Prenumerera på bloggen
  • I dag samlas 250 språkintresserade på Rival i Stockholm för en heldag om berättande, dialekter och vackert språk. Först ut på scen är Jessika Gedin i ett samtal om att styra läsaren och språk som ger fjärilar i magen. Därefter blir det modern dialektforskning med Mikael Parkvall, provocerande nyord med Birgitta Lindgren och hendebatt med Karin Milles. Sedan talar Mattias Åkerberg, Hanna Sofia Rehnberg och Ingela Bel Habib om berättande säljande språk. Och så sist Bodil Malmsten, som pratar inkluderande och exkluderande språkbråk.

    För er som inte är på plats spelar UR samtiden in hela dagen. Det kommer att sändas på tv och finnas på urplay.se. Du kan också följa på twitter med hashtaggen #sprakforum

    Patrik

    0 kommentarer
  • Dagens gästbloggare är professor Raimo Raag. Med anledning av kvällens delfinal i Eurovision song contest skriver han om udmurtiska, det språk som Rysslands favorittippade bidrag framförs på.

    Kanske tillhör du, liksom jag själv, den kategori av människor som tycker att Eurovisionen förlorade sin charm när arrangörerna släppte kravet på att bidragen skulle framföras på modersmålet. Men i år har varje språkvetare och språkintresserad skäl att spetsa öronen lite extra när Rysslands bidrag framförs. Titeln är visserligen engelsk – Party for everybody – men låten framförs på två språk: udmurtiska och engelska.

    Gruppen som framför Rysslands bidrag heter på udmurtiska Brangurt pesjanaios (på ryska Baranovskije babusjki), vilket betyder ’Gummorna från Brangurt/Baranovo’. Gruppen kommer från byn Brangurt (ryska: Baranovo), som ligger i södra Udmurtien, och har gjort sig känd för att sjunga dels udmurtiska folksånger, dels internationella pop- och rockhittar på udmurtiska.

    Redan för tre år sedan ställde de upp i den ryska uttagningen till Eurovisionen och kom då trea. De lyckades tydligen vinna tv-tittarnas hjärtan i hela Ryssland, för i år gick det, som synes, ännu bättre.

    Vad är udmurtiska för språk?

    Udmurtiska är ett finsk-ugriskt språk, avlägset släkt med estniska, finska, samiska och ungerska. En modersmålstalande est, finne, same eller ungrare, som inte lärt sig udmurtiska, förstår emellertid udmurtiska lite lite som en svensk förstår sitt släktspråk persiska.

    Udmurtiskans närmaste språksläkting är komi. De båda språken uppvisar många lexikala överensstämmelser. Öl heter sur på båda språken och är ett av de ord som har lite större spridning bland de östliga finsk-ugriska språken; på ungerska heter öl sör, men uttalas med initialt sj-ljud: /sjör/.

    Den allmänna hälsningsfrasen Hej! heter på udmurtiska Dźećbur! där ź betecknar en tonande frikativa, ett konsonantljud med brusande karaktär, och ć är tecknet för ett språkljud som uttalas som svenskt tj-ljud. Därmed är också en egenhet hos udmurtiska avslöjad: språket har inte mindre än sex affrikator, ett konsonantljud där lufttillförseln först stryps och sedan öppnas något, som i tyskans Pfirsich (‘persika’) och engelskans child (‘barn’).

    Udmurtiska skrivs med kyrilliskt alfabet som kompletterats med fem tecken som ryskan inte använder: Ӧ, Ӥ, Ӝ, Ӟ, Ӵ. Hälsningsfrasen ger oss ett exempel på ett sådant tecken: Dźećbur! skrivs i udmurtisk text Ӟечбур!

    Det moderna udmurtiska alfabetet har 38 tecken: 10 vokaler och 28 konsonanter. Fyra av tecknen används bara i ryska lånord, som övertas utan ortografisk anpassning: Ф (=f), Х (=h), Ц (=ts) och Щ (=sjtj).

    Böjningsläran är tydligt agglutinerande och suffixen många. På samma sätt som i finska fogas alltså i udmurtiskan ordbildningselement till ordstammen. Substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord böjs i 15 kasus – som i finska (estniska har bara 14 kasus, nordsamiska futtiga 7, medan ungerskan leder den finsk-ugriska kasusligan med 22 kasus). De udmurtiska kasusändelserna är lika i singularis och pluralis. I pluralis föregås ändelsen av pluralismarkören -oc (=os) eller -öc (=os). Vi finner suffixet i namnet på sånggummorna: (Brangurt) Pesjanaios: pesjanai betyder ‘gumma’, + -os (pluralis).

    Verben böjs i tre modus: indikativ (som används för att uttrycka faktiskt information, Stina äter och Pelle lagade maten), imperativ (förekommer vid uppmaningar, Kom nu, Oskar!) och konditionalis (uttrycker något som skulle kunna ske, Om Charlotte vore rik skulle hon köpa en sommarstuga). Verbböjningen är annars okomplicerad: Det finns bara två böjningsklasser, konjugationer. I indikativ böjs verben i fyra tempus: presens, första och andra imperfekt (andra imperfekt kallas av en del forskare perfekt) och futurum. Andra imperfekt uttrycker att talaren själv inte varit med om händelsen, utan återger vad en tredje person sagt: första imperfekt – верад = verad ’du sade/berättade’; andra imperfekt - верамед = veramed ’du ska ha sagt/berättat, det sägs att du har sagt/berättat’. Andra imperfekt är med andra ord något av en skvallerform.

    En första grammatika över udmurtiska gavs ut i Sankt Petersburg 1775. Det ligger nära till hands att förknippa utgivandet av språkläran med den kampanj som strax innan inletts för att sprida den ortodoxa tron bland udmurterna. Udmurterna höll nämligen länge fast vid sina förfäders förkristna trosuppfattningar och motsatte sig kristnandet så till den milda grad att de anslöt sig till det stora Pugatjovupproret 1773–75. Upproret slogs ned av trupper som leddes av generalen Johann von Michelson (Michelsohnen) som var född i Väinjärve i Estland.

    Under 1800-talet växte ett udmurtiskt litteraturspråk fram. I mitten av 1920-talet utarbetades ett standardspråk som skrevs med latinsk skrift och som började användas för den framväxande udmurtiska litteraturen, men som man tvingades överge i slutet av 1930-talet, då den nuvarande skriften påbjöds.

    Udmurtien – var ligger det?

    Udmurtien är en republik i Ryska federationen. Den ligger ungefär hundra mil nordost om Moskva, mellan Volgas mellersta lopp och södra Uralbergen. Med sina 42 100 kvadratkilometer är landet lika stort som Danmark och bebos av ungefär 1,5 miljoner människor. Av befolkningen i Udmurtien är endast 28 procent udmurter (62 procent ryssar, knappt 7 procent tatarer), men landsbygden och småstäderna domineras av udmurter. I sånggummornas hembygd, regionen Pitji Purga (ryska: Malopurga eller Malopurginskij rajon) är udmurternas andel 78 procent av befolkningen. (Adjektivet pitji betyder ’liten’ och hänger etymologiskt troligen samman med estniskans pisi och pisike, som också betyder ’liten’.)

    Udmurtiska kändisar

    Udmurternas antal är enligt den senaste folkräkningen i Ryssland 552 000. Därmed är udmurterna ett av de större finsk-ugriska folken i Ryssland. Två tredjedelar av udmurterna bor i sin titulärrepublik.

    Två udmurter torde vara världsberömda, åtminstone bland idrottsintresserade: skidlöperskorna Galina Kulakova och Tamara Tichonova(-Volkova). Kulakova vann två guldmedaljer i Sapporo 1972 och spädde på med ytterligare två guld vid OS i Innsbruck 1976. Tichonova vann två guldmedaljer och en silvermedalj vid OS i Calgary 1988 och är, liksom Kulakova, flerfaldig världsmästare.

    I kväll, i den första av tävlingens semifinaler, kommer av allt att döma sånggummorna från Brangurt att ansluta sig den lätt räknade skaran av udmurtiska internationella kändisar. För egen del tror jag att de kan gå långt med sitt Party for everybody. Under alla förhållanden skulle jag vilja tilltala sånggummorna på deras modersmål med frasen Шудбур cїзисько (=sjudbur siziśko) – ‘jag önskar (er) framgång’!

    Raimo Raag är professor i finsk-ugriska språk, särskilt estniska, vid Uppsala universitet

    0 kommentarer
  • Grekland befinner sig i en djup ekonomisk och politisk kris. Ännu ett nyval är nu utlyst till den 17 juni för att då försöka skapa underlag för en regering som kan föra landet ur de ekonomiska svårigheterna. Frågan är hur den vägen kommer att se ut – och om den innebär en grexit, en grekisk exit från eurozonen.

    Grexit är ett engelskt lånord bildat till Greek exit. Upphovsmannen är enligt The Guardian Citigroups chefsekonom Willem Buiter. Banken gjorde tidigare i år bedömningen att sannolikheten för att Grekland ska lämna eurosamarbetet ökat dramatiskt. Så länge Grekland inte följer de riktlinjer som dragits upp av EU och Internationella valutafonden tros fordringsägarna vara måttligt intresserade av ytterligare eftergifter.

    Ordet grexit lånades snabbt in i svenskan. Den 7 februari i år, samma dag som Willem Buiter flaggar för en större sannolikhet för ett grekiskt utträde, används ordet grexit i två artiklar från nyhetsbyrån TT. I en av dem anges Citigroups Willem Buiter som ordets upphovsman:

    "Om det blir 'Grexit', som bankens ekonomer kallar Greklands utträde ur valutaunionen i sin analys, räknar de med att den återinförda inhemska valutan drakman kan rasa med upp till 70 procent mot euron."

    I takt med att osäkerheten om den grekiska ekonomin ökar gör användningen av grexit detsamma. Ordet förekommer dock främst i affärspressen, och kan i dagsläget inte sägas tillhöra allmänspråket. I de kretsar där det finns ett stort intresse för Greklands ekonomiska och politiska utveckling förefaller däremot grexit vara etablerat.

    Anders

    0 kommentarer
  • http://www.msnbc.msn.com/id/21134540/vp/47280372#47280372

    Parakiten Piko rymde från matte och tryggheten i hemmet i japanska Sagamihara. Den vilsna fågeln togs om hand av polisen sedan den flugit in på ett hotell och satt sig på en av gästerna. Att hitta ägaren var ingen match – rymlingen berättade för tre förundrade poliser exakt på vilken adress den hörde hemma. Och där väntade mycket riktigt en orolig matte.

    Parakiter har en väl utvecklad förmåga att härma ljud. Detta utnyttjade Pikos ägare eftersom hon tidigare blivit av med en parakit som rymt för att aldrig återvända hem. För att inte riskera att Piko skulle gå samma öde till mötes lärde hon fågeln hemadressen.

    När Piko kom till polisstationen visade det sig att parakiten lärt sin läxa. Fågeln berättade först i vilken stad den var hemmahörande, sedan i vilken stadsdel och vilket kvarter för att därefter avsluta med gata och gatunummer, rapporterar AFP. På adressen återfanns Pikos ägare.

    Det är inte första gången som förmågan att härma mänskligt tal hjälper en parakit på rymmen att hitta hem. För fyra år sedan inträffade en liknande händelse i Japan. En upphittad fågel berättade hos veterinären både sin ägares namn och hemadress. Även denna gång kunde polisen därmed överlämna parakiten till ägaren, berättar New York Daily News.

    Ovan kan du se ett inslag från MSNBC om parakiten Piko.

    Anders

    2 kommentarer
  • När en kompis bytte namn passade Ceejay Epton på att piffa till sitt eget. I dag heter hon Ceejay A Apple B Boat C Cat D Dog E Elephant F Flower G Goat H House I Igloo J Jellyfish K Kite L Lion M Monkey N Nurse O Octopus P Penguin Q Queen R Robot S Sun T Tree U Umbrella V Violin W Whale X X-Ray Y Yo-Yo Z Zebra Terryn Feuji-Sharemi.

    Under 1800-talet exploderade förnamnskreativiteten i Sverige. I Språktidningen 6/09 skriver Mats Karlsson om ett par som lyckades pricka in hela alfabetet på sina nio barn – från Axel Bernhard Conrad till Åbertha Ägir Östgötha.

    Den bedriften klarar alltså Ceejay Epton, som nu fått smeknamnet Miss Alphabet, på egen hand tack vare 241 nätta tecken.

    – Jag har just fått barn, så jag tänkte att jag skulle ändra det [namnet] så att det skulle hjälpa honom att lära sig alfabetet, säger Ceejay Epton till den brittiska tidningen Metro.

    Den brittiska lagstiftningen har inget tak för antalet tillåtna förnamn. Även i Sverige är det tillåtet att ha förnamn hela vägen från Aron till Örjan. Namnlagen säger att alla ska ha ett eller flera förnamn, men det finns ingen övre gräns för hur många.

    – Rent teoretiskt är det fullt möjligt att ha hur många förnamn som helst. Däremot skulle kanske inte sonen eller dottern bli så jätteglad när han eller hon ska fylla i en blankett där samtliga namn måste anges, säger Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket.

    Däremot skulle myndigheterna förmodligen ha invändningar mot enbokstavsnamn som A och Ö, även om Regeringsrätten för några år sedan godkände pojknamnet Q.

    Anders

    0 kommentarer
  • Språktidningen blir tv i ett vetenskapsprogram tillsammans med syskontidningarna Modern Psykologi och Forskning & Framsteg. Det första programmet i serien Vetenskap sänds i TV4 News klockan 14 i morgon onsdag.

    – Det finns många spännande nyheter inom forskning och vetenskap, men alldeles för lite av detta berättas om i tv. Det här samarbetet ger bra förutsättningar att ge den nyhetsintresserade publiken något helt nytt, säger Lasse Herneklint, chef för TV4 News, i en kommentar.

    I en reportageserie i programmet porträtteras framstående svenska forskare. I studion diskuterar redaktörer från Språktidningen, Modern Psykologi och Forskning & Framsteg nya forskningsrön tillsammans med forskare.

    Programmet går i repris torsdagar 18.30 och söndagar 20.30. Programledare är Madeleine Westin.

    Anders

    0 kommentarer
  • I tv-programmet Schulman show konfronterades Gina Dirawi nyligen med videobloggar som hon spelade in för några år sedan. Hon skämdes, rodnade och tyckte att de gamla filmsnuttarna var så pinsamma att hon skulle våldtäktstvätta sig efter programmet.

    Att våldtäkt alltjämt förknippas med skam återspeglas genom ord som våldtäktstvätta och våldtäktsduscha. Det senare är vanligare och har förekommit längre, det förra är nyare och alltjämt ganska sällsynt. Bägge verben knyter dock an till den skam som många våldtäktsoffer vittnar om. Ett led i att frigöra sig från dessa känslor kan vara att duscha och tvätta sig.

    I vardagsspråket är våldtäktstvätta och våldtäktsduscha synonymt med att skrubba sig grundligt för att på så sätt radera minnet av något obehagligt. En Twitteranvändare skriver att hen ”måste våldtäktstvätta både ögon och öron pga den jävla loopande reklamen”, en annan önskar i ett inlägg att ”någon borde jobba med ’våldtäktstvätt’. Bort med skammen, tillbaka med oskulden!”

    Våldtäktsduscha har några få gånger letat sig in i mediespråket. I Aftonbladet skriver Zandra Lundberg i juli 2011 om återväxten på den svenska humorscenen:

    ”Jag har sett Özz Nujen två gånger. Som det blir efter väldigt traumatiska upplevelser minns jag knappt något i efterhand. Förutom det starka behovet att våldtäktsduscha när han var klar med publiken.”

    Efter BWO:s misslyckande i Melodifestivalen år 2009 säger Alexander Bard i Aftonbladet att gruppen gjort sitt sista framträdande i tävlingen:

    ”Nu ska jag tillbaka till hotellet och våldtäktsduscha och aldrig ställa upp i ett barnprogram igen.”

    I ett blogginlägg beskriver även Alexander Erwik våldtäktsduschen som ett sätt att skölja sig ren från skam:

    ”En våldtäktsdusch senare känns det lite bättre. Ni måste förstå att det är oerhört förnedrande att vi förlorade mot stureplansgruppen med 5-0.”

    Att våldtäktsduscha ger många träffar på nätet men få i presstexter kan tyda på att ordet ses som laddat. På samma sätt som facerape diskuterades livligt går det också att se våldtäktstvätta och våldtäktsduscha som ord som trivialiserar våldtäkt.

    Anders

    0 kommentarer
  • Efter 140 år som papperstidning har nätet tvingat fram en språkrevolution på den anrika dagstidningen The Boston Globe. Nu är det slut på referenser till yesterday ('i går'), today ('i dag') och tomorrow ('i morgon'). I stället ska veckodagen anges i artiklarna.

    I ett blogginlägg redogör Charles F. Mansbach för bakgrunden till förändringen. Tidningens medarbetare producerar i dag texter som i vissa fall går ut direkt på nätet, ibland sparas för papperstidningen. De artiklar – ofta händelsenyheter – som först publiceras på webbplatsen bearbetas ofta i flera omgångar innan de hamnar i den tryckta utgåvan. Att då jonglera tidsuttryck som yesterday, today och tomorrow är enligt Charles F. Mansbach en inbjudan till misstag.

    Flera andra vanligt förekommande uttryck sorteras också bort ur The Boston Globes språkliga repertoar. Det nyhetsflås som vissa förknippar med late last night ('sent i går kväll') och early this morning ('tidigt i morse') är också historia.

    Det enda undantaget är today, ett val som i den tryckta tidningen kan vara motiverat i vissa rubriker. Ordet today signalerar en brådskande natur som inte blir lika omedelbar om det ersätts av exempelvis Friday.

    Anders

    0 kommentarer
  • Både spädbarn och babianer använder främst högerhanden för att gestikulera. Det visar att både människans och babianens sätt att kommunicera med gester har ett gemensamt ursprung. Studien har genomförts av franska forskare och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

    I studien testades tolv vuxna anubisbabianer och tio spädbarn i åldern 14 till 20 månader. De fick dels sträcka sig och gripa efter föremål, dels peka på föremål som var utom räckhåll.

    Både babianerna och spädbarnen använde i betydligt större utsträckning högerhanden för att peka. När det gällde att nå föremål var resultaten mer spridda.

    Resultatet visar enligt forskarna att många av de viktigaste språkfunktionerna både hos babianer och människor är lokaliserade till vänster hjärnhalva. Det understryker också teorin att lokaliseringen till den vänstra hjärnhalvan kan ha sitt ursprung hos människans och babianens gemensamma förfäders sätt att använda gester.

    Läs mer om gester i Språktidningen 4/12 som utkommer den 7 juni.

    Anders

    0 kommentarer
  • Gunna korrigerades till gunman. Sms:et skickades dessutom till fel mottagare. Polisen fick ta del av meddelandet "gunman be at west hall today" och stängde skolan i West Hall i Georgia i flera timmar innan det visade sig att det var mobiltelefonens autokorrigering som förvandlat budskapet från vardagligt till hotfullt, skriver Gainesville Times.

    Att de funktioner som gör det möjligt att skriva snabbt med mobiltelefonen också kan spela användaren ett spratt är ingen nyhet. Den som på en Iphone exempelvis vill skriva passexpedition kan i all vänlighet få förslaget passé pedofil. Den som söker efter gatskyltar kan få frågan om det egentligen var gatslynor som åsyftades.

    I Georgia utlöste autokorrigering nyligen ett storlarm hos polisen. Skolor i West Hall stängdes sedan ett sms tolkats som en varning om en nära förestående skolskjutning.

    Den misstänkte gevärsmannen visade sig dock vara en person som skickat ett sms till fel mottagare, där ordet gunna korrigerats till gunman. Mottagaren tipsade i sin tur polisen. Bara tre dagar innan hade en skytt dödat tre personer i en skola i Ohio. Polisen valde därför av säkerhetsskäl att stänga skolan.

    Polisen Stephen Wilbanks säger till Gaineswille Times att det var en serie av udda omständigheter som ledde fram till åtgärden, men att den person som rapporterade det hotfulla sms:et agerade föredömligt.

    Här kan du läsa en artikel om hur T9 fungerar från Språktidningen 3/2007.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg