Prenumerera på bloggen
  • "Ursäkterna för att stava fel blir allt färre", skriver Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund i ett blogginlägg. Anledningen: Svenska Akademiens ordlista finns äntligen som app för både Iphone- och Android-mobiler. Appen är gratis och fungerar dessutom utan att vara uppkopplad.

    Appen innehåller den senaste versionen av Svenska Akademiens ordlista, den trettonde upplagan som gavs ut år 2006. För den som ägnar sig åt bokstavsspel (och inte har något emot att skaffa sig en smula hjälp på traven ...) finns också en funktion som visar vilka ord som går att bilda av en viss bokstavskombination.

    Här kan du ladda ned appen till Iphone och här till operativsystemet Android.

    Anders

    0 kommentarer
  • Barn med föräldrar som ofta talar om rumsliga förhållanden lär sig inte bara orden utan blir också bättre på att förstå sådana relationer. Det visar en studie utförd vid universitetet i Chicago.

    Forskarna har i studien följt 52 barn i Chicagoområdet. Alla ord som berörde rumsliga relationer registrerades. Det gällde såväl benämningar på objekt som cirklar och trianglar, storleksbeskrivande adjektiv som lång och bred samt ord förknippade med rumsliga förhållanden som böjd, hörn och kant. Forskarna spelade in nio möten med varje barn och en förälder. Träffarna, där föräldern talade med barnet, varade i 90 minuter och ägde rum var fjärde månad.

    Användningen av ord som beskriver rumsliga förhållanden varierade stort. Föräldrarna snittade totalt under de nio träffarna 167 sådana ord, med en spännvidd mellan 5 och 525 ord. Medelvärdet för barnen var 74 ord. Även här var spridningen stor – från 4 till 191 ord.

    Studien inleddes när barnen var 14 månader och avslutades när de var 46 månader. Då testades även deras rumsliga förmåga genom att i tanken låta dem beskriva hur de gjorde när de exempelvis roterade eller flyttade objekt.

    De barn som ofta hade talat om rumsliga förhållanden hade också betydligt större förmåga att förstå dem. De som använde 45 ord fler än genomsnittet med anknytning till rumsuppfattning gjorde i snitt 23 procent bättre ifrån sig på testet av rumslig förmåga. Forskarna tror därför att de därmed lättare kan ta till sig ämnen som naturvetenskap och matematik.

    Anders

    0 kommentarer
  • På nätet för underhållningsindustrin en ojämn kamp mot pirater, tjuvar och stölder. Men rättssociologen Stefan Larsson skriver i sin avhandling vid Lunds universitet att branschens försök att röva åt sig uttrycken har misslyckats. De utgör nämligen misslyckade metaforer för olaglig fildelning.

    De ord som flitigt används i debatten är enligt Stefan Larsson problematiska. För de flesta språkanvändare innebär en stöld att en tjuv lägger beslag på någon annans ägodel. Stöld förutsätter att något försvinner med tjuven och inte längre finns kvar hos den rättmätige ägaren. Så är det inte på nätet. Upphovsrättsinnehavare får visserligen ingen ersättning vid olaglig fildelning, men blir inte mindre upphovsrättsinnehavare oavsett hur många som utan tillstånd kopierar skyddat material. De förlorar möjligen intäkter, men förlorar inte något de äger.

    Därför har, skriver Stefan Larsson, metaforerna hamnat snett. Branschen vill stämpla illegal nedladdning som stöld, och de som utför den som tjuvar. Logiken tycks enkel. Att bli klassad som tjuv lockar inte många, och då är det kanske bäst att låta bli stölderna.

    Men branschens metaforer står i strid den bild som många har av ord som stöld och tjuv. Om de utvidgade betydelserna inte är förenliga med den allmänna uppfattningen blir det också svårt att få acceptans för dem. Därför blir det också knepigare att samla stöd i kampen mot den olagliga fildelningen.

    Stefan Larsson anser att lagstiftningen inte har anpassat sig till det digitala samhället. Att någon olagligen tillägnar sig en fil betyder inte att någon annan blir av med den. Att olagligen tillägna sig en fil är inte samma sak som att den för upphovsrättsinnehavaren innebär ett visst bortfall av intäkter. Den som kopierar ett exemplar på nätet hade i många fall låtit bli om det inte var gratis.

    Här ligger, menar Stefan Larsson, en av såväl juridikens som underhållningsindustrins stora utmaningar. När nätpiraterna har blivit normen är det få som ser problemet med röveriet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Människan behöver inte språket för att kunna förstå och tolka känslor. I stället hävdar forskare vid Max Planck-sällskapet att vissa basala känslor utgår från biologiskt utvecklade mekanismer. Och de känslorna kan identifieras oavsett om människan har språklig förmåga att beskriva dem.

    Forskarna har jämfört tysktalande med talare av yukatekiska, ett mayaspråk som används i Mexiko, Guatemala och Belize. I tyskan uttrycks ilska och äckel med olika ord, exempelvis Ärger respektive Ekel, men i yukatekiskan används samma benämningar för båda känslorna, p'uha'an eller ts'íik.

    De båda grupperna fick titta på bilder där personer visade olika ansiktsuttryck. De tysktalande använde olika benämningar för att beskriva ilskna (wütend, zornig, böse) och äcklade (angeekelt, angewidert) personer medan de yukatekisktalande beskrev ansiktsuttrycken med samma ord, p'uha'an eller ts'íik.

    Testpersonerna fick även titta på manipulerade fotografier där ansiktena hade olika uttryck, och sedan jämföra dessa med bilder där känslorna i minspelet hade andra proportioner. Bägge grupperna gjorde samma tolkning av ansiktsuttrycken trots skillnaderna i ordförrådet. Därför anser forskarna att studien bevisar att känslor som äckel och ilska existerar oavsett om det i språket saknas verktyg för att skilja dem åt.

    Anders

    2 kommentarer
  • Att papperstidningarna kämpar mot vikande upplagor är välkänt. I stället läser alltfler nyheter på nätet, något som än så länge ger betydligt lägre intäkter. Sydsvenskan, Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet är några av de tidningar som under hösten aviserat nedskärningar. Enligt den australiske analytikern Ross Dawson är papperstidningen ett utdöende fenomen. I ett blogginlägg skriver han att den sista svenska dagstidningen kommer att tryckas år 2025.

    Hittills har få svenska tidningar börjat våga låsa in materialet och därmed göra det tillgängligt enbart för betalande läsare. Förra året tog dock mediemogulen Rupert Murdoch ett sådant steg. Tidningar som The Times och New York Times införde betalväggar, där artiklar antingen går att köpas styckvis eller i prenumerationsform. Vissa tidningar, exempelvis Financial Times, har en begränsad betalvägg där det går att läsa ett mindre antal artiklar kostnadsfritt. I Sverige har Aftonbladet sedan många år tillbaka en så kallad plustjänst. För att få tillgång till materialet betalar läsaren en månadsavgift eller per artikel. Delar av sajten ligger alltså bakom en betalvägg, medan de flesta artiklarna alltjämt är gratis.

    Det första pressbelägget på betalvägg är från år 2009. I Kristianstadsbladet skriver Susanne Claesson om riskerna med metoden:

    "Det stora problemet med att låsa in material bakom betalväggar har hela tiden varit det låga intresset från användarna: en minskning av webbtrafiken gör det svårare att sälja annonser, man riskerar att hamna utanför debatten och förlora sin position i nyhetsflödet och det material man vill ta betalt för finns med största sannolikhet någon annanstans, gratis. Andra hinder är tekniken, dels den rent tekniska uppbyggnaden av väggar runt materialet, dels att hitta sätt att administrera till exempel prenumerationstjänster."

    Betalvägg är ett översättningslån från engelskans paywall. Även betalmur förekommer som benämning på fenomenet. Tidningen Resumé skriver att Svenska Dagbladet "öppnar för fler betalmurar framöver".

    Anders

    0 kommentarer
  • Kerstin Gustafsson, regelbunden skribent i Språktidningen, tog nyligen emot det finaste pris en svensk översättare kan få: Elsa Thulins översättarpris för framstående översättargärning. Det betyder att Språktidningen nu har tre av landets främsta översättare i sitt skribentstall. Jan Stolpe och Anders Bodegård fick priset 1986 respektive 1995.

    Den 17 oktober tog Kerstin Gustafsson emot priset. Prisnämndens motivering lyder:

    "Frasen, satsen, stycket: den som håller samman språkets fogar i samspel med tidens glidningar är den som är bäst ägnad att tolka litteraturens musik. Årets pristagare Kerstin Gustafsson har med omutlig exakthet och outsinlig fantasi skapat en oförliknelig legering av konstnärlig exekution och komposition."

    Kerstin översätter från engelska till svenska, och bland de många författare och dramatiker hon överfört till svenska kan nämnas Joyce Carol Oates, Tennessee Williams, Noël Coward, Edward Albee och Richard Yates.

    Språkvetaren Catharina Grünbaum, en hängiven beundrare av Kerstin Gustafsson, poängterar att "hon också genom åren har varit en inspirerande läromästare för andra översättare." I Språktidningen har Kerstin Gustafsson sedan starten regelbundet delat med sig av sina yrkeserfarenheter.

    Tidningens redaktion gratulerar Kerstin å det varmaste. Vi är mycket stolta över att hon vill samarbeta med oss!

    Maria

    1 kommentarer
  • En av de flitigaste försvararna av svenskans ställning i Finland är Kenneth Myntti. Som politisk redaktör på Vasabladet har han idogt argumenterat för fördelarna med flerspråkighet – kunskaper i det svenska språket öppnar enligt Kenneth Myntti inte bara dörrar i Finland, utan innebär också ett steg mot ökad nordisk gemenskap.

    Svenskan i Finland är, som Språktidningen tidigare berättat, på många håll ifrågasatt. Ett vanligt argument är att två officiella språk är dyrt och ineffektivt. I vårens val var motståndet mot den så kallade tvångssvenskan en av förklaringarna till Sannfinländarnas stora framgång.

    Kenneth Myntti har, i bland annat ledare och boken Svenskan på offensiven eller på intensiven, i stället hävdat att svenskan inte är en kostnad. Utbredd flerspråkighet betyder smidigare kontakter med viktiga handelsnationer. Han betonar även att kampen för svenskan inte är en kamp mot finskan eller andra språk, utan är en kamp just för två välmående officiella språk.

    Nu är dagarna som profilerad ledarskribent förbi. Vasabladets nya chefredaktör Camilla Berggren säger till Yle att Kenneth Mynttis åsikter om tvåspråkigheten inte går i linje med tidningens nya hållning. Han är för radikal för Vasabladet.

    Kenneth Myntti har i stället blivit erbjuden jobb som reporter men avböjt. Camilla Berggren vill dock fortsätta se Kenneth Myntti på ledarsidan – men som kolumnist och inte som tidningens röst.

    Kenneth Myntti har även fått en förfrågan om att leda Österbottens Tidnings samhällsredaktion. Kanske kan det bli en ny arena för en av tvåspråkighetens främsta förespråkare.

    Anders

    4 kommentarer
  • Den som är duktig på att läsa har i regel god musikalisk förmåga. Musik och läsning är därför besläktade förmågor som styrs av samma kognitiva mekanismer. Det hävdar forskare vid amerikanska Northwestern university i en studie publicerad i Behavioral and brain functions.

    Forskarna testade 42 barn i olika åldrar och med olika fallenhet för läsning. Först testades förmågan att läsa och känna igen ord. Barnen fick därefter memorera sifferkombinationer för att sedan recitera dem baklänges ur minnet, och fick sin känsla för rytm och melodi testad.

    Mindre goda läsare uppvisade mindre kognitiv aktivitet där goda läsare hade större förmåga att snappa upp musikaliska mönster samtidigt som den kognitiva aktiviteten var mer omfattande. Samma förhållande gällde arbetsminnet – den som gjorde bra ifrån sig på testet av sifferkombinationer var också duktig på läsning och musik.

    Studien stärker enligt forskarna hypotesen om en biologisk koppling mellan musikalisk förmåga och läskunnighet. Musik kan därför vara ett sätt att underlätta läsutvecklingen.

    Anders

    0 kommentarer
  • Språkförsvaret är en partipolitiskt obunden ideell organisation, som språkpolitiskt står på tre ben: Vi försvarar svenska språket, särskilt gentemot engelskans expansion; vi förordar mångspråkighet; vi stödjer mellannordisk språkförståelse. Det avgörande med vår verksamhet är snarast att vi tror att det är möjligt att försvara svenska språket genom att påverka både makthavare och den allmänna opinionen med sakargument. När allt kommer omkring är det vi enskilda människor som bestämmer språkutvecklingen. Detta synsätt står i skarp motsättning till föreställningen att man ska stå vid sidan av språkutvecklingen och bara betrakta den. Alla språkförändringar som sker är ofrånkomliga. Detta är nonsens; det betyder bara att man överlåter till andra att bestämma över språkutvecklingen.

    Ta Språkförsvarets senaste JO-anmälan angående krav på engelska i samband med universitetens anställningsansökningar och befordringsärenden (finns i antologin). I ett beslut från i höstas gick JO på Språkförsvarets linje. Denna JO-anmälan skrevs ursprungligen av en universitetslärare från en högskola i södra Sverige, som inte själv ville underteckna den, eftersom det kunde ha negativa konsekvenser för hans karriär. Språkförsvarets styrelse tog därför anmälan som sin. Under sommaren insjuknade han i cancer. På sin dödsbädd informerades han om JO:s beslut, vilket gladde honom mycket. Han själv kunde alltså inte dra någon praktisk nytta av beslutet, men hans JO-anmälan ledde till att svenska akademiker inte kan förmenas rätten att skriva anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska.

    Språkförsvaret har nyligen gett ut en antologi, Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva, på eget förlag. Det betyder också att vi måste sköta all marknadsföring själva, exempelvis försöka förmå tidningar och tidskrifter att recensera boken. Blir inte boken känd, blir den inte såld. Hälften att alla nyutgivna böcker i Sverige recenseras aldrig i en dagstidning. Nu har i och för sig Språkförsvarets antologi till dags dato recenserats av en dagstidning, en nättidskrift och i en blogg. Alltid något, men inte tillräckligt.

    Därför är det motiverat med en kort presentation av antologin.

    Språkförsvarets antologi är ett viktigt språkhistoriskt dokument. Den speglar Språkförsvarets opinionsbildande verksamhet från och med 2004 till 2011. Samtliga dokument har tidigare antingen publicerats i olika tidningar och tidskrifter eller på vår webbplats, men som Marika Tandefeldt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, skriver i ett sakkunnigutlåtande:

     

    ”En bok är en bok är en bok. Den kan läggas eller den kan hamna under näsan på någon som aldrig hört talas om Språkförsvaret och dess webbplats. Den ger en överblick som ingen innehållsrik webbplats, där man måste navigera själv, kan ge. Den tematiska indelningen ger läsare en första aha-upplevelse. En bok blir känd och omtalad som ingen webbplats blir.”

    Den tematiska indelningen är ingen tillfällighet. Även om Språkförsvaret fokuserade på kampen för en svensk språklag under åren 2005–2009, har vi systematiskt ”betat av” domän efter domän för svenska språkets vidkommande och olika språkpolitiska områden över huvud taget. Det gäller engelskans frammarsch som undervisningsspråk i det svenska skolväsendet, svenskans ställning inom högskolan, de moderna språkens ställning, svenskan i EU, mellannordisk språkförståelse, finlandssvenskan, engelska i reklamen, språkstatistik och svenskan som patentspråk etcetera.

    Språkförsvaret bedrev en genomtänkt, konsekvent och energisk kampanj för tillkomsten av en språklag i Sverige, som antogs av en enhällig riksdag 2009. Vilken betydelse Språkförsvaret hade för det slutgiltiga beslutet går inte att avgöra. Men vilken organisation publicerade ett eget utkast till en språklag för Sverige 2006 i syfte att åskådliggöra hur en språklag skulle kunna se ut? När regeringen tillsatte en utredare, som så småningom publicerade betänkandet Värna språken, vilken var den enda gräsrotsorganisation som accepterades som remissinstans? Vilken organisation publicerade alla remissutlåtanden? Vilken organisation hade synpunkter på alla steg i utredningsprocessen, inklusive den språkpolitiska propositionen, Språk för alla, som låg till grund för riksdagens beslut 2009? Vilken organisation vidhåller sin kritik av språklagen? Svar: Språkförsvaret.

    Per-Åke Lindblom är ordförande för Språkförsvaret.

    0 kommentarer
  • Veckans nyord har en tusenårig historia. Och det finns belagt i svenskan sedan år 1769. Det gäller skyr, en isländsk mejeriprodukt som nyligen lanserats i Sverige.

    I norska finns sedan tidigare skjør och dialektalt har det tidigare i Sverige talats om skör. Det första skriftliga belägget på skyr i svenskan återfinns i språkforskaren Johan Ihres Glossarium suiogothicum år 1769.

    Kan då ett nyord ha en så lång historia i det svenska språket? Tja, det beror kanske på vem som tillfrågas. I modern tid har skyr haft en undanskymd tillvaro i svenskan och inte omtalats annat än som ett livsmedel som finns på Island. Ordet finns varken i Svenska Akademiens ordlista eller Nationalencyklopedins ordbok, men väl i Svenska Akademiens ordbok.

    Ökad användning är ett vanligt kriterium för ett nyord. Det innebär att ett ord kan användas vid enstaka tillfällen under en längre tid, men att det tas upp som ett nyord först när det får ett bredare genomslag. Ett exempel är, som Erika Winther skriver i Språktidningen 1/2011, ordet livspussel. Begreppet användes i pressen redan år 2000, men det dröjde några år innan användningen tog fart. År 2007 togs det upp på Språkrådets nyordslista.

    När skyr nu har börjat säljas även i Sverige är det naturligt att fler talar om produkten – användningen av ordet ökar snabbt och är, för de flesta, en språklig nyhet. I ett blogginlägg skriver Emma Luu "att skyr kan vara väldigt bra och enkelt efter träning", medan Camilla E Lindström på sin blogg anser att skyr smakade "riktigt äckligt".

    Skyr har en lika självklar plats i islänningarnas matvanor som i det isländska språket. Skyr påminner om yoghurt fast är tjockare, innehåller mer protein, känns lika strävt som en hundtunga och är egentligen en surmjölksost. Det åts skyr redan i de isländska sagorna och den 19 december varje år gör Skyrgámur ('Skyrfrossaren') entré. Som en av de tretton ganska besvärliga isländska jultomtarna letar han sig enligt sägnerna fram till bondgårdarnas skyrtunna där han inte släpper sleven förrän den sista slurken har försvunnit ned i magen. Frossandet gör sannolikt Skyrgámur skyrfeitur ('skyrfet'), en benämning på en person som skaffat sig ett ansenligt midjemått.

    Som en stapelvara i isländska kylskåp är skyr även en självklar referenspunkt. När Bjarni Benediktsson våren 2009 valdes till ledare för konservativa Självständighetspartiet anspelade han på skyrhræringur, skyr och gröt som rörts ihop på traditionellt vis, i sitt tacktal: Ég er eins og skyr, ég er mjög hrærður ('Jag är som skyr, jag är väldigt rörd').

    Skyr förekommer också i flera vanliga ordspråk. Að sletta skyrinu ('att kasta, skvätta skyr (omkring sig)') betyder att en person lever över sina tillgångar och slösar utan att ha råd. Þeir sletta skyrinu sem eiga það ('de som har (råd med) skyr kastar det (omkring sig)') innebär att den som själv har sitt på det torra bekymmerslöst kan anmärka på andra.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg