Prenumerera på bloggen
  • Förra helgen gick Chelsea vidare till final i FA-cupen efter att ha besegrat Londonrivalen Tottenham med 5–1. Eftersnacket präglades av hur det gick till när Juan Mata gjorde 2–0. Tv-repriserna avslöjade nämligen att domaren dömde mål trots att bollen aldrig var över mållinjen. Ett sådant mål kallas spökmål (efter engelskans ghost goal eller phantom goal).

    Historiens kanske mest kända spökmål inträffade under VM-finalen 1966 mellan England och Västtyskland. Att Geoff Hurst vid ställningen 2–2 i förlängningen sköt bollen i ribban är obestridligt. Men om bollen, när den studsade ned, passerade mållinjen eller inte har varit en het diskussion i snart 50 år.

    I svensk press används ordet spökmål första gången av Robert Börjesson i Expressen år 2008. Efter domarmissen i matchen mellan Chelsea och Tottenham förra helgen beskrev han i Expressen åter fenomenet som ett spökmål. Samma benämning användes även i Aftonbladet om Juan Matas fullträff.

    I Nerikes Allehanda berättas om en annan typ av spökmål. I en bandymatch mellan Örebro och Falun förra året dömde domaren mål trots att målburen var ur position. Örebro, som fick målet emot sig, menade att skottet hade gått över ribban om målet hade varit på plats. Den gången fångades inte fullträffen på bild. Det är därmed oklart om det faktiskt rörde sig om ett spökmål eller ett vanligt mål.

    Anders

    1 kommentarer
  • En kvinna bosatt i den österrikiska byn Fucking har fått nog och satt upp en egen skylt med stavningen Fugging. Men det befintliga Fugging – som bytte bort Fucking på 1800-talet – tycker att Fucking borde ignorera att vissa besökare gör sig lustiga över namnet.

    Att ortnamn väcker heta känslor är ingen nyhet. I Språktidningen 4/10 skriver Thomas Fahlander om turerna kring kvarteret Negern, Fjuckby och Hunflen.

    I Fjuckby hade många invånare tröttnat på att orten blivit ett utflyktsmål för Uppsalastudenter som med kameran i högsta hugg ville förevigas vid vägskylten med ortnamnet. Men en omröstning som genomfördes år 2007 gav ingen majoritet för ett byte till Fjukeby.

    I Österrike började Fuckingborna under åren efter andra världskrigets slut irritera sig på amerikanska militärer stationerade i Tyskland som under permissioner körde över gränsen för att besöka orten.

    Somliga ortsbor tjänade en hacka på att börja sälja vykort och tröjor med Fuckingmotiv. Andra ledsnade snart på att skyltar innehållande ortnamnet Fucking ständigt blev ett byte för lättroade tjuvar och de ständiga busringningarna där rösten i den andra änden ville få bekräftat att den verkligen hamnat i Fucking.

    Ortnamnet Fucking tros härstamma från Adalbert von Vucckingen, som bodde i regionen på 1000-talet. Bosättningen tros ha grundats av adelsmannen Focko från Bayern redan på 500-talet.

    Fucking ligger i norra Österrike bara några kilometer från gränsen mot Tyskland. Den som vill besöka orten kan ta buss 2302 från Schärding eller Eggerding och kliva av i Unterfucking eller Oberfucking.

    I en annan del av Österrike finns en ort som i dag heter Fugging. Där ändrades stavningen långt innan skylttjuvar och soldater hann sätta kurs mot platsen. År 1195 omnämns dagens Fugging för första gången, och då som Fucking. Sedan dess har stavningen ändrats från Fuching till dagens Fugging.

    Andreas Dockner, borgmästare i Fugging, säger till ORF att ortnamnet är en riktig isbrytare. Varje gång han ska bokstavera Fugging brukar samtalspartnern fnissa och associera till Fucking. Men han tycker att Fuckingborna borde vara stolta över namnet.

    En av Fuckings 104 invånare delar inte den åsikten och fick i veckan nog av den oönskade uppmärksamheten. I stället monterade hon en egen ortnamnsskylt med stavningen Fugging, rapporterar ORF.

    För några år sedan lät borgmästaren Franz Meindl undersöka Fuckingbornas inställning till ortnamnet. Resultatet gav inte stöd för något namnbyte. Personer bosatta nära någon av Fuckingskyltarna var i regel mer positiva till en ändrad stavning, medan andra tyckte att det vore en onödig kostnad att byta ut alla vägmärken.

    Franz Meindl säger till APA att han efter nya påstötningar från lokalbefolkningen är öppen för en diskussion om ett namnbyte. Fuckingborna skulle dock knappast behöva oroa sig över kostnaderna för att avlägsna skyltarna – hela tretton stycken har stulits under de senaste åren.

    Anders

    0 kommentarer
  • Detta är ett inlägg i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati

    I sommar ska Kungsgatan i Stockholm bli bilfri på helgerna. Centerpartiet har föreslagit att paradgatan ska tillägnas fotgängare och cyklar varje helg under juni–augusti sommaren 2012.

    Genom att stänga av Kungsgatan blir det enligt Stockholmscentern plats för konserter, restaurangupplevelser, shopping, sport och andra nöjen mitt på gatan.

    Det låter ju toppen.

    Men nu kommer mothugg från oväntat håll: Språkförsvaret. Projektet kallas nämligen Open Streets Stockholm.

    Språkförsvaret är ett nätverk som arbetar för att stärka svenskans ställning mot engelskan. De har till exempel bedrivit kampanjer mot regeringens engelska e-postadresser och att svenska flygplatser kallats airport. Nu är de på krigsstigen mot Open Streets och kallar namnet enastående fantasilöst. Språkförsvaret tror att Stockholmscentern skäms för svenska språket och att man vill undergräva det.

    Markus Berensson, biträdande borgarrådssekreterare vid stadsmiljöroteln, försvarar namnet Open Streets med att det är ett vedertaget internationellt begrepp som beskriver det staden vill göra med Kungsgatan.

    Jag är själv inte särskilt upprörd över att svenska företeelser får engelska namn. Det finns ibland skäl för det. Däremot reagerar jag på Markus Berenssons uppfattning om vad som är vedertaget och bekant. Hade du hört talas om Open Streets? Skulle du kalla en bilfri Kungsgata för Open Street? För min del associerar jag open street till gamla motorvägar med fri fart, eller möjligen till mord som begås på just öppen gata.

    Det är inte ovanligt att vi använder främmande begrepp för att vi inte är riktigt säkra på vad vi vill säga. Då passar ett engelskt uttryck som handsken. Det händer också att vi använder engelska begrepp när vi är fullt medvetna om att de är luddiga för att det är just luddigheten vi vill åt. Vill kanske Stockholmscentern distansera sig från Vänsterpartiets krav på blifri innerstad. Då passar ett amerikanskt begrepp, associerat till bilimens förlovade land, mycket bättre.

    Med det sagt hoppas jag att Kungsgatan blir bilfri i sommar. Benämningen kommer i andra hand. Men om Stockholmcentern faktiskt vill bli förstådd: använd svenska!

    Jag lämnar nu över stafettpinnen till just Språkförsvaret.

    Patrik

    2 kommentarer
  • Inom det närmaste har språkintresserade två anledningar att besöka Göteborg. Den 4 maj anordnas den fjärde Grammatikfestivalen på Göteborgs universitet. Festivalen riktar sig till alla grammatikintresserade och årets program rymmer så väl korpusstudier som fotbollsverb.

    Språkligt värre blir det redan på torsdag då Stendahls reklambyrå bjuder in till årets Copybattle. Reglerna är enkla: Två tävlande, ett ord, tjugo sekunder. Skriv! Copywriter och alla andra med språket som verktyg är välkomna att ställa upp i vad som arrangörerna kallar ”en högst oseriös tävling med det skrivna ordet och en smula galenskap i centrum.”

    Helén

    0 kommentarer
  • Teckenspråk ska snart kunna översättas till text genom en app. Forskare vid universitetet i Aberdeen utvecklar just nu översättningsteknologi som ska utnyttja kameran i mobiltelefoner och datorer. Tekniken ska tas i bruk nästa år, rapporterar BBC.

    Förhoppningarna på den nya tekniken är stora. Projektet sker i samarbete med företaget Technabling och teckenspråkstalare.

    Ett av syftena är att bredda arbetsmarknaden för teckenspråkstalare. Ernesto Compatangelo, lektor i datavetenskap och grundare av Technabling, säger till BBC att tekniken möjliggör blixtsnabb översättning från teckenspråk till text:

    "Deras tecken översätts direkt till text som kan läsas av den person som de samtalar med. ... Målet är att utveckla en applikation – en app i smartmobiltermer – som är lättillgänglig och kan användas på olika enheter."

    Användarna har dessutom möjlighet att lägga till egna tecken i appens ordbok så att den kan skräddarsys efter individens vokabulär.

    Anders

    0 kommentarer
  • Jätte-, super-, mega-, skit- och as- är några vanliga förstärkningsled inom svenskan. De används främst i informellt språk, och det är inte ovanligt att talare invänder mot det motsägelsefulla i en jätteliten fågel eller en skitgod måltid.

    Förstärkningsled kommer och går. Bauta- tycks exempelvis vara på nedgång. Ett som däremot har en uppåtgående kurva är karate-.

    I höstas hade humorprogrammet Karatefylla premiär i tv. År 2007 hade artisten Byz en mindre hit med en låt med samma namn. Det första skriftliga belägget för substantivet karatefylla hittas i Borås Tidning år 2006. I en kulturartikel talas det om en dagbok på webbplatsen Skunk "där de smärtsamma raderna som skrevs med nerverna utanpå kroppen under karatefylla är raderade."

    Enligt Slangopedia härstammar uttrycket karatefylla från Göteborg. Den som är karatefull är så berusad att personen tror sig behärska karate.

    På nätet finns det fullt av synonyma uttryck. Vi hittar bland annat karatepackad, karaterak, karatetankad och karateglad. Men karate- används inte enbart för att beskriva berusning. Det finns även belägg för exempelvis karatemätt, karatepantad, karatepuckad, karatesjuk och karatesöt.

    Adjektivet karatefull användes i pressen första gången år 2007. I tidningen Fokus skildras en EM-kvalmatch i fotboll mellan Danmark och Sverige:

    "Där rusar en karatefull dansk skalle in på fotbollsfältet för att dunka på domaren."

    Anders

    1 kommentarer
  • Små ord kan få stora konsekvenser. Därför uppmanar jobbcoachen Nina Buchaus arbetssökande att slipa bort ord som lite, kanske, ganska, faktiskt och typ. Hon menar att de förminskar vad som sägs och därmed gör den sökande mindre attraktiv för den lediga tjänsten, skriver Metro.

    Att anställningsintervjuer ofta väcker nervositet och osäkerhet är inte så konstigt. Ett vanligt sätt att förbereda sig är att försöka tänka sig in i arbetsgivarens situation och därmed också försöka förutsäga vilka frågor hen kommer att ställa.

    Nina Buchaus, jobbcoach med en kandidatexamen i retorik, anser att det dessutom går att förbereda sig språkligt inför anställningsintervjuer. Hon säger i Metro att en nyckel till en framgångsrik intervju kan vara att försöka tvätta bort ord som lite, kanske, ganska och faktiskt:

    Småorden förminskar oss och vårt budskap så mycket att vi förlorar chanser som vi annars skulle få. ... Det är stor skillnad på att säga ”Jag är ganska duktig på Excel” och ”Jag är duktig på Excel”. Man kan testa själv att säga det högt och se vad som händer. Kroppsspråket blir helt annorlunda.

     
    För att bli kvitt de oönskade orden har Nina Buchaus ett knep som hade gjort den gamle Pavlov – han med hundar och klassisk betingning – varm i hjärtat:
     
    Ge dig själv en enkel bestraffning varje gång du råkar säga ett försvagande ord som ’lite’, ’kanske’, ’faktiskt’, ’typ’, ’liksom’ eller ’ganska ’. Snärta dig själv med ett gummiband runt handleden varje gång det blir fel. Till slut har du lärt dig av med ovanan.
     
    Anders
    0 kommentarer
  • I Språktidningen 4/11 skriver forskaren Karin Tikkanen om hur latin alltjämt används flitigt i svenskan, även om vi kanske inte alltid tänker på det. I Danmark har det döda språket sprattlat till liv på en oväntad plats – i fiskdisken. Fiskhandlarna måste nämligen skylta även med de latinska namnen på fiskarna.

    I Sverige finns i dag inget krav på att butikerna även ska ange de latinska namnen, men de måste finnas med i grossistledet och Fiskbranschens riksförbund rekommenderar också sina medlemmar att använda de fastställda handelsbeteckningarna även vid försäljning till konsumenter.

    I Danmark infördes krav på latinsk märkning vid årsskiftet. Fiskhandlarna ska också kunna förklara för kunderna vad varje art som finns till försäljning heter på latin. Annars kan det sluta med anmärkningar och böter från Fødevarestyrelsen.

    Reglerna infördes som ett sätt att motarbeta den förvirring som råder kring många fiskarter som är färska i de danska butikerna. Nya arter har ofta kallats för olika sorters torsk eller lax – ett sätt att utnyttja de populära matfiskarnas goda anseende hos konsumenterna utan att nykomlingarna nödvändigtvis har särskilt mycket gemensamt med dessa. Tanken med det nya regelverket är att ingen kund ska kunna bli lurad genom vilseledande benämningar.

    Fiskebranschen har enligt Berlingske riktat en hel del kritik mot nyordningen. Intresset från kunderna sägs vara begränsat och för handlarna innebär den mer pappersbyråkrati.

    Men för den som vill vara säker på att inte få annat än äkta salmo salar ('atlantisk lax') eller gadus morhua ('torsk') i kundvagnen är det alltså dags att plocka fram latinet vid nästa tripp till Danmark.

    Anders

    0 kommentarer
  • Intresset för att studera retorik har exploderat. Inom loppet av tre år har antalet sökande till kurser och program ökat med närmare 60 procent. Förklaringen kan vara att retorik får allt större utrymme i medierna, skriver Jusektidningen.

    Under de senaste åren har retorikerna blivit nästan lika självklara som statsvetarna när viktiga politiska tal ska kommenteras. Fokus ligger inte längre enbart på vad som sägs, utan också på hur det sägs.

    Otto Fischer, professor i retorik vid Uppsala universitet, säger i Jusektidningen att en viktig förklaring till det stora studentintresset för ämnet sannolikt är mediebevakningen:

    "Det blev särskilt märkbart i valrörelsen 2010, då satt det med retorikexperter hela tiden."

    Hösten 2008 sökte 3 881 personer till kurser eller program i retorik. Tre år senare hade antalet stigit till 6 179 personer. Antalet förstahandssökande ökade under samma period med knappt 20 procent.

    Att retorik är på modet är dock inte enbart positivt. Otto Fischer anser att de analyser som görs i medierna inte helt och hållet gör ämnet rättvisa:

    "Det är ganska snäva analyser av retorik som kommer till uttryck i media. Egentligen måste man ju se på hela sammanhanget med budskap, talare, publik och kontext för att säga något intressant. När retoriken speglas i den logik som finns i media blir det en ganska ytlig bild av vad retorik är."

    Anders

    0 kommentarer
  • En mörk röst förknippas med kompetens, kraft och trovärdighet. En mörk röst ger också större framgång hos väljarna. Det visar en studie publicerad i Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences.

    En amerikansk forskargrupp spelade in män och kvinnor som fick säga meningen I urge you to vote for me this November ('Jag uppmanar dig att rösta på mig i november'). Därefter manipulerades inspelningarna så att vissa fick gälla och andra fick djupa röster. Testpersoner fick sedan välja vilken röst som lämpade sig bäst för ledande förtroendeuppdrag.

    De mörka rösterna lockade i snitt 20 procent fler väljare. Mörka röster representerade enligt testpersonerna förtroende och kompetens. Men där både män och kvinnor associerade mörka kvinnoröster till hög trovärdighet reagerade män mindre negativt än kvinnor på ljusa mansröster.

    Eftersom kvinnor i regel har ljusare röster än män anser forskarna att rösten kan vara en faktor som bidrar till att färre kvinnor återfinns i ledande samhällspositioner. I vallokalen är det många andra saker som påverkar hur en person röstar, men forskargruppen menar att studien bevisar att det inte går att bortse från att den biologiska faktorn kan ha en viss betydelse.

    Anders

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg