Prenumerera på bloggen
  • Julkalendrar är inte bara choklad och lucköppning. De har också blivit ett sätt att få i sig lite språklig visdom. Här är några skojiga julkalendrar med språktema:

    ► Linnea Hanell, språkkonsult, doktorand och krönikör i Språktidningen, presenterar på sin blogg varje dag historien bakom ett julord.

    ► Lotten Bergman, även hon återkommande skribent i Språktidningen och självutnämnd språkpolis, bjuder på sin blogg på en språklig gåta om dagen.

    ► Olle Bergman, som också (vi börjar ana ett tema här ...) medverkat i Språktidningen men framför allt är känd för en bokserie om etymologi, serverar på sin blogg dagligen en ordhistorisk kluring som läsarna uppmanas att försöka knäcka.

    ► Sofia Göker läser till språkkonsult vid Stockholms universitet. På klassens blogg har hon skapat en julkalender med särskrivningstema.

    ► Även hos Oioioi är språkhumor temat för lucköppningen.

    ► Och på Facebook bjussar Klarspråkskollen på en kalender innehållande etymologier, språktips och annat nyttigt.

    Anders

    2 kommentarer
  • Att gå eller prata i sömnen tillhör inte ovanligheterna. Mer sällsynt är att skriva mejl eller sms i sömnen. Men Daily Mail skriver att det nu finns personer som i sömnen regelbundet skickar smått obegripliga meddelanden till vänner och bekanta.

    Sömnforskaren David Cunnington har tittat närmare på fenomenet. Han tror att förklaringen till att vissa skriver mejl och sms i sömnen beror på den nya digitala tekniken. Många omger sig med datorer och telefoner som ständigt piper till och pockar på uppmärksamhet när nya meddelanden dyker upp i inkorgarna. Det gör enligt David Cunnington att den som inte stänger av apparaterna för natten kan få det allt svårare att skilja på sömn och vakenhet.

    I dagsläget är sleep texting, att skicka sms i sömnen, ett begränsat fenomen som enligt David Cunnington "definitivt inte är någon allmän trend". Sömnskrivna sms brukar i regel vara mindre pinsamma än mejl skickade i sömnen eftersom sannolikheten är större att de hamnar hos någon närstående, medan mejl oftare hamnar hos en kollega på jobbet. Att mejla i sömnen tros också vara något vanligare, skriver Daily Mail.

    För att undvika att nattliga pinsamheter hamnar hos olämpliga mottagare uppmanar David Cunnington alla användare att stänga av mobiltelefoner och datorer under natten. Att låta det vara tyst nattetid gör det också lättare att minska stressen och få en god natts sömn.

    Anders

    0 kommentarer
  • Ett av nyorden i senaste numret av Språktidningen är retronym, ett ord som uppstår när ny teknik gör äldre ord otydliga. Ett exempel som nämns är snigelpost, som i Svenska Akademiens ordlista definieras som "skämtsam beteckning på vanlig post i motsats till elektronisk". Men en läsare har hört av sig och menar att ordet snigelpost har funnits långt innan vi började mejla:

    "Jag pratade om retronymer med en gammal journalist. Snigelpost tyckte han inte var ett nytt ord. Redan på 70-talet använde de ordet för internposten på Sv.D, Det gick nämligen väldigt långsamt ibland när vaktmästarna skulle leverera."

    Visst har ordet snigelpost hängt med ett tag. Jag tycker mig själv minnas att jag då och då hört ordet längre tillbaka som en benämning på försändelser som kommit på villovägar och därför delats ut långt efter att de skickats.

    De första pressbeläggen är visserligen från 1995 (vilket inte säger så mycket – det var runt den tiden som många dagstidningstexter började att sparas digitalt) och där används snigelpost just som en motsats till snabb e-post. Även om det är först på senare år som e-post och snigelpost blivit motsatser skickades det förmodligen en hel del snigelpost även innan mejlandet slog igenom som kommunikationsform. Det nya är dock att all "vanlig" post i dag kan betraktas som snigelpost, inte bara sådan som delas ut senare än väntat.

    Anders 

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Runristarnas tid är förbi men med jämna mellanrum hittas alltjämt nya runstenar. De senaste åren har flera fynd gjorts i Stockholmsområdet, bland annat i Salem och Vallentuna. I somras påträffades en ny sten vid Småhamra gård i Österhaninge söder om Stockholm.

    Den som först upptäckte runstenen var arrendatorn Rolf Norlin. När han plöjde marken förra hösten såg han stenen, men det dröjde till våren innan han drog upp stenen ur åkern. Efter att ha legat ute i regnet uppenbarade sig så småningom en inskrift. Plötsligt stod det klart att det inte var vilken sten som helst som legat dold i åkern i omkring tusen år.

    I somras tog Riksantikvarieämbetet hand om runstenen. Den är drygt två meter hög och som mest 130 centimeter bred. Stenen är förhållandevis välbevarad, vilket kan bero på att den är så tung i toppen. Förmodligen har den ganska tidigt efter resningen vält med inskriften nedåt. Inskriften var därför inte svår att tyda:

    "Gunnar och Ulf och Sighjälm lät resa stenen efter Halvdan, sin fader. Gud hjälpe hans ande."

    Runstenen har nu tvättats, lagats och rests nära den plats där Rolf Norlin hittade den.

    Anders

    Foto: Thorgunn Snædal

    0 kommentarer
  • Att troll är ljusskygga varelser är känt sedan länge. Oavsett om de vandrar runt i skogarna med en träklubba i handen och tomtemord i blicken eller sitter vid en dator och medvetet sabbar diskussioner på nätet rör det sig om sådana som i regel skyr offentlighetens ljus.

    En släkting till dessa har på senare tid fått fotfäste i svenskan, nämligen patenttrollet. Ett patenttroll är en patentinnehavare som på tveksamma grunder försöker mjölka företag på licensavgifter eller dylikt. Det gäller ofta luddigt formulerade patent som innehavaren därigenom utnyttjar för att försöka tjäna pengar genom att hävda att andra inkräktar på det.

    Ett sådant företag är, enligt Mac World, indiska Kootol som sökt patent på  en "metod och ett system för kommunikation, annonsering, sökning, delning och dynamiska flöden". Trots att patentet inte godkänts hindrade det inte Kootol från att skicka kravbrev till ett stort antal företag framgångsrika inom sociala medier.

    Ett annat bolag som pekas ut som patenttroll är Lodsys, som enligt Feber "trollar vidare och kräver allt fler utvecklare på pengar". Företagets verksamhet uppges gå ut på att "försöka få app-utvecklare att betala avgifter på grund av ett luddigt patent". Lodsys har bland annat stämt skaparna av det populära spelet Angry birds.

    I tidningen Journalisten varnar Kjell Häglund för att ett nytt amerikanskt lagförslag som ska stoppa nätpirater i stället kommer att innebära att "de så kallade 'patenttrollen' kommer att frodas som fästingar". Om lagen blir verklighet innebär den nämligen stora möjligheter för upphovsrättsinnehavare, vare sig kravet är befogat eller inte, att blockera andras verksamhet i väntan på ett domstolsavgörande.

    Så här skriver Wikipedia:

    "Patenttroll är en pejorativ term. Ett patenttroll motsvarar en person eller ett företag som upprätthåller sina patent mot ett eller flera påstådda intrång på ett sätt som (av den part som använder termen) uppfattas som otillbörligt aggressivt eller opportunistiskt. Patenttrollet agerar ofta utan någon avsikt att tillverka eller marknadsföra den patenterade uppfinningen."

    På engelska talas det om patent troll. I USA har företeelsen enligt Computer Sweden funnits i åtminstone 20 år, där patenttrollen främst riktar in sig på mjukvaruutvecklare.

    Det svenska konsultföretaget Valea, som ägnar sig åt immaterialrätt, skrev om patenttroll redan år 2006. Såväl ordet som företeelsen tycks ha fått ökad spridning sedan dess.

    Anders

    0 kommentarer
  • "Ursäkterna för att stava fel blir allt färre", skriver Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund i ett blogginlägg. Anledningen: Svenska Akademiens ordlista finns äntligen som app för både Iphone- och Android-mobiler. Appen är gratis och fungerar dessutom utan att vara uppkopplad.

    Appen innehåller den senaste versionen av Svenska Akademiens ordlista, den trettonde upplagan som gavs ut år 2006. För den som ägnar sig åt bokstavsspel (och inte har något emot att skaffa sig en smula hjälp på traven ...) finns också en funktion som visar vilka ord som går att bilda av en viss bokstavskombination.

    Här kan du ladda ned appen till Iphone och här till operativsystemet Android.

    Anders

    0 kommentarer
  • Barn med föräldrar som ofta talar om rumsliga förhållanden lär sig inte bara orden utan blir också bättre på att förstå sådana relationer. Det visar en studie utförd vid universitetet i Chicago.

    Forskarna har i studien följt 52 barn i Chicagoområdet. Alla ord som berörde rumsliga relationer registrerades. Det gällde såväl benämningar på objekt som cirklar och trianglar, storleksbeskrivande adjektiv som lång och bred samt ord förknippade med rumsliga förhållanden som böjd, hörn och kant. Forskarna spelade in nio möten med varje barn och en förälder. Träffarna, där föräldern talade med barnet, varade i 90 minuter och ägde rum var fjärde månad.

    Användningen av ord som beskriver rumsliga förhållanden varierade stort. Föräldrarna snittade totalt under de nio träffarna 167 sådana ord, med en spännvidd mellan 5 och 525 ord. Medelvärdet för barnen var 74 ord. Även här var spridningen stor – från 4 till 191 ord.

    Studien inleddes när barnen var 14 månader och avslutades när de var 46 månader. Då testades även deras rumsliga förmåga genom att i tanken låta dem beskriva hur de gjorde när de exempelvis roterade eller flyttade objekt.

    De barn som ofta hade talat om rumsliga förhållanden hade också betydligt större förmåga att förstå dem. De som använde 45 ord fler än genomsnittet med anknytning till rumsuppfattning gjorde i snitt 23 procent bättre ifrån sig på testet av rumslig förmåga. Forskarna tror därför att de därmed lättare kan ta till sig ämnen som naturvetenskap och matematik.

    Anders

    0 kommentarer
  • På nätet för underhållningsindustrin en ojämn kamp mot pirater, tjuvar och stölder. Men rättssociologen Stefan Larsson skriver i sin avhandling vid Lunds universitet att branschens försök att röva åt sig uttrycken har misslyckats. De utgör nämligen misslyckade metaforer för olaglig fildelning.

    De ord som flitigt används i debatten är enligt Stefan Larsson problematiska. För de flesta språkanvändare innebär en stöld att en tjuv lägger beslag på någon annans ägodel. Stöld förutsätter att något försvinner med tjuven och inte längre finns kvar hos den rättmätige ägaren. Så är det inte på nätet. Upphovsrättsinnehavare får visserligen ingen ersättning vid olaglig fildelning, men blir inte mindre upphovsrättsinnehavare oavsett hur många som utan tillstånd kopierar skyddat material. De förlorar möjligen intäkter, men förlorar inte något de äger.

    Därför har, skriver Stefan Larsson, metaforerna hamnat snett. Branschen vill stämpla illegal nedladdning som stöld, och de som utför den som tjuvar. Logiken tycks enkel. Att bli klassad som tjuv lockar inte många, och då är det kanske bäst att låta bli stölderna.

    Men branschens metaforer står i strid den bild som många har av ord som stöld och tjuv. Om de utvidgade betydelserna inte är förenliga med den allmänna uppfattningen blir det också svårt att få acceptans för dem. Därför blir det också knepigare att samla stöd i kampen mot den olagliga fildelningen.

    Stefan Larsson anser att lagstiftningen inte har anpassat sig till det digitala samhället. Att någon olagligen tillägnar sig en fil betyder inte att någon annan blir av med den. Att olagligen tillägna sig en fil är inte samma sak som att den för upphovsrättsinnehavaren innebär ett visst bortfall av intäkter. Den som kopierar ett exemplar på nätet hade i många fall låtit bli om det inte var gratis.

    Här ligger, menar Stefan Larsson, en av såväl juridikens som underhållningsindustrins stora utmaningar. När nätpiraterna har blivit normen är det få som ser problemet med röveriet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Människan behöver inte språket för att kunna förstå och tolka känslor. I stället hävdar forskare vid Max Planck-sällskapet att vissa basala känslor utgår från biologiskt utvecklade mekanismer. Och de känslorna kan identifieras oavsett om människan har språklig förmåga att beskriva dem.

    Forskarna har jämfört tysktalande med talare av yukatekiska, ett mayaspråk som används i Mexiko, Guatemala och Belize. I tyskan uttrycks ilska och äckel med olika ord, exempelvis Ärger respektive Ekel, men i yukatekiskan används samma benämningar för båda känslorna, p'uha'an eller ts'íik.

    De båda grupperna fick titta på bilder där personer visade olika ansiktsuttryck. De tysktalande använde olika benämningar för att beskriva ilskna (wütend, zornig, böse) och äcklade (angeekelt, angewidert) personer medan de yukatekisktalande beskrev ansiktsuttrycken med samma ord, p'uha'an eller ts'íik.

    Testpersonerna fick även titta på manipulerade fotografier där ansiktena hade olika uttryck, och sedan jämföra dessa med bilder där känslorna i minspelet hade andra proportioner. Bägge grupperna gjorde samma tolkning av ansiktsuttrycken trots skillnaderna i ordförrådet. Därför anser forskarna att studien bevisar att känslor som äckel och ilska existerar oavsett om det i språket saknas verktyg för att skilja dem åt.

    Anders

    2 kommentarer
  • Att papperstidningarna kämpar mot vikande upplagor är välkänt. I stället läser alltfler nyheter på nätet, något som än så länge ger betydligt lägre intäkter. Sydsvenskan, Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet är några av de tidningar som under hösten aviserat nedskärningar. Enligt den australiske analytikern Ross Dawson är papperstidningen ett utdöende fenomen. I ett blogginlägg skriver han att den sista svenska dagstidningen kommer att tryckas år 2025.

    Hittills har få svenska tidningar börjat våga låsa in materialet och därmed göra det tillgängligt enbart för betalande läsare. Förra året tog dock mediemogulen Rupert Murdoch ett sådant steg. Tidningar som The Times och New York Times införde betalväggar, där artiklar antingen går att köpas styckvis eller i prenumerationsform. Vissa tidningar, exempelvis Financial Times, har en begränsad betalvägg där det går att läsa ett mindre antal artiklar kostnadsfritt. I Sverige har Aftonbladet sedan många år tillbaka en så kallad plustjänst. För att få tillgång till materialet betalar läsaren en månadsavgift eller per artikel. Delar av sajten ligger alltså bakom en betalvägg, medan de flesta artiklarna alltjämt är gratis.

    Det första pressbelägget på betalvägg är från år 2009. I Kristianstadsbladet skriver Susanne Claesson om riskerna med metoden:

    "Det stora problemet med att låsa in material bakom betalväggar har hela tiden varit det låga intresset från användarna: en minskning av webbtrafiken gör det svårare att sälja annonser, man riskerar att hamna utanför debatten och förlora sin position i nyhetsflödet och det material man vill ta betalt för finns med största sannolikhet någon annanstans, gratis. Andra hinder är tekniken, dels den rent tekniska uppbyggnaden av väggar runt materialet, dels att hitta sätt att administrera till exempel prenumerationstjänster."

    Betalvägg är ett översättningslån från engelskans paywall. Även betalmur förekommer som benämning på fenomenet. Tidningen Resumé skriver att Svenska Dagbladet "öppnar för fler betalmurar framöver".

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg