Prenumerera på bloggen
  • Detta är ett inlägg i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati

    I sommar ska Kungsgatan i Stockholm bli bilfri på helgerna. Centerpartiet har föreslagit att paradgatan ska tillägnas fotgängare och cyklar varje helg under juni–augusti sommaren 2012.

    Genom att stänga av Kungsgatan blir det enligt Stockholmscentern plats för konserter, restaurangupplevelser, shopping, sport och andra nöjen mitt på gatan.

    Det låter ju toppen.

    Men nu kommer mothugg från oväntat håll: Språkförsvaret. Projektet kallas nämligen Open Streets Stockholm.

    Språkförsvaret är ett nätverk som arbetar för att stärka svenskans ställning mot engelskan. De har till exempel bedrivit kampanjer mot regeringens engelska e-postadresser och att svenska flygplatser kallats airport. Nu är de på krigsstigen mot Open Streets och kallar namnet enastående fantasilöst. Språkförsvaret tror att Stockholmscentern skäms för svenska språket och att man vill undergräva det.

    Markus Berensson, biträdande borgarrådssekreterare vid stadsmiljöroteln, försvarar namnet Open Streets med att det är ett vedertaget internationellt begrepp som beskriver det staden vill göra med Kungsgatan.

    Jag är själv inte särskilt upprörd över att svenska företeelser får engelska namn. Det finns ibland skäl för det. Däremot reagerar jag på Markus Berenssons uppfattning om vad som är vedertaget och bekant. Hade du hört talas om Open Streets? Skulle du kalla en bilfri Kungsgata för Open Street? För min del associerar jag open street till gamla motorvägar med fri fart, eller möjligen till mord som begås på just öppen gata.

    Det är inte ovanligt att vi använder främmande begrepp för att vi inte är riktigt säkra på vad vi vill säga. Då passar ett engelskt uttryck som handsken. Det händer också att vi använder engelska begrepp när vi är fullt medvetna om att de är luddiga för att det är just luddigheten vi vill åt. Vill kanske Stockholmscentern distansera sig från Vänsterpartiets krav på blifri innerstad. Då passar ett amerikanskt begrepp, associerat till bilimens förlovade land, mycket bättre.

    Med det sagt hoppas jag att Kungsgatan blir bilfri i sommar. Benämningen kommer i andra hand. Men om Stockholmcentern faktiskt vill bli förstådd: använd svenska!

    Jag lämnar nu över stafettpinnen till just Språkförsvaret.

    Patrik

    2 kommentarer
  • Inom det närmaste har språkintresserade två anledningar att besöka Göteborg. Den 4 maj anordnas den fjärde Grammatikfestivalen på Göteborgs universitet. Festivalen riktar sig till alla grammatikintresserade och årets program rymmer så väl korpusstudier som fotbollsverb.

    Språkligt värre blir det redan på torsdag då Stendahls reklambyrå bjuder in till årets Copybattle. Reglerna är enkla: Två tävlande, ett ord, tjugo sekunder. Skriv! Copywriter och alla andra med språket som verktyg är välkomna att ställa upp i vad som arrangörerna kallar ”en högst oseriös tävling med det skrivna ordet och en smula galenskap i centrum.”

    Helén

    0 kommentarer
  • Teckenspråk ska snart kunna översättas till text genom en app. Forskare vid universitetet i Aberdeen utvecklar just nu översättningsteknologi som ska utnyttja kameran i mobiltelefoner och datorer. Tekniken ska tas i bruk nästa år, rapporterar BBC.

    Förhoppningarna på den nya tekniken är stora. Projektet sker i samarbete med företaget Technabling och teckenspråkstalare.

    Ett av syftena är att bredda arbetsmarknaden för teckenspråkstalare. Ernesto Compatangelo, lektor i datavetenskap och grundare av Technabling, säger till BBC att tekniken möjliggör blixtsnabb översättning från teckenspråk till text:

    "Deras tecken översätts direkt till text som kan läsas av den person som de samtalar med. ... Målet är att utveckla en applikation – en app i smartmobiltermer – som är lättillgänglig och kan användas på olika enheter."

    Användarna har dessutom möjlighet att lägga till egna tecken i appens ordbok så att den kan skräddarsys efter individens vokabulär.

    Anders

    0 kommentarer
  • Jätte-, super-, mega-, skit- och as- är några vanliga förstärkningsled inom svenskan. De används främst i informellt språk, och det är inte ovanligt att talare invänder mot det motsägelsefulla i en jätteliten fågel eller en skitgod måltid.

    Förstärkningsled kommer och går. Bauta- tycks exempelvis vara på nedgång. Ett som däremot har en uppåtgående kurva är karate-.

    I höstas hade humorprogrammet Karatefylla premiär i tv. År 2007 hade artisten Byz en mindre hit med en låt med samma namn. Det första skriftliga belägget för substantivet karatefylla hittas i Borås Tidning år 2006. I en kulturartikel talas det om en dagbok på webbplatsen Skunk "där de smärtsamma raderna som skrevs med nerverna utanpå kroppen under karatefylla är raderade."

    Enligt Slangopedia härstammar uttrycket karatefylla från Göteborg. Den som är karatefull är så berusad att personen tror sig behärska karate.

    På nätet finns det fullt av synonyma uttryck. Vi hittar bland annat karatepackad, karaterak, karatetankad och karateglad. Men karate- används inte enbart för att beskriva berusning. Det finns även belägg för exempelvis karatemätt, karatepantad, karatepuckad, karatesjuk och karatesöt.

    Adjektivet karatefull användes i pressen första gången år 2007. I tidningen Fokus skildras en EM-kvalmatch i fotboll mellan Danmark och Sverige:

    "Där rusar en karatefull dansk skalle in på fotbollsfältet för att dunka på domaren."

    Anders

    1 kommentarer
  • Små ord kan få stora konsekvenser. Därför uppmanar jobbcoachen Nina Buchaus arbetssökande att slipa bort ord som lite, kanske, ganska, faktiskt och typ. Hon menar att de förminskar vad som sägs och därmed gör den sökande mindre attraktiv för den lediga tjänsten, skriver Metro.

    Att anställningsintervjuer ofta väcker nervositet och osäkerhet är inte så konstigt. Ett vanligt sätt att förbereda sig är att försöka tänka sig in i arbetsgivarens situation och därmed också försöka förutsäga vilka frågor hen kommer att ställa.

    Nina Buchaus, jobbcoach med en kandidatexamen i retorik, anser att det dessutom går att förbereda sig språkligt inför anställningsintervjuer. Hon säger i Metro att en nyckel till en framgångsrik intervju kan vara att försöka tvätta bort ord som lite, kanske, ganska och faktiskt:

    Småorden förminskar oss och vårt budskap så mycket att vi förlorar chanser som vi annars skulle få. ... Det är stor skillnad på att säga ”Jag är ganska duktig på Excel” och ”Jag är duktig på Excel”. Man kan testa själv att säga det högt och se vad som händer. Kroppsspråket blir helt annorlunda.

     
    För att bli kvitt de oönskade orden har Nina Buchaus ett knep som hade gjort den gamle Pavlov – han med hundar och klassisk betingning – varm i hjärtat:
     
    Ge dig själv en enkel bestraffning varje gång du råkar säga ett försvagande ord som ’lite’, ’kanske’, ’faktiskt’, ’typ’, ’liksom’ eller ’ganska ’. Snärta dig själv med ett gummiband runt handleden varje gång det blir fel. Till slut har du lärt dig av med ovanan.
     
    Anders
    0 kommentarer
  • I Språktidningen 4/11 skriver forskaren Karin Tikkanen om hur latin alltjämt används flitigt i svenskan, även om vi kanske inte alltid tänker på det. I Danmark har det döda språket sprattlat till liv på en oväntad plats – i fiskdisken. Fiskhandlarna måste nämligen skylta även med de latinska namnen på fiskarna.

    I Sverige finns i dag inget krav på att butikerna även ska ange de latinska namnen, men de måste finnas med i grossistledet och Fiskbranschens riksförbund rekommenderar också sina medlemmar att använda de fastställda handelsbeteckningarna även vid försäljning till konsumenter.

    I Danmark infördes krav på latinsk märkning vid årsskiftet. Fiskhandlarna ska också kunna förklara för kunderna vad varje art som finns till försäljning heter på latin. Annars kan det sluta med anmärkningar och böter från Fødevarestyrelsen.

    Reglerna infördes som ett sätt att motarbeta den förvirring som råder kring många fiskarter som är färska i de danska butikerna. Nya arter har ofta kallats för olika sorters torsk eller lax – ett sätt att utnyttja de populära matfiskarnas goda anseende hos konsumenterna utan att nykomlingarna nödvändigtvis har särskilt mycket gemensamt med dessa. Tanken med det nya regelverket är att ingen kund ska kunna bli lurad genom vilseledande benämningar.

    Fiskebranschen har enligt Berlingske riktat en hel del kritik mot nyordningen. Intresset från kunderna sägs vara begränsat och för handlarna innebär den mer pappersbyråkrati.

    Men för den som vill vara säker på att inte få annat än äkta salmo salar ('atlantisk lax') eller gadus morhua ('torsk') i kundvagnen är det alltså dags att plocka fram latinet vid nästa tripp till Danmark.

    Anders

    0 kommentarer
  • Intresset för att studera retorik har exploderat. Inom loppet av tre år har antalet sökande till kurser och program ökat med närmare 60 procent. Förklaringen kan vara att retorik får allt större utrymme i medierna, skriver Jusektidningen.

    Under de senaste åren har retorikerna blivit nästan lika självklara som statsvetarna när viktiga politiska tal ska kommenteras. Fokus ligger inte längre enbart på vad som sägs, utan också på hur det sägs.

    Otto Fischer, professor i retorik vid Uppsala universitet, säger i Jusektidningen att en viktig förklaring till det stora studentintresset för ämnet sannolikt är mediebevakningen:

    "Det blev särskilt märkbart i valrörelsen 2010, då satt det med retorikexperter hela tiden."

    Hösten 2008 sökte 3 881 personer till kurser eller program i retorik. Tre år senare hade antalet stigit till 6 179 personer. Antalet förstahandssökande ökade under samma period med knappt 20 procent.

    Att retorik är på modet är dock inte enbart positivt. Otto Fischer anser att de analyser som görs i medierna inte helt och hållet gör ämnet rättvisa:

    "Det är ganska snäva analyser av retorik som kommer till uttryck i media. Egentligen måste man ju se på hela sammanhanget med budskap, talare, publik och kontext för att säga något intressant. När retoriken speglas i den logik som finns i media blir det en ganska ytlig bild av vad retorik är."

    Anders

    0 kommentarer
  • En mörk röst förknippas med kompetens, kraft och trovärdighet. En mörk röst ger också större framgång hos väljarna. Det visar en studie publicerad i Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences.

    En amerikansk forskargrupp spelade in män och kvinnor som fick säga meningen I urge you to vote for me this November ('Jag uppmanar dig att rösta på mig i november'). Därefter manipulerades inspelningarna så att vissa fick gälla och andra fick djupa röster. Testpersoner fick sedan välja vilken röst som lämpade sig bäst för ledande förtroendeuppdrag.

    De mörka rösterna lockade i snitt 20 procent fler väljare. Mörka röster representerade enligt testpersonerna förtroende och kompetens. Men där både män och kvinnor associerade mörka kvinnoröster till hög trovärdighet reagerade män mindre negativt än kvinnor på ljusa mansröster.

    Eftersom kvinnor i regel har ljusare röster än män anser forskarna att rösten kan vara en faktor som bidrar till att färre kvinnor återfinns i ledande samhällspositioner. I vallokalen är det många andra saker som påverkar hur en person röstar, men forskargruppen menar att studien bevisar att det inte går att bortse från att den biologiska faktorn kan ha en viss betydelse.

    Anders

    1 kommentarer
  • Språktidningen bjuder in till Språkforum – en heldag med nyttiga och inspirerande föredrag om bland annat säljande texter och lönsamt språk, om kontroversiella nyord och okonventionella dialektundersökningar, om manligt och kvinnligt i språket och företags mytbildning kring sin egen historia. Jessika Gedin, Birgitta Lindgren, Bodil Malmsten och Mikael Parkvall är några av gästerna.

    Språkforum äger rum den 23 maj på Hotel Rival i Stockholm. Heldagen är för alla som arbetar med språk och alla andra intresserade. I priset ingår utöver en heldag med spännande föreläsningar även lunch och mingel med vin efteråt. Boka senast den 30 april!

    Här kan du boka biljetter till Språkforum och läsa mer om programmet för dagen.

    Anders

    1 kommentarer
  • Gymnasiestudier i teckenspråk ska enligt ett beslut i utbildningsutskottet ge meritpoäng på samma sätt som moderna språk. Förslaget väntas klubbas av riksdagen den 19 april.

    När regeringen år 2008 presenterade nya antagningsregler till högskolan fanns inte teckenspråket med. Partierna inom alliansen sade då nej till meritpoäng för teckenspråk med motiveringen att det borde räknas som ett nationellt språk i stället för att jämställas med undervisning i främmande språk.

    Sveriges dövas riksförbund är en av de organisationer som har kämpat för att ge teckenspråket högre status. Nu har allianspartierna ändrat sig och ett enigt utbildningsutskott ställt sig bakom ett sådant förslag från Miljöpartiet. Gymnasiestudier i teckenspråk ska i framtiden ge meritpoäng.

    Beslutet tillkännagavs under en presskonferens på teckenspråk av Agneta Luttropp (bilden), riksdagsledamot för Miljöpartiet. Hon är suppleant i utbildningsutskottet och har arbetat som speciallärare och hemvägledare för hörselskadade och döva barn.

    Ragnar Veer, förbundsordförande för Sveriges dövas riksförbund, säger i ett pressmeddelande att beslutet är en framgång:

    "Det är en glädjande och viktig delseger för teckenspråkets ställning i Sverige. Vi är särskilt glada över att även allianspartierna står bakom förslaget, efter ett hårt påverkansarbete från vår sida."

    Beslutet fattas formellt av riksdagen den 19 april. Därefter blir det upp till utbildningsdepartementet att ta fram nya antagningsregler.

    Anders

    Foto: Fredrik Hjerling

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg