Prenumerera på bloggen
  • Spökvatten var ett av de nyord vi presenterade i Språktidningen 5/12. Många läsare har hört av sig och påpekat att ordet förekommit i svenskan i åtminstone tjugo år. Sven-Ove skriver så här i ett mejl:

    "Min fru är förskollärare och hörde det första gången på förskolan Gullvivan i Forshaga våren 1999."

    När vi besökte Bokmässan i Göteborg hade vi en tävling där deltagarna fick rösta på de nyord som de vill ska överleva. Ett av alternativen var just spökvatten. Många påpekade att de stött på ordet tidigare – främst inom förskolan. Spökvatten är den grumliga dryck som uppstår när ett glas som tidigare innehållit mjölk fylls med vatten.

    Ordet spökvatten har dock aldrig letat sig in i någon ordlista. Det är nog även närmast ett typexempel på ett ord som ofta går språkspanare förbi. Nyord som används i medierna är lättare att snappa upp än ord som används på fritis och förskolor.

    Anders

    0 kommentarer
  • Glass kan vara andra smaker än vanilj, jordgubb och choklad. Sydsvenskan berättar om en restaurang i Malmö som serverar köttglass till efterrätt. Blodkorv, gåslever, bacon, kalvlunga och kycklinglever utgör några av ingredienserna tillsammans med mer traditionella råvaror som hallon och körsbär.

    Restaurangen i Malmö är möjligen först i Sverige med köttglass på menyn. Utomlands finns däremot många föregångare.

    Burger King serverade i somras i vissa länder en glass där baconbitar och en rejäl skiva bacon samsades med karamell och kola. I Japan finns glass med hästkött på marknaden. I Huffington Post går det att läsa om hur en Philadelphia cheese steak förvandlas till glass. I en svensk blogg får läsarna veta hur smarrigt det är att göra köttglass genom att frysa in köttfärssås.

    Köttglass ges också till hundar. Det kan dels röra sig om en mer skämtsam användning av ordet köttglass, exempelvis då hunden serveras otinad hundmat, dels om "riktig" isglass där kött blandats med vatten eller buljong och lagts i frysen. Syftet kan då vara att kyla ned hunden under varma sommardagar.

    Wikipedia berättar om en tredje typ av köttglass. Det rör sig då om en tjock buljong:

    Köttglass (på köksfranska, glace de viande) är köttbuljong, vanligen oxbuljong, som kokats ihop (reducerats) kraftigt så att den fått en trögflytande och simmig konsistens. Köttglass används för glasering av kötträtter eller som smaksättare i såser.

    Anders

    4 kommentarer
  • Typsnitt får sällan rubriker. Men när Per Torberger i sin blogg för tre år sedan uppmärksammade att Rädda barnen använde ett typsnitt skapat av en person som förgripit sig på barn duggade rubrikerna tätt. Händelsen uppmärksammas i radioprogrammet Typo, som i tio avsnitt behandlar tio populära typsnitt.

    Eric Gill var skulptör och typograf. År 1929 fick han uppdraget att skapa ett typsnitt för London and North Eastern Railway. Resultatet blev Gill sans, ett lättläst och tydligt typsnitt som används flitigt än i dag. Gill sans har bland annat synts i loggor för Saab, Benetton, BBC, Tommy Hilfiger – och Rädda barnen.

    I Eric Gills dagböcker berättade han om sexuella övergrepp mot barn, incestuösa förhållanden till sina två systrar och sexuella handlingar med sin hund. Rädda barnen kände inte till att organisationens huvudtypsnitt hade ritats av en sexbrottsling. När uppgifterna blev kända valde de att fasa ut typsnittet och förändra den grafiska profilen, berättar Cap & Design.

    Gill sans är ett av de tio typsnitt som skildras i radioprogrammet Typo. Det första avsnittet sänds i morgon lördag klockan 8.50 i P1. Övriga typsnitt som kommer att behandlas är Times new Roman, Courier, Bodoni, Comic sans, Baskerville, Helvetica, Futura, Gotham och Old English.

    Anders

    0 kommentarer
  • Zlatan Ibrahimović öser bara inte in mål för Paris Saint-Germain. Fotbollsstjärnan har även hunnit göra avtryck i det franska språket. Hans ivriga gestikulerande på planen har gett upphov till verbet zlataner, berättar Aftonbladet.

    Efter bara ett par månader i sin nya klubb talas det redan om Zlatan Ibrahimović som en av de vassaste anfallarna som någonsin spelat i den franska ligan. Men det är alltså inte bara hans målproduktion som har uppmärksammats.

    Zlatan Ibrahimović är inte rädd för att ställa krav på sina medspelare eller för att munhuggas med sina motståndare. Den som inte håller måttet får ofta veta det i form av en verbal passning – ofta kompletterad med ett uttrycksfullt kroppsspråk som kännetecknas av yviga gester och ett livligt minspel.

    Detta har i Frankrike nu fått en egen benämning, zlataner ('zlatanera, att göra en Zlatan'). Verbet betyder enligt Aftonbladet 'att ge någon en uppläxning'.

    Anders

    5 kommentarer
  • Med ett frågeformulär i bagaget passade vi under helgens bokmässa i Göteborg på att undersöka besökarnas attityd till elva nyord. Eller rättare sagt, tio färskingar som vi har snappat upp under året och en gammal bekant på stark uppgång, hen. Det könsneutrala pronomenet visade sig också vara besökarnas favorit – hela 56 procent vill att ordet ska överleva.

    Hur representativt resultatet är går onekligen att diskutera. De som svarade på enkäten stannade till vid Språktidningens monter under mässan för att tävla eller teckna en prenumeration. Sannolikt är göteborgare och andra västsvenskar samt språkintresserade rejält överrepresenterade.

    Varje person som svarade på enkäten fick välja högst tre av de elva orden. Några enstaka besökare passade ändå på att kryssa fler ord än tre. Vi har räknat in även dessa i resultatet.

    Så här svarade mässbesökarna på frågan Vilka nyord tycker du ska överleva?

    1. Hen (könsneutralt pronomen): 56 procent

    2. Fejla (misslyckas): 40 procent

    3. Nomofobi (rädsla för att vara utan mobiltelefontäckning): 37 procent

    3. Vissla (slå larm om missförhållanden på arbetsplatsen): 37 procent

    5. Spökvatten (grumlig dryck som uppstår när vatten hälls i ett glas som tidigare innehållit mjölk): 34 procent

    6. Jinxa (dra otur över något genom att prata om det): 23 procent

    7. Hubot (en människoliknande robot känd från tv): 20 procent

    8. Blingon (korsning mellan blåbär och lingon): 16 procent

    8. Tyckonomi (samhällsklimat där åsikter går före analys, fakta och källkritik): 16 procent

    10. Kvittojournalistik (journalistik som bygger på granskning av kvitton och bokföring): 14 procent

    11. Drinkorexi (svälta sig för att kunna dricka kaloririk alkohol): 7 procent

    Anders

    6 kommentarer
  • Ett sätt att smita undan tråkiga arbetsuppgifter är att blindskita. Ordet, som sannolikt har använts i informellt talspråk en längre tid, har troligen sitt ursprung inom byggbranschen, där den som ägnar sig åt att blindskita smiter in på toaletten med exempelvis en dagstidning. Syftet är dock inte att uträtta några behov, utan enbart att slippa jobbet en stund.

    Peter Pierrou skriver i en krönika i Lerums Tidning om hur han kom i kontakt med ordet blindskita när han arbetade på ett slanglager:

    En dag satt alla lagergubbarna (alla var gubbar som jobbade där, till och med den enda kvinnan) i fikarummet när en av cheferna kom ner från kontoret. "Har ni sett Rolf?" frågade han. Jimmy, en av de mer högljudda arbetskamraterna, svarade på bred göteborgska: "Han sitter la å blindskiter."

    Den dagen fick jag lära mig att blindskita betyder att man sitter inlåst på toaletten, företrädelsevis med en tidning att läsa, och bara låtsas vara upptagen. Man utför alltså inget behov.

    Denna betydelse anges också för blindskita i Slangopedia. De två senaste åren har dock ordet fått en ny betydelse. Blindskita kan också innebära att en person smiter in på toaletten när behovet av att uppdatera sig om vad som sker på nätet trycker på. Så här definieras verbet i ett blogginlägg:

    Blindskita är alltså något man gör när man går iväg och sätter sig på toa, för att surfa på Facebook, vilka lite, eller kanske surfar runt på luren i allmänhet utan att uträtta några för platsen kända behov. Avancerade blindskitare tar förstås med sig sin bärbara dator in på toaletten.

    De senaste veckorna har ordet blindskita använts i den senare betydelsen i både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Emanuel Karlsten skriver i en krönika i Dagens Nyheter om hur toalettbesöken förvandlats till möjligheter att använda mobiltelefonen för att uppdatera sig om senaste nytt. Lars Ryding plockar upp tråden i Svenska Dagbladet och hävdar att smartfåneriet, i det här fallet symboliserat av blindskitande, "är vår tids navelskådande".

    Anders

    0 kommentarer
  • Översättningar är skoj. Särskilt när det går snett. Det tar översättningsbyrån Copypanthers fasta på i en lek som också är en tävling. Genom att leka med maskinöversättning går det att tävla i att få fram den knasigaste texten sedan det svenska originalet valsat fram och tillbaka mellan engelska, finska, franska, tyska, japanska, norska, turkiska och danska.

    Du har högst 160 tecken på dig. Undertecknad testade meningen När jag första gången besökte Färöarna ägnade jag hela första veckan åt att sitta på hotellrummet och äta ost. Sexton översättningar senare hade denna (för övrigt osanna) lilla semesterberättelse förvandlats till Jag är bara alla regeringar Färöarna och andra ost rummet och tillbringade första veckan hemsidan att äta.

    Översättningsbyråns poäng är att maskinöversättning visserligen kan vara fiffigt ibland, men att kvaliteten ofta lämnar oerhört mycket att önska.

    Den som är ute efter tillförlitlighet och träffsäkerhet kan förstås inte vända sig till Google. Men för den som anser att ett gott skratt förlänger livet finns all anledning att testa maskinöversättningsleken.

    Anders

    3 kommentarer
  • Hur kommer det sig att människan är den enda arten på jorden som lärt sig tala? Det är en av de frågor som skådespelaren Stephen Fry ställer i kvällens premiäravsnitt av Stephen Frys stora språkresa. I kommande program undersöker han bland annat svordomar, dialekter, slang och sociolekter.

    Det första avsnittet handlar bland annat om den mänskliga hjärnans förutsättningar för språk. I den ryms egenskaper som behöver stimuleras redan som barn – annars kan de bli svåra att locka fram på senare år. Kvällens program bjuder också på en recitation av William Shakespeares Hamlet på klingon.

    Premiärprogrammet sänds i Kunskapskanalen i kväll 20.00 med repris söndag 21.00 och måndag 19.00 i samma kanal. Serien, som är indelad i fem avsnitt, kommer också att kunna ses genom SVT Play.

    Anders

    Foto: JP Davidson

    3 kommentarer
  • I morgon tar vi tåget till Göteborg för att besöka årets bokmässa! Du hittar oss i monter B05:60. Där har du möjlighet att diskutera tidningen med redaktionen samt teckna en miniprenumeration på två nummer av Språktidningen för endast 40 kronor.

    På Sveriges tidskrifters scen, som ligger intill montern, arrangerar vi också flera programpunkter. På torsdagen 16.00 pratar chefredaktör Patrik Hadenius med Språkrådets Birgitta Lindgren om hur svenskar kan bli bättre på att snacka skandinaviska med norrmän och danskar. På fredagen 16.30 berättar lingvisten Mikael Parkvall om sin moderna dialektforskning, där han med hjälp av texter hämtade från bloggar kartlägger dagens dialektord. Och på söndag 12.00 blir det Frågor & svar direkt från scenen där Språkrådet svarar på frågor om svenskt språkbruk. Du kan själv lämna in frågor du vill ha svar på i Institutet för språk och folkminnens monter B01:10.

    Passa också på att svänga förbi monter C03:51 som tillhör vår syskontidning Forskning & Framsteg. Där kan du utan kostnad få tidningen Språken, ett hundrasidigt specialnummer om språken i Norden, som innehåller det bästa om nordiska språk från Språktidningen samt några nya artiklar.

    Välkommen!

    Anders

    0 kommentarer
  • Miljöpartiet väljer hen i det förslag till nytt partiprogram som presenterades i går. Det könsneutrala pronomenet ersätter därmed formuleringen hon eller han som användes i det förra partiprogrammet.

    När Miljöpartiet år 2005 klubbade ett nytt partiprogram fanns förslag om att använda ordet hen. Då ansågs pronomenet inte vara tillräckligt känt för att det inte skulle störa läsningen, och förslaget röstades ned.

    Efter det senaste årets debatt anser Miljöpartiet nu att tiden är mogen för att gå över till hen. Ordet sägs symbolisera ett modernt parti och anses nu ha nått tillräcklig spridning för att inte längre försvåra läsförståelsen. Så här används pronomenet i partiprogrammets andra avsnitt som har rubriken Människan:

    "Människan är fantastisk. Hen är medkännande, skapande och kreativ. Hen kan drömma och har viljan att försöka omsätta sina drömmar i verklighet."

    I det gamla partiprogrammet kunde det i stället se ut så här:

    "En politiker ska vara ett föredöme och så långt som möjligt leva i enhetlighet med de idéer som hon eller han förespråkar."

    Totalt förekommer hen åtta gånger i förslaget till nytt partiprogram.

    Anders

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg