Prenumerera på bloggen
  • Niclas Hammarström och Magnus Falkehed är bortförda i Syrien. Modern Psykologi, Språktidningen och Forskning & Framsteg anlitar regelbundet frilansskribenter och fotografer och vi känner därför ett ansvar för den uppkomna situationen. Niclas Hammarström har bland annat fotograferat i Kongo till ett reportage som Modern Psykologi publicerat. Vi stödjer Stiftelsen institutet för mediestudiers, Sim(o), uppmaning och kommer att samverka med andra medieföretag och branschorgan för att hitta former för att stödja frilansar på utsatta uppdrag.

    Patrik Hadenius
    chefredaktör

    0 kommentarer
  • Lars Melin, Siv Strömqvist och Åke Persson är författarna du möter på Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan i Stockholm i morgon lördag klockan 14. Alla tre är aktuella med nya böcker om språk.

    Den som läst Språktidningen ett tag är säkert bekant med Lars Melin, docent i nordiska språk och populärvetenskaplig författare. Genom åren har han bland annat tagit fram en motiveringsformel för vinnare av Nobelpriset i litteratur, analyserat snapsvisor och pricken över bokstaven i. I nästa nummer av Språktidningen, som utkommer den 27 december, skriver han om nyordens livsöden efter att de fått sin stund i rampljuset genom den årliga nyordslistan.

    Lars Melin är aktuell med boken Money talks, som diskuterar finansvärldens modeuttryck och hur de smyger sig in både i riksdagen och till köksborden.

    Siv Strömqvist är docent i nordiska språk och skrev i många år en omtyckt språkspalt i Svenska Dagbladet. Hon utkom nyligen med Skiljeteckensboken, en bruksanvisning till alla skiljetecken och några till. Den fungerar som en handbok för alla som någon gång funderat på skillnaden mellan svenska, engelska och tyska citattecken, när kommatecknet är ett måste och när det kan undvaras och hur semikolon ska användas.

    Siv Strömqvist medverkade i höstas i Språktidningen med en artikel om skiljetecken i litteraturen.

    Åke Persson är journalist och författare. I nyutkomna boken Berömda sista ord och historien bakom dem skildrar han historiska personers livsöden med deras sista ord som utgångspunkt. Du får i minibiografier bland annat möta Marilyn Monroe, Julius Caesar och Anne Frank.

    I Forskning & Framsteg berättade Åke Persson i höstas om Karl XII:s sista ord.

    Språktidningen är medarrangör av författarmötet som börjar klockan 14 i morgon, lördagen den 30 november, på Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan 28 i Stockholm.

    Anders

    0 kommentarer
  • När ett ord i taget blinkar förbi på en skärm är det krävande att skapa en sammanhängande berättelse. Personer med god läsförståelse har i ett sådant test inte samma hjärnaktivitet som personer med mindre god förståelseförmåga. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Human Neuroscience.

    Forskare i psykologi vid Northwestern university i Evanston, Illinois, har med hjälp av EEG undersökt hjärnans aktivitet vid olika förståelseövningar. I studien deltog 28 personer i åldern 18 till 29 år.

    Deltagarna testades på de 1 182 första orden av Émile Zolas roman Doktor Pascal. Orden visades på en skärm ett i taget med bestämda intervaller. Vissa deltagare fick se orden i rätt ordningsföljd, medan andra fick se orden i slumpvis ordning. I testet ingick att de skulle identifiera vissa ord.

    Att bara få se ett ord i taget gör det över huvud taget ganska knepigt att skapa ett sammanhang. Detta klarade dock många av deltagarna som fick se orden i korrekt ordningsföljd utan större problem. Efteråt testades deras läsförståelse genom att de fick svara på frågor om innehållet i berättelsen.

    Med en träffsäkerhet på 88 procent kunde forskarna, tack vare EEG, förutsäga förståelsen hos deltagarna. Personer med mindre god förståelseförmåga hade betydligt svårare att pussla ihop en sammanhängande berättelse även när de fick se orden i rätt ordning. Deras hjärnaktivitet var då därför nästan identisk med när de fick se orden i slumpvis ordning.

    Deltagarna som gjorde bäst ifrån sig kunde i minnet binda ihop orden till meningar och därefter till längre stycken och samtidigt behålla berättelsens händelseförlopp i minnet. Men när de sedan fick se ord i slumpvis ordning var skillnaderna i hjärnaktivitetens mönster stora.

    Studien är ett led i att försöka fånga vilka egenskaper som kännetecknar god läsförståelse.

    Anders

    0 kommentarer
  • Sifferramsor som ettsko, tvåsko, träsko behöver inte betyda att barn blir bättre på att räkna. För att barn ska förstå varje enskilt nummer krävs att de får höra siffrorna i ett sammanhang där innebörden förklaras. Det visar en forskarstudie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    Räkneramsor kan vara ett bra sätt att lära barn att siffran sex kommer mellan fem och sju. Men bara för att barnet lär sig ramsan behöver det inte innebära att det går lika smidigt att skilja på en hög med fem stenar och en hög med sju stenar.

    Där har vuxna stora möjligheter att påverka barnets utveckling. Att säga siffran två samtidigt som den vuxna håller två stenar i handflatan ger inlärningen en skjuts som inte kan uppnås enbart genom räkneramsor. Och det kan vara en viktig skjuts eftersom den kan underlätta för barnet att lära sig matematik.

    En forskargrupp har undersökt hur barn i åldern två till fyra år förstår siffror. Barnen som deltog i studien hade engelska, slovenska eller arabiska som modersmål.

    I engelska finns singular och plural, men i arabiska och slovenska finns en grammatisk form för just två. Denna skillnad gör att barn som talar slovenska och arabiska har lättare att förstå innebörden av siffran två – som i att skilja två stenar från tre. I engelska finns ingen särskild form för två, utan det görs bara skillnad mellan ental och flertal. Därför är engelsktalande barn inte lika snabba på att skilja två från andra siffror.

    Detta försprång har barnen som talar arabiska och slovenska vid två års ålder. Vid fyra års ålder har däremot de engelsktalande barnen både kommit ikapp och sprungit ifrån. Då har de en bättre förståelse av siffror från tre och uppåt.

    Forskarnas slutsats är att räkneramsor är ett utmärkt hjälpmedel för att lära barn en aspekt av siffror och räkning. Men den som vill ge en större skjuts passar också på att utnyttja vardagens alla möjligheter att förklara vad som döljer sig bakom en viss siffra, exempelvis genom att berätta att det för tillfället kanske står tre bilar vid rödljuset eller att två harar springer över vägen.

    Anders

    0 kommentarer
  • Arbetet med att sammanställa Årdlistu började för sju år sedan. Nu finns över 41 000 dialektord samlade i Gutamålsgillets ordlista. Men arbetet är inte slut för det. Nu ska databasen dessutom kompletteras med så kallad nygutniska, som slundläur ('smarttelefon') bildat till slundur ('finurlig') och läur ('lur').

    Den som botaniserar bland dialektorden kan bland annat lära sig att får på norra delen av Karlsöarna kan kallas nårdarlamb medan får på södra delen kallas sudarlamb och får på västra delen för västarlamb. Och de gemensamt ägda fåren på Karlsöarna heter samslamb.

    I Språktidningen 3/2010 berättade Maria Kapla och Johannes Ståhlberg om gutamål. Du hittar artiklarna här och här.

    Anders

    Foto: Mats Jansson/www.gotland.info

    0 kommentarer
  • I snart ett halvår har uppgifter från Edward Snowden dominerat medierapporteringen. Han har läckt dokument som avslöjat omfattande amerikansk avlyssning och övervakning av inte bara datatrafik och telefonsamtal, utan också av toppolitiker, FN och EU. Dokument som han kommit över som CIA-anställd har dessutom pekat ut USA och Storbritannien som ansvariga för hackarattacker. Edward Snowden kallas i medierna därför ofta superläcka.

    Edward Snowden vill se sig själv som en visslare, en person som slår larm om missförhållanden. Men så ser inte de amerikanska myndigheterna på hans avslöjanden. Edward Snowden står åtalad för spionage och riskerar ett långt fängelsestraff om han återvänder till USA.

    Visslare och läckor är inget nytt fenomen. Sällan har dock en enda person legat bakom så många och så tunga avslöjanden som superläckan Edward Snowden. Med hjälp av förledet super-, som kan betyda 'mycket stor, mycket framstående' eller vara allmänt förstärkande, beskriver bland annat Svenska Dagbladet uppgifternas tyngd:

    USA:s avlyssning gör EU-ledarna förbannade, kränkta, upprörda – eller försiktigt kritiska som Fredrik Reinfeldt. Motiven är ofta inrikespolitiska när EU-ledarna positionerar sig på humörskalan. Superläckan Edward Snowden har förvandlat hela världen till en spionroman, och brittiska The Guardians avslöjande om att USA avlyssnat 35 – icke namngivna – världsledare fungerade som en elchock på EU-toppmötet i Bryssel.

    Även Dagens Industri tillhör de tidningar som refererar till Edward Snowden som superläcka:

    Sommarens heta debatt om ett växande globalt övervakningssamhälle fick nytt bränsle i går. Den brittiska tidningen The Guardian skrev, med hänvisning till dokument från den amerikanska superläckan Edward Snowden, att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA och den brittiska motsvarigheten GCHQ har knäckt krypteringar som används för att skydda bland annat e-post och banktransaktioner.

    I Expressen respektive Aftonbladet används superläckan direkt i ingresser på ett sätt som närmast påminner om ett stående epitet:

    Superläckan Edward Snowden åtalas för spionage i USA, uppgav Washington Post i natt.

    Superläckan Edward Snowden släpper nu nya topphemliga dokument.

    Efter de första avslöjandena kom Edward Snowden i kontakt med Wikileaks. Organisationens grundare Julian Assange har vid några tillfällen också kallats superläcka, som i Göteborgs-Tidningen:

    Jag förstår inte alla som är upprörda över att hela världens superläcka häktats i London. Som om sexbrottsmisstankarna skulle ha något med Wikileaks att göra.

    Anders

    0 kommentarer
  • Bland det första du minns är ljudet av din mamma. Och det du hör och präglas av – redan som foster – är din mammas dialekt. Långt innan du lär dig ett språk skapar du minnen av hennes betoningar och språkmelodi.

    Säkert är det därför som känslan för dialekter är så stark. Vi gillar eller retar oss på dialekter helt oreflekterat. Vi kommenterar och skrattar åt dem helt instinktivt.

    En som hade ett mer reflekterande förhållningssätt till dialekterna var Gun Widmark, professor i nordiska språk. Hon avled för tre veckor sedan, 93 år gammal. In i det sista var hon aktiv och det hon skrev på är en uppgörelse med svensk dialektforskning. Jag hittade texten i hennes dator och den griper tag i både mig och vår tid.

    Gun Widmark var min gudmor, min extramamma. Men hennes egen dialekt har inte alls präglat mig. Gun var uppvuxen på en bondgård i Stenkvista utanför Eskilstuna, och kunde prata lika särpräglat som andra gör i gnällbältet. Men även om jag säkert lyssnat lika mycket på henne som på min biologiska mamma, så har hon aldrig pratat sörmländska så att jag hört det. Likt de flesta andra som ville göra karriär vinnlade hon sig om att tala god rikssvenska, också privat.

    Så är det med dialekter. De tillhör det mest ursprungliga vi har, men de har levt undanträngda under större delen av 1900-talet. Utjämningen av de lokala språken var ett moderniseringsprojekt som drevs av statsmakten, ofta med folkligt stöd. Många faktorer samverkade, som införandet av folkskolan, fokuseringen på det skrivna språket, urbaniseringen, utvecklingen av massmedier. Dialekter var mossiga och hörde till bondesamhället, riksspråket var framtidens språk.

    Men nu är det annorlunda. Även om processen inte går att backa, är de spillror som finns kvar omhuldade och kära. Dialekter är på modet. Fredrik Lindström har i flera år gjort språkprogram med miljonpublik som handlar om dialektmysterier. I grannkanalens reklaminslag är dialekter ett närmast uttjatat knep för att väcka tittarnas känslor. Och det är inte en slump att telefonförsäljarna uppmuntras att låta sitt ursprung – gärna från Norrland – skina igenom. Det låter så trovärdigt.

    Det är som med bulldoften i butiken. Dialekterna får dina okontrollerbara känslor i svang. Du hör det omedvetet och reagerar. Både längtan till nybakade bullar och förnimmelsen av din mammas dialekt får dig att shoppa loss.

    Reklammakare, säljbolag och underhållare är språkmusikaliskt moderna när de utnyttjar känslan i dialekterna, men det finns andra som är tondöva. Staten går i otakt med vårt språkintresse. Det visade sig nyligen när Institutet för språk och folkminnen – den svenska språkmyndigheten – beslutade att lägga ner sina dialektavdelningar i Lund och Umeå. Pengarna påstås inte räcka till. Och kulturministern, ur vars budget språkmyndigheten får sina anslag, vill inte hjälpa till. Försvaret av det språkliga kulturarvet, i dess mest känsloladdade form, prioriteras ned.

    Gun Widmark begravs i dag. Hennes sista akademiska text driver tesen att den historiska dialektforskningen behöver förstärkas. Hon ansåg att de ledtrådar som gömmer sig i de lokala varianter vi fortfarande kan höra är alltför förbisedda. Det är inte dyrt att kartlägga och undersöka dialekterna närmare, men det kostar desto mer om vi tappar den språkliga mångfalden.

    /Patrik Hadenius

    1 kommentarer
  • Språktidningen har tidigare berättat om professor Con Slobodchikoff och hans studier av präriehundens förmåga att kommunicera. Han hävdar att Gunnisons präriehund har den mest utvecklade språkkompetensen i djurvärlden – åtminstone sett till vad vi vet i dag. Präriehunden kan genom olika läten varna för olika faror och uppges dessutom kunna beskriva flera viktiga egenskaper hos ett annalkande hot, som färg och storlek. Ovan kan du se ett klipp där Con Slobodchikoff berättar om sin forskning.

    Anders

    0 kommentarer
  • Lunds universitet vill ta över Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL. Målet är att samlingarna ska bli kvar i Lund och inte flyttas från den forskningsmiljö som har störst nytta av dem. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) håller också dörren öppen för att Lunds universitet övertar ansvaret för DAL från Institutet för språk och folkminnen.

    Nyligen meddelade Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen, att två av myndighetens avdelningar ska läggas ned. Beslutet drabbar DAL och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM.

    Institutet för språk och folkminnen brottas sedan en längre tid med dålig ekonomi. Om inget görs riskerar myndigheten nästa år att överskrida anslaget med 10 miljoner kronor. Samtidigt vill Ingrid Johansson Lind också minska de fasta kostnadernas del av budgeten – som i dag svarar för över 90 procent av kostnaderna – vilket innebär att utgifterna för lokaler och personal måste sänkas.

    Målet är att de fasta kostnaderna högst ska utgöra 80 procent av budgeten. Dit når dock inte myndigheten, enligt uppgifter till Språktidningen, förrän år 2020. I dagsläget ser det inte heller ut som att de beslutade nedskärningarna räcker för att kapa 10 miljoner av kostnaderna redan nästa år.

    Inför nedläggningshotet mot DAL och DAUM protesterade bland annat universiteten i Lund och Umeå mot planerna. Umeå universitet vill ta över DAUM och utreder möjligheterna att ta över arkivet. Lynn Åkesson, dekan för de humanistiska och teologiska fakulteterna samt professor i etnologi vid Lunds universitet, föreslår i ett brev till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och utbildningsminister Jan Björklund att DAL på samma sätt ska bli universitetets ansvar. En förutsättning för ett övertagande är att de anslag som är öronmärkta för DAL följer med.

    Riksdagsledamot Tuve Skånberg (KD) tog nyligen upp DAL:s framtid i en interpellation till Lena Adelsohn Liljeroth. Han hävdade att en nedläggning skulle innebära "en stor förlust för södra Sveriges historiska kulturarv" och "en svår kompetensförlust". Han ifrågasatte dessutom de ekonomiska konsekvenserna av beslutet och avsaknaden av samråd med universitet och högskolor i regionen:

    Inte vid något tillfälle under den process som lett fram till beslutet har Isof efterfrågat kontakter med avnämarna till arkivens verksamhet, bland universitet och högskolor i berörda regioner, i Lunds fall också i Danmark. Arkiven har byggts upp kring forskningens behov, men inga diskussioner har förts om hur forskningen kan använda arkiven framöver, alltså inte heller möjligheten av att byta huvudman. Myndigheten har en lång tradition när det gäller dokumentation av och forskning om olika former av immateriella kulturarv. Sammantaget utgör institutets samlingar en dokumentation av stora delar av det immateriella kulturarvet i södra Sverige.

    I interpellationsdebatten svarade Lena Adelsohn Liljeroth att dörren för att flytta ansvaret för DAL till Lunds universitet står öppen. På vilken ort och under vems ansvar arkiven hamnar är dock i nuläget oklart:

    De nuvarande samlingarna som finns i Umeå och i Lund behöver finna en ny hemvist, men något beslut om hur och var är ännu inte fattat. Frågan ska utredas vidare i dialog mellan myndigheten och lokala och regionala aktörer i södra och norra Sverige, bland annat universiteten samt företrädare för berörda nationella minoriteter. Jag har blivit informerad om att institutet har inlett dialog med Lunds universitet och Umeå universitet om samarbete och samverkan om den fysiska placeringen av samlingarna. Denna dialog kommer att fortsätta.

    Här kan du läsa mer om nedskärningarna inom Institutet för språk och folkminnen.

    Anders

    Foto: Fredrik Sandberg/TT

    1 kommentarer
  • Både familjen Obama och påven Franciskus har gjort det. Tagit en selfie som sedan hamnat på nätet. Ordet är belagt sedan 2002, men en ökad användning på hela 17 000 procent under året gör att Oxford Dictionaries utser selfie till årets engelska ord.

    Självporträtt är inget nytt fenomen. Selfien är dock en speciell typ av självporträtt. Oxford Dictionaries definierar selfie som 'fotografi taget på en själv med en smartmobil eller webbkamera som lagts ut på sociala medier'.

    Det tidigaste belägget är från ett australiensiskt nätforum. En användare berättade den 13 september 2002 om skador som han dokumenterat på egen hand:

    Um, drunk at a mates 21st, I tripped ofer [sic] and landed lip first (with front teeth coming a very close second) on a set of steps. I had a hole about 1cm long right through my bottom lip. And sorry about the focus, it was a selfie.

    Oxford Dictionaries berättar att även stavningen selfy förekommer, men att selfie är den vedertagna stavningen. Den stavningen understryker också att ordet har sitt ursprung i australiensisk engelska, där det finns något av en förkärlek just för ändelsen -ie som barbie för barbecue och firie för firefighter.

    På sajter som Flickr började taggen #selfie att spridas under 2004. Sedan dess har användningen ökat kraftigt för att explodera under det senaste året.

    Selfie har dessutom gett upphov till bland annat helfie ('selfie med fokus på håret'), drelfie ('berusad selfie') och welfie ('träningsselfie').

    Juryn var enig i sitt beslut. Andra kandidater var bland annat twerk ('dansa genom att skaka rumpan intensivt'), binge-watch ('serietitta') och schmeat ('syntetiskt kött').

    Selfie har under året också blivit relativt vanligt i svenskan. Ibland förekommer också försvenskningen självis.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg