att läsa en henifierad version av Dagens Nyheter på nätet. Journalisten Oivvio Polite skapade spegelsajten dhen.se där alla han och hon var utbytta mot hen. Som objektsform användes henom. En liknande henifierad surfupplevelse kan fås genom sajten henerator.se.

    Webbplatsen, som enligt Dagens Media har polisanmälts av Bonnier, är i skrivande stund oåtkomlig, men Ajour och Feber visar hur den såg ut. I Dagens Media berättar Oivvio Polite om spegelsajten.

    Här kan du läsa mer om DN:s syn på ordet hen.

    Anders

    0 kommentarer
  • Samma dag som det framkom att Dagens Nyheters redaktionschef Åsa Tillberg avrådde tidningens journalister från att använda ordet hen dök det ändå upp på webbplatsen. Norwegian kampanjar med budskapet att flygbolaget är "the businesshen's airline". På nätet lyftes sammanträffandet fram som något slags poetisk rättvisa.

    Trots att hen har funnits som pronomen i svenskan i snart 50 år (om än under många långa år i djup medieskugga) finns det få ord som väcker så heta känslor. Enligt Dagens Media skriver Åsa Tillberg i ett mejl till personalen att hen alltjämt är så nytt och ovant att det får många läsare att tappa fokus i läsningen. Det är ett tungt argument. Texter ska så klart vara begripliga. Läsarna är säkerligen vana att i tidningarna ständigt möta nya substantiv, verb och adjektiv. Pronomen är däremot en ordklass som sällan ser särskilt mycket action.

    Men det känns lite trist att ett av skälen till att Dagens Nyheter avråder från hen i nyhetsartiklar är att det "kan uppfattas som ett querpolitiskt ställningstagande". Hen är ett fiffigt och i många fall alldeles briljant litet ord som fyller en språklig funktion – queer eller inte.

    Även om hen alltjämt är sällsynt i dagspressen har användningen närmast exploderat under året. I just Dagens Nyheter har hen lovordats av Björn Wiman och Karl Dalén. I enkäter som gjorts av Medievärlden och Dagens Media framkommer att flera chefredaktörer anser att hen är problematiskt eftersom ordet för många alltjämt är obekant och därför riskerar att skymma innehållet i texterna. Jan Helin, chefredaktör för Aftonbladet, har en ganska representativ hållning i frågan:

    "Aftonbladet har samma policy för hen som för andra nyord, vilket betyder att det ska hanteras med förnuft och känsla av redaktörerna."

    Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius diskuterade i dag ordet hen med Åsa Tillberg i Nordegren & Epstein i Sveriges Radio. Patrik Hadenius sade bland annat att använda hen är ett sätt att visa att det går att vara modern och progressiv trots att hen gör en tryckt tidning.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den 27 juli i år marscherade idrottare från över 200 länder in på Olympiastadion i London för att delta i invigningen. Drygt två veckor och några tusen utdelade OS-medaljer senare marscherade de ut från samma arena under spelens avslutningsceremoni. Eller utvigning, som den också kallades på sina håll.

    Inmarsch är motsatsen till utmarsch. På samma sätt förefaller det logiskt att använda motsatsparet invigning och utvigning. Kanske i synnerhet på Twitter, som journalisten Johanna Frändén gör i flera inlägg, där utrymmet är så begränsat att ordet avslutningsceremoni sväljer alldeles för många tecken. I det här fallet är förstås avslutning också ett tänkbart alternativ.

    Utvigning är inte något ord som letat sig in i de etablerade medierna. Men på nätet finns en hel del träffar i olika sammanhang. Bloggaren Anny Blomberg skriver i ett inlägg om en sensommarfest:

    "Igår hade vi kräft och surströmmingskalas. Invigning av hösten och utvigning av sommaren liksom? Vi satte oss ute först men det var för kallt så vi hamnade inne tillslut ändå."

    Dayviews går det i ett inlägg att läsa om en "utvigning av Epas lägenhet", familjemässan Barn och kompani i Linköping avslutades förra året med just en utvigning, och den som väljs till ordförande i studentföreningen Hi tech i Jönköping är enligt befattningsbeskrivningen skyldig att arrangera både en invigning och en utvigning.

    Anders

    0 kommentarer
  • Äntligen är det dags att boka in en hel eftermiddag framför tv-soffan! På söndag sänds vårens Språkforum i Kunskapskanalen med start 11.50. Fram till klockan 16 möter du bland andra Jessika Gedin, Mikael Parkvall och Birgitta Lindgren. Och den som kan tänka sig en ännu lite högre språkdos slår på tv:n tio minuter tidigare och ser språkforskaren Henrik Rosenkvist från Lund tala om skillnader mellan de nordiska språken.

    Om du missade eller vill återuppleva Språkforum kommer alltså en ny chans i helgen. Samtliga program kommer också att läggas ut på UR Play.

    Du möter skribenten och programledaren Jessika Gedin som tillsammans med Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius samtalar om skrivandets hemligheter, lingvisten Mikael Parkvall berättar om modern dialektforskning, Språkrådets nyordsredaktör Birgitta Lindgren talar om nykomlingar i svenskan som väcker känslor, språkforskaren Karin Milles tipsar om könsneutralt språk och framtiden för ordet hen, copywritern Mattias Åkerberg fördjupar sig i språk som säljer och engagerar, doktoranden och journalisten Hanna Sofia Rehnberg avslöjar hur företag använder berättelser för att skapa en positiv bild av den egna verksamheten, forskaren Ingela Bel Habib berättar om hur svenska företag går miste om exportintäkter eftersom den språkliga kompetens som finns i Sverige inte utnyttjas, och författaren Bodil Malmsten talar om varför hon inte har ett språk.

    Anders

    0 kommentarer
  • Tyskland är Sveriges största handelspartner och över 100 miljoner européer har tyska som modersmål. Ändå är intresset för att studera språket ljumt. I Språktidningen 4/2011 berättar Nils Johan Tjärnlund om hur andelen niondeklassare som läser tyska mer än halverats sedan 1990-talets mitt.

    Samtidigt är kunskaper i tyska eftertraktade. I en undersökning bland personalansvariga i medelstora svenska företag uppgav förra året var tredje att tyska var det viktigaste främmande språket efter engelskan – varken spanska, kinesiska eller franska hade hälften så många förespråkare.

    Skolinspektionen har, berättar Expressen, riktat kritik mot språkundervisningen i svenska skolor. Eleverna lär sig inte att kommunicera, får ingen information om hur språkkunskaper kan leda till jobb och det görs inte tillräckligt för att uppmuntra.

    Nils Johan Tjärnlund skriver att Berlin kan bli staden som vänder tyskans utveckling i Sverige. Den tyska huvudstaden förknippas med konst, kultur, kreativitet och ett myllrande mångkulturellt folkliv. Det brokiga Berlin, som lockar svenska besökare i alla åldrar, fungerar helt enkelt som motgift mot några av de vanligaste fördomarna om Tyskland.

    Berlin är också ett av lockbetena när Goetheinstitutet drar igång kampanjen Ich liebe tyska. Syftet är att få fler elever att studera språket. I Expressen förklarar Goetheinstitutets Rainer Fußgänger varför engelska inte räcker för den som siktar på att göra affärer med tyska företag:

    "Du kanske kan förhandla på engelska, men på kvällen när fem-åtta personer ska ut på krogen snackas det bara tyska. Studier visar att du ökar chanserna att ta hem en order om du kan språket och att du säljer mycket bättre då."

    I nästa nummer av Språktidningen skriver forskaren Ingela Bel Habib om hur Sverige genom att inte utnyttja den språkkompetens som finns i landet går miste om stora exportintäkter.

    Anders

    3 kommentarer
  • I varje nummer av Språktidningen möter du forskarna Magnus Levin, Hans Lindquist och Maria Estling Vannestål som svarar på frågor om engelskt språkbruk. Om det är något du funderar över som rör engelska kan du mejla din fråga till engelska.sprakfragor@lnu.se. Kanske dyker den upp i Språktidningen! Men de har också en intressant blogg som behandlar olika fenomen i dagens engelska. Surfa in på The English Language Blog och läs om idiomatiska uttryck, Joe Strummers uttal av bokstaven r, språket i böckerna om Harry Potter och mycket mer.

    Anders

    0 kommentarer
  • Petter skriver och undrar om Språktidningen finns till Ipad:

    "Tack för en god tidning. Jag undrar varför ni inte kommer med en digital tidning som passar iPad. Det skulle väl vara på tiden, och det skulle passa er tidning perfekt. Tacksam för respons på detta."

    I dagsläget går det att köpa lösnummer av eller prenumerera på Språktidningen digitalt för läs- och surfplattor genom Paperton och Qiozk. Det är dock "bara" den vanliga tidningen och innehåller inget extra för Ipad. Vi tittar på möjligheterna att kunna erbjuda något extra digitalt innehåll men det ligger än så länge en bit in i framtiden.

    Anders

    0 kommentarer
  • Tidningarna har de senaste veckorna varit fulla av avslöjanden om hur myndigheter, departement och stiftelser bjudit personalen på storslagna fester. När räkningarna kommit har de ofta hanterats med hjälp av ganska kreativ bokföring. Och när bristerna varit på väg att uppdagas, som vid Annie Lööfs näringsdepartement, har personalen läckt uppgifter till valda journalister i ett försök att minimera skadorna.

    Sådan journalistik, som utgår från granskning av fakturor och redovisning, kallas kvittojournalistik. Ordet är belagt sedan år 2005, men användningen har fått ett rejält uppsving i samband med den senaste tidens medierapportering.

    Samtidigt som de senaste veckornas avslöjanden har fått huvuden att rulla finns det också debattörer som anser att kvittojournalistiken kan leda snett. I samband med turerna kring Håkan Juholt skrev Maria Schottenius i Dagens Nyheter:

    "Kvittojournalistik har sitt värde. Men faran, när man tittar på kvitton, är att man tror att man verkligen granskar makten."

    Håkan Lindgren ger uttryck för en liknande syn i Journalisten:

    "Felet med kvittojournalistiken är inte att den är orättvis, utan att den låter makthavarna komma alldeles för billigt undan. Om politikerna var lite mer cyniska skulle de dra en lättad suck varje gång en kvittoskandal briserar: 'Tack gode gud att de inte skrev om det där!'

    När Maciej Zaremba skrev om Skogsstyrelsen var det myndighetens maktutövning som var huvudsaken, inte dess restaurangnotor, fast dess tjänstemän säkert åt och drack lite på skattebetalarnas bekostnad mellan avverkningsbesluten. Hade han nöjt sig med grävjobbet 'Skogsstyrelsen har fullt med öl i kylskåpet' är det nog inte bara jag som fortfarande hade varit okunnig om hur vår skog förvaltas."

    I Dagens Arena menade Mikael Feldbaum att kvittojournalistiken kunde härledas till Schlingmannsamhället, där han hävdade att strategen bakom Moderaternas förnyelse, Per Schlingmann, skapat en kultur som går ut på att med hjälp av pr-kampanjer förändra människors uppfattning om samhällsproblem i stället för att angripa problemen:

    "Det är mycket som ska kommuniceras nu från departement och myndigheter. Många 'bilder' som ska sättas och 'uppfattningar' som ska formas. Kalla det post-politik eller Schlingmannsamhälle, men en stor del av den senaste veckans kvittojournalistik bottnar här."

    Åsikterna om tyngden i de senaste veckornas avslöjanden går isär. Tidigare kulturministern Cecilia Stegö Chilò anser exempelvis enligt Resumé att turerna kring näringsdepartementet och Annie Lööf var "en riktig skitstory". Kvittojournalistiken är dock en klassisk genre inom journalistiken som inte upphör att engagera.

    Anders

    0 kommentarer
  • Hur låter svenskan egentligen? Och hur utvecklas uttalet av vokaler? Det är något av det som Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och ledamot av Svenska Akademien, kommer att berätta om vid en föreläsning på Folkuniversitetet i Stockholm den 12 september.

    Tomas Riads "Börk börk börk. Ehula hule de chokolad muus", som publicerades i 2/2008, är den artikel i Språktidningen som har fått i särklass störst spridning. Nyligen diskuterades den i amerikanska Slate i samband med funderingar om den svenske kocken i Mupparna snarare faktiskt talade norska.

    Under föreläsningen, som arrangeras av Språktidningens syskontidskrift Forskning & Framsteg, kommer Tomas Riad att redogöra för hur svenskan låter och vilka tendenser som finns i utvecklingen av uttalet.

    Föreläsningen äger rum på Folkuniversitetet i Stockholm den 12 september klockan 18. Den är gratis men kräver förhandsanmälan. Du anmäler dig här.

    Anders

     

     

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg