Prenumerera på bloggen
  • Förtjusningen över mobiltelefonappen Wordfeud sprider sig som en löpeld över landet. Det är lustigt att detta ordbyggarspel har blivit så inne med tanke på att det mycket likartade brädspelet Alfapet oftast inte framkallar mer än rynkade näsor och gäspningar. Den 30 oktober avgjordes SM i Scrabble, föregångaren till både Alfapet och Wordfeud. Svenska Scrabbleförbundet, som anordnar tävlingen, hoppas att Wordfeuds popularitet ska öka antalet deltagare i Scrabble-SM. Andra hyser hopp om ökad språklig medvetenhet hos folket. Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, tror att det flitiga Wordfeudspelandet kan motverka den ökande spridningen av särskrivningar.

    – Jag tror faktiskt att det kan vara ett bra knep för att förstå hur sammansättningar fungerar, till exempel att leverpastejen är något annat än lever pastejen, säger han till forskning.se.

    Tyvärr finns bara en liten del av alla möjliga svenska sammansättningar med i SAOL, den ordlista som nu fungerar som rättesnöre för spelet.

    Själv spelar jag gärna den mer omoderna varianten Alfapet. Där behöver det inte vara ordlistan som avgör vilka ord som kan sättas ihop, utan  spelarens egen språkkänsla – något som förstås också kan ge upphov till livliga diskussioner spelare emellan. Ska sammansättningen räknas som ett ord eller inte? Själv tyckte jag att tebod var helt solklart, medan mina motspelare ställde sig tveksamma. Språkkänslan är uppenbarligen lika stark som den är individuell.

    Fotnot: feud är ett ålderdomligt engelsk ord som betyder fejd. Uttalet är /fjuud/.

    Camilla

    2 kommentarer
  • Frågor & svar är en av de populäraste avdelningarna i Språktidningen. I varje nummer svarar Språkrådet på läsarnas frågor om allt från lånord till dialekter.

    Nu finns ytterligare ett sätt att få i sig en rejäl dos språkvård. Den finlandssvenska språkvårdens databas har nämligen delvis öppnats för allmänheten. I Ordförrådet finns över 500 språkfrågor och svar som samlats av Svenska språkbyrån under flera decennier. Det fylls också kontinuerligt på med nya artiklar.

    För den som vill lära sig mer om pannståndet kaffe, brisken, skumvin, finlandismer och översättning mellan svenska och finska är Ordförrådet väl värt ett besök. Ordet finlandism förklaras för övrigt så här:

     

    En finlandism är ett ord eller uttryck som bara används i finlandssvenskan eller som i finlandssvenskan används i en annan betydelse än i standardsvenskan. Även ord eller uttryck som är påfallande mer frekventa i finlandssvenskan än i standardsvenskan räknas till finlandismerna. Sådana ord brukar kallas statistiska finlandismer.

    Anders

    0 kommentarer
  • En pedagogista är något av en pedagog åt andra pedagoger. Såväl arbetsmetoderna som benämningen är inlånade från Italien. Flera svenska kommuner har redan anställt pedagogistor.

    I Språktidningen 6/2010 skriver Olle Josephson om yrkesbeteckningar på glid. En av dem är lärare, som på senare år har fått allt tuffare konkurrens av pedagog. Men även pedagoger kan vara i behov av pedagoger, och det är då pedagogistan träder in.

    Inspirationen kommer från de kommunala förskolorna i italienska Reggio Emilia. Den pedagogiska filosofin växte fram som en reaktion mot fascismen. I stället betonades vikten av lyssnande, reflektion samt hänsyn till olikheter. En ledstjärna är att vuxna inte ska styra hur barn uttrycker sig.

    Metoderna från Reggio Emilia har tillämpats i Sverige sedan 1980-talet. Och nu har även ett yrke hämtat från den italienska förskolan kommit till Sverige och svenskan, pedagogistan.

    I Piteå-Tidningen förklaras pedagogistans roll inom förskolan så här:

     

    "I dag ligger det pedagogiska huvudansvaret på rektorn som även har ansvar för en rad andra områden vilket kan göra att pedagogiken lätt hamnar i skymundan och det är just här som pedagogistan har sin roll; att hjälpa både rektorer och pedagoger att hålla den pedagogiska reflektionen och utvecklingen vid liv."

    Även i Botkyrka finns pedagogistor. En av dem är Martin Gråfors, som på kommunens hemsida beskriver sina arbetsuppgifter:

     

    "Som pedagogista är jag pedagogisk utvecklare och min viktigaste uppgift att sätta verksamheten i reflektion! Det är viktigt att vi reflekterar över vad vi håller på med – vad får barnen möta – vad är barn nyfikna på."

    Det går förstås att undra vad det egentligen är för skillnad på en pedagog och en pedagogista. Den pedagogik som utövas i Reggio Emilia har dock fått stort inflytande, och egna benämningar kan bidra till att stärka bilden av metoderna som unika.

    Anders

    1 kommentarer
  • På internet finns en lista med titeln You know you lived in Spain when ... Igenkänningsfaktorn är hög för oss ”hispanofiler”. En del punkter är även intressanta ur språklig synvinkel, som till exempel denna: ”Du vet att ahora egentligen inte betyder nu”. För en sak som man inser när man bor utomlands är att det man lärde sig i skolan inte alltid stämmer överens med verkligheten. Och just så är det med användningen av spanskans ahora.

    De flesta skulle spontant översätta ahora till nu, och i många sammanhang är det korrekt. Men ofta, och särskilt när man talar om något man själv ska göra, så motsvarar det snarare strax. Folk säger ahora voy! och menar att de ska gå om en liten stund. När man ber om något i en affär svarar expediten ahora te lo doy ('du ska få den nu'), trots att det är två andra före i kön. Att ett vanligt uttryck som hasta ahora! används med betydelsen vi ses snart! tyder också på att nuet liksom har skjutits på framtiden.

    Nästa punkt på listan över typiskt spanska fenomen lyder: ”När du stämmer träff med kompisarna klockan tre dyker den första personen upp kvart över tre – om du har tur.” Och med risk för att späda på gamla dammiga fördomar: ja, den berömda mañana-mentaliteten lever och frodas hos en stor del av den spanska befolkningen. Tiden tycks helt enkelt inte ha lika stor betydelse där som den har här uppe i Norden. Busstidtabellen visar hur ofta bussen går, men inte vilken tid. Barer öppnar när ägaren kommer och stänger när gästerna har gått hem. På universitetets föreläsningar kommer till och med lärarna försent. Att tiden är lite mer elastisk i Spanien syns också i språket. Det faktum att just nu har skjutits upp till om en stund speglar en något osvensk syn på tid och punktlighet.

    Ett annat mångfacetterat tidsord är ya. I skolan lär man sig att ya betyder redan, som i ya lo sé ('det vet jag redan') och att ya no betyder inte längre, som i ya no quiero ('jag vill inte längre'). Men det här är ett lurigt litet ord. Det kan nämligen lika gärna användas som ett uttryck för nu. Ya viene el tren betyder att nu kommer tåget. Om man ropar åt någon att komma svarar ofta denne: ya voy! ('jag kommer!'). På affischer och flygblad kan man se budskap som ¡Que se acabe la crisis ya! ('Slut på krisen, nu!') Förvirrande nog kan ya också syfta på framtid, som i ya lo haré – jag gör det snart.

    Om man vill säga att något sker just nu går det alltså att använda ya, eller ett uttryck som en este momento ('i detta ögonblick'). Ett annat sätt är att lägga till mismo till det numera inte så exakta ahora. Men det är inte heller så okomplicerat som det låter. Jag har ett antal gånger varit med om att butiksexpediter, servitörer och andra har sagt ahora mismo te ayudo ('jag hjälper dig nu') och sedan ändå låtit mig vänta. Tiden tycks skjutas upp ännu lite till. Kanske för att den helt enkelt inte är lika viktig där nere i sherryns och skinkans förlovande land.

    Camilla

    3 kommentarer
  • Lusten att visa att något har sitt ursprung på samma plats som det serveras låg bakom veckans nyord, härlagat – tillsammans med härproducerat, härodlat, härbakat och härskalat. Men om något varken är härproducerat eller närproducerat kan det också sägas vara därproducerat. Så resonerade åtminstone Angela Rindehag Hafström när hon lanserade sin därproducerade glass. För Qoola Qvinnor berättar hon om tanken bakom benämningen:

     

    "Jag kom på ordet 'Därproducerat' när jag funderade hur jag kunde kvalitetssäkra min glass utan att kalla den närproducerad. Jag tillverkar min glass i Småland och planerar att sälja den i en radie av 50 mil, då är inte glassen närproducerad överallt."

    Därproducerat innebär att samtliga ingrediensers ursprung anges så att kunden kan se var de är producerade.

    Även i tidningen ATL beskrivs därproducerat som något som inte är närproducerat.

    Anders

    0 kommentarer
  • Förskolebarn med bristande språkförmåga förbättrar sig avsevärt om de placeras i samma klass som barn med mer utvecklad språkförmåga. Därför bör inte barn som ligger efter i språkutvecklingen hamna i samma grupper. Det hävdar amerikanska forskare, som har undersökt språkkunskaperna hos 338 amerikanska förskolebarn fördelade på 49 klasser.

    Studien inleddes på höstterminen då barnens språkliga förmåga utvärderades. De fick läsa en bilderbok och diskutera handlingen och testades också på grammatik och ordförråd. På vårterminen fick barnen på nytt genomgå ett liknande test.

    Resultaten visar att de barn som på hösten låg under genomsnittet utvecklade sin språkförmåga avsevärt om de gick i en klass där många hade goda kunskaper. Däremot halkade många efter ytterligare om deras kamrater befann sig på samma låga språkliga nivå. Det är enligt forskarna ett argument för att skapa klasser där barnen har varierande språkförmåga. De som redan ligger långt fram i utvecklingen riskerar heller inte att hämmas av att gå i en grupp där många inte hunnit lika långt. Studien visar att de gör stora framsteg oavsett klassens sammansättning.

    Exakt vad som orsakar den snabba utvecklingen för de barn som hamnar i en klass med många duktiga kamrater är inte klart. Den kan bero på lärarens agerande och förväntningar i klassrummet, men också på barnens kontakter med varandra.

    I USA samlas ofta barn med mindre utvecklad språklig förmåga i samma grupper. Många av de förskolor som är bidragsfinansierade tar nämligen bara in barn vars föräldrar inte har råd att betala för skolgången. Bland dessa barn är det vanligare med bristande språkförmåga. Därför kan blandade klasser, enligt forskarna, inte bara visa vägen till språklig utveckling, utan också bidra till att förhindra att barnen i framtiden kommer att leva i samma fattigdom som sina föräldrar.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ledarskribenten på Norrköpings tidningar är orolig för svenskan. Men det är inte engelskans inflytande, sms-språket eller den så kallade rinkebysvenskan som hotar. Nej, det är språklagen och regeringskansliets språkvårdare. Ledaren pekar särskilt ut två mörka moln som tornar upp sig över ärans och hjältarnas språk: Svarta listan med ord och uttryck som ersättas i författningsspråk, och så Klarspråkskristallen, Språkrådets pris för en klar och tydlig svenska. Dessa två företeelser står, enligt Norrköpings tidningar, för vårdslös språkvård.

    Vad är det då som bekymrar ledarskribenten? Först Svarta listan. Den är, enligt ledaren, ”full av till synes fullt normala ord som är tabu för våra stackars hunsade statstjänstemän”. Svarta listan sätter upp snäva ramar som gör den offentliga svenskan färglös och trist, argumenterar man vidare. Vad mycket mer spännande det vore att få brev och beslut som innehöll vackra ord som anbringa, hemställa och obilligt!

    Ja, kanske det. Allt är lätt för den som redan kan. Många (exempelvis svensklärare, jurister, språkvetare och ledarskribenter) skulle säkert njuta av att få ett brev som kryddats med Svartalistanord. Ordkunskap ger kulturellt kapital – den som tvivlar kan titta in på Facebook den dag då högskoleprovets orddel offentliggörs som test i dagstidningarna.

    Men den offentliga svenskan ska inte vara spännande. Den ska vara vårdad, enkel och begriplig – och demokratisk. Alla har rätt att förstå innehållet i utskick från myndigheterna. Ja, i allt offentligt språk. Den som vill njutningsläsa har en hel uppsjö utmärkta romaner på svenska att förlora sig i, som Paulina Nyman påpekade på Twitter.

    Det här betyder förstås inte att myndighetsspråket behöver bli färglöst. Att hävda det är ungefär som att påstå att vi ibland behöver ta till engelska ord och uttryck för att svenskan är så fattig. Eller som att malligt slå fast att konceptet ”lagom” inte går att uttrycka på andra språk än svenska. Det går utmärkt att skriva vacker, ändamålsenlig myndighetssvenska utan att använda ord som mottagaren måste slå upp eller be en jurist förklara.

    Klarspråkskristallen då? Det är lite svårt att tyda ut exakt vad NT har emot den. Skribenten oroar sig för att ”man nu låtit klarspråksarbetet gå till överdrift i Hovrätten”, utan att ge några exempel på denna ohämmade klarspråksiver.

    Att en domstol ska skriva klarspråk i texter som vänder sig till allmänheten kan tyckas självklart. Det ska inte vara nödvändigt att gå juristlinjen för att kunna ta del av innehållet i en dom. Många tidningar rapporterade nyligen att unga jurister ofta använder ett onödigt krångligt språk. En förklaring kan vara att man under utbildningsåren bemödat sig om att internalisera det juridiska fackspråket. Äldre jurister har ofta betydligt lättare för att skriva klarspråk. Det betyder förstås inte att de glömt bort sin juristsvenska, utan bara att de lärt sig när den bör och inte bör användas.

    En sak har NT alldeles rätt i: Språklagen ger det offentliga ett särskilt ansvar att vårda det svenska språket. Men det innebär inte att vi ska värna om svåra ord, passiveringar och långa inskott i myndighetstext. Språklagen slår fast att svenskan är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till. Det innebär bland annat att myndigheterna måste arbeta med terminologi, så att svenskan även fortsättningsvis ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det är motsatsen till vårdslös språkvård.

    Anna Antonsson är språkkonsult och språkvårdare.

    Foto: Fredrik Mjelle

    6 kommentarer
  • I en klassisk busringning från radioprogrammet Hassan ringer Kristian Luuk en korvkioskägare och undrar om potatismoset är hemlagat. Mannen svarar ja och Kristian Luuk undrar följaktligen om mannen bor i korvkiosken eller transporterar potatismoset från hemmet till kiosken. Korvkioskägaren konstaterar resignerat att med Kristian Luuks definition av hemlagat är moset snarare kiosklagat.

    Om det är Kristian Luuks argumentation i denna busringning som har fått krogägare att tveka om att skylta med mat som hemlagad låter jag vara osagt, men restauranger talar allt oftare om härlagade rätter. Ordet har dock använts en tid. I en krogrecension publicerad år 1996 i Expressen får restaurangen Akkurat kritik för sin härlagade glass:

     

    "Som avslutning jordgubbar med 'härlagad' vaniljglass, 36. Härtappad, borde det stå i stället, i frysen...för några veckor sedan. Glassen är knappt ätbar och jordgubbarna på tok för kalla. Underkänt!"

    Kerstin Zackrisson-Samsson, tidigare kostchef på Danderyds sjukhus, motiverar i ett nummer av Arla Köket varför sjukhusmaten presenterades som härlagad:

     

    "Maten lagas ju här och inte hemma."

    Men härlagat är också ett ord som används flitigt i debatten om den mat som serveras på just sjukhus, skolor, äldreboenden, dagis med mera. Miljöpartiet i Malmö skriver i ett pressmeddelande att fler kommunala institutioner bör få egna kök för att kunna erbjuda härlagad mat, något som sägs vara bra både för miljön och matgästerna.

    Härlagat har också fått många liknande efterföljare. På matställen, som Kronodalsgården i Vellinge, talas det om härbakat bröd, Svenska Dagbladet skriver att "varje kock med självaktning bör ha en egen trädgård" för att kunna erbjuda härodlade grönsaker, Sveriges Radio rapporterar att närproducerad gårdsmjölk marknadsförs som härproducerad och på nätforumet Flashback vill en medlem att fler ska erbjuda härskalade räkor.

    Anders

    0 kommentarer
  • I morgon är det dags för högskoleprovet igen. Men i höst innehåller provet mer matte och färre svåra ord. Och så introduceras ett helt nytt delprov: meningskomplettering.

    Högskoleprovet har tidigare kritiserats för att ordförståelsedelen, ORD, fick så stort utrymme. De 40 orduppgifterna stod för en tredjedel av den totala poängen, trots att de bara upptog 7,5 procent av provtiden. Dessutom kritiserades systemet med lösryckta ord utan sammanhang. Därför har man nu tagit bort halva ORD-delen och ersatt den med Meningskomplettering, MEK. Detta nya delprov består av 20 korta stycken text som saknar ett eller flera ord. Det gäller att mellan fyra olika alternativ välja det ord som passar bäst in i sammanhanget.

    Om MEK blir svårare eller lättare än för provskrivaren än den kritiserade ORD-delen är svårt att förutspå. Men förmågan som det nya delprovet testar är troligen mer väsentlig för aspirerande högskolestudenter. För att kunna förstå kurslitteratur och skriva akademiska texter räcker det ju inte med att veta vad ett ord betyder – man måste också förstå hur ordet passar in i sitt sammanhang.

    Med den nya utformningen blir den så kallade kvantitativa delen (som testar matematisk/logisk förmåga) lika stor som den verbala delen, som innehåller ORD och MEK samt svensk och engelsk läsförståelse. En annan förändring är att texterna som används i den svenska läsförståelsen blir kortare.

    Här hittar du exempel på den nya provdelen MEK.

    Camilla

    0 kommentarer
  • Somliga frågor är knepiga att svara på. Kom hönan före ägget eller tvärtom? Blir popsnören sorgsna för att de lyssnar på ärkemelankolikern Morrissey eller styr sinnesstämningen musiksmaken? Och blir den som har lätt för att läsa uppmuntrad att sluka fler böcker eller är det de flitiga läsarna som utvecklar sin förmåga?

    En av de frågorna har amerikanska forskare närmat sig ett svar på. De har studerat läsutveckling hos 436 amerikanska tvillingpar. Studien visar att de barn som läser bra vid tio års ålder tar mer initiativ till självständig läsning vid elva års ålder. Men det innebär inte nödvändigtvis att det gör dem bättre på att läsa.

    Läsförmågan hos 10-åringarna visade sig förutsäga hur mycket tid de skulle ägna sig åt frivillig läsning ett år senare. Den som gjorde bättre ifrån sig var också mer benägen att intressera sig för böcker. Däremot sade 10-åringarnas fritidsläsning inget om deras läsprestationer som 11-åringar. Det gick alltså inte att se någon koppling mellan självständig läsning och förmåga.

    Forskarna betonar att resultaten inte behöver betyda att många lärare, föräldrar och andra kämpar förgäves för att få barnen att läsa mer. Studien tar nämligen inte hänsyn till hur mycket eller hur utmanande litteratur barnen läser.

    Förklaringen till barnens olika förmåga och läsintresse tros vara genetisk. Barn med goda förutsättningar kan vara mer benägna att vika tid åt läsning och biblioteksbesök. Barn som har sämre genetiska förutsättningar kan däremot tendera att undvika läsning, vilket i sin tur kan leda till ett minskat intresse även från föräldrarnas sida.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg