Prenumerera på bloggen
  • Med ett frågeformulär i bagaget passade vi under helgens bokmässa i Göteborg på att undersöka besökarnas attityd till elva nyord. Eller rättare sagt, tio färskingar som vi har snappat upp under året och en gammal bekant på stark uppgång, hen. Det könsneutrala pronomenet visade sig också vara besökarnas favorit – hela 56 procent vill att ordet ska överleva.

    Hur representativt resultatet är går onekligen att diskutera. De som svarade på enkäten stannade till vid Språktidningens monter under mässan för att tävla eller teckna en prenumeration. Sannolikt är göteborgare och andra västsvenskar samt språkintresserade rejält överrepresenterade.

    Varje person som svarade på enkäten fick välja högst tre av de elva orden. Några enstaka besökare passade ändå på att kryssa fler ord än tre. Vi har räknat in även dessa i resultatet.

    Så här svarade mässbesökarna på frågan Vilka nyord tycker du ska överleva?

    1. Hen (könsneutralt pronomen): 56 procent

    2. Fejla (misslyckas): 40 procent

    3. Nomofobi (rädsla för att vara utan mobiltelefontäckning): 37 procent

    3. Vissla (slå larm om missförhållanden på arbetsplatsen): 37 procent

    5. Spökvatten (grumlig dryck som uppstår när vatten hälls i ett glas som tidigare innehållit mjölk): 34 procent

    6. Jinxa (dra otur över något genom att prata om det): 23 procent

    7. Hubot (en människoliknande robot känd från tv): 20 procent

    8. Blingon (korsning mellan blåbär och lingon): 16 procent

    8. Tyckonomi (samhällsklimat där åsikter går före analys, fakta och källkritik): 16 procent

    10. Kvittojournalistik (journalistik som bygger på granskning av kvitton och bokföring): 14 procent

    11. Drinkorexi (svälta sig för att kunna dricka kaloririk alkohol): 7 procent

    Anders

    6 kommentarer
  • Ett sätt att smita undan tråkiga arbetsuppgifter är att blindskita. Ordet, som sannolikt har använts i informellt talspråk en längre tid, har troligen sitt ursprung inom byggbranschen, där den som ägnar sig åt att blindskita smiter in på toaletten med exempelvis en dagstidning. Syftet är dock inte att uträtta några behov, utan enbart att slippa jobbet en stund.

    Peter Pierrou skriver i en krönika i Lerums Tidning om hur han kom i kontakt med ordet blindskita när han arbetade på ett slanglager:

    En dag satt alla lagergubbarna (alla var gubbar som jobbade där, till och med den enda kvinnan) i fikarummet när en av cheferna kom ner från kontoret. "Har ni sett Rolf?" frågade han. Jimmy, en av de mer högljudda arbetskamraterna, svarade på bred göteborgska: "Han sitter la å blindskiter."

    Den dagen fick jag lära mig att blindskita betyder att man sitter inlåst på toaletten, företrädelsevis med en tidning att läsa, och bara låtsas vara upptagen. Man utför alltså inget behov.

    Denna betydelse anges också för blindskita i Slangopedia. De två senaste åren har dock ordet fått en ny betydelse. Blindskita kan också innebära att en person smiter in på toaletten när behovet av att uppdatera sig om vad som sker på nätet trycker på. Så här definieras verbet i ett blogginlägg:

    Blindskita är alltså något man gör när man går iväg och sätter sig på toa, för att surfa på Facebook, vilka lite, eller kanske surfar runt på luren i allmänhet utan att uträtta några för platsen kända behov. Avancerade blindskitare tar förstås med sig sin bärbara dator in på toaletten.

    De senaste veckorna har ordet blindskita använts i den senare betydelsen i både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Emanuel Karlsten skriver i en krönika i Dagens Nyheter om hur toalettbesöken förvandlats till möjligheter att använda mobiltelefonen för att uppdatera sig om senaste nytt. Lars Ryding plockar upp tråden i Svenska Dagbladet och hävdar att smartfåneriet, i det här fallet symboliserat av blindskitande, "är vår tids navelskådande".

    Anders

    0 kommentarer
  • Översättningar är skoj. Särskilt när det går snett. Det tar översättningsbyrån Copypanthers fasta på i en lek som också är en tävling. Genom att leka med maskinöversättning går det att tävla i att få fram den knasigaste texten sedan det svenska originalet valsat fram och tillbaka mellan engelska, finska, franska, tyska, japanska, norska, turkiska och danska.

    Du har högst 160 tecken på dig. Undertecknad testade meningen När jag första gången besökte Färöarna ägnade jag hela första veckan åt att sitta på hotellrummet och äta ost. Sexton översättningar senare hade denna (för övrigt osanna) lilla semesterberättelse förvandlats till Jag är bara alla regeringar Färöarna och andra ost rummet och tillbringade första veckan hemsidan att äta.

    Översättningsbyråns poäng är att maskinöversättning visserligen kan vara fiffigt ibland, men att kvaliteten ofta lämnar oerhört mycket att önska.

    Den som är ute efter tillförlitlighet och träffsäkerhet kan förstås inte vända sig till Google. Men för den som anser att ett gott skratt förlänger livet finns all anledning att testa maskinöversättningsleken.

    Anders

    3 kommentarer
  • Hur kommer det sig att människan är den enda arten på jorden som lärt sig tala? Det är en av de frågor som skådespelaren Stephen Fry ställer i kvällens premiäravsnitt av Stephen Frys stora språkresa. I kommande program undersöker han bland annat svordomar, dialekter, slang och sociolekter.

    Det första avsnittet handlar bland annat om den mänskliga hjärnans förutsättningar för språk. I den ryms egenskaper som behöver stimuleras redan som barn – annars kan de bli svåra att locka fram på senare år. Kvällens program bjuder också på en recitation av William Shakespeares Hamlet på klingon.

    Premiärprogrammet sänds i Kunskapskanalen i kväll 20.00 med repris söndag 21.00 och måndag 19.00 i samma kanal. Serien, som är indelad i fem avsnitt, kommer också att kunna ses genom SVT Play.

    Anders

    Foto: JP Davidson

    3 kommentarer
  • I morgon tar vi tåget till Göteborg för att besöka årets bokmässa! Du hittar oss i monter B05:60. Där har du möjlighet att diskutera tidningen med redaktionen samt teckna en miniprenumeration på två nummer av Språktidningen för endast 40 kronor.

    På Sveriges tidskrifters scen, som ligger intill montern, arrangerar vi också flera programpunkter. På torsdagen 16.00 pratar chefredaktör Patrik Hadenius med Språkrådets Birgitta Lindgren om hur svenskar kan bli bättre på att snacka skandinaviska med norrmän och danskar. På fredagen 16.30 berättar lingvisten Mikael Parkvall om sin moderna dialektforskning, där han med hjälp av texter hämtade från bloggar kartlägger dagens dialektord. Och på söndag 12.00 blir det Frågor & svar direkt från scenen där Språkrådet svarar på frågor om svenskt språkbruk. Du kan själv lämna in frågor du vill ha svar på i Institutet för språk och folkminnens monter B01:10.

    Passa också på att svänga förbi monter C03:51 som tillhör vår syskontidning Forskning & Framsteg. Där kan du utan kostnad få tidningen Språken, ett hundrasidigt specialnummer om språken i Norden, som innehåller det bästa om nordiska språk från Språktidningen samt några nya artiklar.

    Välkommen!

    Anders

    0 kommentarer
  • Miljöpartiet väljer hen i det förslag till nytt partiprogram som presenterades i går. Det könsneutrala pronomenet ersätter därmed formuleringen hon eller han som användes i det förra partiprogrammet.

    När Miljöpartiet år 2005 klubbade ett nytt partiprogram fanns förslag om att använda ordet hen. Då ansågs pronomenet inte vara tillräckligt känt för att det inte skulle störa läsningen, och förslaget röstades ned.

    Efter det senaste årets debatt anser Miljöpartiet nu att tiden är mogen för att gå över till hen. Ordet sägs symbolisera ett modernt parti och anses nu ha nått tillräcklig spridning för att inte längre försvåra läsförståelsen. Så här används pronomenet i partiprogrammets andra avsnitt som har rubriken Människan:

    "Människan är fantastisk. Hen är medkännande, skapande och kreativ. Hen kan drömma och har viljan att försöka omsätta sina drömmar i verklighet."

    I det gamla partiprogrammet kunde det i stället se ut så här:

    "En politiker ska vara ett föredöme och så långt som möjligt leva i enhetlighet med de idéer som hon eller han förespråkar."

    Totalt förekommer hen åtta gånger i förslaget till nytt partiprogram.

    Anders

    1 kommentarer
  • "Borgström är själv en framstående alkolog", sade Leif GW Persson när han i Aftonbladet kommenterade advokaten Claes Borgströms ifrågasättande av hans alkoholkonsumtion. Ordet alkolog hamnade till och med på Aftonbladets löpsedel – vilket nog till stor del får skrivas på kontot för Leif GW Perssons slagkraftiga formuleringskonst.

    Bakgrunden till dispyten var den mejlkonversation mellan justitierådet Göran Lambertz och flera andra personer engagerade i turerna kring Thomas Quick som nyligen avslöjats i Expressen. Leif GW Persson har under en lång tid hävdat att domarna mot Thomas Quick varit felaktiga, medan Göran Lambertz och Claes Borgström har tillhört den skara som menat att han kan vara skyldig till morden. I samband med att Leif GW Persson den 20 augusti i år deltog i en tv-debatt skrev Claes Borgström till Göran Lambertz och undrade om polisprofessorn var nykter vid tillfället.

    Leif GW Persson kontrade alltså med att utpeka Claes Borgström som "en framstående alkolog". Ordet alkolog ska nog i det här sammanhanget uppfattas som någon som har studerat alkohol genom att titta extra djupt i flaskan. Kanske kan det till och med betraktas som synonym till alkoholist.

    I Danmark används alkolog i en annan betydelse. Den som använder titeln i vårt södra grannland är en person som är utbildad för att behandla alkoholmissbrukare. Och det är nog inte så att Leif GW Persson i intervjun med Aftonbladet antyder att Claes Borgström har läst en samhällsnyttig kvällskurs vid sidan om advokatyrket.

    Det är inte första gången Leif GW Perssons formuleringsförmåga genererar löpsedlar, men det är sannolikt första gången han pryder tusentals tidningsställ med ett mer eller mindre egenkonstruerat ord. Det säger också något om hur nyord kan få genomslag. En inflytelserik person – med god hjälp av en av landets största tidningar – kan ha stora möjligheter att påverka språket. Efter publiceringen undrades det på många bloggar vad en alkolog egentligen var för något, och ordet diskuterades i flera dagstidningar – bland annat en språkspalt i Corren.

    Anders

    0 kommentarer
  • Några vältajmade debattartiklar i samband med lanseringen av barnboken Kivi & monsterhund gjorde att pronomenet hen plötsligt fick kommentarsfälten att glöda. Nu är det dags för en uppföljare. Den här gången heter boken Kivi & den gråtande goraffen – och hen hänger med även i detta äventyr.

    Det är i dag åtta månader sedan Kivi & monsterhund lanserades genom en debattartikel i Svenska Dagbladet. Jesper Lundqvist och Bettina Johansson stod bakom den första barnboken som använde ordet hen, och lyckades därmed lyfta fram ett pronomen som visserligen funnits sedan 1960-talet men aldrig nått någon större utbredning.

    För någon vecka sedan blossade debatten upp på nytt i samband med att Dagens Nyheter i vissa typer av artiklar avrådde från att använda hen. Tidningens ledning förknippar ordet med queerpolitik, och är långt ifrån ensam om att göra den kopplingen. Även om medvetenheten om hen har ökat under året – det ploppar till exempel upp i tidningsartiklar ganska flitigt – tycks det återstå en hel del innan ordet kan etablera sig som ett pronomen bland andra. Att många alltjämt förknippar ordet med en politisk rörelse gör att dess sprängkraft är intakt.

    Uppföljaren heter Kivi & den gråtande goraffen. Författaren Jesper Lundqvist kommenterar i ett pressmeddelande hen-turbulensen:

    "Det är intressant att se hur det en hittar på speglas i verkligheten. Visst tänkte jag att det skulle kunna uppmärksammas, att skriva en barnbok med könsneutrala pronomen - men att de skulle bli ett sådant fasligt buller och bång hade jag aldrig anat. Det kändes lite som att Monsterhund hade släppts lös på bloggar och debattsidor. Samtidigt kände jag att ’hen’ ofta blev missförstått och lite mobbat. Så föddes idén om goraffen, ett djur som inte riktigt passar in i det förväntade och det därför kan vara lite svårt att tycka om. I alla fall innan en har vant sig."

    Här kan du läsa mer om hen.

    Anders

    0 kommentarer
  • Senast år 1906 klubbade en svensk regering en stavningsreform. Om denna reform även ska gälla ortnamn blir nu en fråga för Fredrik Reinfeldts regering. Bo Bjesse i Sankt Ibb vill nämligen att ön Ven åter ska stavas Hven.

    Under ecklesiastikminister Fridtjuv Bergs översyn infördes 1906 en stavningsregel som föreskrev att v-ljud skulle stavas med bokstaven v, och inte f, fv eller hv. Hvad blev alltså vad.

    Däremot dröjde det till 1959 innan Hven blev Ven. Detta skedde samtidigt som ön i Öresund slutade vara en självständig kommun och gick ihop med Landskrona.

    Förändringen genomfördes trots lokalbefolkningens missnöje med beslutet. Folkpartisten Bo Bjesse, som är bosatt på öns huvudort Sankt Ibb, kämpar alltjämt för en återgång till den gamla stavningen. Han har hittills fått nobben, men har överklagat besluten så långt det går. Om ön ska heta Ven eller Hven blir nu en fråga för regeringen.

    Lantmäteriet hänvisar i avslaget just till 1906 års stavningsreform. Bo Bjesse säger dock till Sydsvenskan att han underkänner den argumentationen:

    "Men stavningsreformen gäller inte ortsnamn. ... Här gäller kulturminneslagen och den är väldigt sträng när det gäller ortsnamn. Namnet har stavats Hven sedan 1200-talet. Och det finns flera orter där man använder äldre stavning – finska och samiska namn på orter i Norrland, till exempel."

    Bo Bjesse berättar för Sydsvenskan att han anser att äldre traditioner ska väga tyngre än senare stavningsreformer:

    "Hur skulle de reagera, tror du, om man började skriva Ståkkolm om huvudstaden?"

    Anders

    1 kommentarer
  • Kriterierna har varit en gåta, men för någon vecka sedan utsågs världens bästa ord: diphthong ('diftong'). Den som läst Ted McCaggs blogg har den senaste tiden undan för undan kunnat studera hur favoritord efter favoritord navigerat sig fram mot finalen och lämnat drivor av underlägsna ord bakom sig.

    Kandidaterna har inte precis tillhört det engelska språkets vanligaste glosor. Bland de utslagna orden finns kerfuffle, isthmus, phlegm, hornswoggle, nincompoop, skedaddle, vamoose och mnemonic. Samtliga känns skojiga att säga, och bjuder på ljud som blir en liten fest för talorganen.

    Diftong är benämningen för ett vokalljud som glider från en klangfärg till en annan inom en stavelse. Diftonger förekommer i många svenska dialekter, bland annat gotländska och älvdalska.

    Hur Ted McCagg kommit fram till vinnaren är alltså oklart. Vi passar ändå på att gratulera världens diftonger till den fina utmärkelsen!

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg