Prenumerera på bloggen
  • En luftig röst anses mer attraktiv än en knarrande röst. Men mest tilltalande är ett uttal som påminner om den egna dialekten och en röst som liknar den egna rösten. Det visar en studie från University of British Columbia i Vancouver, Kanada, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    I studien fick deltagarna – 15 män och 15 kvinnor samtliga bosatta i Kalifornien – lyssna till totalt 60 inspelade röster. De fick sedan sätta betyg på varje röst.

    Tidigare forskning indikerar att röster som uppfattas tillhöra storvuxna män och småvuxna kvinnor ses som mest attraktiva. De resultaten får stöd av den kanadensiska studien. Men den identifierar också andra faktorer som förklarar varför vissa röster anses mer lockande än andra.

    Deltagarna föredrog konsekvent uttal som hörde hemma i den egna regionala dialekten. Ett sådant exempel var oogoose, ett vokalljud som i Kalifornien skiljer sig från exempelvis norra USA genom att uttalas längre fram.

    En känsla av social tillhörighet tros vara förklaringen till preferensen för bekanta uttal och röster. Det gäller både män och kvinnor. Forskarna hittade också tydliga skillnader mellan könen.

    Läckande och luftiga kvinnoröster ansågs mer tilldragande än knarrande kvinnoröster. En läckande röst har ett hörbart luftläckage på grund av en öppning mellan stämbanden – som exempel i studien nämns Marilyn Monroe – och förknippas traditionellt med ungdomlighet och god hälsa. En knarrande röst har låg luftåtgång och associeras ofta till en person som är trött, förkyld eller röker. Som exempel på knarrande kvinnoröster nämns systrarna Kardashian och skådespelaren Ellen Page.

    Röster som upplevdes tillhöra storvuxna män rankades som attraktiva. Deltagarna föredrog också män som främst använde kortare ord än män som använde längre ord.

    Att i nordamerikansk engelska använda längre ord är enligt studien förknippat med kvinnligt tal medan män i genomsnitt använder något kortare ord. Deltagarnas förkärlek för kortare ord illustrerar därför ett samhällsmönster där mannen utgör normen.

    Men alla uppskattar inte enbart dialekter som påminner om den egna. Främmande accenter uppfattas ofta som tilltalande. Forskarnas förklaring till detta är att den sociala tillhörigheten bara påverkar dialekter som ligger nära den egna. När tillhörigheten inte längre är en avgörande faktor upplevs mer avlägsna dialekter och främmande accenter som spännande och attraktiva.

    Anders

    Foto: USMC Archives

    0 kommentarer
  • Två av tre anser att det är riktigt att omtala en person med hen om den själv vill detta. Men lika många sågar också Nöjesguidens val att ge ut en tidning där hen ersatte han och hon. Det visar en undersökning bland gymnasieelever på fyra skolor i Stockholm.

    Undersökningen genomfördes av Karl Modig, Sam Andersson och Jonatan Brihage som går sista året på Blackebergs gymnasium. De har genom enkäter intervjuat sammanlagt 118 elever från fyra olika gymnasieskolor i Stockholm. Eftersom det totala elevantalet på Stockholms gymnasier är omkring 36 000 är det bara en liten del som ingår i undersökningen. Det finns alltså frågetecken för hur representativa resultaten är – men de visar på flera intressanta tendenser.

    Hela 67,6 procent svarar att det är lämpligt eller mycket lämpligt att tilltala en person med hen om den själv föredrar hen. På en sexgradig skala svarar 16 procent att hen i högsta grad fyller en språklig funktion medan 6 procent uppger att hen inte har någon funktion alls. Totalt kan 57 procent av de tillfrågade sägas vara positiva till hen – de ger pronomenet betyget fyra, fem eller sex på den sexgradiga skalan.

    Däremot uppskattade betydligt färre Nöjesguidens val att ge ut ett nummer där han och hon konsekvent ersattes av hen. Bara 31,2 procent ansåg att det var lämpligt eller mycket lämpligt, medan hela 68,5 procent tyckte att det var olämpligt eller mycket olämpligt.

    Deltagarna fick också ta ställning till tre exempelmeningar där de fick gradera hur lämpligt det var att använda hen. En klar majoritet svarade att hen kunde användas vid samtliga tillfällen.

    Dottern: ”Mamma, jag var hos doktorn i dag!”

    Mamman: ”Åh, vad sa hen?”

    Dottern: ”Hon sa att jag kommer att bli frisk!”

    I ovanstående exempel tyckte 72,8 procent att det var lämpligt eller mycket lämpligt att använda hen.

    Sara: ”Kalle, har du träffat Kim?”

    Kalle: ”Nej, vem är hen?”

    Sara: ”Han är min kompis.”

    Här gav 65,2 procent tummen upp till användningen av hen.

    Birgitta: ”Ursäkta, jag vill prata med butikschefen. Var kan jag hitta hen?”

    Sanna: ”Han jobbar tyvärr inte i dag, ni får återkomma i morgon.”

    Birgitta: ”Jag förstår. Tack i alla fall!”

    I detta exempel svarade 79,5 procent att hen var lämpligt. Värt att notera är att fler accepterade hen när det i exempelmeningarna gällde yrkestitlar än personnamn.

    Anders

    0 kommentarer
  • Leonore Lilian Maria blir namnet på det senaste tillskottet till kungafamiljen. Prinsessan får därmed dela namn med 128 svenska kvinnor, varav 35 har Leonore som tilltalsnamn. Ytterligare 243 personer heter Leonor.

    Leonore är en kortform av Eleonora. Namnet är romanskt men tros ha arabiskt ursprung. Det betyder ’Gud är mitt ljus’.

    Både Lilian och Maria är namn som förekommer i prinsessan Madeleines och Christopher O’Neills släkt.

    Prinsessparet går därmed samma väg som kronprinsessparet. Estelle Silvia Ewa Mary introducerade ett nytt tilltalsnamn i kungahuset medan de tre övriga namnen var blinkningar till släktingar och andra kungahus.

    Estelle fick dock ingen skjuts uppåt i namnstatistiken av kronprinsessparets val. I stället pekade trenden uppåt ända tills hon fick namnet. År 2011 gavs 64 flickor namnet Estelle. Sedan dess har Estelle dalat i popularitet. År 2012, då prinsessan Estelle föddes, fick 55 nyfödda flickor namnet Estelle. Förra året sjönk antalet till 33 nya bärare.

    Namnet bärs i dag av 1 480 kvinnor varav 700 har Estelle som tilltalsnamn.

    Anders

    Foto: Christopher O’Neill

    0 kommentarer
  • De senaste veckorna har Leninstatyer välts omkull över hela Ukraina. Att göra sig av med statyerna är ett symboliskt sätt för ukrainare att kapa banden till Ryssland. Statyvältningarna har blivit så vanliga att de nu kallas leninopad.

    Snegopad betyder 'snöfall'. Eftersom denna vinter i Ukraina snarast kännetecknas av de nedrivna Leninstatyerna kallas företeelsen leninopad, 'Leninfall'.

    För att välta statyerna tar demonstranterna ofta hjälp av tunga fordon som en traktor, en kranbil eller en lastbil. Ett rep binds runt statyn – ofta runt Lenins huvud – medan den andra änden knyts fast i fordonet. När fordonet drar med sig statyn faller den med ett brak till marken. Totalt ska närmare hundratalet statyer och monument ha förstörts den senaste tiden.

    Ovan kan du se exempel på leninopad.

    Anders

     

    0 kommentarer
  • Komikern Henrik Schyffert hade 2012 en taxerad inkomst på över två miljoner kronor. Samtidigt lånade han ut sin röst till en reklamfilm för Socialdemokraterna. I föreställningen Ägd kallas han av Fredrik Lindström därför champagnesocialist.

    Cocktailsosse och gåsleversocialist är några sedan tidigare etablerade nedsättande benämningar på välbeställda vänsterväljare. Precis som champagnesocialist antyder de att det finns en konflikt mellan lyxkonsumtion och vänsterideal.

    I föreställningen Ägd skriver Dagens Nyheter att Henrik Schyffert kommer "ut som rik". Han har tidigare också kommit ut som socialdemokrat. I Ägd, skriver Dagens Nyheter, får han av Fredrik Lindström veta att det finns en motsägelse mellan miljoninkomsterna och det politiska ställningstagandet:

    När man berättar exakt hur mycket man tjänar så känns det i rummet. Luften stelnar. Men då är det bara att ta publiken i handen, förklara att nu tar vi oss igenom det här tillsammans och det kommer att gå bra, säger Henrik Schyffert som benämns som champagnesocialist av Fredrik Lindström i föreställningen.

    Det finns dock fler champagnesocialister i landet än Henrik Schyffert. I Dagens Nyheter skriver Fredrik Strage om hur det samtidigt går att  "njuta av kapitalismens frukter medan man kämpar för en rättvis fördelningspolitik":

    Uttalandet påminner om hur dj-duon Rebecca & Fiona tagit tillbaka ordet "champagnesocialist" och vänt det till något positivt. Deras engagemang blir inte mindre genuint bara för att de sponsras av klädmärken eller låter sina house­beats ackompanjeras av klirrande champagneglas. De använder, likt de flesta människor, varumärken för att bygga sina identiteter. Om den här utvecklingen fortsätter inom vänstern kommer Mona Sahlin på ålderns höst att kunna boka gravplats i Louis Vuitton-butiken utan att behöva skämmas.

    Champagnesocialist är belagt i svenskan sedan 2002. Ordet är fortfarande sällsynt men användningskurvan pekar uppåt. På engelska förekommer sedan tidigare champagne socialist med samma betydelse.

    Anders

    Foto: Mats Bäcker

    0 kommentarer
  • Meänkieli, finska, nordsamiska, kvänska och karelska är några av de europeiska minoritetsspråk som nu har kartlagts inom ramarna för ett EU-projekt. Flera av språken beskrivs som utrotningshotade – och forskarna har dessutom skapat en modell för att analysera situationen för hotade språk.

    EU har sedan 2010 pumpat in runt 25 miljoner kronor i projektet Elidia, European Language Diversity for All. Forskare från åtta universitet i sex olika länder har studerat tio av de minoritetsspråk som talas i unionen. Samtliga språk tillhör den finsk-ugriska familjen.

    Studien har bland annat resulterat i omfattande beskrivningar av de olika språkens situation och synen på minoritetsspråk i respektive land. Läget för karelskan i Finland bedöms till exempel som kritiskt – intresset för att lära sig språket är lågt och möjligheterna få. Finskan i Sverige mår däremot något bättre.

    Forskarna har också konstruerat en så kallad vitalitetsbarometer. Tanken är att den ska kunna användas av kollegor för att ta pulsen på andra utrotningshotade språk. Den ska också kunna användas av myndigheter och politiker för att identifiera språk i fara.

    Anders

    0 kommentarer
  • Bokstäverna c, q, w, x och z kan vara på väg in i det färöiska alfabetet. Bakom förslaget står lagtingsledamoten Henrik Old. Men den föreslagna förändringen betraktas inte från alla håll som en välkommen internationalisering.

    Det färöiska alfabetet har i dag 29 bokstäver. Genom att ta med c, q, w, x och z skulle antalet bli 34. Hur alfabetet ska se ut är ett politiskt beslut.

    Henrik Old är en av veteranerna i lagtinget, det färöiska parlamentet, och har varit parlamentariker i snart 30 år. Han har nu lagt ett förslag som innebär en radikal förändring av alfabetet. Syftet med de fem nya bokstäverna är att göra färöiskan mer internationell.

    I dag förekommer bokstäverna c, q, w, x och z i lånord och i personnamn. Det gör, enligt Henrik Old, att det i dag finns något som kan liknas vid två parallella alfabeten. Ett officiellt utan c, q, w, x och z och ett inofficiellt med dessa bokstäver.

    Henrik Old anser att det inte går att bortse från att de fem bokstäverna redan i dag används i färöiskan. Att de inte finns i det officiella alfabetet ställer exempelvis till bekymmer för personer som bär namn där någon av dessa bokstäver ingår. De bokstäver han vill inkludera i alfabetet kan heller inte ersättas av befintliga bokstäver i det färöiska alfabetet.

    Inom Føroyska málnevndin, Färöarnas motsvarighet till Språkrådet, anser dock att en majoritet att c, q, w, x och z ska hållas utanför alfabetet. Men nämnden säger samtidigt att det är uppenbart att de fem bokstäverna ofta förekommer i färöiskan.

    Det blir nu upp till lagtinget att avgöra hur det färöiska alfabetet ska se ut i framtiden. I dag består det av följande bokstäver: a, á, b, d, ð, e, f, g, h, i, í, j, k, l, m, n, o, ó, p, r, s, t, u, ú, v, y, ý, æ och ø.

    Anders

    0 kommentarer
  • Hundar och getter tillhör de djur som har läten som kan sägas påminna om människans dialekter. Hundens skall kan färgas av ägarens dialekt och killingarnas bräkande påverkas av de grupper de unga getterna vistas i. Men möjligheterna att förändra djurens läten är mycket små.

    I Språktidningen 7/12 skriver professor Thomas Malm om språket i serietidningen Tarzan. Ensam i djungeln tas Tarzan om hand av apor och lär sig så småningom tala deras språk mangani.

    Bortsett från den inte obetydliga detaljen att aporna talar är scenariot realistiskt. Ett barn som däremot sattes ut i djungeln utan kontakt med andra människor skulle inte utveckla något språk alls. Gunilla Lidberg, doktor i pedagogik, skriver i Modern Psykologi att vissa villkor behöver uppfyllas för att språkutvecklingen ska ta fart:

    "För att utveckla språk, ett eller flera, behöver barnet höra andra människor använda språk och även själv vara inbegripet i kommunikation. Bara då kan barnets hjärna känna igen och lära sig de grammatiska mönstren, tillägna sig språkets uttal och orden för olika företeelser och – inte minst – lära sig hur man använder språk."

    Som exempel nämner Gunilla Ladberg flickan Genie, som vid tretton års ålder hittades instängd och fastbunden i en källare. Med normala mänskliga kontakter kunde hon i friheten börja lära sig ord, men hon lyckades aldrig nå samma nivåer som en modersmålstalare. Det hade helt enkelt gått för lång tid för att Genie skulle kunna bemästra ett språk.

    Djurens läten är däremot inte på samma sätt beroende av kontakt. Washington Post berättar om ett experiment där två resusapor och två japanska makaker fick byta miljö med varandra, så att två nästan nyfödda resusapor växte upp hos japanska makaker och vice versa. Arterna använder liknande ljud, men inte i samma sammanhang.

    Styvföräldrarna och miljön visade sig ha liten inverkan på språkutvecklingen. De japanska makakerna kuttrade när de lekte – trots att resusaporna de växt upp med använde helt andra läten. Det tyder på att vissa läten är förknippade med vissa situationer, och att dessa egenskaper är medfödda.

    Anders

    0 kommentarer
  • Vid lästräning får personer som har dyslexi ofta först se ett ord och sedan höra det uttalas. Men i stället borde ordningen vara den omvända. Det hävdar forskare vid University of Oxford i en studie publicerad i tidskriften Current Biology.

    Forskarna har studerat hur snabbt två grupper, en där deltagarna har dyslexi och en där deltagarna klassas som goda läsare, kan skifta fokus mellan olika fenomen som pockar på deras uppmärksamhet. Dyslektikerna var i allmänhet något långsammare på att vända uppmärksamheten från ett synintryck till en talad röst.

    I ett test fick deltagarna uppgiften att trycka på en knapp när de hörde ett ljud, såg en ljusblixt eller upplevde bägge samtidigt. I bägge grupperna var deltagarna snabbare när samma fenomen upprepades. För personerna med dyslexi var det just skiftet från synintryck till ljud som tog längst tid.

    Därför tror forskarna att dataspel vore en bra metod för dyslektiker. I dataspel flyttas fokus hela tiden i högt tempo. För att kunna följa spelet krävs stor koncentration. Genom träning med dataspel förutspår forskarna att deltagarna inte bara skulle bli snabbare på att flytta uppmärksamheten mellan olika fenomen. Det skulle också kunna förbättra läsförmågan.

    I dag går lästräningen ofta ut på att personer med dyslexi först får se ett ord och därefter får höra det uttalas. Med tanke på resultaten från uppmärksamhetsstudien anser forskarna att det i själva verket borde vara tvärtom. Kopplingarna mellan bokstäver och bokstavsljud tros bli starkare om de först får höra ljudet och därefter titta på det ord som sades.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Ett bröllop kan planeras under lång tid – men det kan också vara resultatet av en ingivelse för stunden. Flera kommuner i landet vill göra det lättare för par som bestämmer sig snabbt. Därför ska möjligheterna till spontanvigslar förbättras.

    För många är säkert Las Vegas en stad som förknippas med vigslar där steget är kort mellan tanke och handling. Ibland kan det gå lite för fort. När artisten Britney Spears år 2004 gifte sig med barndomsvännen Jason Alexander tog det bara 55 timmar innan äktenskapet upplöstes. Skådespelaren Pamela Andersons stormiga äktenskap med musikern Tommy Lee varade i fem år. Men bröllopet på en strand i Cancun var enligt Expressen inte planerat:

    Första äktenskapet med Tommy Lee började med en spontanvigsel och slutade i katastrof. När Pamela Anderson, 39, nu gifter sig med Kid Rock, 35, vill att hon att det ska bli rätt.

    En annan skådespelare som gifte sig utan förberedelser var Kristen Bell. Expressen berättar hur det gick till:

    Kristen Bell, känd från serier som "Veronica Mars" och "House of Lies", har gift sig. Stjärnan slog till på en spontanvigsel med kärleken Dax Shepard i torsdags, enligt TMZ. Paret skulle egentligen bara hämta ut sitt äktenskapstillstånd, men beslöt sig för att slå till i en rättssal, skriver sajten.

    Metro berättar att även den som vill gifta sig borgerligt kan få vänta länge. Väntetiden för en vigsel i Stadshuset i Stockholm kan vara upp till ett halvår. På alla hjärtans dag ordnades därför vad som i Metro beskrevs som drop-in vigslar:

    Vill du överraska din käraste med en spontanvigsel på Alla hjärtans dag? Snart har du chansen. När allt fler gifter sig borgerligt vill storstäderna göra det enklare.

    Också Göteborg utlovar fler tider för spontanbröllop. På alla hjärtans dag ordnade dessutom bland annat Bjertorp slott ett snabbt bröllop för giftassugna – vilket i Expressen presenterades med rubriken Spontanvigsel i slottsmiljö.

    Anders

    Foto: Magicland9/Wikimedia

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg