Prenumerera på bloggen
  • Redan för 1,8 miljoner år sedan kan människans förfäder ha varit högerhänta. Funktionen styrdes precis som språkförmågan från den vänstra hjärnhalvan. Det visar en studie publicerad i Journal of Human Evolution.

    När en människa lyfter en penna för att skriva gör uppskattningsvis nio av tio det med höger hand. Bara en av tio är vänsterhänt. Detta mönster kan alltså vara 1,8 miljoner år gammalt. Det tror ett internationellt forskarlag i antropologi.

    De har undersökt fossil av Homo habilis, den första arten av människa som tillverkade enkla verktyg. Homo habilis levde för 1,8 miljoner år sedan. Det finns forskare som tror att det var vid denna tid som talet började att utvecklas. Skälet ska ha varit att enkelt språk gjorde det betydligt lättare att använda verktyg.

    Fossil som forskarna analyserat visar att Homo habilis höll verktyg med högerhanden. Eftersom det handlar om lämningarna efter en enda person är det för tidigt att fastslå om Homo habilis i regel var högerhänta. Enligt forskarna finns det dock mycket som tyder på detta.

    Om teorin stämmer skulle anledningen till att en majoritet av dagens människor skriver med höger hand alltså gå tillbaka till mänsklighetens vagga. Denna förmåga skulle alltså precis som språkförmågan vara lokaliserad till den vänstra hjärnhalvan.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Fortfarande finns det biljetter kvar till Lättlästdagen den 26 oktober! Dagen är särskilt för dig som arbetar med vuxna som har ett annat modersmål än svenska, men också för alla som är intresserade av flerspråkighet och begriplighet.

    Under Lättlästdagen möter du forskare som studerat den språkliga mångfalden i Sverige och som specialiserat sig på svenska som andraspråk. Du får konkreta tips och handfasta råd om litteratur och inlärningsverktyg. Och du får lyssna till författare som berättar om egna erfarenheter av språkets möjligheter. Några av talarna är Theodor Kallifatides (bilden), Annelie Drewsen, Mikael Parkvall, Christina Wahldén och Patrik Lundberg.

    Lättlästdagen arrangeras den 26 oktober på Citykonferensen i Stockholm. Priset är 2 875 kronor inklusive moms. I priset ingår lunch och fika.

    Boka din biljett här senast måndagen den 24 oktober.

    Foto: Caroline Andersson

    0 kommentarer
  • Där en ser rädsla och underlägsenhet kan en annan se ilska och hotfullhet. Det konstaterar amerikanska och spanska forskare i en studie publicerad i PNAS. Där undersöker de hur spanjorer och trobriander på Papua Nya Guinea tolkar olika ansiktsuttryck.

    Under 1900-talet betraktades det som en allmän sanning att det fanns en lång rad ansiktsuttryck som var universella. Från Grönland till Nya Zeeland kunde alltså en person som log räkna med att ansiktsuttrycket identifierades just som en glad och positiv känsla. Men de senaste åren har föreställningen om universella ansiktsuttryck allt mer kommit att ifrågasättas.

    Flera studier har visat att det snarare tycks vara så att ansiktsuttryck är någorlunda gemensamma för västvärlden. I geografiskt mer avlägsna kulturer är det inte helt ovanligt att ett ansiktsuttryck säger något annat än vad samma uttryck hade gjort i västvärlden. Samma slutsats drar de forskare som jämfört spanjorer och trobriander.

    Trobriandöarna tillhör Papua Nya Guinea och ligger öster om Nya Guinea. Forskarlaget valde trobriander i tonåren för studien eftersom de i regel har mycket begränsad kontakt med västvärlden. De flesta talar enbart kilivila, ett malajo-polynesiskt språk som tillhör den austronesiska språkfamiljen.

    Det visade sig att det fanns stora skillnader mellan grupperna. Trobriandernas tolkningar av olika ansiktsuttryck hade större variation. Det ansiktsuttryck som spanjorerna förknippade med rädsla och underlägsenhet kopplade de i stället till ilska och hotfullhet.

    Inte heller gjorde de två grupperna samma val när de ombads att välja en bild på det ansiktsuttryck som de uppfattade som mest hotfullt. Trobrianderna valde en bild som i västvärlden kopplats till rädsla medan spanjorerna valde en bild på ett ilsket ansiktsuttryck.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Svenska elevers resultat i matematik blir enligt Pisa-undersökningen allt sämre. Men det behöver inte vara matematikförmågan som försämrats. I stället kan de svaga resultaten återspegla bristande läsförmåga.

    I en avhandling i matematik vid Umeå universitet studerar Anneli Dyrvold metoder och resultat i Pisa-undersökningen. Hon konstaterar att elever i undersökningen ofta möter ord som sällan eller aldrig förekommer i svenska matteböcker. Det skulle alltså kunna vara läsförmågan snarare än matematikförmågan som är förklaringen till den nedåtgående trenden.

    I undervisningen i matematik läggs det enligt Anneli Dyrvold liten vikt vid att utveckla matematisk läsförmåga. Elever förutsätts lära sig det matematiska språket i samma takt som uppgifternas svårighetsgrad stiger. Men så fungerar det inte för alla elever.

    Matematikförmågan är beroende av läsförmågan. Många elever har problem med att förstå texterna i läroböckernas uppgifter. Inte minst gäller detta i Pisa-undersökningen. Där används ord som är okända för många elever. Då minskar förutsättningarna för att räkna rätt avsevärt.

    Anneli Dyrvold anser inte att de krav som ställs på elevers läsförmåga är orimliga. I många fall är nivån motiverad. Men då är det också snarare läsförmåga än matematikförmåga som mäts.

    Anders

    Foto: Ingrid Söderbergh

    0 kommentarer
  • Plötsligt ösregnar det rapporter om hotfulla clowner som efter mörkrets inbrott trakasserar vanliga medborgare. På vissa håll är stämningen så uppiskad att det talas om clownpanik.

    Det ska ha börjat för två månader sedan i Greenville i South Carolina. Två clowner ska då ha försökt locka in barn i skogen. Det dröjer inte länge innan fenomenet rapporteras från en lång rad andra platser i USA. Snart har clownpaniken kommit även till Sverige.

    De senaste veckorna har det enligt Expressen kommit rapporter från bland annat Västerås, Timrå, Falun, Mjölby, Linköping och Mariestad. Gemensamt för rapporterna är att de gäller clowner som har agerat hotfullt och förföljt personer. Författaren Benjamin Radford uppger att social oro och viral spridning på internet möjliggör att rädslan sprider sig:

    Copycats, härmapor, tar efter och varje ny skräckclown uppmuntras av de tidigares mediala framgångar. Sådan här clownpanik kommer och går i vågor, säger han. Företeelsen observerades först i USA på 1980-talet, då det mest handlade om fantom-clowner, och har sedan återkommit flera gånger, ofta i tider av spänningar i samhället.

    Sveriges Radio berättar att det inte är första gången som clowner sprider skräck:

    Det har tidigare förekommit så kallad clownpanik under åren 1981, 1991 och 2014.

    Clownpanik är belagt i svenskan sedan 2014.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Har du snubblat över något ord som borde finnas med på årets nyordslista? Just nu arbetar Språktidningen och Språkrådet med den nyordslista som traditionellt publiceras i mellandagarna. Tipsa oss gärna om dina favoriter!

    Dina nyordskandidater måste inte nödvändigtvis ha dykt upp i svenskan under 2016. Det kan även handla om ord som använts sporadiskt under en tid, men som ökat i användning under året.

    Du kan lämna dina tips i kommentarsfältet. Du kan också mejla anders@spraktidningen.se. Du får gärna berätta var du såg eller hörde dina kandidater. Vi blir också glada för förslag till definitioner.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    5 kommentarer
  • För omkring 37 000 år sedan vandrade papuaner och aboriginer åt olika håll. Men den språkliga splittringen skedde betydligt senare när stigande havsnivåer gjorde det omöjligt att vandra mellan Nya Guinea och Australien.

    1788 började koloniseringen av Australien. När de första brittiska fartygen anlände talades omkring 300 aboriginspråk i landet. I dag är det bara en tiondel av dessa språk som förs vidare från generation till generation. Hur denna språkliga mångfald uppstod har länge varit en gåta. Lingvister och genetiker tror sig nu ha hittat svaret.

    Forskarna har i en studie publicerad i Nature funnit gemensamma mönster hos dna och ordförråd i aboriginspråk. Genetiskt gick aboriginer och papuaner åt olika håll för cirka 37 000 år sedan. Sannolikt levde de i mindre grupper.

    Aboriginerna kom till Australien från nordost och spred sig över nästan hela landet inom loppet av några tusen år. Startskottet ska ha gått för omkring 10 000 år sedan. Inledningsvis handlade det om vågor av aboriginer som kom till Australien. Med sig kan de ha haft nya tekniker för att göra verktyg av sten. Dessa kunskaper tros i sin tur vara orsaken till att befintliga språk gång på gång sköljdes bort av språk tillhörande kulturer som nått ett steg längre.

    Den stora språkliga skilsmässan ägde rum för ungefär 6 000 år sedan. Den tros sammanfalla med hur aboriginerna spred sig över landet. Därefter utvecklades språken i olika riktningar.

    Vid tiden för den brittiska koloniseringen bodde minst en halv miljon människor i landet. De 300 språk som fanns i landet hade alltså inte särskilt många talare. När en grupp anslöt sig till en annan tros ett av språken snart ha försvunnit.

    Så förklarar alltså lingvister och genetiker den stora språkliga variationen i Australien. En majoritet av dessa språk är pama-nyunganska språk, en gren som i sin tur tillhör familjen australiska språk. Det finns dock olika åsikter om denna indelning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Höga bakgrundsljud stör barn när de ska lära sig nya ord. Bättre gick det när bakgrundsljuden motsvarade normalt sorl på ett kafé. Det visar en studie publicerad i Child Development.

    Det är forskare vid University of Madison-Wisconsin, USA, som har studerat hur totalt 80 barn i åldern 22 till 30 månader lär sig nya ord. Deras uppgift var just att lära sig nya ord och att koppla ihop dem med föremål.

    När bakgrundsljuden motsvarade sorlet på ett kafé hade barnen inga större svårigheter att koncentrera sig på uppgiften. Sämre gick det när de störande ljuden motsvarade två personer som talade högt alldeles intill barnen. Däremot klarade sig barnen ganska bra när de lärde sig orden i en tyst miljö, men där bilderna på föremålen visades samtidigt som störande ljud spelades upp.

    Studien visar enligt forskarna att det är viktigt att barn får lära sig utan störande ljud från omgivningen. Därför bör till exempel skolor sträva efter att ha det lugnt i klassrummen när barnen ska ha fokus på inlärning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som tidigt behärskar modersmålets siffror och bokstäver har bättre förutsättningar när undervisningen i förskola sker på ett annat språk. Det visar en studie publicerad i tidskriften Applied Psycholinguistics.

    I USA finns många spansktalande vuxna som inte känner sig helt bekväma med att tala engelska. Inte sällan innebär det att deras barn växer upp i en miljö där det inte talas mycket engelska. Men när de börjar förskola sker undervisningen ofta på engelska.

    Det behöver dock inte vara någon större nackdel. De spansktalande barn som har med sig goda kunskaper om modersmålets bokstäver och siffror kommer snart i kapp. Denna grupp har betydligt lättare för att lära sig engelska än spansktalande elever som inte har tagit de första stegen mot att läsa och räkna.

    Forskarnas slutsats är att kunskaper i spanska vässa förutsättningarna för att lyckas med engelskan i förskolan. Det betyder också att spansktalande föräldrar inte behöver känna att osäkerheten när det gäller engelska är lika betungande. Om de ser till att hjälpa barnen med spanskan så hjälper de även indirekt till med engelskan.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • I en lång rad tyska städer, i Köpenhamn och i Paris finns butiker där alla varor säljs i lösvikt utan emballage. Nu kommer konceptet med förpackningsfria butiker till Sverige. Först ut blir en butik i Malmö.

    En genomsnittlig svensk slänger närmare 500 kilo hushållssopor om året. En stor del av avfallet består av förpackningar. En ny trend är butiker som försöker minska sopberget genom att bara sälja varor utan emballage.

    Det handlar alltså om förpackningsfria butiker. Där säljs allt i lösvikt. Kunden tar själv med sig förpackningar till inköpen i butiken. Den som inte har någon förpackning med sig kan köpa bland annat glasburkar, glasflaskor och komposterbara papperspåsar.

    I november öppnar den första förpackningsfria butiken i Sverige. Sydsvenskan berättar att den får namnet Gram och att ägarna har hittat lokaler i Malmö saluhall:

    Trenden med förpackningsfria lösviktsbutiker har gått över hela Europa. Viljan att minska sitt eget avfall har gjort att det har öppnat renodlade lösviktsbutiker i både Berlin och Paris.

    TT berättar att den blivande butikschefen Rowan Drury under en längre tid försökt minska det egna hushållsavfallet:

    Rowan Drury, som startar butiken Gram i saluhallen i Malmö i november, har experimenterat i sitt eget hushåll för att få ner avfallsmängden. Hon handlar på torget, köper tvål i block i stället för plastflaska och tillverkar eget schampo. Nu tar hon nästa steg och startar en förpackningsfri butik - inte för att bli rik, utan för att få människor att tänka till.

    För två år sedan besökte Sveriges Radio butiken Unverpackt i Kiel:

    En matbutik helt utan förpackningar, hur kan det fungera? Jo, genom att man tar med sig sina egna förpackningar och fyller dem med det man vill ha. Det finns redan butiker i flera europeiska länder som gör det här och kunder som inte verkar ha något emot att släpa på glasburkar och plastflaskor. Tysklands första förpackningsfria butik ligger i Kiel.

    Förpackningsfri butik är belagt i svenskan sedan 2014. Förpackningsfri livsmedelsbutik är belagt sedan 2013.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg