Prenumerera på bloggen
  • När jag började nian för tio år sedan var vi fyra stycken i min spanskgrupp. Sedan dess har spanskan fått ett rejält uppsving och år 2009 lästes det av 16 procent av eleverna i svenska grundskolor och hela 43 procent av gymnasieeleverna, vilket gjorde det till det mest studerade språket efter engelskan. Detta kan utläsas av den statistik som EU:s statistikmyndighet Eurostat släppte i samband med den internationella Språkdagen.

    Statistiken visar att engelska föga förvånande är det mest studerade främmande språket i alla EU-länder utom tre (Storbritannien och Irland, där franska är störst, och Luxemburg, där tyskan ligger i topp).

    Det näst mest studerade språket i EU som helhet är i grundskolan franska (16 procent av eleverna), och på gymnasiet tyska (27 procent) tätt följt av franska (26 procent). När det gäller gymnasiet kniper något av dessa två språk andraplatsen i 22 av 30 länder.

    Av naturliga skäl är danska och svenska de näst mest studerade språken för Island respektive Finland, och i Estland, Lettland och Litauen är det ryska som gäller. Det är bara i Sverige, Norge och Frankrike som spanska är det populäraste språket näst efter engelskan.

    Danmark är det enda nordiska landet där tyska kommer på andra plats. Det läses av 29 procent av grundskoleeleverna och 35 procent av gymnasieeleverna. Danskarnas närhet till Tyskland spelar säkert en stor roll i deras intresse för det tyska språket.

    Här uppe i Sverige blir tyskstudenterna allt färre, men kanske är den språkliga pendeln i gungning. I Språktidningen nr 5/2011 vädras i en artikel teorin att det nyhippa Berlin kan bli räddningen för den numera så impopulära tyskan.

    Det blir intressant att se hur siffrorna ser ut om några år. Kommer spanskan behålla sin höga ställning? Kommer tyskan locka fler studenter? Eller är det ryska, kinesiska eller japanska som blir det nya innespråket?

    Camilla

    2 kommentarer
  • En person med god läsförmåga lägger till nya ord i ett inre visuellt lexikon. Det gör att förståelsen sker blixtsnabbt och att läsningen inte behöver ta omvägen genom att på något sätt uttala ordet. Det visar en studie utförd av forskare vid Georgetown university medical center.

    Första gången en person stöter på ett nytt ord i en text kan det ta ett ögonblick att tolka betydelsen och koppla ihop det med hur ordet sägs. Men redan efter den första bekantskapen är det möjligt att känna igen ordet utan att förknippa det med uttalet. Det räcker, enligt forskarna, med att kunna se ett ord i en text för att förstå det.

    Studien, där tolv personer ingick, visar att uttalet inte spelar någon roll för hur orden katalogiseras i hjärnan. Ord som uttalas likadant, som hair ('hår') och hare ('hare'), aktiverar helt olika neuroner och hade inte mer gemensamt än ett ord som soup ('soppa').

    Forskarna anser att resultaten visar att ordigenkänningen kan liknas vid ett visuellt lexikon där varje uppslagsord har sitt eget avsnitt, och att det inte sker någon sortering eller gruppering efter ljudbilden. Vissa tidigare studier har gjort gällande att hjärnan "uttalar" varje ord den stöter på.

    Att förståelsen enbart är visuell gör att den blir oerhört snabb. Forskarna tror att personer som har dyslexi kan ha svårare att hantera språkljud och därmed inte kan utveckla ett visuellt lexikon av bekanta ord. En framtida metod för att behandla dyslexi kan därför vara att hitta någon form av träning som främjar utvecklingen av den visuella språkförståelsen.

    Anders

    2 kommentarer
  • Dyslektiker störs mer av bakgrundsbrus än andra när de läser. Ett forskningsprojekt vid University of Southern California visar att dyslektiker inte har samma förmåga att filtrera information, och det gör att läsningen påverkas.

    Dyslexi är ett utbrett fenomen. Mellan 5 och 17,5 procent har enligt studien svårigheter att läsa. Den främsta orsaken tros inte längre vara brister i hörandet eller seendet. En ny teori är att dyslektiker har svårare att skilja relevant information från ovidkommande information, vilket stör läsningen.

    I forskargruppens test ingick 37 personer. Utan bakgrundsbrus presterade de som hade lässvårigheter i nivå med personer utan lässvårigheter. Med mycket bakgrundsbrus påverkades inte de senares resultat nämnvärt, medan resultaten för gruppen med lässvårigheter försämrades avsevärt.

    Forskarna anser därför att studien backar upp teorin att det är bakgrundsbrus som leder till att läsning är svårare för dyslektiker. Bruset blir ett störande moment som gör att stavelser och ord ibland blir fel.

    Anders

    0 kommentarer
  • Långa ord i uppsatsskrivandet ger höga betyg. Grammatiska metaforer står nämligen högt i kurs när svensklärarna bedömer elevernas texter. Det visar Ulrika Magnusson i sin avhandling Skolspråk i utveckling vid Göteborgs universitet.

    Den grammatiska metaforen innebär att en företeelse som brukar uttryckas genom en viss grammatisk form i stället uttrycks genom en annan form. Det kan till exempel vara en adjektivisering, som de såg en hoppande kanin i stället för de såg en kanin hoppa, där händelsen beskrivs genom ett adjektiv (hoppande) i stället för ett verb (hoppa). Den kanske vanligaste grammatiska metaforen är nominalisering, där en händelse uttrycks som ett substantiv (de såg kaninens hoppande) och inte som ett verb (de såg kaninen hoppa).

    Ulrika Magnusson har undersökt elevers skrivande i uppsatser och nationella prov i årskurs nio och på gymnasiet. De grammatiska metaforerna är betydligt fler på gymnasiet och är vanligare i utredande uppsatser än i personliga texter.

    Ökningen förefaller logisk. Grammatiska metaforer brukar nämligen ses som ett sätt att lättare relatera olika företeelser till varandra och föra komplexa resonemang. Att den förmågan förbättras går hand i hand med de tuffare utmaningarna på gymnasiet. Där kanske kaninens hoppande ingår i en diskussion rik på grammatiska metaforer som gnagande, sladdbitandehusdjursansvar, kloklippning och elsäkerhet. Grammatiska metaforer är alltså ofta ganska långa ord.

    Grammatiska metaforer är vanligare hos enspråkiga elever och elever med höga betyg. Förklaringen är, enligt Ulrika Magnusson, att det sannolikt krävs ett välutvecklat skriftspråk för att en elev ska behärska grammatiska metaforer.

    Ett intressant resultat är att de elever som började att tala svenska när de var mellan fyra och sju år använde grammatiska metaforer i mindre omfattning än elever som börjat tala svenska tidigare eller senare. Det kan, menar Ulrika Magnusson, bero på att de som lärde sig svenska senare hade utvecklat sitt förstaspråk till den grad att kunskaperna även underlättade de krav som så småningom skulle ställas i uppsatsskrivandet på högstadiet och gymnasiet. Den grammatiska metaforen kan nämligen vara en företeelse som är kopplad till en allmän förmåga som inte är specifik just för förstaspråket.

    Här kan du ladda ned Ulrika Magnussons avhandling Skolspråk i utveckling.

    Anders

    0 kommentarer
  • Anställningsformer och anställningsskydd är ständigt en het potatis i den politiska debatten. Förslag på att luckra upp arbetsrätten brukar av motståndare kritiseras som ett sätt att minska de anställdas trygghet, medan förespråkare anser att lagstiftningen är för snäv och därför gör att många tvekar inför att rekrytera ny personal.

    Ett fenomen som blivit allt vanligare är fastlansare, en frilansande medarbetare som visserligen är egenföretagare men ofta är knuten till en enda arbetsplats. Att knyta till sig en fastlans gör att arbetsgivaren kan fylla de luckor som finns utan att behöva anställa.

    Att i stor utsträckning anlita fastlansar har mött fackligt motstånd. Journalistförbundet skriver i ett handlingsprogram att det inte är acceptabelt "att arbetsgivare genom så kallat fastlanseri underminerar kollektivavtalen". I Frilansjournalisten beskrivs fastlansar som "frilansar som arbetar under anställningsliknande villkor – fast utan samma trygghet och samma förmåner".

    Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth säger till Journalisten att hon inte ser fastlansandet som något problem.

    Hittills har diskussionen om fastlansar handlat om anställningsvillkor i mediebranschen. Därför används begreppet också främst i fackpress. Men om fler arbetsgivare får upp ögonen för fastlansare kan ordet liksom företeelsen säkert få större spridning.

    I höstas lanserade branschorganisationen Bemanningsföretagen en omdiskuterad kampanj för att få förslag på hur inhyrd personal skulle benämnas. Vinnaren blev konsult, men det som väckte störst uppmärksamhet var hur många förslag som initiativtagarna strök eftersom de inte ansågs ge en positiv bild av villkoren för bemanningsanställda.

    Frågan är om fastlans också har en negativ klang. Frilans låter kanske trevligare än fastlans. Om fastlansandet blir mer utbrett återstår det att se om arbetsgivarna accepterar begreppet eller hellre bara vill tala om frilansare.

    Anders

    0 kommentarer
  • Julkalendrar är inte bara choklad och lucköppning. De har också blivit ett sätt att få i sig lite språklig visdom. Här är några skojiga julkalendrar med språktema:

    ► Linnea Hanell, språkkonsult, doktorand och krönikör i Språktidningen, presenterar på sin blogg varje dag historien bakom ett julord.

    ► Lotten Bergman, även hon återkommande skribent i Språktidningen och självutnämnd språkpolis, bjuder på sin blogg på en språklig gåta om dagen.

    ► Olle Bergman, som också (vi börjar ana ett tema här ...) medverkat i Språktidningen men framför allt är känd för en bokserie om etymologi, serverar på sin blogg dagligen en ordhistorisk kluring som läsarna uppmanas att försöka knäcka.

    ► Sofia Göker läser till språkkonsult vid Stockholms universitet. På klassens blogg har hon skapat en julkalender med särskrivningstema.

    ► Även hos Oioioi är språkhumor temat för lucköppningen.

    ► Och på Facebook bjussar Klarspråkskollen på en kalender innehållande etymologier, språktips och annat nyttigt.

    Anders

    2 kommentarer
  • Att gå eller prata i sömnen tillhör inte ovanligheterna. Mer sällsynt är att skriva mejl eller sms i sömnen. Men Daily Mail skriver att det nu finns personer som i sömnen regelbundet skickar smått obegripliga meddelanden till vänner och bekanta.

    Sömnforskaren David Cunnington har tittat närmare på fenomenet. Han tror att förklaringen till att vissa skriver mejl och sms i sömnen beror på den nya digitala tekniken. Många omger sig med datorer och telefoner som ständigt piper till och pockar på uppmärksamhet när nya meddelanden dyker upp i inkorgarna. Det gör enligt David Cunnington att den som inte stänger av apparaterna för natten kan få det allt svårare att skilja på sömn och vakenhet.

    I dagsläget är sleep texting, att skicka sms i sömnen, ett begränsat fenomen som enligt David Cunnington "definitivt inte är någon allmän trend". Sömnskrivna sms brukar i regel vara mindre pinsamma än mejl skickade i sömnen eftersom sannolikheten är större att de hamnar hos någon närstående, medan mejl oftare hamnar hos en kollega på jobbet. Att mejla i sömnen tros också vara något vanligare, skriver Daily Mail.

    För att undvika att nattliga pinsamheter hamnar hos olämpliga mottagare uppmanar David Cunnington alla användare att stänga av mobiltelefoner och datorer under natten. Att låta det vara tyst nattetid gör det också lättare att minska stressen och få en god natts sömn.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ett av nyorden i senaste numret av Språktidningen är retronym, ett ord som uppstår när ny teknik gör äldre ord otydliga. Ett exempel som nämns är snigelpost, som i Svenska Akademiens ordlista definieras som "skämtsam beteckning på vanlig post i motsats till elektronisk". Men en läsare har hört av sig och menar att ordet snigelpost har funnits långt innan vi började mejla:

    "Jag pratade om retronymer med en gammal journalist. Snigelpost tyckte han inte var ett nytt ord. Redan på 70-talet använde de ordet för internposten på Sv.D, Det gick nämligen väldigt långsamt ibland när vaktmästarna skulle leverera."

    Visst har ordet snigelpost hängt med ett tag. Jag tycker mig själv minnas att jag då och då hört ordet längre tillbaka som en benämning på försändelser som kommit på villovägar och därför delats ut långt efter att de skickats.

    De första pressbeläggen är visserligen från 1995 (vilket inte säger så mycket – det var runt den tiden som många dagstidningstexter började att sparas digitalt) och där används snigelpost just som en motsats till snabb e-post. Även om det är först på senare år som e-post och snigelpost blivit motsatser skickades det förmodligen en hel del snigelpost även innan mejlandet slog igenom som kommunikationsform. Det nya är dock att all "vanlig" post i dag kan betraktas som snigelpost, inte bara sådan som delas ut senare än väntat.

    Anders 

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Runristarnas tid är förbi men med jämna mellanrum hittas alltjämt nya runstenar. De senaste åren har flera fynd gjorts i Stockholmsområdet, bland annat i Salem och Vallentuna. I somras påträffades en ny sten vid Småhamra gård i Österhaninge söder om Stockholm.

    Den som först upptäckte runstenen var arrendatorn Rolf Norlin. När han plöjde marken förra hösten såg han stenen, men det dröjde till våren innan han drog upp stenen ur åkern. Efter att ha legat ute i regnet uppenbarade sig så småningom en inskrift. Plötsligt stod det klart att det inte var vilken sten som helst som legat dold i åkern i omkring tusen år.

    I somras tog Riksantikvarieämbetet hand om runstenen. Den är drygt två meter hög och som mest 130 centimeter bred. Stenen är förhållandevis välbevarad, vilket kan bero på att den är så tung i toppen. Förmodligen har den ganska tidigt efter resningen vält med inskriften nedåt. Inskriften var därför inte svår att tyda:

    "Gunnar och Ulf och Sighjälm lät resa stenen efter Halvdan, sin fader. Gud hjälpe hans ande."

    Runstenen har nu tvättats, lagats och rests nära den plats där Rolf Norlin hittade den.

    Anders

    Foto: Thorgunn Snædal

    0 kommentarer
  • Att troll är ljusskygga varelser är känt sedan länge. Oavsett om de vandrar runt i skogarna med en träklubba i handen och tomtemord i blicken eller sitter vid en dator och medvetet sabbar diskussioner på nätet rör det sig om sådana som i regel skyr offentlighetens ljus.

    En släkting till dessa har på senare tid fått fotfäste i svenskan, nämligen patenttrollet. Ett patenttroll är en patentinnehavare som på tveksamma grunder försöker mjölka företag på licensavgifter eller dylikt. Det gäller ofta luddigt formulerade patent som innehavaren därigenom utnyttjar för att försöka tjäna pengar genom att hävda att andra inkräktar på det.

    Ett sådant företag är, enligt Mac World, indiska Kootol som sökt patent på  en "metod och ett system för kommunikation, annonsering, sökning, delning och dynamiska flöden". Trots att patentet inte godkänts hindrade det inte Kootol från att skicka kravbrev till ett stort antal företag framgångsrika inom sociala medier.

    Ett annat bolag som pekas ut som patenttroll är Lodsys, som enligt Feber "trollar vidare och kräver allt fler utvecklare på pengar". Företagets verksamhet uppges gå ut på att "försöka få app-utvecklare att betala avgifter på grund av ett luddigt patent". Lodsys har bland annat stämt skaparna av det populära spelet Angry birds.

    I tidningen Journalisten varnar Kjell Häglund för att ett nytt amerikanskt lagförslag som ska stoppa nätpirater i stället kommer att innebära att "de så kallade 'patenttrollen' kommer att frodas som fästingar". Om lagen blir verklighet innebär den nämligen stora möjligheter för upphovsrättsinnehavare, vare sig kravet är befogat eller inte, att blockera andras verksamhet i väntan på ett domstolsavgörande.

    Så här skriver Wikipedia:

    "Patenttroll är en pejorativ term. Ett patenttroll motsvarar en person eller ett företag som upprätthåller sina patent mot ett eller flera påstådda intrång på ett sätt som (av den part som använder termen) uppfattas som otillbörligt aggressivt eller opportunistiskt. Patenttrollet agerar ofta utan någon avsikt att tillverka eller marknadsföra den patenterade uppfinningen."

    På engelska talas det om patent troll. I USA har företeelsen enligt Computer Sweden funnits i åtminstone 20 år, där patenttrollen främst riktar in sig på mjukvaruutvecklare.

    Det svenska konsultföretaget Valea, som ägnar sig åt immaterialrätt, skrev om patenttroll redan år 2006. Såväl ordet som företeelsen tycks ha fått ökad spridning sedan dess.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg