Prenumerera på bloggen
  • Den finaste finlandismen är nakupelle (’naken’) – ett ord som aldrig funnits med i varken Svenska Akademiens ordlista eller Svenska Akademiens ordbok. Nakupelle fick 12,1 procent av rösterna i Hufvudstadsbladets omröstning om de bästa finlandismerna.

    När tidningen efterlyste läsarnas bästa finlandismer inkom 402 förslag. En jury valde därefter ut 25 kandidater. Totalt deltog 5 915 personer i omröstningen på Hufvudstadsbladets webbplats.

    Segrade gjorde alltså nakupelle med 12,1 procent av rösterna. En som lobbade för ordet var chefredaktören Tommy Westerlund. Han beskriver nakupelle som ett ”gulligt och rart ord” som dessutom ”avdramatiserar allt som kan upplevas som svårt eller oanständigt kring nakenhet”.

    Tvåa blev morkis (’moralisk baksmälla’) med 9,3 procent av rösterna, trea hoppeligen (’förhoppningsvis’) med 8,6 procent, fyra pikuliten (’jätteliten’) med 8,5 procent och femma paja med 5,8 procent.

    Har du någon favoritfinlandism? Kommentera gärna!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En person som smugglar narkotika genom att svälja den i kapslar kallas sväljare. Ordet har länge varit vanligt i vardagligt talspråk, men ses nu allt oftare även i skrift.

    Ett vanligt sätt att smuggla narkotika är att svälja den. Inte sällan kan magen rymma ett drygt kilo droger. Det berättas att smugglare först får öva på vindruvor innan de får genomföra ett smugglingsförsök med droger – ofta kokain eller heroin – förpackade i till exempel kondomer eller plastpåsar. En sväljare avslöjas inte enbart genom visitation. För att en misstänkt smugglare ska kunna tvingas genomgå röntgen krävs ett åklagarbeslut.

    Sveriges Radio rapporterar att ligor ofta anlitar sväljare för smugglingsuppdrag:

    Mikael Lindgren, chef för tullens brottsbekämpning, berättar att knarkligor utomlands värvar fattiga personer, flyktingar och till och med minderåriga till så kallade ”sväljare”, med uppdrag att transportera portionsförpackat knark över landsgränserna med flyg, i sina kroppar.

    Sväljare är belagt i svenskan sedan 1988. Ordet ökar i användning – möjligen för att metoden blir vanligare. Skånska Dagbladet skriver att tullen därför fått särskild utrustning som ska underlätta arbetet med att utreda just denna typ av smugglare:

    Tullen i Malmö har sedan i februari också tillgång till en särskild övervakad specialtoalett där så kallade ”sväljare” hanteras. Toaletten skiljer av avföring från svald narkotika som kommer ut i paketerad form.

    Att svälja narkotika är inte riskfritt. Om en kapsel skulle spricka i magen riskerar sväljaren att dö. Göteborgs-Posten nämner detta i en artikel som handlar om ett gripande:

    Det fanns tips om att 38-åringen var en så kallad sväljare, en person som förvarar narkotikan i plastförpackningar i magsäcken. Det betraktas för övrigt som en livsfarlig smugglingsmetod.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Språktidningen är nominerad till Årets tidskrift! Priset delas ut av branschorganisationen Sveriges tidskrifter. Så här lyder juryns motivering:

    Tala är silver men att läsa Språktidningen är guld. Man vet aldrig vad redaktionen fiskar upp ur en till synes outsinlig idébrunn mer än att läsaren alltid blir överraskad, kunnigare och aldrig skriven på näsan. Snarare får man sista ordet.

    Nominerade i samma klass är Bang och Icon. Vinnaren utses under Tidskriftsgalan den 26 november.

    Här på redaktionen är vi förstås superglada över att ha blivit nominerade. Vi vill också passa på att tacka alla som på något sätt bidrar till tidningen – inte minst alla läsare! Dessutom gratulerar vi våra syskontidningar Modern Psykologi och Forskning & Framsteg, som nominerats i kategorierna Årets fotografi respektive Årets AD.

    Redaktionen

    0 kommentarer
  • Röststyrning ska minska olycksrisken för den som messar, ringer eller byter musik vid ratten. Men systemen är långt ifrån trafiksäkra. En förare är distraherad i upp till 27 sekunder efter att ha kopplat ner. Det hävdar forskare i psykologi vid University of Utah, USA.

    Olika typer av röststyrning finns både i mobiltelefoner och i många nya bilar. Tanken är att systemen ska kunna användas utan att brukaren behöver släppa koncentrationen på andra saker. Vid ratten kan det handla om att skicka sms, ringa, följa sociala medier och byta musik.

    Men så ser inte forskarna vid University of Utah på röststyrning. I stället är den ytterligare en sak som konkurrerar om förarens uppmärksamhet. Den som vill undvika att bli distraherad i trafiken ser därför till att stanna innan röststyrningen används.

    Den mest distraherande röststyrningen i personbilar av årsmodell 2015 finns enligt forskarna i Mazda 6. Den beskrivs som frustrerande att använda – inte minst för att den ofta inte fungerar som den ska. De tre minst störande systemen fick betyget ganska distraherande.

    Google Now var det minst distraherande röststyrningssystemet i mobilen. Apple Siri och Microsoft Cortana störde föraren mer. Alla tre var dock mycket distraherande. Att tala till röststyrningssystemen var mer besvärande för äldre än för yngre förare.

    Hela 27 sekunder kunde det ta för en bilist som nyss använt ett mycket distraherande system att återfå uppmärksamheten helt och hållet. När det gällde måttligt distraherande system var koncentrationen tillbaka efter 15 sekunder.

    Tidigare studier visar att ett telefonsamtal är den mest störande aktiviteten för en bilförare. Därefter följer att tala i mobilen med handsfree, att lyssna på en ljudbok och att lyssna på radion.

    Studien har finansierats av AAA Foundation for Traffic Safety.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som talar en lågstatusdialekt riskerar att hånas i amerikanska klassrum. En elev som mobbas för sin dialekt blir inte sällan mindre aktiv på lektionerna. Och det är inte ovanligt att klasskamrater på grund av dialekten betraktar en person som korkad.

    Från delstaterna New York och Pennsylvania i norr till Mississippi, Alabama, Georgia och South Carolina i söder ligger längs bergskedjan Appalacherna en amerikansk landsbygdsregion där inkomsterna länge låg långt under genomsnittet. Länge präglades också rapporteringen om regionen av sensationsrubriker om hembränning och rasism. Uppenbarligen är detta en bild som åtminstone delvis finns kvar.

    Lingvister vid North Carolina State University har studerat vilket bemötande elever från landsbygdsregionens södra delar får på college i den amerikanska söderns storstäder. Studien är publicerad i The Journal of Higher Education.

    Såväl svarta som vita elever från landsbygden mobbas i städerna för sin dialekt. Ofta tycker deras klasskamrater att de talar som lantisar och fnissar åt dem. Det kan gälla dialektala uttal som rahs i stället för rice och white i stället weight.

    Konsekvenser för de utsatta eleverna var bland annat ovilja att hålla muntliga presentationer eller att räcka upp handen. Somliga försökte tvätta bort sin dialekt för att slippa mobbning. Andra upplevde att de behövde jobba betydligt hårdare och kunna betydligt mer än sina kamrater för att de inte skulle stämplas som korkade eller för att de inte skulle känna sig obekväma i klassrummet.

    Studien visar enligt forskarna att det är viktigt att på college skapa välkomnande miljöer. Respekt för olika dialekter ska i sin tur minska fördomarna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som missade Språkrådets och Uppsala universitets firande av Internationella klarspråksdagen får nu en ny chans. På nätet går det nu att i efterhand se föredragen från seminariet Klarspråk – i går, i dag, i morgon. Första delen hittar du här och andra delen finns här.

    Du kan bland annat lyssna till språkkonsulterna Barbro Ehrenberg-Sundin och Maria Sundin som talar om klarspråkets historia (film 1, börjar 3.30), en diskussion om fyra typer av klarspråksarbete (börjar 44), exempel på tre moderna sätt att arbeta med klarspråk (film 2) och höra Catharina Nyström Höög prata om klarspråkets framtid (börjar 27.30).

    Anders

    0 kommentarer
  • Bostadspriserna fortsätter att öka dramatiskt i svenska storstäder samtidigt som allt fler lånar till fastighetsköp. Riksbanken vill minska hushållens skuldsättning. En metod som föreslagits är skuldkvotstak.

    I mars i år talade riksbankschefen Stefan Ingves för första gången om att införa ett skuldkvotstak. Det innebär att en låntagare inte får låna mer än en viss andel av inkomsten. Syftet med en sådan åtgärd är att låntagaren fortfarande ska ha råd med lånet om exempelvis räntorna skulle stiga.

    Sedan dess har skuldkvotstaket från Stefan Ingves sida gång på gång nämnts som en möjlig åtgärd. I Dagens Nyheter diskuterade han det nyligen tillsammans med andra förslag som amorteringskrav och slopat ränteavdrag:

    Ytterligare en komponent i ett paket av åtgärder skulle kunna vara att begränsa hur stora lån ett enskilt hushåll får ta i relation till inkomsten, ett så kallat skuldkvotstak.

    Riksbanken är inte bara en ekonomiskpolitisk makthavare. Stefan Ingves kan även sägas vara en språklig makthavare. När riksbankschefen talar är det många som lyssnar. Sedan han började tala om skuldkvotstak har många andra följt i hans spår.

    I Dalarnas Tidningar skriver Isobel Hadley-Kamptz om hur ett skuldkvotstak skulle kunna påverka bostadsmarknaden:

    Skuldkvotstaket är en annan femma. Riksbanken har räknat på ett tak på 400 procent – man ska inte få låna mer än fyra gånger sin disponibla årsinkomst. Om vi då tar den där medianinkomsten innebär det att man maximalt skulle få låna 780 000 kronor, vilket i Dalarna räcker till 58 kvadrat. Det är ju okej att bo på, men om man ser på rikssnittet får man 23 kvadrat. I Stockholm får man knappt 9. Och det här skulle vara maxtaket för bolån. Det skulle i och för sig effektivt bli av med bostadsbubblan, men tyvärr skulle vi få en total bostadskrasch i stället.

    I Dagens Nyheter diskuterar Johan Schück de förslag som kommit från Stefan Ingves:

    Riksbanken uttrycker stark oro över hushållens skuldsättning och vill införa nya regler. Det rör sig, bland annat, om ett skuldkvotstak som ska begränsa storleken på hushållens skulder i förhållande till deras inkomster. Ett annat förslag är att reglera räntebindningstiden för bostadslån, så att man inte ska kunna ligga med enbart rörlig ränta.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att hålla tungan rätt i mun kan vara avgörande för språkförståelsen. Bitleksaker som begränsar tungans rörelser kan förhindra spädbarnets språkförståelse. Det hävdar kanadensiska forskare i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Forskarna anser sig ha hittat en tydlig koppling mellan tungans motorik och språkförståelsen. I studien testades barn som var sex månader gamla. Försöket gick ut på att de skulle kunna skilja på två snarlika konsonantljud som finns i hindi.

    När tungan kunde röra sig fritt i munnen hade spädbarnen inga svårigheter att identifiera de olika ljuden. Men när de hade en bitleksak i munnen kunde de inte längre upptäcka skillnaden. Tungans rörelser ska alltså ha varit en central del i språkförståelsen.

    Tidigare forskning om hur barn tillägnar sig språk har enligt studien inte tagit hänsyn till tungans motorik. Nu anser forskarna att även motoriken i munnen behöver studeras i samband med språkförståelse.

    Forskarna säger däremot inte att barn inte ska få använda bitleksaker. Än så länge vet ingen hur mycket tungan behöver kunna röra sig fritt för att inte språkutvecklingen ska hämmas.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Antalet språk som används på nätet har bara ökat marginellt sedan 2012. Samtidigt har ett betydligt större antal språk försvunnit. Språkdöden i världen går alltså fortare än språkförnyelsen på internet. Det skriver Quartz.

    Quartz har jämfört webbplatsen Ethnologues förteckning över världens språk med FN:s statistik över internetanvändning. På nätet har inte mycket hänt mellan 2012 och 2015. Antalet språk som används är fortfarande omkring 500. På Wikipedia har språken under dessa tre år gått från 285 till 290, på Facebook från 70 till 80 och på Twitter från 21 till 48.

    För tre år sedan talades det enligt Ethnologue omkring 8 000 språk i världen. Den siffran har nu sjunkit till 7 102 språk. Om uppgifterna stämmer innebär det alltså att ett språk om dagen skulle ha försvunnit sedan 2012.

    Ett skäl till att så många av världens språk inte finns på nätet är att de bara talas av kanske några hundra personer. Ett annat skäl är att många av de mindre språken inte har något skriftspråk.

    Men det finns undantag. Ett sådant är piemontesiska, som ofta bedöms skilja sig tillräckligt från italienska för att kallas ett eget språk. Trots att det talas av omkring två miljoner människor finns det ganska lite piemontesiska på nätet, även om Wikipedia finns på språket. Eftersom talarna är tvåspråkiga använder de uppenbarligen italienska på internet. Många av de språk som i dag inte finns på nätet befinner sig förmodligen i en liknande situation, där talarna väljer ett större språk när de är ute på nätet.

    Det är klokt att ta siffrorna med en nypa salt. Den ofta svåra gränsdragningen mellan språk och dialekt gör att Ethnologues statistik inte är exakt. Däremot finns det ingen anledning att betvivla varken språkdödens snabba takt i världen eller språkförnyelsens långsamma takt på nätet.

    Anders

    Foto: Wikimedia

    0 kommentarer
  • ”Jag med, eller jag hade kanske lite mer asså en motstridig bild. Alltså andra sidan av ditt mynt, alltså jag tyckte mer att glas kan vara ganska starkt, alltså ganska, om det inte finns luftbubblor i det så är det ganska svårt att knäcka det. Så jag tyckte asså mer att han var mer så okänslosam, alltså så typ tuff doktor, på något sätt.”

    Så kan det låta i ett klassrum när elever som läser svenska som andraspråk diskuterar Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas. Det är något som de enligt Catarina Economou borde göra oftare. Och gärna tillsammans med gymnasieelever på gemensamma lektioner i svenska.

    I en avhandling i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet undersöker Catarina Economou undervisningen i svenska som andraspråk. Hennes slutsats är att det borde finnas större utrymme för läsning och för diskussioner. Dessutom förespråkar hon alltså ett större utbyte mellan de två svenskämnena.

    Efter att ha studerat undervisning i svenska som andraspråk konstaterar Catarina Economou att eleverna inte möter lika stora utmaningar som de elever som läser svenska, ett ämne som ofta betraktas som överordnat svenska som andraspråk. Där får eleverna läsa mindre skönlitteratur. Därmed blir de utmanande diskussionerna färre.

    Vid läsning av Doktor Glas uppstår i svenska som andraspråk ofta andra typer av diskussioner. I huvudpersonen läser många elever in egna erfarenheter av krig och religion när de funderar över hans bakgrund. Eleverna är genomgående goda läsare.

    Här anser Catarina Economou att de två olika svenskämnena skulle kunna förenas på gymnasienivå. Gemensam läsning av skönlitteratur är ett sådant exempel. Den skulle kunna leda till fler diskussioner och större utmaningar, som i sin tur skulle hjälpa till att överbrygga den outtalade klyfta som i dag finns mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk.

    Här kan du ladda ner Catarina Economous avhandling I svenska två vågar jag prata mer och så.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg