Prenumerera på bloggen
  • Det har bara gått tre år sedan selfien gjorde sitt intåg i svenskan. 2013 fanns selfie också med i Språktidningens och Språkrådets nyordslista. Förra året togs ordet med i Svenska Akademiens ordlista.

    Inget tyder på att användningen skulle minska. I stället har selfien blivit ett fenomen som bland annat gett upphov till selfiepinnar, selfiestationer och groupier. Särskilda varianter är prästien (en selfie med en präst) och hissfien (en selfie tagen i en hiss). I Aftonbladet talas det i dag skämtsamt om en sälfie, en bild där en polis poserar bredvid en vilsen säl.

    Nästa fenomen som kan få stor spridning är selfiebetalningen. Tekniken används vid köp via mobiltelefonen. För att transaktionen ska genomföras måste användaren ta en selfie. Denna bild matchas sedan genom ett ansiktsigenkänningsprogram mot den bild som finns lagrad i tjänsteleverantörens system. Om selfierna överensstämmer godkänns köpet utan att användaren behöver kunna någon kod.

    Ett projekt leds av Mastercard. Tidningen Mobil skriver att företaget ”tänkt till lite med sin selfiebetalning”. Tidningen Chic rapporterar om samma projekt:

    För att minska risken för bedrägerier menar Mastercard att man även försöker få in röstigenkänning och ögonskanning i selfiebetalningen, som hittills har testats i USA och Nederländerna. Till sommaren ska Mastercard testa konceptet i 14 ytterligare länder, enligt Financial Times.

    Handelstrender rapporterar att selfiebetalning är en av de mest omtalade trenderna inom handeln:

    Experimenten med så kallad selfiebetalning är hetare än mycket annat just nu. Via visuell identifikation, det vill säga en kamerafunktion, känner system av att personen verkligen är den man utger sig för att vara – och på så sätt kan transaktionen godkännas.

    På engelska talas det om selfie pay.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nu sätter regeringen stopp för ohämmad användning av engelska lånord. Genom en ny reglering vill regeringen förhindra att engelskan tar över i det offentliga rummet.

    Inom universitetsvärlden finns redan en utbredd oro för domänförluster på flera områden. Eftersom de flesta nya termerna som importeras kommer från engelskan finns det en överhängande risk för att svenska blir obrukbart inom forskning och högre utbildning. Men nu går alltså regeringen till motattack.

    I dag presenterar regeringen ett förslag som ska stoppa hotet från engelskan. Företag som verkar i det offentliga rummet – som medier och reklambyråer – kommer att tilldelas utsläppsrätter. Dessa ger dem rätt att ”förorena” svenskan med ett visst antal onödiga lånord. Om de gör slut på utsläppsrätterna måste de antingen sluta använda lånord eller köpa nya utsläppsrätter. I annat fall väntar böter.

    – Om du till exempel haft en midseason sale kan du inte annonsera om black Friday också. Ska du ha utsläppsrätter kvar till black Friday får du vackert finna dig i att tala om höstrealisation i stället, säger Pål Siksrop, sakkunnig vid kulturdepartementet.

    Exakt hur höga böterna blir är inte klart, men straffsumman kommer att påverkas av spridningen.

    – Det kommer att bli dyrare att skriva foodcourt i Aftonbladet än i Säffle-Tidningen.

    Systemet med utsläppsrätter följer till stor del lagstiftning som redan finns i Litauen. I Språktidningen 8/13 berättar Anne Markowski i ett reportage om hur otillåten slang, lånord och språkfel kan ge böter. I Sverige pågår nu vid kulturdepartementet arbetet med att efter litauisk förebild ta fram en lista över förbjudna ord och uttryck.

    – Vårt benchmark är att blacklisten ska vara klar före årsskiftet, säger Pål Siksrop.

    Intäkterna från utsläppsrätterna kommer att gå till insatser för att rädda den svenska skolan. Regeringen vill efter de senaste årens katastrofala resutat i Pisa-mätningarna satsa mer på ämnen som svenska, engelska och matematik. Pål Siksrop anser inte att det är motsägelsefullt att utsläppsrätterna ska finansiera ännu mer engelska i skolan.

    – Det är inte fel att använda engelska i England, men i svenska skolor ska inte engelska vara viktigare än svenska. Jag säger som Stefan Löfven: Nu får det vara sluttjollrat.

    Språktidningen har sökt kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) för en kommentar. Genom sin sekreterare hälsar hon att hon inte är anträffbar på grund av ett digert schedule med debriefings, appointments och workshops. En enig regering står dock bakom förslaget.

    – Anyone who is not on the boat can dra dit the pepper grows, säger Pål Siksrop.

    Lis Oppkrås

    Foto: Istockphoto

    6 kommentarer
  • Personer som reagerar negativt på stavfel och grammatiska missar är oftare introverta. Extroverta har större överseende med andra skribenters misstag. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

    Den som lsäer en bostadsannnons där ngon efterlyste en rumkamrat och stör sgi på språkliga mssar i teksten är ofta en introvert person som lägger stor vikt vid korrekt språk. Det är också en person som tillskriver den skribent som är ansvarig för misstagen fler negativa egenskaper. Språkpoliser har alltså flera gemensamma karaktärsdrag.

    Bakom studien står forskare i lingvistik och psykologi vid University of Michigan, USA. Där fick 83 personer läsa svar på en annons efter en rumskamrat. Vissa av svaren hade flera stavfel (som teh i stället för the) och olika grammatiska brister. Deltagarna fick även svara på frågor om sin personlighet och om attityder till språkfel.

    Bägge typerna av fel i mejlsvaren orsakade betydligt större irritation hos introverta läsare. De bedömde personerna bakom mejlsvaren som mindre intelligenta och mindre sympatiska. Inte heller var de särskilt sugna på att dela bostad med dem.

    Även extroverta läsare upptäckte många misstag. Men de var inte alls lika benägna att tillskriva skribenterna negativa egenskaper som de introverta språkpoliserna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Svenskar som lär sig japanska försöker läsa tecken genom att dela upp dem i uttalbara delar. Japaner försöker i stället läsa tecken enligt tecknets övriga uttal eller genom att analysera sammanhanget. Det framgår i en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.

    Fusae Ivarsson har studerat hur svenskar och japaner lär sig att skriva kanji, det japanska skriftspråk som har lånat tecken från kinesiskan. Hon har dels jämfört svenska universitetsstudenter på nybörjarnivå med japanska elever i årskurs två (där bägge grupperna behärskar ungefär 240 tecken), dels jämfört studenter på avancerad nivå med elever i årskurs fem (där bägge grupperna behärskar ungefär 800 tecken). Slutsatsen är att svenska studenter och japanska elever hanterar och minns kanji på olika sätt.

    I kanji kan ett tecken i regel uttalas på flera olika sätt. Därför är det viktigt att förstå sammanhanget för att kunna uttala tecknet korrekt.

    När japaner stöter på ett okänt tecken använder de andra uttal för samma tecken eller en gissning baserad på sammanhanget. Svenskar försöker i stället ofta dela upp ett tecken i två beståndsdelar med förhoppningen om att kunna hitta en del som de kan uttala.

    Fusae Ivarsson anser inte att svenskar måste lära sig att förstå tecken på samma sätt som japaner gör. I stället tror hon att inlärningen skulle kunna bli effektivare om svenskar blir mer medvetna om de olika metoderna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    4 kommentarer
  • Arabiska håller på att gå om finska som näst största språk i Sverige. Persiska, polska och somaliska är andra språk som ökar snabbt. Det är några av de viktigaste trenderna bland de språk som talas i landet.

    För sju år sedan utkom lingvisten Mikael Parkvalls Sveriges språk – vem talar vad och var? Där kartlade han antalet modersmålstalare av de språk som fanns i Sverige 2006. I nya boken Sveriges språk i siffror – Vilka språk talas och av hur många? (Morfem och Språkrådet) gör han en ny djupdykning i ämnet. Siffrorna gäller 2012.

    En förändring är att arabiska håller på att ta över finskans ställning som nummer två i landet. Förklaringen är inte bara invandringen från arabisktalande länder. Bland personer som har finska som modersmål är medelåldern hög och fruktsamheten låg. Från vissa arabisktalande länder är situationen den motsatta. Andra språk som ökat kraftigt mellan 2006 och 2012 är persiska, polska och somaliska.

    I boken listar Mikael Parkvall alla språk som i Sverige bedöms ha minst 500 modersmålstalare. Nedan hittar du de 20 största språken tillsammans med svenskt teckenspråk, de officiella minoritetsspråken och två bygdemål. Anledningen till att Mikael Parkvall inte särredovisar antalet talare av meänkieli är att underlaget inte minst av historiska skäl är svårtolkat.

    I Språktidningen 3/2016 skriver Mikael Parkvall om den språkliga mångfalden i Sverige och de beräkningsmetoder han använt i kartläggningen.

    Här kan du läsa mer om de största språken i Sverige.

    Anders

    60 kommentarer
  • Om du frågar en talare av nheengatu vad klockan är får du aldrig något muntligt svar. I stället pekar talaren mot himlen för att visa var solen befinner sig. Trots att nheengatu saknar ord för tidsförhållanden kan talarna ändå berätta om tiden.

    Nheengatu talas av uppskattningsvis 20 000 personer bosatta längs Amazonfloden i Brasilien, Colombia och Venezuela. Språket ingår i familjen tupí-guaraní-språk där just tupí och guaraní är de mest kända. Länge motarbetade myndigheterna nheengatu, men sedan 2002 har det tillsammans med portugisiska officiell status i den brasilianska kommunen São Gabriel da Cachoeira.

    I språket finns inga ord för att tala om klockslag. Det betyder dock inte att talare av nheengatu inte kan diskutera tidsförhållanden. Det konstaterar forskare vid Max Planck-institutet för psykolingvistik i Nederländerna i en artikel publicerad i tidskriften Language.

    När talare av nheengatu refererar till olika tider på dygnet pekar och gestikulerar de mot himlen och visar var solen då skulle befinna sig. I det talade språket ingår alltså visuellt språk, vilket enligt forskarna visat sig vara ytterst sällsynt.

    Olika tider på dygnet kan uttryckas med stor precision. Modersmålstalare har inga problem att uttrycka eller förstå visuella tecken som motsvarar till exempel klockan 8–12 eller klockan 21.

    Det kan dock vara så att inslag av visuellt språk i talspråk är mer utbrett än vad som i dag är känt. Det beror i så fall enligt forskarna på att studier ofta utgår från tal- eller skriftspråk.

    Anders

    Foto: Simeon Floyd

    0 kommentarer
  • Den som väntar på det sista bandet av Svenska Akademiens ordbok får vänta ytterligare några år. Men redan i dag öppnas en ny webbplats för ordboken. Den omfattar uppslagsorden a till vedersyn.

    Svenska Akademiens ordbok är en historisk ordbok som beskriver svenskt skriftspråk från 1521 till i dag. Beslutet om ordboken klubbades redan 1787, men det skulle dröja ända till 1898 innan det första bandet utkom. Tidigare har redaktionen siktat på att ge ut det sista bandet under 2017, men det kommer att bli senare än så.

    Ordbokens webbplats har sedan 1997 varit en guldgruva för den som till exempel söker information om hur och när ett ord användes i skrift för första gången. I dag lanseras en uppfräschad webbplats. Sökmöjligheterna är visserligen något färre, men i gengäld går all text att citera eftersom den nu är teckenrätt.

    Den som saknar den gamla webbplatsen behöver inte misströsta. Den finns fortfarande kvar.

    Språktidningen skildrade redaktionens arbete med Svenska Akademiens ordbok i en artikel 2009. Sedan dess har Christian Mattsson tagit över som chef.

    Anders

    0 kommentarer
  • I stället för flyktingar och asylsökande talas det allt oftare om nyanlända. Ordet är inte pinfärskt, men användningen har ökat dramatiskt under de senaste månaderna.

    I Svenska Akademiens ordlista finns adjektivet nyanländ som används ”särsk. om person som nyligen fått asyl i Sverige”. Den senaste tiden har nyanländ blivit allt vanligare även som substantiv. Ordet används om personer som har kommit till Sverige för att söka asyl.

    Just nu befinner sig flera miljoner människor på flykt från krig, fattigdom, svält och förtryck. Bland dessa finns det tusentals som hoppas på en framtid i Sverige, men det finns också personer som gärna vill återvända till hemlandet när läget förbättrats.

    De personer som kommer till Sverige är ingen enhetlig grupp. Det är sannolikt ett av skälen till att flera redaktioner brottas med vilka ord som ska användas. I SVT:s nya språkråd ges det klartecken för nyanländ, asylsökande och flykting, men det sägs också att det är ord som bör användas med försiktighet.

    Eftersom det rör sig om personer med så olika bakgrunder och olika förhoppningar tycks det som att många redaktioner söker efter ett bredare begrepp som inte exkluderar någon. Där har substantivet nyanländ snabbt blivit populärt. Ofta används det som synonym till flykting och asylsökande.

    Här är några exempel från artiklar publicerade under dagen:

    Värnamo folkhögskola har sedan tidigare positiv erfarenhet av att ha nyanlända som elever. Linjen kallas etableringskurs och är en av skolans sex utbildningar. (Värnamo Nyheter)

    I Stockholms kommun har det i veckan fattats beslut om var man ska placera 1500 modulhus för nyanlända. Järfälla kommun ser över en liknande lösning. (Stockholm Direkt)

    Avtalet mellan EU och Turkiet att sända tillbaka flyktingar och migranter som kommer till den grekiska ö-världen till Turkiet har skapat en närmast kaosliknande situation på den grekiska ön Lesbos. De nyanlända som kommit i båtar under de två senaste dygnen blir nu inlåsta i ett fängelseliknande läger och FN:s flyktingorgan UNHCR har hoppat av och vägrar att stå för transporten dit. (Sveriges Radio)

    Vissa berättelser handlar om upplevelsen att komma till Sverige, andra om hur de som redan bor i Sverige ska kunna förstå vad de nyanlända har upplevt. Ett sådant exempel är amatörteaterföreställningen ”Galna huset” som spelades i Sandviken tidigare i vinter. En pjäs på både svenska och arabiska om att uppleva krig och vad det gör med en människa. (Gefle Dagblad)

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Kan det vara Möja, Yrhättan, Gråsjälören eller kanske Gotland? Hjälp oss att rösta fram Sveriges vackraste önamn!

    I Språktidningen 3/16, som börjar delas ut till prenumeranter i dag, skriver Hartmut Traunmüller om vad som egentligen är en ö. En ö brukar definieras som ’ett landområde omgivet av vatten’. Men riktigt så enkelt är det inte. Statistiska centralbyrån gör undantag när det handlar om en bifurkation, alltså när ett vattendrag delar sig i två grenar i riktning nedströms. Enligt Hartmut Traunmüller är det ett resonemang som inte alltid tillämpas konsekvent. Snarare är det så att en ö är ’ett landområde som framstår som omgivet av vatten’.

    Ett exempel som Hartmut Traunmüller diskuterar är Tärendöholmen. Är möjligen det Sveriges vackraste önamn?

    Om du inte hittar ditt favoritnamn bland alternativen i omröstningen får du gärna skriva det i en kommentar!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    7 kommentarer
  • Svischa är favoriten från Språkrådets och Språktidningens nyordlista för 2015. I en omröstning på Språktidningens hemsida valde 14 procent svischa som det bästa ordet.

    Tvåa blev klittra med 10 procent. På delad tredje plats hamnade faktaresistens och obror med 8 procent. På femte plats slutade EU-migrant och youtuber med 6 procent.

    Listan för 2015 innehöll totalt 37 ord.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg