Prenumerera på bloggen
  • I flera aboriginspråk kan ett namn vara tabu i vissa situationer. Då ser grammatiken till så att det ändå går att prata om personen ifråga så att alla närvarande förstår. Så fungerar till exempel murrinh-patha, ett språk som talas i norra Australien, enligt en studie publicerad i tidskriften Language.

    Murrinh-patha talas i och runt den ensligt belägna staden Wadeye i Northern Territory i norra Australien. Språket har bara omkring 1 800 talare. Ändå tycks murrinh-patha ha en ljusare framtid än många andra aboriginspråk. Det används nämligen i regionen som lingua franca, ett språk som många har gemensamt utan att ha det som modersmål, och antalet talare är på väg uppåt.

    Murrinh-patha har omkring 35 konjugationer. Varje verb kan förses med en mängd prefix och suffix som bland annat anger subjekt och objekt. Därigenom kan talarna exempelvis undvika namn som är tabu.

    Ett tabu kan vara att säga en avliden persons namn. Om en kvinna vill undvika att nämna sin bortgångne makes namn kan hon först ange att hon talar om ett par där hon var en av de inblandade: ngankungintha ngunungamnginthadurr ('vi två som inte var bror och syster gick'). Genom att i nästa mening använda en form som betyder han är betydelsen så snäv att de närvarande förstår att hon talar om den avlidne maken: thungku banurdurditharragathu thungku ngalla nyiniyu ('han laddade det stora geväret när han gick den här vägen').

    Grammatiken gör alltså att talare av murrinh-patha inte behöver nämna namn som är tabu. Det går förstås att prata om händelser på liknande sätt även på svenska – men där ger inte grammatiken några ledtrådar till talarens släktskap till de omtalade personerna.

    I Språktidningen 1/2010 berättade språkforskaren Torbjörn Westerlund om sitt arbete med att dokumentera aboriginspråket ngarla. Läs artikeln här.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista är planerade till 2015. Men innan dess behöver Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg din hjälp. Arkivet ansvarar för de ord i ordlistan som betraktas som provinsiella, alltså ord som förekommer i en eller flera dialekter men inte används i hela landet.

    Tjöta, fälad och rabbis är några ord som i dag klassas som provinsiella i Svenska Akademiens ordlista. Genom att svara på enkäter om dialektord kan du vara med och påverka vilka ord som tas med i den kommande upplagan.

    Det finns tio enkäter med omkring 50 ord i varje. Du kan klassa orden som dialektala, slang, ålderdomliga eller riksspråkliga. Du väljer också om du känner till dem, om du känner till men inte använder dem eller om du själv använder dem. För att kunna pricka in dig som användare på dialektkartan behöver du också uppge hur gammal du är och var du är uppväxt.

    Här hittar du enkäterna.

    Anders

    0 kommentarer
  • I ett mejl till Språktidningen berättar en läsare att konferensrummet Snipan på arbetsplatsen snart är historia. Snipa, ett ord belagt sedan 1815 med betydelsen 'liten båt som är spetsig i båda ändar', har nämligen blivit lite för likt betydligt färskare snippa. För att undvika eventuell förlägenhet har arbetsplatsen därför beslutat att Snipan ska få ett nytt namn.

    Möjligen är det liknande associationer som är orsaken till ett namnbyte i Trollhättan. Förskolan Ollonborren byter vid årsskiftet namn till Myrtuvan. TTELA skriver att skälet är att förskolan anser att Ollonborren "betraktas som gammalt och inte naturligt för barnen". På kommunens hemsida uppges det att bytet är ett led "i ett förändringsarbete som sker på skolan":

    Det var efter ett projekt med syfte att öka barnens möjligheter till lärande utifrån bargruppssammansättning, pegagoger och miljöer, som frågan om namnbyte aktualiserades. Myrtuvan är kopplat till förskolans adress och geografiska plats.

    Namnen på förskolans avdelningar blir Solen, Månen, Stjärnan och Regnbågen. På kommunens webbplats finns dock alltjämt spår av gamla Ollonborren:

    Våra mål på förskolan Myrtuvan är att barn och vuxna skall känna sig trygga och tycka att det är roligt att vara på förskolan Ollonborren.

    GT spekulerar dock i en ledare om bytet från Ollonborren till Myrtuvan i själva verket sker av samma skäl som Snipan blir historia:

    Förskolan Ollonborren i Sylte ska byta namn. Det nuvarande anses vara för gammaldags och "inte naturligt för barnen". Det nya namnet blir Myrtuvan. Varför det är mer naturligt för barnen framgår inte. Och vi vågar inte ens gissa...

    Anders

    0 kommentarer
  • Du kan röka en cigarett. Eller gasha en gash. Det betyder precis samma sak. Men sannolikheten är större att den som gashar gör det på fest.

    I takt med att nätet blir allt viktigare för kommunikation och information förändras också tillvaron som nyordsspanare. Tidigare hittades de första nyordsbeläggen främst i dagstidningarna – ofta i kvällspressen, som både gärna leker med ord och berättar om nya fenomen från utlandet som är på väg till Sverige. I dag är det inte ovanligt att den som botaniserar i ett ords historia sedan det använts i etablerade medier finner att det cirkulerat på nätet under en längre tid.

    Inlägg på bloggar, diskussionsforum, mikrobloggar med mera bjuder ofta på ett informellt språk som ligger nära talspråket. Formuleringarna passerar sällan något språkvårdsfilter. När en tryckt tidning, i det här fallet Norrköpings Tidningar, tar upp ordet gasha är det symtomatiskt att det är i en artikel om ungdomsslang och inte i en vanlig nyhetsartikel:

    Slang för att röka. Vanligtvis i samband med fest. Exempelvis "Ska vi ta en gash?"

    Gasha har använts åtminstone sedan 2006. Trenden är uppåtgående. Ordet kan också stavas gatcha. Här är några representativa belägg alla hämtade från personliga bloggar och diskussionsforum:

    Så satt vi typ o gashade på och jag tjatade hela tiden om att ja va toanödig, hahahha, sen började vi gå mot pendelstationen o frågade folk om dom hade cigg o en bärbar toa :p stackars människor som blev utsatta.

    Jag gick ut en sväng igår kväll, och surrade lite med Hammarn och Nicko som stod och gashade utanför.

    Vi satt i kungsan i vårsolen och åt glass, gashade och snacka skit:)

    longens idiotiska humor. Gled runt med ett linne som bar texten "non smoking generation". självklart gashade han som fan hela resan.

    På kvällen drog alla till rum 1, mitt, Moas, Jessicas, Cornies och Majas rum, där alla snackade, skrek, gashade och bara hade det allmänt mys.

    Blir du slagen av tristess och hamnar i det där "mode"t, du vet "vad fan gör jag nu? Jag tar en gatch.. eller, "efter maten"-cigg är fett najs, gör bara något annat som kräver lite fokus.

    Det går förstås utmärkt att tala om röka och cigarett även i fortsättningen. Men i sammanhang där det är viktigt att uttrycka grupptillhörighet förekommer alltså gasha och gash.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Stigande intonation inte bara i frågor utan också i påståenden är ett av de drag som kännetecknar Valleyspeak, en sociolekt med rötterna i San Fernando Valley i Kalifornien. Valleyspeak förknippas med Valley girls, unga kvinnor från södra Kalifornien – men en amerikansk studie visar att unga män i regionen använder samma intonation.

    Valleyspeak förekommer ofta inom populärkulturen. Eftersom många inte hör någon skillnad mellan intonationen i frågor och påståenden har det skapat en stereotyp av Valleyspeak-talaren som ytlig, osäker och måttligt begåvad. Stereotypen dyker bland annat upp i filmer som Clueless och Wayne's World.

    En studie utförd av lingvister vid University of California i San Diego visar inte bara att även män använder stigande intonation i påståenden. Det finns i Valleyspeak dessutom en tydlig skillnad i intonationen mellan påståenden och frågor – men det är inte alla utomstående som uppfattar den.

    I studien ingick män och kvinnor i åldern 18 till 22 år, samtliga födda och uppväxta i södra Kalifornien. För att undersöka deras intonation fick de bland annat ge vägbeskrivningar och återberätta händelser från ett tv-program.

    Den stigande intonationen fanns inte bara hos kvinnorna utan även hos männen. Den kunde heller inte kopplas till en viss socioekonomisk status, etnicitet eller språkmiljö. Samtliga testpersoner använde den intonation som kännetecknar Valleyspeak.

    Forskarna anser att studien slår hål på myten om att Valleyspeak – med stigande intonation även i påståenden – signalerar osäkerhet. I påståenden börjar stigningen alltid betydligt senare än i frågor. Den som är uppvuxen i södra Kalifornien känner igen skillnaden, men för personer som inte är bekanta med Valleyspeak är skillnaden så subtil att de ofta missar den och därför tror att den som talar inte gör skillnad mellan frågor och påståenden.

    Studien presenterades vid Acoustical Society of Americas höstkonferens.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att snabbskriva på datorer, mobiltelefoner, surfplattor och annat tillhör vardagen för många. Men egentligen vet vi inte vad vi gör när vi skriver. Det hävdar amerikanska och japanska forskare i kognitiv psykologi i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Attention, Perception, & Psychophysics.

    I studien fick 100 personer först genomgå ett skrivtest vid en dator. Den genomsnittliga testpersonen skrev 72 ord i minuten vilket motsvarade 6 tecken i sekunden. Träffsäkerheten var 94 procent.

    I nästa steg fick testpersonerna 80 sekunder på sig att hitta alla bokstäver på ett blankt qwerty-tangentbord. Här klarade den genomsnittliga testpersonen bara 15 tecken.

    Det gick inte mycket bättre när 24 rutinerade skrivare fick pröva tangentbordslayouten Dvorak i stället. När de testades med ett blankt tangentbord hade de rätt på i genomsnitt 17 bokstäver.

    Att många av testpersonerna skrev både snabbt och rätt – trots att de hade svårt att hitta alla bokstäver med ett blankt tangentbord – kom inte som en överraskning för forskarna. De hävdar att fenomenet är ett exempel på automatism.

    På samma sätt som att cykla, köra bil eller knyta skosnörena kan människan skriva på ett tangentbord utan att vara medveten om eller reflektera över det. Inlärningen börjar som en medveten process, men i takt med att den repeteras minskar medvetandegraden. När något sker automatiskt gör det också att människan samtidigt kan göra andra saker.

    Samtidigt är det i dag många som lärt sig att skriva med ett tangentbord utan någon speciell utbildning. I stället för att undervisas i maskinskrivning kommer många i dag i kontakt med tangentbord redan som tvååringar. Där sker lärandet informellt, vilket enligt forskarna kan medföra att många som kan skriva på ett tangentbord aldrig har memorerat positionerna på det sätt som krävs för att kunna hitta tangenterna när de är blanka.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En koala blir som mest knappa metern hög och väger runt tio kilo. Tonhöjden i koalans parningsrop har därför länge förbryllat forskare. Den är nämligen 20 gånger lägre än vad som vore rimligt sett till koalans storlek. En forskarstudie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology avslöjar nu gåtan bakom det underliga lätet.

    Koalans parningsljud påminner vid inandning om snarkning och vid utandning om rapning. Den låga tonhöjden kan i regel bara åstadkommas av betydligt större djur. Struphuvudets storlek brukar reglera tonhöjden. Därför har koalans tonhöjd varit en gåta.

    Forskare kan nu förklara koalans unika parningsläte. Djuret har extra stämband som sitter utanför struphuvudet som används för att producera de lågfrekventa ropen.

    Studien är enligt forskargruppen det första beviset på att landlevande djur kan använda ett organ utanför struphuvudet för att skapa ljud. Även tandvalar har ett separat organ som används för ekolokalisering.

    Anders

    0 kommentarer
  • När en kvinna talar är det lättare att identifiera feminina substantiv. Och när en man talar är det lättare att identifiera maskulina substantiv. Med ombytta roller går förståelsen inte lika snabbt. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    Forskare i psykologi vid University of Kansas har studerat om talarens kön påverkar hur substantiv kategoriseras. I studien fick 20 personer, som samtliga hade spanska som modersmål, lyssna på en uppläsning av totalt 80 spanska substantiv, varav 40 feminina substantiv som slutade på -a och 40 maskulina substantiv som slutade på -o.

    Uppläsarna växlade. Ibland läste en man feminina substantiv och ibland läste en kvinna maskulina substantiv.

    När talarens kön och grammatiskt genus inte matchade varandra — till exempel om en kvinna läste det maskulina substantivet lobo ('varg') eller en man läste det feminina substantivet luna ('måne') — tog det längre tid för deltagarna att identifiera ordets grammatiska genus. Dessutom var träffsäkerheten något sämre.

    Resultaten visar enligt forskarna att människan tar hänsyn till en faktor som talarens kön när den behandlar språk. Det betyder i sin tur att människan även i grammatiska processer förknippar viss information med en viss talare.

    Anders

    0 kommentarer
  • Yolo – en akronym för engelskans you only live once – har blivit något av en modern motsvarighet till carpe diem. Den som yoloar kan sägas göra detsamma som den som carpar, 'att fånga dagen'. Men i yolo finns ibland en ton av dumdristighet eller misslyckande som saknas i carpa. Det kanske mest kända exemplet på detta är rapparen Jew'elz, Ervin McKinness, som twittrade yolo samtidigt som han körde bil berusad. Så här rapporterade Nyheter 24 om händelsen som ledde till hans död:

    McKinness var, som Daily Bulletin rapporterar, ute och körde i Ontario tillsammans med Marquell Bogan, 23, Dylan George, 20, Jonathan Watson, 21 och JaJuan Bennett, 23. Via McKinness twitterkonto @ink2flashyy kan man följa kvällen. "Full som fan, sladdar runt i 120" skrev han vid tjugo över ett på söndagkvällen och avslutade tweeten med YOLO (You Only Live Once). Någon minut därefter skrev han den sista tweeten han hann med, där han uppgav att han körde bil och drack samtidigt. Sedan krockade bilen med en vägg. Fyra av bilens fem passagerare förklarades döda på plats, medan Marquell Bogan dog på sjukhuset strax efteråt.

    You only live once brukar enligt Wikipedia tillskrivas skådespelaren Mae West. I Sverige har användningen av yolo exploderat under de två senaste åren. Akronymen används främst i informellt ungdomsspråk men har vid några tillfällen också letat sig in i massmedierna.

    Yoloa har också blivit ett verb. En bloggare, som i Norge fotograferat en skylt med texten fotografering / filming forbudt, kommenterar i ett inlägg bilden så här:

    HAH! Living on the edge osv. Jag bara yoloar genom livet.

    En annan bloggare efterlyser i ett inlägg vänner som tar studierna på mindre allvar:

    Synd bara att det inte händer några roligheter. Snart är det provperiod = alla mina vänner stänger in sig i sina rum, kopplar bort omvärlden och pluggar 27 timmar om dygnet. Och jag själv har nästan inga prov så då får jag forever alona i två veckor tills dom kryper ut ur sina grottor igen. Trist. Nåja. Jag får väl skaffa värsta opluggiga vännerna som yoloar runt 27 timmar om dygnet istället.

    Anders

    0 kommentarer
  • Niclas Hammarström och Magnus Falkehed är bortförda i Syrien. Modern Psykologi, Språktidningen och Forskning & Framsteg anlitar regelbundet frilansskribenter och fotografer och vi känner därför ett ansvar för den uppkomna situationen. Niclas Hammarström har bland annat fotograferat i Kongo till ett reportage som Modern Psykologi publicerat. Vi stödjer Stiftelsen institutet för mediestudiers, Sim(o), uppmaning och kommer att samverka med andra medieföretag och branschorgan för att hitta former för att stödja frilansar på utsatta uppdrag.

    Patrik Hadenius
    chefredaktör

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg