Prenumerera på bloggen
  • Fem ord på koreanska ingår i elefanten Koshiks vokabulär. Djuret härmar mänskligt tal genom att uttala orden med snabeln i munnen. Koshik tros däremot inte veta vad orden betyder. De är snarare ett sätt att skapa samhörighet med skötarna.

    Det är inte första gången som det kommit uppgifter om att elefanter har förmåga att härma mänskligt tal. Men Koshik är den första som studerats vetenskapligt. Resultaten publiceras i tidskriften Current Biology.

    Forskarna har upptäckt fem koreanska ord som Koshik uttalar. Det är annyong ('hej'), anja ('sitt'), aniya ('nej'), nuo ('ligg') och choah ('bra').

    Det anmärkningsvärda är hur Koshiks sätt att härma sina skötare skiljer sig från elefanternas vanliga läten. För att kunna härma mänskligt tal har Koshik snabeln i munnen och imiterar skötarnas tonhöjd.

    Att det faktiskt rör sig om koreanska har modersmålstalare fått intyga. De har fått lyssna på Koshiks läten och därefter antecknat vad de hört elefanten säga – med förvånansvärt hög träffprocent.

    Förklaringen till att just Koshik härmar mänskligt tal tros vara att elefanten i fem års tid levde ensam på en djurpark i Seoul i Sydkorea. Eftersom Koshik inte hade kontakt med andra elefanter tros djuret i stället ha börjat härma sina mänskliga skötare, som också var Koshiks enda sociala kontakter under denna tid som i elefantens liv präglas av just utveckling och samhörighet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Australien storsatsar på asiatiska språk. År 2025 ska varje elev ha möjlighet att läsa ett asiatiskt språk i skolan. Steget har uppmuntrats av näringslivet som ser Asien som en framtida ekonomisk supermakt.

    I Språktidningen 7/2012 skriver Ingela Bel Habib om hur svenska företag går miste om utlandsaffärer eftersom flerspråkigheten inte utnyttjas. Trots att genomsnittssvensken talar fler språk än exempelvis tyskar och fransmän i allmänhet, använder dessa länder fler exportspråk. Svenska små och medelstora företag använder främst engelska, vilket begränsar exporten till närmarknader.

    I Australien vill regeringen däremot storsatsa på språk som inom de närmaste åren tros bli allt viktigare för exportindustrin. Senast år 2025 ska samtliga elever erbjudas möjligheten att läsa mandarin, hindi, indonesiska eller japanska i skolan, rapporterar The Age.

    För att satsningen ska bli verklighet krävs att regeringen kommer överens med delstaterna. Näringslivet har slutit upp bakom planerna eftersom Asien tros bli allt viktigare som exportmarknad.

    Japanska är redan i dag det populäraste främmande språket i Australiens skolor, och indonesiska är trea. Det är dock en minoritet av eleverna som lär sig ett främmande språk.

    Kathe Kirby vid Asialink and Asia Education Foundation säger till The Age att regeringens förslag är ambitiöst men rätt väg att gå. Hon påpekar att elever i jämförbara länder ofta talar både två och tre språk. Satsningen på asiatiska språk blir därför ett sätt att förbättra Australiens konkurrenskraft.

    Anders

     

    0 kommentarer
  • År 2011 präglades i Tyskland bland annat av eurokrisen och avslöjandet av att försvarsministern Karl-Theodor zu Guttenberg plagierat sin doktorsavhandling. Kanske kan turbulensen liknas vid att skiten ven om tyskarna. En Shitstorm där andra uttryck visade sig vara otillräckliga.

    Shitstorm har av en jury och genom en internetomröstning utsetts till 2011 års anglicism i det tyska språket. Motiveringen är att ordet skildrar dagens debattklimat på nätet, där alla möjligheter till seriös debatt ofta snabbt spårar ur och förstörs av allehanda trollare och rättshaverister. Shitstorm ska också ha spridit sig snabbt från nätet till vardagsspråket och dessutom anpassat sig till tyskans böjningsmönster. Det sägs även fylla en lucka i språket som inte täcks av ord som Kritik och Protest.

    På andra plats kom Stresstest och på tredje plats circeln ('att lägga till personer på en kontaktlista'), ett verb hämtat från Google Plus.

    Förra årets vinnare var leaken ('läcka'), syftande på läckor som spridits av nätverket Wikileaks. I juryn för årets anglicism, Anglizismus des Jahres, finns lingvister och språkvetare som vill uppmärksamma engelskans positiva inflytande på det tyska språkets utveckling.

    Anders

    0 kommentarer
  • Vilka talar vi till? är rubriken på Sverigedemokraternas kommunikationsplan som presenterades under helgens kommun- och landstingskonferens i Västerås. Det hade ryktats om att partiet sneglat på Moderaternas omgörning och kanske i synnerhet broschyren En guide till Nya Moderaternas utseende. Men de språkliga rekommendationerna från Sverigedemokraterna är mer generella och går inte in på ordnivå.

    Omprofileringen av Moderaterna var till stor del en språklig sådan. I häftet uppmanas partiarbetarna exempelvis att hellre tala om undersköterskor än offentliganställda och utanförskap i stället för segregation.

    I Sverigedemokraternas kommunikationsplan tas det senare upp som ett exempel på politiskt laddad retorik. Som andra sådana nämns papperslösa flyktingar för illegala invandrare och främlingsfientlig för någon som kritiserar invandringspolitiken.

    Även grundtonen i kommunikationsplanen förefaller ha inspirerats av Moderaterna. Partiet hade innan omgörningen, som bland annat Per Ledin skrivit i ett blogginlägg, ofta kritiserat brister i det svenska samhället. I En guide till Nya Moderaternas utseende är tonläget ett helt annat:

    "Vi har en positiv syn på Sverige – ett land med fantastiska möjligheter – och vi fokuserar på hur ett bra land kan bli bättre. Det innebär att vi som moderater fokuserar på vad vi vill åstadkomma, inte först och främst på vad som är fel med andra partiers politik. Vår beskrivning av verkligheten är viktig. Och den måste ta sin utgångspunkt i hur människor upplever sin vardag – där de bor. Vi bejakar det som är bra, men är tydliga med vad som inte fungerar. Vi vill göra det som är bra bättre och vi vill se till att det som inte fungerar faktiskt fungerar."

    Sverigedemokraterna skriver att partiet och dess företrädare ofta uppfattas som ilskna och bittra. Genom en förändrad retorik där tyngdpunkten läggs vid ett positivt budskap ska denna uppfattning förändras:

    "Sverigedemokraterna är vinnare. Vi är förtroendeingivande och ansvarsfulla och vårt engagemang är byggt på omtanke, gemenskap och kärlek. Vi står för trygghet, rättvisa och likabehandling i samhället och vi tror på oss själva och vårt land och vi ser positivt på framtiden. Som individer är vi som folk är mest – vanliga människor, kort och gott."

    Något recept på hur en SD-politiker ska uttrycka sig meddelas dock inte. Det talas i kommunikationsplanen om ett behov av igenkänning – den som på något sätt tar del av partiets politik ska "känna igen sig, inte bara i verklighetsbeskrivning och lösningar utan också i de begrepp som används." Vilka dessa begrepp är tycks framtiden få utvisa. När det gäller vilka partiet talar till har däremot tre huvudmålgrupper identifierats: konservativa arbetare, kvinnor och förstagångsväljare.

    Anders

    0 kommentarer
  • Elegant vit, feminint rosa eller lyxigt brun. Det är de tre färgerna som köpare av Fujitsus nya kvinnodatorer kan välja mellan. Den nya modellen har försetts med programvara för kvinnor och ska dessutom vara lätt att använda även för den som har långa naglar.

    Lanseringen är enligt ett pressmeddelande ett resultat av kvinnliga designers önskan att skapa en dator särskilt lämpad för andra kvinnor. Computer Sweden tycks berätta om nyheten med viss ironi:

    "Året är 2012 – och Fujitsu väljer att släppa en serie datorer, särskilt anpassade för kvinnor."

    Den som köper en dator i denna serie, som går under namnet Floral kiss, får inte bara en elegant dator i stilrena färger. En lyxigare version säljs också med en smyckeskedja. Datorn kommer laddad med program som antas vara av extra stort intresse för kvinnor – som scrapbooking, dagbok och tolv dagliga horoskop.

    Kvinnodatorn har väckt en hel del uppmärksamhet på nätet. På bloggen Ett ritstift i din rumpa kommenteras Fujitsus nyhet så här:

    "Är ni helt dumma i huvudet, hur ska er speciella kvinnodator bli en hit utan inbyggd spegel?"

    Anders

    3 kommentarer
  • Fat Fonts är typsnitt som fungerar som diagram. En siffras numeriska värde återspeglas nämligen av hur mycket trycksvärta den kräver. Bakom projektet står forskare vid universitetet i Calgary.

    Tanken bakom de nya typsnitten är att de ska göra information mer lättillgänglig. Detta sker genom att proportionellt förena det numeriska värdet med siffrans yta.

    När siffrorna hamnar bredvid varandra i en tabell blir skillnaderna uppenbara. Ju högre numeriskt värde, desto mer trycksvärta. Siffran 4 kräver till exempel fyra gånger så mycket trycksvärta som siffran 1, medan siffran 8 behöver åtta gånger mer trycksvärta än 1.

    Ett av de tänkta användningsområdena för Fat Fonts är forskningspresentationer. Typsnitten gör det bland annat möjligt att på håll bilda sig en uppfattning om innehållet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Sverige är bäst i världen på engelska som andraspråk. Det visar en rapport från språkföretaget EF. Undersökningen baseras på resultat av företagets språktest som besvarats av totalt 1,7 miljoner människor i 54 olika länder.

    Svenskarna toppar företagets English proficiency index en noslängd före danskarna. Trea är Nederländerna, fyra Finland och femma Norge. Anmärkningsvärt är att de elva första nationerna är europeiska.

    Undersökningen visar att kvinnor generellt är bättre på engelska än män. De vassaste kunskaperna har personer i åldern 26 till 35 år. Sett till yrkesgrupper tillhör personer som arbetar inom turistnäringen de som har de främsta färdigheterna.

    English proficiency index baseras på det nätbaserade gratistest som alla deltagare gör innan de påbörjar en kurs i engelska hos EF. Det består av närmare 100 frågor som bland annat mäter kunskaper i grammatik, ordförråd och läs- och hörförståelse.

    Anders

    6 kommentarer
  • En fråga som ibland landar i redaktionens inkorg gäller hur många ord som finns i det svenska språket och om engelskan inte är betydligt mer ordrik. Det enkla svaret är att ingen vet. Men i teorin måste nog det svenska ordförrådet sägas vara oändligt.

    Svenska Akademiens ordlista innehåller runt 125 000 ord. Här ryms ändå bara en liten del av ordförrådet. Vissa ratade ord är kanske för specialiserade för att de ska få plats i en allmän ordlista (pronominaladverb), andra är för färska (paddagogik), för sällan använda (agraffnål) eller sammansatta (ungjävel).

    Det finns gott om svenska ordböcker som är tjockare än SAOL. Det säger dock inget om engelskans eller svenskans ordrikedom.

    Hur skulle en sådan total ordräkning egentligen gå till? Hur skulle en kartläggning gå till som dammsög världens alla svensktalande på vartenda ord de kunde tänkas uppbringa? En kartläggning som inte missar ett ord som bara används av ett kompisgäng i Säffle, som hittats på av en grupp treåringar hos en dagmamma i Katrineholm eller som enbart används inom grupper av ingenjörer, kockar eller läkare? SAOL säger bara något om SAOL, Oxford English dictionary och dess 600 000 ord säger bara att den ena boken är tjockare än den andra.

    Det som gör svenskans ordförråd i det närmaste oändligt är möjligheten till sammansättningar. Det är en egenskap svenskan delar med många närbesläktade språk. Vi kan hitta på långa ord som bantningslöpsedel och pekfingerdysmorfofobi. Det är snarare fantasin än språket som sätter gränserna.

    Samma princip återfinns exempelvis i tyskan. År 1999 introducerade Mecklenburg-Vorpommerns jordbruksminister Till Backhaus en lag gällande övervakning av etikettering av nötkött som han – på fullt allvar – kallade Rindfleischetikettierungsüberwachungsaufgabenübertragungsgesetz. Denna var i sin tur en del av den övergripande lagen Rinderkennzeichnungs- und Rindfleisch­etikettierungs­überwachungs­aufgaben­übertragungs­gesetz. Med 63 bokstäver satte Till Backhaus förmodligen något slags rekord för maratonord i officiella sammanhang.

    Men rekordet är lätt att knäcka. Den som vill spä på betydelsen med upprepade överträdelser av lagen kan smaka på 71 bokstäver Rindfleischetikettierungsüberwachungsaufgabenübertragungsgesetzesbrüche.

    Anders

    0 kommentarer
  • Efter sju år i fångenskap började vitvalen Noc att ge ifrån sig underliga ljud. Den levde i sällskap med en grupp delfiner och två andra vitvalar – men ingen av dem lät någonsin som Noc. Forskarnas slutsats var att Noc härmade mänskliga samtal, både sådana vitvalen hörde föras vid bassängkanten och sådana som dykarna kunde ha i bassängen.

    Nocs läten påminde på många sätt om mänskligt tal. När vitvalen gav ifrån sig samtalsliknande ljud använde den frekvenser närliggande människans. Noc ska bland annat ha härmat ordet out.

    Rönen om Noc publiceras i tidskriften Current Biology. Ovan kan du höra vitvalens läten.

    Anders

    0 kommentarer
  • Saudiarabien är en monarki där bara män kan ärva makten. Islam är den enda tillåtna religionen. Kvinnliga gästarbetare kan fängslas efter att ha blivit gravida efter att ha blivit våldtagna. Homosexualitet kan straffas med döden. Kvinnor måste bära heltäckande klädesplagg. Annars har den religiösa polisen, mutawa, rätt att hålla kvinnor instängda. Så skedde vid en skolbrand i Mekka år 2002. Elever som bedömdes otillräckligt klädda fick inte lämna den brinnande byggnaden. Femton personer miste livet.

    Saudiarabien är enligt försvarsminister Karin Enström (M) en icke-demokrati. Hon ville i Ekots lördagsintervju inte kalla Saudiarabien en diktatur.

    Alliansregeringen har varit mycket skicklig på att lansera politiska förslag och ideologiska riktlinjer med hjälp av nyord. Arbetslinje, jobbskatteavdrag och utanförskap är i dag begrepp som är självklara i den politiska debatten.

    Lördagens lansering av icke-demokrati är sannolikt mindre genomtänkt och mindre frivillig. En pressad Karin Enström säger i intervjun att det finns gradskillnader mellan motsatsparet diktatur och demokrati. Saudiarabien skulle således befinna sig någonstans mitt emellan på den skalan. En icke-demokrati skulle därmed kanske kunna beskrivas som en lättdiktatur eller en halvdemokrati.

    Olika personer kan naturligtvis lägga olika värderingar i ordet diktatur. Att befolkningen i Saudiarabien saknar grundläggande fri- och rättigheter är uppenbarligen inte tillräckligt för att Karin Enström.

    Nyord kan vara ett kraftfullt och effektivt sätt att lansera både varor och idéer. Men om mottagaren upplever att ett sådant ord står i kontrast med verkligheten riskerar effekten att bli den motsatta.

    Även om långt ifrån alla svenskar är experter på Saudiarabien känner många till tillräckligt mycket om systematiskt förtryck och kränkningar av de mänskliga rättigheterna för att klassa landet som en diktatur. Karin Enströms försök att distansera sig från den bilden – hon talar i intervjun om ett land som är på väg någonstans (år 2015 ska kvinnor exempelvis både få rösta och kandidera i lokalval) – blir därför oerhört svårt att lyckas med.

    När få håller med om verklighetsbeskrivningen är risken överhängande att hon lyckats lansera begreppet icke-demokrati, men i stället får finna sig i att det betraktas som synonymt med vänligt sinnad diktatur eller diktatur som inte får kallas diktatur eftersom det kan skada svensk vapenexport.

    Anders

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg