Prenumerera på bloggen
  • Här möter du tolv svenska ord. Kan du lista ut vad de betyder? Den här omgången kan vara något lättare än vanligt, men ett par riktiga luringar finns bland orden. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nu finns föredragen från Lättlästdagen 2017 att se på UR Play. Du möter bland annat författaren Mian Lodalen i ett samtal om att skriva lättläst, lingvisten Mikael Parkvall som talar om pidginspråk, terminologen Åsa Holmér som diskuterar vikten av att välja rätt ord och programledaren Jessika Gedin som pratar om läslustens betydelse.

    Lättlästdagen är en årlig konferens som arrangeras av Språktidningen och Vilja förlag. Föredragen är inspelade på Citykonferensen i Stockholm den 20 oktober 2017.

    Anders

    0 kommentarer
  • Försäljningen av biljetter till Språkforum pågår för fullt. För att vara säker på en plats behöver du boka senast den 4 april. Biljetter köper du här.

    Årets Språkforum äger rum på Rival i Stockholm fredagen den 13 april. Det blir en heldag med nyttiga och underhållande föredrag. Du möter författare, språkvetare och journalister som delar med sig av sina bästa tips och som berättar om aktuella språkfrågor. Bland föreläsarna finns Niklas Källner, Agnes Lidbeck, Olle Josephson och Karin Milles.

    Välkommen!

    Foto: Johan Bergling, Jessica Segerberg, Patrik Hedljung, Gabriel Liljevall, David Naylor, Magnus Göransson

    0 comment
  • Malvinas backe blir det nya namnet på Osquldas väg i Stockholm. Beslutet har klubbats i stadsbyggnadsnämnden. Namnändringen kommer efter kritik mot att Osquldas väg står för ”kränkande värderingar”.

    Året var 1965 när gatan Osquars backe namngavs vid Kungliga tekniska högskolan, KTH. När det hade gått 25 år fick gatan en kvinnlig motsvarighet, nämligen Osquldas väg. Osquar och Osqulda är benämningen på manliga respektive kvinnliga teknologer på KTH.

    Eftersom namnet har funnits sedan 1990 innebär det enligt stadsbyggnadskontoret att det har vunnit hävd. Ändå väljer nu majoriteten i stadsbyggnadsnämnden att gå på stadsbyggnadskontorets linje och byta namn. Osquldas väg blir i stället Malvinas backe. Det tidigare namnet beskrivs av stadsbyggnadskontoret som ”ett uttryck för kränkande värderingar”.

    Debatten började i november förra året då Stockholms stad fick in skrivelser där det uppmanades till ett namnbyte. Osquldas väg beskrevs som ett namn som representerade en sexistisk kultur på KTH. Även KTH:s ledning stämde i en skrivelse in i kritiken:

    Det har under flera år upplevts som problematiskt för både anställda och studenter på KTH att ha en adress inom campus med namnet Osquldas väg. Namnet har sitt urspring i en studentkultur med sexistiska inslag, och uppfattas som ett uttryck för kränkande värderingar om kvinnor.

    KTH:s första förslag till nytt namn var Harriet Ryds väg. Hon var den första kvinnliga professorn på KTH, men det brukar inte anses förenligt med gott namnskick att namnge gator efter levande personer. Valet föll i stället på Malvinas backe. Malvina är en förening för kvinnliga teknologer på KTH. Den fick sitt namn efter att ha bildats på Malvinas namnsdag den 28 november 1986.

    Moderaterna och Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet i stadsbyggnadsnämnden.

    Anders

    Foto: KTH

    0 kommentarer
  • Etisk hackning ska förebygga angrepp från illasinnade hackare. Ämnet går nu att läsa vid bland annat Kungliga tekniska högskolan.

    För att identifiera sårbarheter i it-system är det nödvändigt att kunna tänka som en hackare. Därför anordnas nu utbildningar i etisk hackning. Kunskaperna ska användas för att upptäcka och åtgärda säkerhetsbrister innan hackarna hittar dem.

    Sveriges Radio rapporterar att intresset för etisk hackning är stort:

    KTH startade i höstas den första svenska universitetskursen någonsin i etisk hackning. Och i mars startar en ny hackerkurs – för företag. Allt handlar om att lära studenterna tänka som en hackare.

    Den som ägnar sig åt etisk hackning kallas etisk hackare. Dagens Nyheter berättar om stockholmaren Mathias Karlsson som vunnit pris för sin förmåga att hitta säkerhetsbrister:

    Banker, myndigheter och företag blir allt oftare utsatta för dataintrång och en ny yrkesgrupp har vuxit fram: Etiska hackare. De testar hemsidor, appar och program.

    Etisk hackning är belagt i svenskan sedan 2008 och etisk hackare sedan 2007. På engelska talas det om ethical hacking och ethical hacker.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Dags för ett nytt fredagskviss! Här möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att använda exotiska namn på maträtter behöver inte bara bra för affärerna. Många kunder blir stressade av att möta benämningar på menyerna som de inte känner till. Det visar en studie publicerad i Cornell Hospitality Quarterly.

    Pad kee mao eller drunken noodles? Den frågan ställdes 171 testpersoner inför i en studie utförd av forskare vid Ohio State University. De fick titta på menyer från en påhittad thairestaurang. Texterna var identiska med ett undantag – på en meny hade rätterna namn på thailändska och på en annan hade de namn på engelska.

    På restauranger kan miljön ofta vara stökig. Därför är det många kunder som tycker att själva beställningen är ett stressmoment. Och det är i synnerhet personer som uppskattar struktur, ordning och förutsägbarhet som påverkas av situationen.

    Samma typ av kunder vill enligt forskarna kunna beställa maten snabbt. För att det ska vara möjligt bör inte menyn innehålla något som får dem att tveka. Dessa kunder var inte alls förtjusta i menyn med thailändska namn på rätterna. Dessutom var de mindre förtjusta i själva restaurangen.

    Maträtter som khao pad kra pow, pad kuay tiew khua och khao pad sapparod väckte alltså viss irritation eftersom de var svårförståeliga. De engelska motsvarigheterna basil fried rice, Bangkok noodles och pineapple fried rice gillades betydligt bättre av denna kundgrupp.

    Men det är inte alla som tycker att exotiska namn på maträtter är ett bekymmer. Vissa – i synnerhet yngre kunder – tycker att de skapar en känsla av något autentiskt. Det är oftare äldre restaurangbesökare som reagerar negativt på exotiska namn.

    Rekommendationen från forskarna är att fundera noga på valet av språk på matsedeln. Om kunderna i första hand är äldre kan det vara klokt att hålla sig till engelska. Yngre gäster lockas däremot i större utsträckning av maträtter vars namn uppfattas som exotiska.

    Anders

    Illustration: Ohio State University

    0 kommentarer
  • Kan sättet som olika ord behandlas i hjärnan ge svar på frågan om vad som skiljer språk från dialekter? Det tror forskare i psykologi vid universitetet i skotska Dundee. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cognition.

    Att dra tydliga gränser mellan språk och dialekter är sällan enkelt. I slutändan är det ofta snarare en politisk fråga om vad som ska betraktas som ett språk och vad som ska betraktas som en dialekt. Men forskare i psykologi har alltså hittat något som de anser är en genväg till gränsdragning mellan språk och dialekt.

    I studien undersöktes hur testpersoner – i det här fallet talare av skotsk engelska – reagerade på olika ord. Forskare följde hur hjärnan bearbetade ord typiska för skotsk engelska och brittisk engelska. Slutsatsen var att de dialektala orden inte hanterades annorlunda.

    Deltagarna fick i testet titta på bilder på olika föremål. När de fick höra den dialektala benämningen på ett föremål gick det långsammare att hitta den standardengelska benämningen för samma föremål. ”Översättningen” mellan skotsk engelska och brittisk engelska försenade alltså processen.

    Motsvarande försök har tidigare gjorts med personer som talade både engelska och spanska. När de hoppade mellan språken gick det fortare om de fick hjälp – alltså om de till exempel fick höra det spanska ordet för det föremål som de skulle identifiera på engelska.

    Forskarna tolkar detta som att de tvåspråkiga letar i två skilda ordförråd. Men dialekttalarna söker i samma ordförråd – och det är därför som ”översättningen” mellan skotsk engelska och brittisk engelska distraherar och försenar.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Lulesamiska blir ett obligatoriskt ämne i mellanstadiet i Jokkmokk. En timme i veckan ska eleverna läsa språket. Beslutet fattades nyligen i kommunstyrelsen.

    Tolv år efter att ett medborgarförslag om obligatorisk lulesamiska i grundskolan har det oväntat fått majoritet i kommunstyrelsen i Jokkmokk. Då var det Gun Aira och Maj-Doris Rimpi som ville förbättra undervisningen i samisk kultur och lulesamiska. Svaret från kommunfullmäktige blev då ett nej till förslaget om obligatorisk undervisning, men ett ja till ambitionen att öka kunskaperna om samisk kultur.

    Nyligen utvärderades vad som hänt inom kommunen under de tio år som gått sedan förslaget behandlades. Lokalpartiet Framtid i Jokkmokk började då driva kravet på obligatorisk undervisning i lulesamiska. Målet var att komma i gång med försöksverksamhet hösten 2019. Efter tre år skulle arbetet utvärderas.

    Skolkontoret ställde sig inte bakom förslaget. En timme lulesamiska i veckan skulle innebära att ett annat ämne fick en timme mindre. Skolkontoret befarade också att det skulle bli svårt att hitta kompetenta lärare.

    Redan i dag finns det elever i Jokkmokk som läser lulesamiska. Men den undervisningen är inte obligatorisk utan är ett frivilligt val. Enligt Skolkontoret möter denna undervisning den efterfrågan som finns från elever.

    Men med sex röster mot fem segrade Framtid i Jokkmokks linje i omröstningen. Framtid i Jokkmokk fick stöd av Vänsterpartiet medan Socialdemokraterna motsatte sig införandet av obligatorisk lulesamiska. Det återstår att se när undervisningen kan komma i gång.

    Lulesamiska talas i Sverige av 500 till 1 000 personer. De flesta talarna finns i Jokkmokks kommun, men en hel del talare finns även i Arjeplog och Gällivare samt i Norge. Lulesamiska ingår i den centralsamiska familjen tillsammans med arjeplogssamiska och nordsamiska.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Utsläppen från flygtrafiken är stora – enligt vissa debattörer så stora att den som tar flyget bör skämmas. I debatten används nu ordet flygskam om fenomenet.

    Allt fler svenskar reser allt oftare till utlandet med flyg. Den senaste tiden har det moraliska i resandet diskuterats. Somliga hävdar att utsläppen från flygtrafiken är så stora att det närmast är en skyldighet att välja transportmedel som inte utgör en lika stor belastning för miljön.

    Flygskam är något vissa säger sig känna inför egna resor. Men hållbarhetsforskaren Cecilia Solér skriver i Dagens Nyheter att det knappast är någon majoritet som förknippar resandet med skam:

    Marknaden som normgivare har i vår tid ersatt moraliska institutioner som kyrkan och klassamhället och flygresan har kommit att bli en del av vilka vi är i enlighet med normaliserade och idealiserade identiteter. Jag tror att flygskam endast är något som en liten (exklusiv) del av befolkningen känner.

    I Dagens Nyheter skriver Sverker Lenas att resandet för många har blivit en livsstil. Därför är det sannolikt också svårt att få många att nobba flyget:

    Om den flygande svensken förut hade klimatångest, i väntan på att grönt flygbränsle snart skulle vara uppfunnet, tycks känslan nu ha förbytts till flygskam över en livsstil som han inte förmår förändra.

    En som själv känner flygskam är Eva Axelsson. Men hon berättar i Eskilstuna-Kuriren om hur hon tänker bort den i samband med resor:

    För egen del har jag plågats av flygskam i många herrans år, långt innan ordet var uppfunnet. Men har det hindrat mig ifrån att flyga? Nix pix. Precis som alla andra har jag tyckt att just jag haft en alldeles utomordentligt extraordinär anledning till att kliva ombord.

    Flygskam är belagt i svenskan sedan 2017.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    8 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg