Prenumerera på bloggen
  • Efter dagis, nattis och fritis kommer nu kanske dygnis. Ett dygnis är en förskola som är öppen dygnet runt. Tanken är att det ska underlätta vardagen för skiftarbetande föräldrar.

    Något dygnis finns ännu inte i Sverige. Idén har dock diskuterats på sina håll. I Blekinge Läns Tidning skriver Katarina Larsson om dygnis i en ledare:

    Det frivilliga deltidsarbetet ses som en belastning i den offentliga arbetsmarknadsstatistiken, en plump som ska bort så snart som möjligt. Samtidigt ökar trycket på kommunerna att erbjuda barnomsorg också på nätterna, så kallat nattis. Och även på helgerna, så kanske blir ordet istället dygnis.

    Förslaget diskuteras i ett blogginlägg av en medlem i Haro, Riksorganisationen för valfrihet, jämställdhet och föräldraskap:

    Hur kommer normerna förändras i takt med att man inför nattis, helgis, somris, dygnis? Hur blir det om barnomsorg alltid finns tillgänglig och det samtidigt inte finns några begräsningar för hur många av dygnets timmar som barnen får vara där? Vad får det för konsekvenser för föräldrar? För arbetsgivare? För arbetslinjen? För barnen?

    Anna C Nilsson, centerpartistiskt kommunalråd i Solna, vill att kommunen ska bli först i landet med att öppna ett dygnis. I Metro säger hon att hon tror att behovet för en förskola som är öppen dygnet runt hela året är stort:

    Det innebär inte att barnen ska vistas där dygnet runt. Tanken är att familjerna ska kunna hitta individuella lösningar och lösa livspusslet, genom att hämta och lämna på ”dygnis” de tider som passar deras schema.

    Anders

    2 kommentarer
  • Hallsberg är platsen för den som vill delta i den första SM-turneringen i Wordfeud. Mästerskapet pågår under lördagen och söndagen. Den som åkt långväga men inte prickat in formen behöver inte sörja tidiga förluster, utan kan trösta sig med att alla deltagare får spela lika många matcher. Samma arrangörer ordnar också seriespel i Wordfeud över nätet.

    Den som inte har vägarna förbi Hallsberg kan i stället parkera i tv-soffan en stund. Redan på torsdag kan det vara dags för Peter Englund att meddela vem som tilldelas årets Nobelpris i litteratur. Han skrev i ett blogginlägg i februari i år att 195 författare föreslagits, varav 48 inte förekommit i diskussionerna tidigare.

    I kväll får tv-tittarna chansen att följa med bakom kulisserna hos Svenska Akademien. SVT2 sänder klockan 20 dokumentären Snille och smak – en film om Svenska Akademien. Den går i repris i samma kanal klockan 15.10 på lördagen och klockan 23.15 onsdagen den 9 oktober.

    Anders

    0 kommentarer
  • Öresundsbron ökade utbytet mellan Sverige och Danmark. Men bron tycks inte ha fått språkförståelsen att förbättras. Tvärtom. Nio av tio skånska gymnasieelever anser att danskan är svår att förstå. Och fyra av tio väljer att prata engelska när de reser över sundet, skriver Sydsvenskan.

    Mari Bacquin och Robert Zola Christensen, språkforskare vid Lunds universitet, har undersökt språkförståelsen på bägge sidor sundet. I studien deltog totalt 446 gymnasieelever från skolor i Malmö och Köpenhamn.

    Svenskarna besöker Danmark oftare än danskarna besöker Sverige. Svenskarna är också mer intresserade av att arbeta, leva och plugga i grannlandet. Men det är även svenskarna som har det tuffast med grannspråket. Hela 89 procent tycker att det är svårt att förstå danska. På besök i Danmark väljer därför 42 procent att använda engelska.

    När danskarna tar en tur över sundet är det bara 13 procent som föredrar engelska. Av de tillfrågade gymnasieeleverna uppger 42 procent att det är svårt att förstå svenska.

    Robert Zola Christensen och Mari Bacquin anser att 2010-talet kan gå till historien som det årtionde då svenskar och danskar slutade att förstå varandra. Trots bron har kontaktytorna, som tv-program, blivit färre. Robert Zola Christensen säger i Sydsvenskan att en attitydförändring skulle kunna förbättra situationen:

    Vi måste skala bort det normativa tänkandet om hur det "borde" vara och börja se danskan som ett främmande språk – men ett språk som är lätt att lära sig.

    Mari Bacquin och Robert Zola Christensen chattade även med Sydsvenskans läsare – om bland annat dialekter, grammatik och lånord.

    Anders

    2 kommentarer
  • Skype fungerar mycket bättre än videoinspelningar när 2-åringar ska lära sig nya ord. Den videochatteknik som används av program som Skype gör att barnen kan få den nödvändiga responsen som behövs för inlärningen – trots att ingen annan person är närvarande. Det skriver amerikanska forskare i en studie publicerad i tidskriften Child Development.

    I studien fick 36 amerikanska 2-åringar lära sig nya verb på tre olika sätt – genom undervisning med en person i samma rum, genom undervisning via Skype och genom undervisning förmedlad från en förinspelad video. De barn som tittade på den förinspelade undervisningen fick ingen återkoppling och lärde sig inte några nya ord alls. Det beror enligt forskarna på att samtidig respons är nödvändig för inlärningen.

    De barn som antingen fick hjälp av en person i samma rum eller hade dialog med en person genom Skype hade däremot inga svårigheter att snappa upp de nya orden. De kunde också snart använda verben för att beskriva andra personers agerande.

    Forskarnas slutsats är att respons som kommer i rätt ögonblick är avgörande för inlärningen. Det spelar däremot ingen roll om barnen lär sig av en person på plats eller genom videosamtal. Så länge det finns en dialog där barnen får stöd i lärandet i realtid behöver den som lär ut inte finnas i samma rum.

    Anders

    0 kommentarer
  • Olivia, Emily, William och Ethan är namn som just nu är heta i engelskspråkiga länder. Alla fyra hamnade förra året på topp tio i USA, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland. Mest gemensamt har Australien och Nya Zeeland.

    Språktidningen har tittat närmare på namnstatistik för 2012 i fyra länder där engelska är det klart största språket. Isabelle och Isabella respektive Sophie och Sophia har i sammanställningen räknats som varianter på samma namn.

    Australien och Nya Zeeland har mest gemensamt när det gäller populära pojk- och flicknamn. Under 2012 återfanns hela fjorton av de vanligaste namnen för nyfödda – åtta flicknamn och sex pojknamn – på grannländernas tio i topp. Australien delade dessutom tretton namn med Storbritannien men bara åtta med USA, vilket var den lägsta gemensamma siffran.

    Även Storbritannien och USA hade sammanlagt åtta gemensamma namn av totalt tjugo på de två listorna.

    Och fyra namn tog sig alltså in på topp tio i alla fyra länder. Olivia toppade listan i Nya Zeeland, var trea i Australien, fyra i USA och sjua i Storbritannien. Emily var trea i både Nya Zeeland och Storbritannien och sexa i både Australien och USA. William kom på andra plats i Australien, tredje i Nya Zeeland, femte i USA och tionde i Storbritannien. Ethan placerade sig som trea i USA, fyra i Australien, åtta i Storbritannien och nia i Nya Zeeland.

    Anders

    0 kommentarer
  • Miley Cyrus skakade rumpa inför miljoner MTV-tittare och i samma veva tog Oxford Dictionaries nätupplaga in verbet twerka. Svallvågorna från MTV-galan nådde även svenska dagstidningar, där tonårsidolens nya stil diskuterades. I Dagens Nyheter definierade Fredrik Strage ordet:

    Att "twerka" är att skaka sin stjärt tills skinkorna tycks upphäva gravitationen.

    I Aftonbladet sammanfattade Natalia Kazmierska reaktionerna på Miley Cyrus framträdande:

    För äldre delar av läsekretsen så kan jag upplysa om att det är en dans som jämförts med den för vissa mer välkända twisten. Och precis som twist en gång gjorde, så handlar twerking om att skaka med stjärten på ett sätt som får omgivningen att rodna. När den forna Disneystjärnan Miley Cyrus twerkade på Video music awards-galan i veckan rasade ­mycket riktigt konservativa föräldra­föreningar och gråhåriga Fox-ankare i USA mot hennes porrdans.

    I Svenska Dagbladet funderade Kristin Lundell om dagen när twerka letar sig in i Svenska Akademiens ordlista:

    Från att ha varit ett ord från gatan har twerk alltså tagit sig in i salongerna. Nu väntar vi på att Svenska Akademien ska bjuda in ordet i sin lista. För visst har populärkulturella danser letat sig in i svenska ordlistor förut. Vi måste bara lära oss stegen först. Kanske blir det lagom till att vi i ABF-katalogen hittar en helgkurs i twerking som ordet kommer att promenera rätt in i SAOL. Twerk kommer då att placera sig mittemellan tweedrock och twist i Akademiens ordlista.

    I engelskan har twerka förekommit sedan 1990-talets början. Verbet är sannolikt bildat till work it. Twerka förekom även i svenskan innan Miley Cyrus gjorde dansen känd. På ett nätforum får en användare som funderar över lämpliga dansstilar på nattklubbar rådet att twerka:

    Lär dig att Twerka så är alla dina bekymmer ur världen. Går även att applicera vid andra tillfällen, såsom löneförhandling eller i matkön mm.

    Anders

    0 kommentarer
  • Vi måste börja läsa offentligt igen. Läsa i fysiska böcker, tidningar och magasin. Inte för att det är så mycket bättre än på läsplattan eller i mobilen, utan för att det visar att läsandet är gott, skriver Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius i Dagens Nyheter. Han föreslår ett åtgärdsprogram i sex punkter, till fromma för den synliga läsningen.

    Det är läsfest på Bokmässan i Göteborg. Under fyra dagar hyllas texten, och särskilt i dess fysiska gestaltning: boken. Vi som tar oss därifrån har kassar buktande med böcker, tidskrifter och tidningar. Det märks att vi ska läsa. Men det är ett undantag.

    Tänk själv: Vad gjorde du precis innan du somnade i går kväll? Hur löste ni dispyten under middagen? Vad fingrade du på under senaste bussresan? Hur fördrev du tiden i väntrummet till tandläkaren? Du gör nog som jag, och plockar reflexmässigt upp mobilen.

    Jag har egentligen inget emot den elektroniska läsningen, eller för den delen lyssnandet på ljudböcker och poddar. Tekniska nymodigheter och trender har ett positivt egenvärde. Det mesta är bättre i dag, och det är till stor del teknikens förtjänst.
    Men det betyder inte att vi ska kapitulera helt. Jag tror att vi når lite längre om vi behärskar oss.

    Det som just nu visas upp i offentligheten är en mobiltelefonernas monokultur. Lika deprimerad som jag var för fem år sedan när alla bara läste Metro på tunnelbanan, lika glad blir jag i dag om jag ser en enda som gör det. Det är inte Metro som är rätt eller fel, det är likriktningen i vårt beteende.

    Tunnelbanan är som en planterad tät granskog, en monokultur. Den kan vi fälla några träd i, plantera några andra, och släppa fram lite ljus. Följ mig och läs lite annorlunda. Här är mitt åtgärdsprogram.

    1. På bussen. Tidigare läste jag e-post, bläddrade på Facebook och spelade Wordfeud (ja, jag vet, mina barn tycker att jag är en dinosaurie som fortfarande spelar det spelet). Nu ska jag i stället ha med mig en bok och läsa den så att alla ser.

    2. Under middagen. Det diskuterades när OS hölls i Moskva, vad tistron egentligen är för bär och om ”Bron” börjar klockan åtta eller nio. Allt detta gick att svara på genom att plocka upp mobilen. Men nu ska jag ta fram det tunga uppslagsverket, den illustrerade floran och dagens kulturdel. Inte för att de är bättre, utan för att visa att de finns.

    3. På fiket. Här sitter normalt folk med kontoret på fickan, uppkopplade mot gratis-wifi, och knappar med ena handen och dricker nytrendigt bryggkaffe med den andra. Jag låter datorn ligga i väskan och plockar upp en bok. En kvinna vid bordet bredvid frågar nyfiket vad jag läser.

    4. I sängen. På nattduksbordet ligger böckerna som borde läsas. Men där sitter också laddaren som jag kopplar in telefonen i. Och när jag gjorde det brukade jag passa på att lägga en patiens. Nu ska jag låta telefonen ta igen sig och plocka upp boken som ligger precis bredvid.

    5. På toan. För att inte tappa mobilen på golvet eller i toaletten plockade jag upp den ur fickan. Lade den kanske på handfatet. Nu ska jag låta den ligga kvar där och i stället se till att det alltid finns magasin att läsa.

    6. Hos frisören. Det är bara några minuters väntetid hos den högeffektiva drop-in-frisören. Där finns ett ställ med veckotidningar, och en back med barnböcker. Jag ska plocka upp en damtidning och gotta mig. Om Se & Hör sköter sig kommer det att ge flera fikasamtal framöver.

     
     
     
    11 kommentarer
  • Miljöpartiet Die Grünen tappade 2,3 procentenheter och fem mandat i söndagens förbundsdagsval. Fritz Kuhn, grön borgmästare i Stuttgart, tvekade aldrig om varför partiet gick bakåt. Han hävdade att valaffischerna, där väljarna tilltalades med du i stället för Sie, var ett av skälen.

    I Språktidningen 6/13 skriver Carl Undéhn om tilltalsnormer i dagens tyska. Han berättar om stora regionala skillnader och Catrin Norrby, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, säger i artikeln att tyskans Sie många gånger kan översättas till du i svenskan:

    Eftersom du är det vanliga tilltalet i svenskan har det förlorat kraften som det kan ha på tyska. Bland tyskspråkiga är det ett ganska intimt pronomen som man inte bjuder ut hur som helst.

    Fritz Kuhn anser enligt Die Zeit att det är här misstaget ligger. På valaffischerna användes du i stället för Sie. Det funkar i Berlin där Kiezdeutsch, en informell, ungdomlig och urban varietet, är utbredd men inte i hela landet. Fritz Kuhn hävdar därför att det var ett avgörande misstag av kampanjledningen att använda du när en stor andel av befolkningen föredrar att tilltalas Sie.

    Här kan du läsa mer om Kiezdeutsch.

    Anders

    1 kommentarer
  • Johanna Lindbäck blir ny läsambassadör för barn och unga. Hon har skrivit en rad ungdomsböcker och var en av grundarna till bloggen Bokhora. Samtidigt satsar regeringen 15 miljoner kronor på åtgärder som ska få fler svenskar att läsa.

    För två år sedan blev Johan Unenge Sveriges första läsambassadör. I dag lämnade han över titeln till Johanna Lindbäck. Under de två kommande åren ska hon arbeta för att väcka läslust hos barn och unga.

    Valet tillkännagavs på Bokmässan i Göteborg. Där presenterade också kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth en satsning på 15 miljoner kronor för läsfrämjande åtgärder under Kulturrådets ledning. Satsningen kallas Läsa för livet och riktar sig till både barn och vuxna.

    Även Institutet för språk och folkminnen får mer pengar. Det handlar om 3 miljoner kronor som är avsedda för språkvårdsinsatser.

    Här kan du läsa mer om de ökade anslagen till Institutet för språk och folkminnen.

    Anders

    Foto: Jonas Hallqvist

    0 kommentarer
  • Språktidningen finns som vanligt på plats på Bokmässan i Göteborg. Du hittar oss från torsdag till söndag i monter B06:61. Kom gärna förbi och prata språk och Språktidningen! Om du inte redan är prenumerant har vi dessutom ett finfint mässerbjudande – du får testa två nummer av Språktidningen för 50 kronor! Dessutom får du spelet Super MIG på köpet!

    0 kommentarer

Sidor

Annons
Prenumerera på Blogg