Prenumerera på bloggen
  • Kriterierna har varit en gåta, men för någon vecka sedan utsågs världens bästa ord: diphthong ('diftong'). Den som läst Ted McCaggs blogg har den senaste tiden undan för undan kunnat studera hur favoritord efter favoritord navigerat sig fram mot finalen och lämnat drivor av underlägsna ord bakom sig.

    Kandidaterna har inte precis tillhört det engelska språkets vanligaste glosor. Bland de utslagna orden finns kerfuffle, isthmus, phlegm, hornswoggle, nincompoop, skedaddle, vamoose och mnemonic. Samtliga känns skojiga att säga, och bjuder på ljud som blir en liten fest för talorganen.

    Diftong är benämningen för ett vokalljud som glider från en klangfärg till en annan inom en stavelse. Diftonger förekommer i många svenska dialekter, bland annat gotländska och älvdalska.

    Hur Ted McCagg kommit fram till vinnaren är alltså oklart. Vi passar ändå på att gratulera världens diftonger till den fina utmärkelsen!

    Anders

    0 kommentarer
  • Avverkningarna i Bunge och kalkbrytningen i Ojnareskogen på Gotland har varit en följetong i medierna de senaste veckorna. I går gav sig Högsta domstolen in i leken. Plötsligt tystnade de högljudda parterna i konflikten – för vad var det egentligen som domstolen ville säga?

    "Partiellt prövningstillstånd i fråga om vilken betydelse Miljööverdomstolens lagakraftvunna dom om tillåtlighet har vid den aktuella prövningen av tillståndsfrågan. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklaras vilande."

    Gotlands Tidningar berättar att de två meningarna satte myror i huvudet på många berörda, både myndigheter och företag. En rimlig tolkning av Högsta domstolens utslag är dock att den tänker pröva innebörden av en tidigare dom i Mark- och miljööverdomstolen, där Nordkalk fick grönt ljus för kalkbrytningen i Ojnareskogen.

    I höstas oroade sig Norrköpings Tidningar i en ledare för konsekvenserna av den språklag som infördes 2009. Lagen säger att det offentliga språket ska vara vårdat och begripligt. I Norrköpings Tidningar befarade ledarskribenten att denna strävan skulle drivas för långt och klarspråksarbetet gå till överdrift inom rättsväsendet. Texten slutade med en förhoppning om att den traditionella kanslisvenskan inte skulle ersättas av "ett torftigt språk med ett allt mindre och allt mer okomplicerat ordförråd".

    I ett svar skrev Anna Antonsson, språkkonsult och språkvårdare, att "det går utmärkt att skriva vacker, ändamålsenlig myndighetssvenska utan att använda ord som mottagaren måste slå upp eller be en jurist förklara". Hon poängterade dessutom att det språk som används inom rättsväsendet också måste vara förståeligt för allmänheten.

    Högsta domstolens utslag var så knepigt formulerat att inte ens länsstyrelsens jurister var överens om innebörden. Landshövdingen Cecilia Schelin Seidegård säger i Gotlands Tidningar att beslutet är "svårtolkat":

    "Jag har haft en massa jurister som läst det, och de fattar det inte riktigt. Vi måste ta reda på mer fakta innan vi kan uttala oss."

    Högsta domstolen har hittills inte varit intresserad av att förklara sig. Visst är det viktigt att en domstol får formulera sig vattentätt. Men när besluten är så ogenomträngliga att till och med jurister går bet kan det knappast vara så att klarspråksarbetet inom rättsväsendet har gått till överdrift. En domstol som inte vill förklara sina beslut eller göra dem begripliga för medborgarna kommer i slutändan få svårt att representera dem.

    Anders

    0 kommentarer
  • Efter några månader med sporadisk användning i dagspressen blev ordet hen i förra veckan åter föremål för debatt. Den tändande gnistan var denna gång en artikel i Dagens Media där det framkom att Dagens Nyheter avrådde från att använda pronomenet hen i nyhetstexter. Dels för att ordet kan ses som ett politiskt ställningstagande, dels för att det kan störa läsningen.

    Rekommendationen orsakade häftiga reaktioner. En som ogillade beslutet var Oivvio Polite. Han snickrade ihop sajten dhen.se som speglade dn.se med en liten skillnad – alla hon och han var utbytta mot hen. I Dagens Media berättar han om varför han valde att henifiera Dagens Nyheters webbplats:

    "Det viktiga är inte att folk säger 'hen'. Jag vill att folk ska förstå att när man säger 'han' och 'hon' så är det också ett val som även det är politiskt.

    Dagens Nyheter svarade med att polisanmäla Oivvio Polite, och gav därmed hen-debatten nytt bränsle. I Journalisten fick han svara på hur idén till den henifierade versionen av dn.se uppkom:

    "Jag är involverad i frågor som rör språk och identitet. Jag delar lokal med tidskriften Ful, som är queerfeministisk, så jag har diskuterat frågan en del de senaste dagarna. Jag har också jobbat för en annan feministisk tidskrift. Den här sortens proxyfilter har funnits sedan 90-talet och det senaste halvåret har det dykt upp några 'heneratorer'. Jag tycker att hen-debatten är intressant, och jag ville kommentera den på det här sättet."

    Verbet henifiera ('ersätta något med hen') har använts även före turerna kring Dagens Nyheter och dhen.se. En bloggare undrar i ett inlägg om det svenska bokstaveringsalfabetet bör kvoteras eller henifieras, alltså antingen förändras genom att ersätta vissa mansnamn med kvinnonamn eller genom att enbart använda namn som kan bäras av både män och kvinnor.

    På nätet går det också att få hjälp av henerator.se, en funktion som gör att alla hon och han byts ut mot hen på de sajter som besöks. Sajten henererar alltså henifierade webbplatser.

    Anders

    2 kommentarer
  • Nu kan du avnjuta vårens Språkforum i lagom doser genom UR Play. Och det finns ingen anledning att snabbspola eller misströsta om tiden är knapp just nu. Programmen ligger kvar till år 2017 ...

    Jessika Gedin i ett samtal med Patrik Hadenius

    Mikael Parkvall om moderna svenska dialektord

    Birgitta Lindgren om nyorden som väcker känslor

    Karin Milles om hen och kön i språket

    Mattias Åkerberg om säljande språk

    Hanna Sofia Rehnberg om berättelsens makt

    Ingela Bel Habib om hur flerspråkighet lönar sig

    Bodil Malmsten om varför hon saknar ett språk

    Vi har redan börjat planera för nästa års Språkforum. Någon föreläsare som du är särskilt nyfiken på och gärna vill se då? Skriv en kommentar eller mejla redaktionen@spraktidningen.se

    Anders

    0 kommentarer
  • Här är de 99 vinnarna i sommarens Klurigtbilaga! Priserna skickas ut inom kort. Om du vunnit en prenumeration på en tidning som du redan prenumererar på förlängs den med ett år. Tack till alla som klurade med oss i sommar!

     

    Långhelg med STF i Kuskahusen:
    Johanna Nilsson, Vetlanda
     
    Lyxkryssning med Viking Line:
    Magnus Berg, Enskede Gård
    Ulf Viberg, Järfälla
    Gunlög Eiderbrant, Örebro
    Margareta Wanselius, Vingåker
    Gösta Lilja, Gävle
     
    Dygnskryssning med Viking Line:
    Liselott Hjalmarson, Sparsör
    Iris Clewemar, Kungsängen
    Ulf Södergren, Finspång
    Anna-Carin Mulelid, Norrköping
    Anna-Greta Gullberg, Västerås
    Olof Rosenius, Östersund
    Gert-Owe Karlsson, Fagersta
    Sara Lindwall, Stockholm
    Henrik Nord, Örebro
    Emma Ahlström, Nacka
    Björn Berglund, Linköping
    Emil Morin, Östhammar
    Jenny Dalenius, Vreta Kloster
     

    Helårsprenumeration på Språktidningen:

    Astrid Ahlberg, Växjö

    Ingegerd Sedin, Sigtuna

    Rigmor Fållsten, Värmdö

    Lennart Jarnulf, Garphyttan

    Ann-Charlotte Fridh, Skänninge

    Gunilla Yxfeldt, Mölnlycke

    Margareta Karlsson, Öxnevalla

    Birgitta Ekwall, Oskarshamn

    Knut Warmland, Filipstad

    Helena Berg, Göteborg 

    Helårsprenumeration på Modern Psykologi:

    Sten Sylvan, Ludvika

    Karin Hedman, Örebro

    Torbjörn Antonsson, Stockholm

    Jan Brandel, Västervik

    Monica Sörgard, Västra Frölunda

    Inger Johansson Nilsson, Vellinge

    Lasse Larson, Enköping

    Olle Termén, Växjö

    Håkan Myrlund, Svensbyn

    Christina Fasth, Uppsala

    Helårsprenumeration på Forskning & Framsteg:

    Lars Rydlander, Järfälla

    Sture Johansson, Angered

    Jesper Nordén, Fristad

    Liselotte Carlsson, Askim

    Malin Jonsson, Brastad

    Anders Fredholm, Uppsala

    Sylve Andersson, Lund

    Sandra Siljeström, Göteborg

    Annika Vilhelmson, Farsta

    Annika Johansson, Åsbro

    Polletten som trillade ner:

    Solveig Frändén, Östersund

    Andreas Lindberg, Göteborg

    Elin Moritz, Umeå

    Björn Holmgren, Uppsala

    Mona Olofsson, Lysekil

    Retorik i tiden:

    Dagmar Allard, Göteborg

    Sara Hedfors, Uppsala

    David Ström, Sankt Olof

    Bertil Orrby, Hässelby

    David Morin, Göteborg

    En medeltida storstad:

    Aina Nilson, Hovås

    Åsa Emrén, Knivsta

    Hans Henell, Upplands Väsby

    Elin M. Ruth, Luleå

    Lars-Erik Åberg, Stockholm

    Ambassaden i paradiset:

    Sanna Marklund, Lund

    Lars Blixt, Stugun

    Vanja Mörk, Storuman

    Agneta Vaverka, Örebro

    Erling Lundberg, Umeå

    Försvunnen värld:

    Moa Nagy, Svärdsjö
    Lars-Olof Lindbom, Veberöd
    Kåre Odén, Göteborg
    Urban Hellbergh, Uttran
    Göte Johansson, Malmköping
     
    På spaning efter livets ursprung:
    Dan Liljemark, Karlstad
    Linda Lundberg, Klippan
    Laila Traunmüller, Täby
    Evert Eriksson, Romakloster
    Carl-Olof Fridén, Borlänge
     
    Det svenska modeundret:
    Maria Svensson, Solna
    Staffan Jansson, Säter
    Malin Kjellin, Uppsala
    Helena Winell, Örebro
    Pernilla Bergström, Jordbro
     
    Eva Braun:
    Henrik Nord, Örebro
    Stig Nordlander, Skövde
    Tommy Jakhammer, Helsingborg
    Inger Westman, Skelleftehamn
    Ylva Angestam, Lindesberg
     
    Kunskapsspelet MIG 4:
    Elisabeth Rääs, Storvreta
    Niklas Olin, Stockholm
    Monica Lundström, Krokom
    Fredrik Ekman, Tierp
    Lena Wiberg, Uppsala
    Anna Aspgren, Hisings Backa
    Linnea Ilbring, Stockholm
    Charlotte Benjaminsson, Jörlanda
    Bodil Sporsén, Mölndal
    Jan-Erik Fröjdh, Dalby
    0 kommentarer
  • "Det blir möjligtvis roligt om man ser framför sig hönor med resväskor, men jag tror att folk förstår vad vi menar", säger Norwegians marknadschef Sara Camursoy till Resumé om att flygbolaget i en annonskampanj kallar sig the businesshen's airline. Annonserna har bland annat publicerats i Dagens Nyheter, där redaktionsledningen avråder från användning av pronomenet hen i nyhetstexter. Detta eftersom hen dels anses kunna hindra läsningen av tidningen, dels kan uppfattas som ett queerpolitiskt ställningstagande.

    Något totalförbud är det dock inte frågan om. I lördagstidningen fanns exempelvis ett reportage om möhippor och svensexor där både män och kvinnor deltar. Sådana kan kallas henhippor eller hensexor.

    Under en kort stund i dag gick det dock att läsa en henifierad version av Dagens Nyheter på nätet. Journalisten Oivvio Polite skapade spegelsajten dhen.se där alla han och hon var utbytta mot hen. Som objektsform användes henom. En liknande henifierad surfupplevelse kan fås genom sajten henerator.se.

    Webbplatsen, som enligt Dagens Media har polisanmälts av Bonnier, är i skrivande stund oåtkomlig, men Ajour och Feber visar hur den såg ut. I Dagens Media berättar Oivvio Polite om spegelsajten.

    Här kan du läsa mer om DN:s syn på ordet hen.

    Anders

    0 kommentarer
  • Samma dag som det framkom att Dagens Nyheters redaktionschef Åsa Tillberg avrådde tidningens journalister från att använda ordet hen dök det ändå upp på webbplatsen. Norwegian kampanjar med budskapet att flygbolaget är "the businesshen's airline". På nätet lyftes sammanträffandet fram som något slags poetisk rättvisa.

    Trots att hen har funnits som pronomen i svenskan i snart 50 år (om än under många långa år i djup medieskugga) finns det få ord som väcker så heta känslor. Enligt Dagens Media skriver Åsa Tillberg i ett mejl till personalen att hen alltjämt är så nytt och ovant att det får många läsare att tappa fokus i läsningen. Det är ett tungt argument. Texter ska så klart vara begripliga. Läsarna är säkerligen vana att i tidningarna ständigt möta nya substantiv, verb och adjektiv. Pronomen är däremot en ordklass som sällan ser särskilt mycket action.

    Men det känns lite trist att ett av skälen till att Dagens Nyheter avråder från hen i nyhetsartiklar är att det "kan uppfattas som ett querpolitiskt ställningstagande". Hen är ett fiffigt och i många fall alldeles briljant litet ord som fyller en språklig funktion – queer eller inte.

    Även om hen alltjämt är sällsynt i dagspressen har användningen närmast exploderat under året. I just Dagens Nyheter har hen lovordats av Björn Wiman och Karl Dalén. I enkäter som gjorts av Medievärlden och Dagens Media framkommer att flera chefredaktörer anser att hen är problematiskt eftersom ordet för många alltjämt är obekant och därför riskerar att skymma innehållet i texterna. Jan Helin, chefredaktör för Aftonbladet, har en ganska representativ hållning i frågan:

    "Aftonbladet har samma policy för hen som för andra nyord, vilket betyder att det ska hanteras med förnuft och känsla av redaktörerna."

    Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius diskuterade i dag ordet hen med Åsa Tillberg i Nordegren & Epstein i Sveriges Radio. Patrik Hadenius sade bland annat att använda hen är ett sätt att visa att det går att vara modern och progressiv trots att hen gör en tryckt tidning.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den 27 juli i år marscherade idrottare från över 200 länder in på Olympiastadion i London för att delta i invigningen. Drygt två veckor och några tusen utdelade OS-medaljer senare marscherade de ut från samma arena under spelens avslutningsceremoni. Eller utvigning, som den också kallades på sina håll.

    Inmarsch är motsatsen till utmarsch. På samma sätt förefaller det logiskt att använda motsatsparet invigning och utvigning. Kanske i synnerhet på Twitter, som journalisten Johanna Frändén gör i flera inlägg, där utrymmet är så begränsat att ordet avslutningsceremoni sväljer alldeles för många tecken. I det här fallet är förstås avslutning också ett tänkbart alternativ.

    Utvigning är inte något ord som letat sig in i de etablerade medierna. Men på nätet finns en hel del träffar i olika sammanhang. Bloggaren Anny Blomberg skriver i ett inlägg om en sensommarfest:

    "Igår hade vi kräft och surströmmingskalas. Invigning av hösten och utvigning av sommaren liksom? Vi satte oss ute först men det var för kallt så vi hamnade inne tillslut ändå."

    Dayviews går det i ett inlägg att läsa om en "utvigning av Epas lägenhet", familjemässan Barn och kompani i Linköping avslutades förra året med just en utvigning, och den som väljs till ordförande i studentföreningen Hi tech i Jönköping är enligt befattningsbeskrivningen skyldig att arrangera både en invigning och en utvigning.

    Anders

    0 kommentarer
  • Äntligen är det dags att boka in en hel eftermiddag framför tv-soffan! På söndag sänds vårens Språkforum i Kunskapskanalen med start 11.50. Fram till klockan 16 möter du bland andra Jessika Gedin, Mikael Parkvall och Birgitta Lindgren. Och den som kan tänka sig en ännu lite högre språkdos slår på tv:n tio minuter tidigare och ser språkforskaren Henrik Rosenkvist från Lund tala om skillnader mellan de nordiska språken.

    Om du missade eller vill återuppleva Språkforum kommer alltså en ny chans i helgen. Samtliga program kommer också att läggas ut på UR Play.

    Du möter skribenten och programledaren Jessika Gedin som tillsammans med Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius samtalar om skrivandets hemligheter, lingvisten Mikael Parkvall berättar om modern dialektforskning, Språkrådets nyordsredaktör Birgitta Lindgren talar om nykomlingar i svenskan som väcker känslor, språkforskaren Karin Milles tipsar om könsneutralt språk och framtiden för ordet hen, copywritern Mattias Åkerberg fördjupar sig i språk som säljer och engagerar, doktoranden och journalisten Hanna Sofia Rehnberg avslöjar hur företag använder berättelser för att skapa en positiv bild av den egna verksamheten, forskaren Ingela Bel Habib berättar om hur svenska företag går miste om exportintäkter eftersom den språkliga kompetens som finns i Sverige inte utnyttjas, och författaren Bodil Malmsten talar om varför hon inte har ett språk.

    Anders

    0 kommentarer
  • Tyskland är Sveriges största handelspartner och över 100 miljoner européer har tyska som modersmål. Ändå är intresset för att studera språket ljumt. I Språktidningen 4/2011 berättar Nils Johan Tjärnlund om hur andelen niondeklassare som läser tyska mer än halverats sedan 1990-talets mitt.

    Samtidigt är kunskaper i tyska eftertraktade. I en undersökning bland personalansvariga i medelstora svenska företag uppgav förra året var tredje att tyska var det viktigaste främmande språket efter engelskan – varken spanska, kinesiska eller franska hade hälften så många förespråkare.

    Skolinspektionen har, berättar Expressen, riktat kritik mot språkundervisningen i svenska skolor. Eleverna lär sig inte att kommunicera, får ingen information om hur språkkunskaper kan leda till jobb och det görs inte tillräckligt för att uppmuntra.

    Nils Johan Tjärnlund skriver att Berlin kan bli staden som vänder tyskans utveckling i Sverige. Den tyska huvudstaden förknippas med konst, kultur, kreativitet och ett myllrande mångkulturellt folkliv. Det brokiga Berlin, som lockar svenska besökare i alla åldrar, fungerar helt enkelt som motgift mot några av de vanligaste fördomarna om Tyskland.

    Berlin är också ett av lockbetena när Goetheinstitutet drar igång kampanjen Ich liebe tyska. Syftet är att få fler elever att studera språket. I Expressen förklarar Goetheinstitutets Rainer Fußgänger varför engelska inte räcker för den som siktar på att göra affärer med tyska företag:

    "Du kanske kan förhandla på engelska, men på kvällen när fem-åtta personer ska ut på krogen snackas det bara tyska. Studier visar att du ökar chanserna att ta hem en order om du kan språket och att du säljer mycket bättre då."

    I nästa nummer av Språktidningen skriver forskaren Ingela Bel Habib om hur Sverige genom att inte utnyttja den språkkompetens som finns i landet går miste om stora exportintäkter.

    Anders

    3 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg