Prenumerera på bloggen
  • I fredagskvisset möter du tolv ord. Vissa av dem kan vara ganska knepiga, medan andra är betydligt vanligare. Vet du vad orden betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Hej är svenskans vanligaste hälsningsfras. I sverigesvenskan är även tjena ganska vanligt. I finlandssvenskan är det i stället goddag som sticker ut.

    Det är språkforskarna Jenny Nilsson och Catrin Norrby som har studerat svenskans hälsningsfraser. De har analyserat inspelningar från biljettkassor i Sverige och Finland. Hej dominerar i både sverigesvenskan och finlandssvenskan – men det finns också stora skillnader.

    I de svenska biljettkassorna hälsar 73 procent av både kunder och personal med hej. Bland personalen hälsar 14 procent med hej hej, 4 procent med tjena, 3 procent med hallå och 6 procent med något annat. Bland kunderna är det tjena som är tvåa med 9 procent. Därefter följer hej hej med 5 procent, hallå med 3 procent och hejsan med 2 procent. Det är 8 procent som använder någon annan hälsningsfras.

    I de finländska biljettkassorna hälsar 82 procent av personalen med hej. Samma val gör 74 procent av kunderna. Bland personalen är det 5 procent som säger goddag, 4 procent som säger hejsan, 3 procent som säger hej hej, 2 procent som säger moj och 1 procent som säger mojn. Vidare är det 3 procent av personalen som använder någon annan hälsningsfras. Bland kunderna väljer 6 procent hej hej respektive hejsan, 4 procent goddag och 1 procent moj, mojn respektive tjena. Det är 7 procent som hälsar med någon annan fras.

    Hallå används enbart i sverigesvenskan. Goddag återfinns bara i finlandssvenskan. Tjena är betydligt vanligare i sverigesvenskan.

    Hela studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Exotiska namn som rucola, acerola och physalis är vanliga i livsmedelsbutikernas avdelningar för frukt och grönt. Men ofta finns det svenska namn som inte används lika ofta. Känner du till dessa? I detta kviss möter du tio sådana ord. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Två av tre svensklärare säger att valet mellan de och dem är ett språkriktighetsproblem. Acceptansen för dom i elevernas texter ökar bland lärarna – men i synnerhet på gymnasiet är det många lärare som inte godkänner dom.

    Catharina Grünbaum vid Svenska språknämnden gjorde 1976 en undersökning bland svensklärare om attityder till språkriktighetsfrågor. Då var det meningsbyggnad som flest lärare ansåg vara besvärligt. Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki vid Språkrådet följde upp undersökningen 2015. Inom loppet av dessa fyrtio år har lärarnas attityder till olika språkriktighetsfrågor förändrats kraftigt.

    Nu svarar 63 procent att valet mellan de och dem är besvärligt. Flera svensklärare uppger dessutom att det är den enda språkriktighetsfrågan som utgör en verklig utmaning i klassrummet. När samma fråga ställdes 1976 var det inte tillräckligt många som angav de och dem som ett problem för att den skulle få en egen kategori.

    Acceptansen för dom har ökat. Nu är det 41 procent som på högstadiet accepterar dom för de och 44 procent som accepterar dom för dem i elevernas texter. I den första undersökningen var det i bägge fallen 20 procent som inte hade några anmärkningar.

    Men bland gymnasielärarna är attityden inte lika tillåtande. I Catharina Grünbaums undersökning var det 8 procent som accepterade dom för de eller dem. Fyrtio år senare har andelen stigit till 11 procent.

    Andra språkriktighetsfrågor som i dag upplevs som mer problematiska är reflexiva och personliga pronomen (22 procent) och särskrivningar (19 procent).

    Studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    5 kommentarer
  • Den som blir sekundärkränkt känner sig kränkt trots att den själv inte omfattas av kränkningen. Det handlar alltså om ett slags ställföreträdande upprördhet.

    De senaste åren har kränkthet varit ett fenomen som diskuterats i många olika former. Samtidigt har vissa debattörer hävdat att många har för nära till känslan av att vara kränkt. Det gäller bland annat när en person gör sig till språkrör för någon eller några som känner sig kränkta, utan att själv tillhöra denna grupp.

    Detta fenomen beskrivs ofta som att känna sig sekundärkränkt. Ordet förekommer oftare i sociala medier än i dagspress. Cissi Wallin använder dock ordet i en krönika i Metro:

    För ännu är det just kvinnor som drar det tyngsta lasset i merparten av de svenska hemmen. Helt obetalt dessutom. Och så sekundärkränkt-klagas det på att svennebananfamiljer nyttjar Rut och köper städhjälp! Den dagen män generellt är lika ”duktiga” som sina fruar och kvinno-sambos på att hålla hemmet i någorlunda skick kan vi eventuellt notera det gnället som befogat.

    Den populära bloggaren Alexandra ”Kissie” Nilsson talar i ett inlägg om sekundärkränkta läsare som reagerat på ett skämt:

    Det här med att jag skojade om att jag hade fötts till en pojke då.. Är det verkligen så konstigt? Folk har i flera år försökt få mig att reagera genom att kalla mig transa hit och dit. Jag gav lite tillbaka till just dom läsarna, ingen annan. För läser ni inlägget så ser ni att jag kränker inte någon, jag försöker verkligen inte vara elak. Och jag vet att folk innerst inne vet det också, vi är idag bara sjukt sekundärkränkta.

    Nöjesguiden har en definition av sekundärkränkta. Det rör sig om personer som ”tar oerhört illa vid sig av kommentarer som visserligen inte kränker dem själva men som de menar skulle kunna kränka någon annan”.

    Sekundärkränkt är belagt sedan 2016.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    5 kommentarer
  • Här är fredagskvisset! Som vanligt är det din uppgift att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Definitionerna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • När nyfödda silkesapor får respons på sina ljud utvecklar de snabbt samma läten som vuxna djur. Inlärningen tycks gå till på samma sätt som hos människan. Det skriver forskare vid Princetonuniversitetet i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

    Silkesapor är kända både för att vara sociala och att kommunicera med hjälp av läten. Sättet de utvecklar sina läten påminner om de ljud som bebisar gör innan de lär sig tala. Enligt forskarna är det uppenbart att återkoppling är en avgörande faktor för både människor och silkesapor.

    För att studera silkesapornas utveckling av läten använde forskarna sig av flera tvillingpar. Redan dagen efter att de föddes skildes silkesaporna från föräldrarna i fyrtio minuter. De tio första minuterna fick de ingen respons på några ljud. Den sista halvtimmen fick de återkoppling i form av inspelade ljud från vuxna silkesapor.

    Testerna pågick till två månaders ålder. I varje tvillingpar var det en som fick ständig återkoppling medan en annan fick mindre återkoppling. De silkesapor som fick regelbunden respons utvecklade betydligt snabbare samma läten som de vuxna djuren.

    Det finns alltså en tydlig koppling mellan utveckling och återkoppling. Forskarnas nästa steg är att försöka förstå vad silkesapans läten har för betydelse. De är övertygade om att lätena handlar om mycket mer än bara imitation.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Thank you och sir hörs oftare när vita bilister stoppas i trafikkontroller i USA. När svarta bilister stoppas är det vanligare med dude och bro. Det visar en studie från Stanforduniversitetet.

    Totalt har forskarna analyserat 981 samtal mellan bilister och polis i Oakland, Kalifornien. Det handlar om 183 timmar videoinspelningar där 245 olika poliser deltar. De 36 738 yttrandena från poliserna har studerats med syftet att undersöka attityder till svarta och vita bilister.

    Poliserna är i allmänhet artiga. Inga svordomar används till exempel. Men det finns ändå skillnader kopplat till hudfärg.

    När vita bilister stoppas ber poliserna oftare om ursäkt. Titlar som sir och ma’am är klart vanligare. I samband med en kontroll säger poliserna i större utsträckning thank you, don’t worry, drive safely now och no big deal. De är artigare och mer benägna att visa respekt samtidigt som de understryker att trafikkontrollen inte är något att oroa sig för.

    Svarta bilister behandlas inte lika artigt. I stället för formella titlar förekommer oftare informella titlar som bro, dude och bud. Vanligare är också uttryck som signalerar att polisen är på sin vakt – som hands on the wheel.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Minnesakrobaten har en imponerande förmåga att komma ihåg saker. Men ordet används ofta ironiskt för att antyda att den som minns har vridit och vänt på historien – ungefär som en akrobat vrider och vänder kroppen.

    Det sägs att det i dag är en tid sedan vänskapen mellan författaren Jan Guillou och kriminologen Leif GW Persson upphörde. En sak de har gemensamt är att de ibland använder ordet minnesakrobat. Så här skriver Leif GW Persson i Expressen om utredningen av Kevinfallet:

    På tal om andliga likar gick givetvis Göran Lambertz omgående ut och tog den gamla Kevin-utredningen i försvar. Klart att det var fem- och sjuåringen som hade mördat Kevin. Det förstod åtminstone han så fort han blev klar över att hans gamle kamrat minnesakrobaten Sven Å Christianson – precis som i fallet med Thomas Quick – spelat en avgörande roll i utredningen. Ständigt denne Christianson, ständigt denne Lambertz, ständigt ertappade med sylt upp till armbågarna.

    Jan Guillou använder samma ord när han i Aftonbladet skriver om mordet på Catrine da Costa:

    På en småländsk institution för unga kvinnor med svårigheter visade det sig att närmare hälften av de intagna med hjälp från ställets självutnämnda minnesakrobat började erinra sig hur de utsatts för sexuella övergrepp från närstående män. En serie justitiemord följde, under mediala applåder.

    Ordet minnesakrobat är belagt i svenskan sedan 2004. Då användes det just av Jan Guillou i Aftonbladet. Men det är inte bara dessa två skribenter som talar om minnesakrobater. I en artikel i Senioren förekommer det i ett positivt sammanhang om Annika Hagström:

    Dessutom är hon en fena på sångtexter. Evighetslånga schlagertexter från förr, visor med hundra verser, inledningar och refränger, ja, Annika är en minnesakrobat när det gäller sånger. Värd applåder!

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Här är tolv svenska ord. Vissa är riktigt knepiga, andra inte fullt så ovanliga. Vet du vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg