Prenumerera på bloggen
  • Det var en liten ändring i Alice Tegnérs sång om sockerbagaren som orsakade mest läsarreaktioner efter att Aftonbladets Helena Utter besökt förskolan Egalia i Stockholm. Där försöker personalen undvika uppdelningar i manligt och kvinnligt. I sången ersattes han med hen: En sockerbagare hen bor i staden.

    Pronomen är slitstarka saker i svenskan. Det dräller av nya substantiv, verb och adjektiv, medan personliga pronomen närmast tycks vara språkets motsvarighet till urberget. Det är en stabil ordklass där få förändringar äger rum.

    Men kanske är det dags nu. Hen har lanserats som ett könsneutralt pronomen. Hittills har genomslaget varit begränsat. Tidskriften Ful använder sedan flera år tillbaka hen i stället för han och hon, och efter nyår kommer den första barnboken där hen är genomgående. Olika förlag har tidigare gett ut böcker där huvudpersonerns kön inte framgått. Men Kivi & monsterhund, som är skriven av Jesper Lundqvist och illustrerad av Bettina Johansson, är enligt egen utsago den första barnboken som konsekvent använder ett språk som "inte är kopplat till vad vi har mellan benen".

    Jesper Lundqvist säger i ett pressmeddelande att det varit befriande att skriva hen:

    "Varje gång man skriver 'han' eller 'hon' får man ett kulturhistoriskt bagage att förhålla sig till; medvetet eller omedvetet måste man möta upp eller bemöta sina egna och andras bilder, tyckanden, fördomar och generaliseringar om manligt/kvinnligt och pojkigt/flickigt. Det är jätteskönt att slippa den biten."

    I Språktidningen 3/2007 säger Karin Milles, språkforskare vid Södertörns högskola, att det är svårt att säga något bestämt om hens framtid. Men om rörelsen för ett neutralt pronomen är tillräckligt stark kan hen få ett bredare genomslag:

    "Jag tror att det beror på vad som händer med genusdebatten framöver. Om femtio år kan vi ha ett fullt genomslag för hen, eller så använder alla den som neutralt pronomen."

    Anders

    3 kommentarer
  • Att döma av tidningarnas löpsedlar finns det ett stort intresse för väder. Men rubriker om annalkande lagomväder lockar knappast några lösnummerköpare, så det gäller att dramatisera vädret för att väcka nyfikenhet. Förra vintern talades det om snömonster, snösmocka och snökanon. I somras fick läsarna stifta bekantskap med både ryssvärme och tyskvärme.

    Ett begrepp som har ökat i användning under hösten är svarthalka, ett tunt istäcke på vägbanan som är förrädiskt eftersom det inte syns på håll. I förra veckan varnade meteorologen Pererik Åberg i Aktuellt för just svarthalka, "sådan som inte syns".

    Svarthalka är dock ett ord med historia. Det första pressbelägget finns i en TT-artikel från 1999 där Ulf Brüde, statistiker på Väg- och transportforskningsinstitutet, berättar att bilisterna "har tre svåra månader framför [sig] med svarthalka, modd och snö". Sedan dess har svarthalkan brett ut sig i allt större utsträckning – åtminstone i medierna.

    I Aftonbladet beskrivs svarthalka år 2006 som "en dödsfälla" och i Expressen i år kallas den ett "lite lurigt" fenomen. Enligt Wikipedia är svarthalka synonymt med blixthalka och ishalka, men en skillnad är att svarthalkan alltid är svår att upptäcka, medan blixthalka kan uppstå på is och snö och därmed kan vara lättare att få syn på.

    Däremot är svarthalka synonymt med svartis, ett ord belagt redan år 1909 i Gustaf Ullmans novell En flickas ära. Där talas det om "ögon, så mulet mörknade ... som blank svartis en molnig vinterdag". I Svenska Akademiens ordbok definieras svartis som ett "svartaktigt isskikt o. d. (som ofta är svårt att upptäcka)."

    Anders

    0 kommentarer
  • När jag började nian för tio år sedan var vi fyra stycken i min spanskgrupp. Sedan dess har spanskan fått ett rejält uppsving och år 2009 lästes det av 16 procent av eleverna i svenska grundskolor och hela 43 procent av gymnasieeleverna, vilket gjorde det till det mest studerade språket efter engelskan. Detta kan utläsas av den statistik som EU:s statistikmyndighet Eurostat släppte i samband med den internationella Språkdagen.

    Statistiken visar att engelska föga förvånande är det mest studerade främmande språket i alla EU-länder utom tre (Storbritannien och Irland, där franska är störst, och Luxemburg, där tyskan ligger i topp).

    Det näst mest studerade språket i EU som helhet är i grundskolan franska (16 procent av eleverna), och på gymnasiet tyska (27 procent) tätt följt av franska (26 procent). När det gäller gymnasiet kniper något av dessa två språk andraplatsen i 22 av 30 länder.

    Av naturliga skäl är danska och svenska de näst mest studerade språken för Island respektive Finland, och i Estland, Lettland och Litauen är det ryska som gäller. Det är bara i Sverige, Norge och Frankrike som spanska är det populäraste språket näst efter engelskan.

    Danmark är det enda nordiska landet där tyska kommer på andra plats. Det läses av 29 procent av grundskoleeleverna och 35 procent av gymnasieeleverna. Danskarnas närhet till Tyskland spelar säkert en stor roll i deras intresse för det tyska språket.

    Här uppe i Sverige blir tyskstudenterna allt färre, men kanske är den språkliga pendeln i gungning. I Språktidningen nr 5/2011 vädras i en artikel teorin att det nyhippa Berlin kan bli räddningen för den numera så impopulära tyskan.

    Det blir intressant att se hur siffrorna ser ut om några år. Kommer spanskan behålla sin höga ställning? Kommer tyskan locka fler studenter? Eller är det ryska, kinesiska eller japanska som blir det nya innespråket?

    Camilla

    2 kommentarer
  • En person med god läsförmåga lägger till nya ord i ett inre visuellt lexikon. Det gör att förståelsen sker blixtsnabbt och att läsningen inte behöver ta omvägen genom att på något sätt uttala ordet. Det visar en studie utförd av forskare vid Georgetown university medical center.

    Första gången en person stöter på ett nytt ord i en text kan det ta ett ögonblick att tolka betydelsen och koppla ihop det med hur ordet sägs. Men redan efter den första bekantskapen är det möjligt att känna igen ordet utan att förknippa det med uttalet. Det räcker, enligt forskarna, med att kunna se ett ord i en text för att förstå det.

    Studien, där tolv personer ingick, visar att uttalet inte spelar någon roll för hur orden katalogiseras i hjärnan. Ord som uttalas likadant, som hair ('hår') och hare ('hare'), aktiverar helt olika neuroner och hade inte mer gemensamt än ett ord som soup ('soppa').

    Forskarna anser att resultaten visar att ordigenkänningen kan liknas vid ett visuellt lexikon där varje uppslagsord har sitt eget avsnitt, och att det inte sker någon sortering eller gruppering efter ljudbilden. Vissa tidigare studier har gjort gällande att hjärnan "uttalar" varje ord den stöter på.

    Att förståelsen enbart är visuell gör att den blir oerhört snabb. Forskarna tror att personer som har dyslexi kan ha svårare att hantera språkljud och därmed inte kan utveckla ett visuellt lexikon av bekanta ord. En framtida metod för att behandla dyslexi kan därför vara att hitta någon form av träning som främjar utvecklingen av den visuella språkförståelsen.

    Anders

    2 kommentarer
  • Dyslektiker störs mer av bakgrundsbrus än andra när de läser. Ett forskningsprojekt vid University of Southern California visar att dyslektiker inte har samma förmåga att filtrera information, och det gör att läsningen påverkas.

    Dyslexi är ett utbrett fenomen. Mellan 5 och 17,5 procent har enligt studien svårigheter att läsa. Den främsta orsaken tros inte längre vara brister i hörandet eller seendet. En ny teori är att dyslektiker har svårare att skilja relevant information från ovidkommande information, vilket stör läsningen.

    I forskargruppens test ingick 37 personer. Utan bakgrundsbrus presterade de som hade lässvårigheter i nivå med personer utan lässvårigheter. Med mycket bakgrundsbrus påverkades inte de senares resultat nämnvärt, medan resultaten för gruppen med lässvårigheter försämrades avsevärt.

    Forskarna anser därför att studien backar upp teorin att det är bakgrundsbrus som leder till att läsning är svårare för dyslektiker. Bruset blir ett störande moment som gör att stavelser och ord ibland blir fel.

    Anders

    0 kommentarer
  • Långa ord i uppsatsskrivandet ger höga betyg. Grammatiska metaforer står nämligen högt i kurs när svensklärarna bedömer elevernas texter. Det visar Ulrika Magnusson i sin avhandling Skolspråk i utveckling vid Göteborgs universitet.

    Den grammatiska metaforen innebär att en företeelse som brukar uttryckas genom en viss grammatisk form i stället uttrycks genom en annan form. Det kan till exempel vara en adjektivisering, som de såg en hoppande kanin i stället för de såg en kanin hoppa, där händelsen beskrivs genom ett adjektiv (hoppande) i stället för ett verb (hoppa). Den kanske vanligaste grammatiska metaforen är nominalisering, där en händelse uttrycks som ett substantiv (de såg kaninens hoppande) och inte som ett verb (de såg kaninen hoppa).

    Ulrika Magnusson har undersökt elevers skrivande i uppsatser och nationella prov i årskurs nio och på gymnasiet. De grammatiska metaforerna är betydligt fler på gymnasiet och är vanligare i utredande uppsatser än i personliga texter.

    Ökningen förefaller logisk. Grammatiska metaforer brukar nämligen ses som ett sätt att lättare relatera olika företeelser till varandra och föra komplexa resonemang. Att den förmågan förbättras går hand i hand med de tuffare utmaningarna på gymnasiet. Där kanske kaninens hoppande ingår i en diskussion rik på grammatiska metaforer som gnagande, sladdbitandehusdjursansvar, kloklippning och elsäkerhet. Grammatiska metaforer är alltså ofta ganska långa ord.

    Grammatiska metaforer är vanligare hos enspråkiga elever och elever med höga betyg. Förklaringen är, enligt Ulrika Magnusson, att det sannolikt krävs ett välutvecklat skriftspråk för att en elev ska behärska grammatiska metaforer.

    Ett intressant resultat är att de elever som började att tala svenska när de var mellan fyra och sju år använde grammatiska metaforer i mindre omfattning än elever som börjat tala svenska tidigare eller senare. Det kan, menar Ulrika Magnusson, bero på att de som lärde sig svenska senare hade utvecklat sitt förstaspråk till den grad att kunskaperna även underlättade de krav som så småningom skulle ställas i uppsatsskrivandet på högstadiet och gymnasiet. Den grammatiska metaforen kan nämligen vara en företeelse som är kopplad till en allmän förmåga som inte är specifik just för förstaspråket.

    Här kan du ladda ned Ulrika Magnussons avhandling Skolspråk i utveckling.

    Anders

    0 kommentarer
  • Anställningsformer och anställningsskydd är ständigt en het potatis i den politiska debatten. Förslag på att luckra upp arbetsrätten brukar av motståndare kritiseras som ett sätt att minska de anställdas trygghet, medan förespråkare anser att lagstiftningen är för snäv och därför gör att många tvekar inför att rekrytera ny personal.

    Ett fenomen som blivit allt vanligare är fastlansare, en frilansande medarbetare som visserligen är egenföretagare men ofta är knuten till en enda arbetsplats. Att knyta till sig en fastlans gör att arbetsgivaren kan fylla de luckor som finns utan att behöva anställa.

    Att i stor utsträckning anlita fastlansar har mött fackligt motstånd. Journalistförbundet skriver i ett handlingsprogram att det inte är acceptabelt "att arbetsgivare genom så kallat fastlanseri underminerar kollektivavtalen". I Frilansjournalisten beskrivs fastlansar som "frilansar som arbetar under anställningsliknande villkor – fast utan samma trygghet och samma förmåner".

    Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth säger till Journalisten att hon inte ser fastlansandet som något problem.

    Hittills har diskussionen om fastlansar handlat om anställningsvillkor i mediebranschen. Därför används begreppet också främst i fackpress. Men om fler arbetsgivare får upp ögonen för fastlansare kan ordet liksom företeelsen säkert få större spridning.

    I höstas lanserade branschorganisationen Bemanningsföretagen en omdiskuterad kampanj för att få förslag på hur inhyrd personal skulle benämnas. Vinnaren blev konsult, men det som väckte störst uppmärksamhet var hur många förslag som initiativtagarna strök eftersom de inte ansågs ge en positiv bild av villkoren för bemanningsanställda.

    Frågan är om fastlans också har en negativ klang. Frilans låter kanske trevligare än fastlans. Om fastlansandet blir mer utbrett återstår det att se om arbetsgivarna accepterar begreppet eller hellre bara vill tala om frilansare.

    Anders

    0 kommentarer
  • Julkalendrar är inte bara choklad och lucköppning. De har också blivit ett sätt att få i sig lite språklig visdom. Här är några skojiga julkalendrar med språktema:

    ► Linnea Hanell, språkkonsult, doktorand och krönikör i Språktidningen, presenterar på sin blogg varje dag historien bakom ett julord.

    ► Lotten Bergman, även hon återkommande skribent i Språktidningen och självutnämnd språkpolis, bjuder på sin blogg på en språklig gåta om dagen.

    ► Olle Bergman, som också (vi börjar ana ett tema här ...) medverkat i Språktidningen men framför allt är känd för en bokserie om etymologi, serverar på sin blogg dagligen en ordhistorisk kluring som läsarna uppmanas att försöka knäcka.

    ► Sofia Göker läser till språkkonsult vid Stockholms universitet. På klassens blogg har hon skapat en julkalender med särskrivningstema.

    ► Även hos Oioioi är språkhumor temat för lucköppningen.

    ► Och på Facebook bjussar Klarspråkskollen på en kalender innehållande etymologier, språktips och annat nyttigt.

    Anders

    2 kommentarer
  • Att gå eller prata i sömnen tillhör inte ovanligheterna. Mer sällsynt är att skriva mejl eller sms i sömnen. Men Daily Mail skriver att det nu finns personer som i sömnen regelbundet skickar smått obegripliga meddelanden till vänner och bekanta.

    Sömnforskaren David Cunnington har tittat närmare på fenomenet. Han tror att förklaringen till att vissa skriver mejl och sms i sömnen beror på den nya digitala tekniken. Många omger sig med datorer och telefoner som ständigt piper till och pockar på uppmärksamhet när nya meddelanden dyker upp i inkorgarna. Det gör enligt David Cunnington att den som inte stänger av apparaterna för natten kan få det allt svårare att skilja på sömn och vakenhet.

    I dagsläget är sleep texting, att skicka sms i sömnen, ett begränsat fenomen som enligt David Cunnington "definitivt inte är någon allmän trend". Sömnskrivna sms brukar i regel vara mindre pinsamma än mejl skickade i sömnen eftersom sannolikheten är större att de hamnar hos någon närstående, medan mejl oftare hamnar hos en kollega på jobbet. Att mejla i sömnen tros också vara något vanligare, skriver Daily Mail.

    För att undvika att nattliga pinsamheter hamnar hos olämpliga mottagare uppmanar David Cunnington alla användare att stänga av mobiltelefoner och datorer under natten. Att låta det vara tyst nattetid gör det också lättare att minska stressen och få en god natts sömn.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ett av nyorden i senaste numret av Språktidningen är retronym, ett ord som uppstår när ny teknik gör äldre ord otydliga. Ett exempel som nämns är snigelpost, som i Svenska Akademiens ordlista definieras som "skämtsam beteckning på vanlig post i motsats till elektronisk". Men en läsare har hört av sig och menar att ordet snigelpost har funnits långt innan vi började mejla:

    "Jag pratade om retronymer med en gammal journalist. Snigelpost tyckte han inte var ett nytt ord. Redan på 70-talet använde de ordet för internposten på Sv.D, Det gick nämligen väldigt långsamt ibland när vaktmästarna skulle leverera."

    Visst har ordet snigelpost hängt med ett tag. Jag tycker mig själv minnas att jag då och då hört ordet längre tillbaka som en benämning på försändelser som kommit på villovägar och därför delats ut långt efter att de skickats.

    De första pressbeläggen är visserligen från 1995 (vilket inte säger så mycket – det var runt den tiden som många dagstidningstexter började att sparas digitalt) och där används snigelpost just som en motsats till snabb e-post. Även om det är först på senare år som e-post och snigelpost blivit motsatser skickades det förmodligen en hel del snigelpost även innan mejlandet slog igenom som kommunikationsform. Det nya är dock att all "vanlig" post i dag kan betraktas som snigelpost, inte bara sådan som delas ut senare än väntat.

    Anders 

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg