Prenumerera på bloggen
  • Beslutet att ge ryska status som regionalt språk i Ukraina ledde i går till sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i huvudstaden Kiev. Om presidenten Viktor Janukovitj godkänner lagen kan den även stärka polskans, tatariskans och rumänskans ställning i landet.

    Under Sovjettiden agerade staten för att göra ryska till det viktigaste språket i hela unionen. Språket skulle vara en betydande del i det kitt som skulle hålla ihop imperiet. När Sovjetunionen kollapsade och de gamla delrepublikerna blev självständiga sjönk ryskans status på många håll avsevärt. Detta skriver professor Per-Arne Bodin i Språktidningen 4/2008.

    I Ukraina är 17 procent av befolkningen etniska ryssar med ryska som modersmål. Veckans parlamentsbeslut innebär att minoritetsspråk ska få högre status i områden där de talas av minst 10 procent av befolkningen. Det skulle i dagsläget innebära att ryska skulle kunna användas i alla myndighetskontakter i stora delar av östra Ukraina och på Krim.

    Men det är även andra språk som skulle kunna få en starkare ställning. Aktuella för status som regionala språk är tatariska på Krim, rumänska vid gränsen mot Moldavien och polska vid gränsen mot Polsen.

    Motståndet är störst i väster där ukrainskan har sitt starkaste fäste. Där förknippas ryskan alltjämt med kommunistdiktaturen och dagens – på sina håll oönskade – försök från Viktor Janukovitjs sida att föra Ukraina och Ryssland närmare varandra. Kritikerna anser inte att detta kommer att leda till enighet mellan länderna, utan till splittring i det egna landet.

    Beslutet togs i parlamentet när talmannen var frånvarande. Känslan av att ryskan genom en kupp fått högre status ledde till sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i Kiev i går. Viktor Janukovitj överväger nu att tidigarelägga parlamentsvalet. Han har ännu inte bestämt om han ska godkänna lagen om regionala språk.

    Anders

    0 kommentarer
  • Göteborgska har inte bara makten att göra åhörarna knäsvaga. Det är också den dialekt som flest föredrar när tekniken strular och det blivit nödvändigt att ringa kundtjänst. Det visar en undersökning utförd av Com hem.

    Förra våren gjordes en opinionsmätning som visade att svenskarna rankade göteborgska som Sveriges sexigaste dialekt. Tillsammans med norrländska och stockholmska är den även favoriten i kontakter med kundservice. Göteborgskan är särskilt omtyckt hos personer födda på 1980-talet och senare.

    Programledaren och göteborgaren Kitty Jutbring förklarar i Aftonbladet varför hon tror att hennes egen dialekt är populär:

    "Kan det inte vara så att den inte är snobbig? Den är lite rejäl och förtroendeingivande, lite arbetarklass men ändå seriös och heller inte för bonnig."

    Undersökningen visar dessutom att många kunder gärna talar med någon som talar samma dialekt. Stockholmare uppskattar att andra talar stockholmska och göteborgare gillar när andra pratar göteborgska. Mest bekväma med den egna dialekten är norrlänningarna. Hela 42 procent anser att norrländska är den bästa dialekten.

    I botten hamnar halländska följd av östgötska och småländska.

    Anders

    Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

    0 kommentarer
  • Villaområdet Negerbyn i Mjällby är historia. Bostadsbolaget Sölvesborgshem byter namn på kvarteret till Österbo eftersom Negerbyn kan uppfattas som stötande. Men i Varberg får kvarteret Tattarkullen heta just så även i framtiden.

    I Språktidningen 4/10 skriver Thomas Fahlander om några av de senaste årens namnstrider. En av dem är kvarteret Negern i Karlstad. Efter flera års påtryckningar för ett byte backade stadsbyggnadsnämnden – det nya namnet blev Tingvallastaden.

    Namnstriderna handlar ofta om vad som ska väga tyngst av kulturhistorisk tradition och moderna värderingar. Men det går att göra många olika tolkningar av vad detta faktiskt innebär i praktiken.

    En romsk kulturförening vände sig till Varbergs kommun och protesterade mot namnet Tattarkullen, som de ansåg kunde uppfattas som kränkande. Rose-Marie Wallengren från Kulturgruppen för resandefolket var av motsatt uppfattning. I Aftonbladet motiverade hon varför hon inte ville se ett namnbyte:

    "Tattare har varit ett skällsord för resandefolket och naturligtvis slår det gnistor bland oss äldre när vi hör detta. Men samtidigt är det så att vi har kommit in i en modern tid och vi kämpar för att vårt folk ska komma fram. Det skulle vara självmord om Tattarkullen skulle tas bort. Det handlar inte bara om en skylt, det är en plats med kulturhistoriskt minne."

    Namnet Tattarkullen har använts sedan åtminstone år 1807. I förra veckan beslutade kommunfullmäktige i Varberg att inte ändra namnet.

    Sölvesborgshem valde en annan linje. Efter en namntävling bland invånarna är Negerbyn historia. Det nya namnet på villaområdet i Mjällby är Österbo, ett namn som tidigare fanns i trakten men nu omfattar ett större område. Per-Olov Larsen, styrelseordförande i Sölvesborgshem, förklarade i Expressen varför bolaget tog initiativ till ändringen:

    "I alla andra sammanhang är det inte acceptabelt att kalla någon för 'neger'. ... Det är ju inte så himla kul om det kommer en mörkhyad person till oss och frågar efter en bostad."

    Namnet Negerbyn har använts sedan 1950-talet. Villaområdet sägs ha fått namnet på grund av de svarta skorstenarna.

    Även om Negerbyn nu är historia i Mjällby finns namnet på flera andra platser i landet, bland annat i Örebro och Älvdalen.

    Anders

    0 kommentarer
  • Debatten om överdrivet stönande på tennisbanan tog fart när Monica Seles var en av sportens dominanter. Under 1992 års Wimbledon-turnering uppmättes hennes stönande till 93,2 decibel. Dagens världsetta Maria Sjarapova (ovan) stönar ännu högre. Vissa motståndare anser att det högljudda stönandet är störande. Därför kan nu grymtometrar införas för att få tyst på sportens värsta stönare.

    Diskussionen om att mäta stönandet med grymtometer (efter engelskans gruntometer) tog ny fart i förra veckan. Sabine Lisicki besegrade visserligen Bojana Jovanovski, men hon klagade på motståndarens stönande hos domaren. Efter matchen kommenterade Sabine Lisicki Bojana Jovanovskis läten i The Guardian:

    "Det var störande. Du brukar höra ljudet av bollen, men jag kunde inte riktigt höra det på grund av hennes grymtande."

    Nu vill såväl Women's tennis association som International tennis federation och arrangörerna av sportens största turneringar få bukt med stönandet. Regelverket ger i dag visserligen domaren rätt att straffa den som distraherar motståndaren genom högljudda grymtningar, men denna möjlighet används sällan. För att få tyst på storstönare finns det spelare som i stället stönar tillbaka för att störa sådana motståndare.

    Tanken med en grymtometer är att den ska kunna användas för att minska ljudnivån på tennisbanan. Spelare kan då varnas eller straffas om stönandet överstiger en viss decibelnivå.

    Maria Sjarapova har möjligen stönrekordet. Under Wimbledon 2005 uppmättes hennes läten enligt BBC till 101,2 decibel. Även manliga spelare som Andre Agassi och Jimmy Connors har genom historien också utpekats som högljudda stönare.

    Planerna på att införa en grymtometer har uppmärksammats i bland annat Expressen och Dagens Nyheter. Stefan Hultquist diskuterar i PRV-bloggen några av svårigheterna med att skapa en träffsäker grymtometer.

    Anders

    1 kommentarer
  • Chukchansiindianernas kasino i Kalifornien är så framgångsrikt att intäkterna inte bara ger stipendier och sjukförsäkring. Nu öronmärks en del av överskottet till forskning i det egna språket.

    I dag finns omkring 1 200 chukchansiindianer, men bara några få av dem behärskar språket. Chukchansi ingår i yokutsfamiljen, som omfattar ett fyrtiotal varieteter. En majoritet av språken är i dag utdöda eller utrotningshotade.

    Nu gör chukchansiindianerna ett försök att bevara språket och föra det vidare till kommande generationer. Pengarna till satsningen kommer från gruppens kasino, som ligger några mil norr om Fresno i centrala Kalifornien. Det omsätter 50 miljoner dollar varje år.

    Forskare vid California state university i Fresno får nu ett bidrag på en miljon dollar för att under de kommande fem åren kartlägga och anordna kurser i chukchansiindianernas språk. Arbetet ska bland annat resultera i en ordbok och en textsamling, rapporterar New York Times.

    Chukchansi är inte det första indianfolket som använder intäkter från kasinoverksamhet för att finansiera språkforskning. Ett dussintal andra grupper har redan prövat samma metod. Donationerna innebär att chukchansiindianerna och andra inte behöver förlita sig på statliga bidrag för att förverkliga forskningsprojekten.

    Flera talare av chukchansi vittnar i New York Times om språkets betydelse för den egna identiteten. Många äldre talare har dessutom växt upp i samhällen där indianspråken motarbetats. I dag är de i stället de kunskapskällor som ger upphov både till kurser och forskning.

    Men det finns också ekonomiska skäl att hålla språket vid liv. Amerikanska myndigheter tillåter indianfolk att bygga kasinon i anslutning till det område där deras språk talas. Det innebär att det inte bara är viktigt att föra språket vidare mellan generationer, utan också att få det att överleva i regionen så att inte andra grupper kan bygga konkurrerande kasinon i närheten, berättar New York Times.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att lösenord som 1234 och qwerty tillhör varje hackares dröm känner de flesta till. En brittisk studie visar att lösenord på indonesiska är de lättaste att knäcka för ett lexikonbaserat datorprogram. Kinesiska och koreanska lösenord var den största utmaningen.

    Forskare vid universitetet i Cambridge har studerat lösenord från 69,3 miljoner anonymiserade Yahoo-konton. För att undersöka säkerheten användes ett datorprogram som på samma sätt som riktiga hackare använde lexikon med vanliga ord för att knäcka lösenorden.

    Elva olika språk ingick i studien: indonesiska, grekiska, engelska, vietnamesiska, italienska, spanska, portugisiska, franska, tyska, kinesiska och koreanska.

    De svåraste nötterna att knäcka erbjöd koreanska och kinesiska användare. Där lyckades programmet bara lista ut 2,8 respektive 2,9 procent av lösenorden på 1 000 försök. För indonesiska var siffran hela 9,3 procent.

    Av brittisk, amerikansk, australisk och kanadensisk engelska visade sig den senare erbjuda de mest osäkra lösenorden. De mest säkerhetsmedvetna användarna återfanns i gruppen 35 till 54 år, medan personer mellan 13 och 20 år hade de mest lättknäckta lösenorden.

    Studien konstaterar att variationerna mellan olika användargrupper inte är särskilt stora och att många tycks välja lösenord efter liknande principer oavsett språk. Det görs inga försök att förklara de skillnader som finns mellan olika språkgrupper.

    Anders

    0 kommentarer
  • När siffror översätts till föremål och känslor blir privatekonomin begriplig. Dessa kan i sin tur med framgång översättas tillbaka till siffror. Det visar företagsekonomen Charlotta Bay, som i en avhandling vid Uppsala universitet undersöker hur tv-programmet Lyxfällans programledare gör för att prata privatekonomi på ett sätt som alla förstår.

    Uppdrag: Förklara budgeten löd en rubrik i Dagens Nyheter förra året. Artikeln berättade om hur regeringen anlitat pr-konsulter för att förklara innehållet i budgetpropositionen för den breda allmänheten. Metoden var bland annat att använda sig av liknelser och illustrationer.

    Ett liknande upplägg används enligt Charlotta Bay i tv-programmet Lyxfällan. Programidén går ut på att personer som har konsumerat över sina tillgångar ska få hjälp med privatekonomin av Lyxfällans experter. Först ska den skuldsatte inse orsakerna till hålen i plånboken. Sedan är det dags att sanera ekonomin genom att bland annat sälja av lyxartiklar och göra sig kvitt dyra krediter.

    Utgångspunkten för programmet är att privatekonomiska siffror för många är för komplicerade för att ta till sig. Därför behöver siffrorna översättas till konkreta referenspunkter. Dessa kan vara lyxartiklar som smycken och motorcyklar, men också de känslor som antas ligga bakom en ansvarslös privatekonomi.

    Genom dessa översättningar förstår privatpersonen vad som ligger bakom de röda siffrorna. Känslorna och prylarna kan därmed översättas tillbaka till kronor och ören. Den som lärt sig rådgivarnas läxa anses i slutet av programmet ha snappat upp vad siffrorna representerar och behöver inte längre hjälp att läsa och tolka dem.

    Anders

    Foto: Ulf Berglund/TV3

    0 kommentarer
  • En tidigare okänd runsten signerade den produktive runristaren Åsmund har hittats vid Odensala kyrka i Märsta. Upptäckten gjordes när kyrkogårdsmuren lades om.
     
    I Språktidningen 4/2008 berättar runologen Magnus Källström om teorierna om Åsmunds bakgrund och hans inflytande som runristare. Han har med säkerhet kopplats till ett tjugotal stenar resta under 1000-talets början, men har förmodligen ristat ytterligare ett femtiotal runstenar. Det gör honom till en av de mest produktiva runristarna i Sveriges historia.
     
    Nyligen påträffades en ny sten signerad Åsmund vid Odensala kyrka. Texten är inte fullständigt tolkad, men några formuleringar är, enligt ett pressmeddelande från Stockholms läns museum, Guds moder, dessa runor och Åsmund.
     
    Stenen hittades i samband med att kyrkogårdsmuren lades om. Stenarbetarna kontaktade arkeologen Lars Andersson och Magnus Källström som snart kunde konstatera att runstenen av allt att döma är ännu ett av Åsmunds verk.
     
    Runstenen är inte komplett. I Odensalatrakten finns sedan tidigare dryga dussinet kända runstenar.
     
    Ovan kan du se ett inslag från SVT:s ABC om fyndet.
     
    Anders
    0 kommentarer
  • Astronauten är rymdfararen som ger sig av på en resa för att försöka förklara några av universums gåtor. Gastronauten är smakmatadoren som ger sig ut på en kulinarisk upptäcktsfärd där målet är att äta så underligt som möjligt.

    Att matvanor skiljer sig över världen bidrar till att skapa tabun. För vissa är hund otänkbart på tallriken, andra ratar kor eller grisar. Vissa delar av djur står inte heller alltid högt i kurs. Ögon och penisar är delikatesser på vissa håll, äckligt på andra.

    En gastronaut är en person som utmanar dessa tabun. Målet är att det som ligger på tallriken ska vara så udda som möjligt. Svenska Dagbladet berättar om den amerikanska gastronautrörelsen som nu sneglar mot Europa. Kanske är det dags att smaka bäversvans, larver, lejontacos och maneter även på denna sida Atlanten?

    Det hela började som en middagsklubb i New York för sex år sedan. Första gången satt sex personer runt bordet. I dag är medlemmarna över tusen och rörelsen sprider sig över landet.

    Curtiss Calleo, en av grundarna, anser att det mesta som serveras faktiskt smakar åtminstone hyfsat. Det är de psykologiska spärrarna som får middagsgästerna att tveka inför att sätta tänderna i befruktade ankägg och kokta lammögon.

    Ordet gastronaut är en sammansättning av gastronomi och astronaut. Gastronomi är ett grekiskt lånord med den ursprungliga betydelsen 'maglära', men som i dag blivit synonymt med 'läran om finare matlagning'. Astronaut är den amerikanska benämningen på 'rymdfarare'. Ordet är bildat av grekiskans a´stron 'stjärna' och nau´tēs 'sjöman'.

    En kinesisk rymdfarare kallas för övrigt taikonaut och en rysk sådan kosmonaut.

    Anders

    0 kommentarer
  • Nästa läsår blir det möjligt att studera kurdiska i turkiska grundskolor. Premiärminister Recep Tayyip Erdoğan kallar beslutet för ett historiskt steg. Kritiker anser dock att regeringen inte går tillräckligt långt för att tillgodose kurdernas rättigheter.

    Trots talrika minoriteter har Turkiet bara turkiska som officiellt språk. Några minoritetsspråk har inte erkänts.

    Ungefär var sjätte medborgare i landet är kurd. Ändå sågs kurdiska länge som ett hot mot den turkiska staten och den som använde språket i officiella sammanhang kunde riskera repressalier.

    Attityden mot minoritetsspråk har mjuknat undan för undan, där regeringen på senare år exempelvis har tillåtit privat undervisning i kurdiska. I Språktidningen 4/2011 berättar Linda Asmar om hur turkiska universitet för första gången kunde börja arrangera kurser i minoritetsspråk som kurdiska, arabiska och syriska.

    Nu tar regeringen ytterligare ett steg. Om det finns tillräckligt många elever som efterfrågar undervisning i kurdiska kommer sådan att erbjudas som ett valfritt ämne från fjärde klass, skriver Hürriet.

    Recep Tayyip Erdoğan uppmanar aktivister som kämpar för kurdernas rättigheter att sluta upp bakom regeringens nya linje. Gültan Kışanak, vice ordförande för Freds- och demokratipartiet (på kurdiska Partiya aştî û demokrasiyê och turkiska Barış ve demokrasi partisi), anser dock att det steg som regeringen nu tar är otillräckligt:

    "Det finns inget så despotiskt som att lära ut ett modersmål som en valfri kurs."

    Gültan Kışanak säger i Hürriet att budskapet från regeringen fortfarande är att kurderna ska assimileras. Annars hade det inte dröjt fram till fjärde klass innan kurdiska elever skulle ges möjligheten att få undervisning i sitt eget modersmål.

    Beslutet fick enligt BBC ett övervägande positivt mottagande i den turkiska pressen. Flera ledarskribenter uppmanar dock kurder att inte använda de utökade rättigheterna för modersmålet som ett sätt att splittra nationen.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg