Prenumerera på bloggen
  • Halvtidsunderhållningen under Superbowl, den årliga finalen i amerikansk fotboll, brukar sällan gå till historien som häpnadsväckande. Som ett av årets största evenemang i USA brukar många artister anstränga sig för att stryka publiken medhårs. Men år 2004 var Janet Jackson och Justin Timberlake inblandade i en händelse som än i dag påverkar amerikanska tv-bolag.

    Mot slutet av framträdandet slet Justin Timberlake av en del av ett av hennes klädesplagg. I ett ögonblick visade tv-kamerorna Janet Jacksons bröstvårta utsmyckad med en bröstvårtesköld.

    Händelsen utlöste en rad juridiska processer. En av följderna blev att vissa tidigare direktsända evenemang började att visas med en liten fördröjning för att producenterna skulle kunna klippa bort oönskade bilder eller uttalanden. I pressen fick härvan namnet nipplegate. Att råka visa en bröstvårta kallas på engelska nipslip (av nipple, 'bröstvårta' och slip, 'begå ett litet misstag').

    Nipslip har även lånats in i svenskan. Ordet har använts för att beskriva Janet Jacksons fadäs och liknande händelser i bland annat Expressen, Metro och Nyheter 24.

    När den australiensiska rapparen Iggy Azalea (bilden) gästade MTV-galan i Amsterdam trodde somliga först att hon råkat ut för vad som i Expressen kallades snippslip. I stället för att ha blottat en bröstvårta skulle hon oavsiktligt ha blottat snippan. Så var dock inte fallet. Det visade sig vara hudfärgade underkläder och en högt skuren klänning som lurat pressen.

    Snippslip tillhör den inte helt vanliga kategorin av sammansättningar bestående av ett svenskt förled och ett till svenskan oanpassat lånord som efterled. På nätet finns dock enstaka belägg på stavningen nippslipp i stället för nipslip.

    Här kan du läsa mer om ordet snippa.

    Anders

    Foto: Def Jam

    1 kommentarer
  • Angreppet mot Lindisfarne år 793 brukar räknas som vikingatidens början. Det blev också början för en lång period av språklig påverkan. I dag märks det nordiska inflytandet i ett stort antal engelska ortnamn.

    Ortnamnen med nordiskt ursprung är flest inom det område som kallades Danelagen, och som omfattade större delen av östra och norra England. Området fick sitt namn efter de främst danska herrar som under 800- och 900-talen styrde enligt danska lagar och sedvänjor. Det nordiska inflytandet stärktes också under 1000-talet då danska kungar regerade i England.

    Vanliga efterled som -by (Whitby), -torp (Scunthorpe), -holm(e) (Grassholm) och -fjord (Laxfirth) signalerar att det handlar om ortnamn med nordiskt ursprung. Dessa ortnamn finns framför allt inom Danelagen, men även i Skottland, Wales och Irland samt på ögrupperna Hebriderna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna.

    British Museum i London visas just nu en utställning om vikingar och vikingatiden. På nätet har museet skapat en karta innehållande hundratals ortnamn av nordiskt ursprung. Kartan berättar om namnens ursprung och betydelse. Där kan besökaren lära sig om ortnamn från St. Agnes i söder till Kirkabister i norr.

    Anders

    1 kommentarer
  • Umeå universitet har goda förutsättningar att bedriva forskning och undervisning i meänkieli och samiska. Det anser kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth som i en riksdagsdebatt på nytt fick frågor om nedläggningarna inom Institutet för språk och folkminnen.

    I höstas beslutade ledningen för Institutet för språk och folkminnen att avdelningarna i Lund och Umeå ska läggas ned. Vad som händer med de samlingar som i dag finns vid Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL, och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM, är oklart. Universiteten är intresserade av att ta över arkiven, men det ser i dagsläget inte ut som att ett sådant övertagande kommer att bli av. Ett brev från Lunds universitet som syftade till att öppna dörren för ett övertagande fick från regeringen ett negativt besked.

    Om samlingarna flyttas hamnar materialet från Umeå sannolikt i Uppsala. Samtidigt har universitetet ansvar för utbildning i samiska. Flera debattörer har ifrågasatt Umeå universitets förutsättningar att leva upp till detta ansvar om de samiska samlingarna försvinner. Materialet anses vara nödvändigt för undervisning och forskning.

    Socialdemokraten Isak From tog på nytt upp nedläggningarna under en interpellationsdebatt i riksdagen. Han undrade bland annat hur Umeå universitet skulle kunna efterleva ansvaret och vad som skulle göras för att bevara och utveckla kompetensen i både samiska och meänkieli.

    Kulturminister Lena Adelsohn ansåg att Umeå universitet har goda förutsättningar att leva upp till de krav som ställts. Hon ville däremot inte gå in på några detaljfrågor utan hänvisade till det olämpliga med ministerstyre:

    Vilka insatser som krävs för att behålla kompetensen i myndigheten är myndigheten själv bäst lämpad att bedöma.

    Med anledning av de omfattande förändringarna inom Institutet för språk och folkminnen har myndigheten också fått ett krav från regeringen på att redogöra för konsekvenserna av nedläggningarna.

    Isak From kritiserade regeringens hantering av frågan och hävdade att den stod i strid med Institutet för språk och folkminnens uppgift att utveckla verksamheten i landet och betona regionala perspektiv. Folkpartisten Ulf Nilsson stämde in i delar av kritiken. Även han ifrågasatte nedläggningarna i Lund och Umeå. Ulf Nilsson befarade att de skulle leda till förluster eller försämringar inom forskningsområden som är av stor vikt för kulturarvet.

    Här kan du läsa mer om nedskärningarna inom Institutet för språk och folkminnnen.

    Anders

    Foto: Fredrik Sandberg/TT

    0 kommentarer
  • Det finns appar som påstås göra användarna till höghastighetsläsare. Men de ögonrörelser som apparna eliminerar är avgörande för förståelsen. Därför är det långt ifrån säkert att programmen skapar bättre läsare. Det visar en amerikansk studie publicerad i Psychological Science.

    En genomsnittlig person tros läsa omkring 300 ord i minuten. På marknaden finns det appar som marknadsförs med löften om att kunna öka kapaciteten till 1 000 ord i minuten.

    Tanken bakom appar som syftar till att göra användarna till höghastighetsläsare är att ögonrörelserna ska elimineras. När texten strömmar förbi ögon som aldrig behöver flytta sig uppstår alltså en betydande tidsvinst.

    Men tidsvinsten kan enligt forskare vid University of California innebära försämrad läsförståelse. Ögonrörelserna är nämligen viktiga för läsarens förmåga att förstå innehållet. Av den genomsnittliga lästiden består 10 till 15 procent av återblickar som ska fylla luckor i förståelsen.

    I testet fick 40 collegestudenter genomgå olika läsprov. Ibland hade de möjlighet att gå tillbaka i texten för att läsa om ett visst avsnitt på nytt, ibland maskerades den text som redan lästs vilket omöjliggjorde en omläsning.

    Läsförståelsen var betydligt sämre när det gällde maskerad text eller komplicerade meningar. Det innebär enligt forskarna att läsaren enbart återvänder till ett avsnitt när det behövs för förståelsen. När ett avsnitt inte kan repeteras inverkar det negativt på läsförståelsen.

    Många appar maximerar läshastigheten och minimerar läsarens kontroll och möjligheter att stanna upp och gå tillbaka i texten. Därför kan de, skriver forskargruppen, visserligen göra läsningen snabbare, men också försämra kvaliteten.

    Anders

    0 kommentarer
  • Chilipepparn odlades för första gången i centrala Mexiko för omkring 6 500 år sedan. Forskare har med hjälp av rekonstruerade språk lokaliserat chilins ursprung. Resultaten publiceras i en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Peppar är belagt i svenskan sedan 1420-talet. Chili är däremot ett ganska nytt fenomen både i köket och språket. Den introducerades genom chilisås – den tomatbaserade såsvarianten är belagd sedan 1946 – medan det talats om chilipeppar sedan 1960-talet. Ordet chili är inlånat från det uto-aztekiska språket nahuatl, som också är ursprunget till ord som choklad, tomat och avokado, men har tagit vägen genom spanskan till svenskan.

    Den odlade chilins rötter går tillbaka minst 6 500 år i tiden. Då fanns ett ord för chili som delvis återskapats till ki från oto-mangueanska. Denna rot återkommer därefter i flera olika språk från samma familj.

    Det dröjer ända till omkring 800 år före vår tideräkning innan chili finns belagt i en annan språkfamilj. Då handlar det om misumalpaspråk som talas i dagens Nicaragua och Honduras. Ordet har där rekonstruerats till kuma.

    I de aztekiska språken, där nahuatl ingår, är chili en förhållandevis färsk historia. Där har ordet funnits i ungefär 1 500 år.

    Bönor och majs har tidigare lokaliserats till västra Mexiko. Länge har teorin varit att chili först började odlas i samma region.

    I stället kan nu forskarna efter att ha studerat språkliga rötter visa att arten sannolikt först odlades längre söderut, nämligen i en triangel mellan Puebla i söder, Oaxaca i norr och Veracruz i sydväst. Genom att följa språkets rötter tror sig forskargruppen alltså ha identifierat den odlade chilifruktens ursprung.

    Här kan du läsa mer om hur det går till att återskapa utdöda språk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I långhus vid floden Rio Puré i Amazonas lever folkgruppen carabayo utan kontakt med omvärlden. Språket de talar är ett av världens minst dokumenterade. Den enda kända ordlistan består av ett femtiotal ord och sammanställdes år 1969. En analys publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE visar att carabayo är besläktat med det utdöda språket yurí och tikuna, som alltjämt talas i regionen.

    På jorden finns det ett hundratal folkgrupper som lever isolerat. Carabayo bor längs Rio Puré i Amazonas djungel i sydöstra Colombia nära gränsen mot Brasilien. De senaste bevisen för gruppens existens är fotografier som togs från luften år 2010. De har också observerats av gerillor och narkotikahandlare. Totalt tros omkring hundra personer leva i långhusen vid floden.

    Carabayo har vid flera tillfällen haft tillfällig kontakt med andra grupper – men utan att de kunnat förstå varandras språk. Under den stora jakten på kautschuk, gummiträdet som växer i Amazonas regnskogar, angreps carabayo vid flera tillfällen av utomstående. Det kan ha bidragit till gruppens ökade isolering. Det kan dock inte uteslutas att carabayo har kontakt med andra grupper som lever i Amazonas.

    År 1969 tillfångatogs en carabayofamilj – två vuxna och tre barn – av militären under ett räddningsuppdrag. Talare av en mängd olika språk från regionen försökte få kontakt med familjemedlemmarna under de veckor de hölls fångna i staden La Pedrera, men utan att lyckas. Det tycktes då som att carabayo inte var släkt med något annat levande språk.

    Tillfångatagandet resulterade i en ordlista med femtiotalet ord och osäkra översättningar. Det är än i dag den enda befintliga dokumentationen av carabayo.

    En tysk och en colombiansk forskare har nu analyserat ordlistan och jämfört den med språk från regionen. Carabayo visar sig ha flera likheter med det utdöda språket yurí, som dokumenterades under 1800-talet, och det levande språket tikuna. Folkgruppen carabayo tros härstamma från yurí.

    Likheterna mellan språken carabayo och yurí förklaras av forskarna som ett resultat av språkligt släktskap och inte av kontakt mellan de två grupperna. Anledningen är att ett personligt pronomen överensstämmer, och den typen av ord brukar sällan lånas in.

    Tikuna talas i dag av omkring 40 000 personer bosatta i Amazonas i områden som tillhör Peru, Colombia och Brasilien. Här fann forskarna flera överensstämmande ljud. Modersmålstalare av tikuna kunde dessutom enkelt förstå flera ord från carabayo.

    Därför tror de att de tre språken är besläktade, där carabayo ligger mitt emellan yurí och tikuna i släktträdet. En gång i tiden kan det till och med ha handlat om dialekter helt och hållet inbördes förståeliga för samtliga tre grupper.

    Studien kastar därmed inte bara ljus över carabayo. Tikuna har länge av somliga betraktats som ett isolatspråk, ett språk utan kända släktingar. Nu ser det ut som att det faktiskt finns ett levande språk tillhörande samma familj kvar i Amazonas regnskogar.

    Anders

    0 kommentarer
  • William och Sofia är de populäraste förnamnen i Danmark. Bägge namnen behåller därmed tätpositionen från år 2012. Det visar uppgifter från Danmarks statistik.

    För första gången någonsin toppade Sofia år 2012 listan över namn för nyfödda flickor. William behöll däremot förstaplatsen bland pojkarna för tredje året i följd. Under första halvåret 2013, som den senaste statistiken gäller, var bägge namnen kvar i toppen.

    Liam och Rosa var raketklättrarna under 2012, då Liam gick från plats 47 år 2011 till plats 6 året därpå medan Rosa tog ett kliv från plats 53 till plats 39. Nu ser det ut som att trendnamnen har nått sin topp. Under 2013 backade Liam till sjunde plats och Rosa till femtionde.

    Bland flickorna tog sig Anna, Caroline och Josefine in på topp tio. På pojkarnas tio i topp skedde bara inbördes förändringar jämfört med 2012.

    Sett till hela befolkningen är Anne och Peter de vanligaste namnen i Danmark. Vid årsskiftet hade Anne 47 007 bärare och Peter 49 811 bärare.

    Anders

    0 kommentarer
  • Wal-Mart behöver inte bli Le Magasin Wal-Mart i kanadensiska Quebec. En domstol i Montreal ratar kraven från Office québécois de la langue française. Engelskspråkiga varumärken kommer inte att tvingas att skapa franskspråkiga varianter, rapporterar CBC.

    Den som vill äta på Kentucky Fried Chicken i Quebec bör hålla utkik efter skyltar med texten Poulet Frit Kentucky. Den hamburgare som i resten av Kanada säljs under namnet Big Crunch kallas i Quebec Super-Croque medan menyn The Epic BLT Big Box Meal i Quebec blir Repas Méga-boîte BLT Épique.

    Snabbmatsjätten är en av de multinationella kedjor som har anpassat sig till språksituationen i provinsen Quebec. Den som inte lever upp till lagens krav på franskspråkighet kan räkna med ett besök eller ett brev från Office québécois de la langue française, det råd som kontrollerar att språklagarna efterföljs.

    Många multinationella varumärken har på egen hand tagit namn på franska eller lagt till beskrivningar på franska. Alla har dock inte varit lika benägna att följa rådets uppmaningar. Därför valde rådet nyligen att dra Wal-Mart, Toys R Us, Curves, Guess, Gap, Old Navy, Costco och Best Buy inför rätta. Syftet var att tvinga fram franskspråkiga varianter eller kompletteringar av varumärkena. Rådets förslag till Wal-Mart var att i provinsen börja använda Le Magasin Wal-Mart.

    Domstolen fastslår nu att det inte strider mot språklagen att skylta med ett varumärke som inte är på franska. Lagen säger visserligen att namn på exempelvis butiker ska vara på franska, men lagen omfattar inte varumärken. Om Office québécois de la langue française inte accepterar domen är det enligt domstolen en fråga för politikerna och inte rättsväsendet att i så fall omformulera lagen.

    Domen föll den 10 april i år. Därefter har rådet 30 dagar på sig att överklaga. Utfallet kommer att påverka totalt 215 butiker och restauranger i provinsen, uppger CBC.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den som surfar in på svenska dagstidningars webbplatser möts ibland av någon form av betalvägg. En hård betalvägg innebär att läsaren måste logga in för att kunna ta del av något innehåll. En mjuk betalvägg innebär att vissa delar av innehållet är tillgängligt för alla, men att det finns någon form av begränsning där betalväggen säger stopp. För att kunna ta del av allt innehåll måste läsaren betala.

    Expressen inför nu en så kallad registreringsvägg. Webbplatsen kommer fortfarande att vara kostnadsfri, men vissa artiklar kräver inloggning. Motprestationen – i stället för pengar – blir i det här fallet att Expressen får tillgång till läsarnas mejladresser och andra uppgifter om dem. Dagens Media skriver så här om det nya systemet:

    Dagens Media har tidigare berättat om "registreringsväggen" i en artikel där Thomas Mattsson förklarar varför han inte vill använda en betallösning. Den inställningen verkar chefredaktören stå fast vid.

    Liknande lösningar används av ett antal utländska nyhetssajter. På engelska kallas modellen registration wall.

    Registreringsväggar förekommer också på många andra webbplatser. Den som registrerar sig kan till exempel slippa reklam eller ges möjlighet att söka i arkiv.

    Anders

    0 kommentarer
  • Nu är det dags att rösta fram Sveriges roligaste företagsnamn! Är din favorit Harry Kuvert, Lika som bär, Zoolefteå eller något av de andra förslagen?

    För en tid sedan bad vi läsare att tipsa oss om fyndiga namn på företagsnamn. Bland de inkomna förslagen har vi valt ut tio till en omröstning om Sveriges vassaste namn. Var med och rösta på din favorit! Du hittar omröstningen i högerspalten.

    Här är de nominerade:

    Aq-va-kul (badhus)

    Harry Kuvert (kuverttryckeri)

    Lerendrejeri (drejare)

    Lika som bär (flyttfirma ägd av tvillingar)

    Sax in the city (frisersalong)

    Schakta i backarna (schaktfirma)

    Thai break (thairestaurang belägen i tennishall)

    Time out (thairestaurang i Malmö – uttalas på skånska)

    Varde ljus (elfirma)

    Zoolefteå (djurbutik i Sollefteå)

    2 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg