Prenumerera på bloggen
  • Kanske är inget språk riktigt fullkomligt. I det ena språket finns ofta ord som saknar exakta motsvarigheter i det andra, ord som på pricken beskriver en företeelse i det ena språket men som måste översättas med en längre förklaring i det andra språket. I So Bad So Good listar Alex Wein 25 förträffliga ord från olika språk som saknar motsvarighet i engelskan. Han hittar dem bland annat i japanska, norska, tyska och kinesiska.

    Ett par ord undertecknad efterlyser i svenskan är motsvarigheter till tyskans Imponiergehabe ('lust att imponera, något som enbart görs för att imponera') och isländskans gluggaveður (ordagrant fönsterväder i bemärkelsen att det kalla, blåsiga och regniga vädret utanför dörren är vackert att titta på för den som sitter vid fönstret inomhus).

    Har du några utländska ord som du saknar i svenskan? Eller några svenska pärlor som lyser med sin frånvaro i andra språk? Kommentera gärna!

    Anders

    74 kommentarer
  • Att utkräva ansvar är ett givet inslag i journalistik som blottar misstag, orättvisor eller lögner. I den klassiska mediedramaturgin betyder detta att en person med något slags makt eller ansvar ber om ursäkt för tillkortakommanden genom att göra en pudel. Men där den äkta pudeln lägger sig på rygg, visar strupen och sprattlar med tassarna för att visa sin undergivenhet finns det anledning att se upp. Det finns nämligen pudlar i ulvakläder. Och den falska pudeln försöker låta som den tar på sig ett ansvar, men levererar i själva verket inget annat än till intet förpliktigande uttalanden.

    Åsa Avdic, journalist och programledare för programmet Plus i Sveriges Television, skriver i ett gästinlägg på bloggen Journalisttips att det finns ett antal falska pudlar i omlopp. Det kan handla om att personen som ska svara på kritiken ber om ursäkt för något annat än själva sakfrågan, att den hänvisar till kommande rutinförbättringar, översyner eller utredningar och därmed gömmer det enskilda fallet eller att den som ertappades med att framföra felaktigheter skyller på dåligt minne.

    För den som inte lyssnar tillräckligt uppmärksamt, skriver Åsa Avdic, kan detta låta som renrasiga pudlar. I själva verket rör det sig alltså om falska pudlar.

    När dåvarande biståndsminister Jan O Karlsson var i blåsväder hösten 2002 bad han om ursäkt vid en presskonferens. I Dagens Nyheter hyllade Pål Jebsen, vd för Burson-Marsteller, statsrådets agerande:

    Han tog kommandot på presskonferensen och hade ett välgrundat manus. Han gjorde det med stor, trovärdig ödmjukhet och förståelse för reaktionerna ute i landet. Han gjorde en hel pudel – lade sig på rygg och sprattlade med benen.

    Uttrycket fick snabbt spridning, plockades upp av Språkrådet till årets nyordslista och har sedan dess visat sig vara produktivt. Förra året skrev exempelvis PR-konsulten Lars Thalén i Dagens Nyheter att dåvarande S-ledaren Håkan Juholt borde ha gjort en terrier i stället för en pudel, eftersom det visade sig att han inte gjort något olagligt.

    På nätet finns en del ytterligare belägg på falska pudlar. Även Dagens Nyheters sportkrönikör Johan Esk talade om falska pudlar i samband med att sportjournalisten Bosse Hansson kallade AIK-spelare för svartingar:

    Jag har i veckan läst bloggande och twittrande kollegor sucka över att Bosse Hansson inte bara bad om ursäkt. Då hade allt glömts och han hade kunnat gå vidare. Det är det sjuka med mediesamhället. Folk kan göra bort sig hur som helst, men kastar man bara ur sig en patetisk ursäkt är allt okej. Hellre ärlig galenskap än falska pudlar som försöker halta omkring och se bra ut.

    Anders

    0 kommentarer
  • Frankrike och Island är målen när Språktidningen i sommar arrangerar resor med språktema. Du får chansen att på olika sätt fördjupa dig i två stolta språk och kulturer.

    I Frankrike möts vi i den lilla byn Arconsat i Centralmassivet, där vi upplever regionen till fots och på franska. Vi bor vid det lilla torget med den porlande fontänen och äter huvudmåltiderna på lokala restauranger. Vi provar de lokala ostarna och den unika kålkorven som bara tillverkas här.

    Dagsturerna leds av Mado Minssieux, som sedan barnsben känner stigarna i det omväxlande och vackra landskapet. Under vandringarna berättar hon initierat på sin föredömligt lättbegripliga franska om traktens historia, människor och matvanor. Med på färden följer också Språktidningens Cecilia Christner Riad.

    Vistelsen i Arconsat är 20–26 juli. Resan kan med fördel kombineras med ett stopp i Paris. Läs mer om resan här.

    På Island får vi en skräddarsydd resa till världens nordligaste huvudstad. Med Reykjavík som bas reser vi i historiens fotspår och lär känna de mytomspunna platserna från sagornas tid. Vi upplever naturpärlor som Gullfoss, Geysir och Þingvellir och landets främsta museer. Under resan möter vi språkvetare och författare som berättar om Islands språk och kultur.

    På programmet står också flera härliga middagar där vi får möjlighet att njuta av lokala specialiteter, som havskräfta och rustik isländsk köttsoppa, samt ett bad i Blå lagunen. Guide under hela resan är Språktidningens Anders Svensson, som tidigare varit bosatt på Island.

    Avresa från Stockholm eller Köpenhamn den 1 september och återresa den 6 september. Läs mer om resan här.

    0 kommentarer
  • Att lägga extra mycket kött, fisk, ägg, frukt, grönt och nötter på tallriken samtidigt som pasta, potatis, olja, bönor och salt fasas ut är en av årets hetaste diettrender i Danmark. Den kallas stenalderkost, eftersom den påminner om hur människan åt på stenåldern. Stenalderkost har nu utsetts till årets ord i Danmark.

    Stenåldersdietens grunder är att undvika spannmålsprodukter som bröd och pasta och stärkelserika livsmedel som ris och potatis. Inte heller socker, olja, bönor eller salt anses lämpliga. Vissa väljer också att bannlysa mjölkprodukter.

    I stället ska kosten bestå av sådant människan mumsade i sig redan på stenåldern, som kött, fisk, ägg, frukt, grönsaker, bär, nötter och svamp.

    Dieten är dock omstridd. Vissa forskare anser att produkterna från dagens djurfabriker inte kan jämföras med vad stenåldersmänniskorna åt. Då växte djuren upp i det vilda och hade en helt annan fettsammansättning än dagens slaktdjur.

    Stenåldersdietens förespråkare brukar ofta lyfta fram att metoden kan leda till viktminskning och lägre risk för att drabbas av diabetes.

    Radioprogrammet Sproglaboratoriet fick över 200 förslag på årets ord från sina lyssnare. Vinnaren stenalderkost utsågs sedan av en jury bestående av komikern Jan Gintberg, författaren Kirsten Hammann och Sabine Kirchmeier-Andersen, direktör för Dansk Sprognævn.

    Andra kandidater som länge var med i kampen om att utses till årets ord var bland annat gangnam och kopimisme.

    Förra årets segrare var Arabisk forår och året dessförinnan gick priset till vuvuzela.

    Anders

    0 kommentarer
  • Facebook, finanskris, presidentval och Psy. Det är företeelserna som gett upphov till några av de tolv engelska ord som bäst kännetecknar år 2012. Flera av orden är också på väg in i Collins Dictionary.

    Redaktionen för Collins Dictionary har under året fått in över 7 000 förslag på nyord från användarna. Vissa har redan plockats upp i den elektroniska utgåvan av ordboken, andra ord väntar på godkännande medan vissa har fått avslag.

    Precis som när det gäller den svenska nyordslistan är det substantiven som dominerar. Och precis som i Sverige är det ofta nya prylar eller företeelser som ger upphov till de nya orden.

    De tolv orden redaktionen valt är broga ('yoga för män', en sammansättning av bro och yoga), legbomb (ett uttryck som uppstod under Oscarsgalan där Angelina Jolie anlände i en slitsad klänning där ena benet tittade fram), eurogeddon (armageddon för eurozonen), mummy porn ('mammaporr', efter romanen 50 nyanser av honom), zuckered ('lurad', efter den fiaskoartade börsintroduktionen av Mark Zuckerbergs skapelse Facebook), jubilympics (kombinationen av olympiska spel i London och drottningens jubileum), Romneyshambles (presidentkandidaten Mitt Romney besökte Storbritannien och bjöd på några traditionella grodor), games makers (volontärerna sägs ha skapat stämningen under London-OS), 47 per cent (Mitt Romney hävdade under ett möte att 47 procent av amerikanerna skulle rösta på rivalen Barack Obama eftersom de var bidragsberoende), superstorm (orkanen Sandy skapade stor förödelse i Central- och Nordamerika), Gangnam style (den sydkoreanske rapparen Psy slog tittarrekord på Youtube med sin ironiska låt om självupptagna typer i Gangnam) och fiscal cliff ('budgetstup', den akuta ekonomiska kris som USA stod inför om inte republikaner och demokrater hade kommit överens om statsutgifter och skatter).

    Anders

    0 kommentarer
  • Redan på fosterstadiet börjar barns språkutveckling. Och det är mammans vokaler som fångar intresset. Det visar en studie som publiceras i ett kommande nummer av den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

    Under de tio sista veckorna av graviditeten lyssnar ofödda barn på tal som förekommer runt dem. Närmast och därför mest intressant är modern. Hennes vokalljud är de som uppfattas bäst, och det är dessa som det ofödda barnet först lär sig att känna igen.

    Redan några timmar efter födseln kan barnet skilja på mammans modersmål och andra språk som förekommer i samma miljö. Detta testades på totalt fyrtio svenska och amerikanska spädbarn.

    Spädbarnen fick i testet lyssna till modersmålet och främmande språk samtidigt som de hade utrustats med var sin napp. Deltagarna sög betydligt längre på nappen när de fick höra främmande språk jämfört med modersmålet. Detta, menar forskarna, visar att barnet har en tidigt utvecklad beredskap för modersmålet medan förståelsen för andra språk kommer senare.

    Anders

    0 kommentarer
  • Robotsälen kommer till Sjöbo. Det är vård- och omsorgsnämnden som beslutat att köpa in en robotsäl till kommunens äldreboenden, rapporterar Skånskan.

    Redan år 2006 kunde Computer Sweden berätta om uppfinningen. Robotsälen hade då vunnit första pris i en japansk robottävling:

    Robotar är alltid inne i Japan. Vid utdelningen av Japans Robot Awards vann sälungen Paro första pris. Paro har sensorer under pälsen och morrhår som gör att den reagerar när den blir klappad. Den kan blinka med ögonen, röra sina fenor, svara på sitt namn och låta som en riktig säl.

    I Japan används robotsälen inom vården. Feber.se uppger att den exempelvis gjorde nytta efter tsunamikatastrofen. Robotsälen delades ut till personer som drabbats av depression. Eftersom sälen interagerar och svarar på fysisk kontakt kan den ge upplevelser av närhet och tillgivenhet.

    Robotsälen, som kallas Paro, kan lära sig att känna igen olika användare på rösten. Sälen vänder blicken mot den person som klappar den och kan svara genom läten, blinkningar och kroppsrörelser. Eftersom pälsen inte framkallar allergi kan robotsälen också användas som surrogathusdjur.

    Robotsälen fungerar för många vårdtagare bättre än en robothund. Även om bägge kan förses med samma egenskaper har många en uppfattning om hur en hund beter sig. Det gör att vissa tappar intresset för robothunden eftersom det är uppenbart att den inte är riktig. Sälar har däremot betydligt färre användare haft närkontakt med. När då robotsälen reagerar på beröring och visar uppskattning blir det en positiv överraskning som får vårdtagaren att fördjupa sig i kontakten med den. Detta skriver Kristin Raukola i en uppsats vid Linköpings universitet.

    Skånskan berättar om hur det gick till när Sjöbo kommun före nyår bestämde sig för att skaffa en robotsäl:

    Idén att skaffa en robotsäl kommer från Christin Andersson, verksamhetschef inom vård och omsorgsförvaltningen. Förslaget föll vård- och omsorgsnämnden i smaken och de har nu sagt ja till ett inköp av en robot. Man funderar också på att köpa in en robothund.

    I artikelns rubrik sammanfattas syftet med köpet:

    Äldre ska få mer säl-skap på boende

    Anders

    0 kommentarer
  • Förra årets mest uppmärksammade nyord var tjejsamla. Vilken blir årets snackis? Finns det motsvarande sprängkraft i ord som överklassafari, henifiera eller Tintingate?

    I Språktidningen 1/2013, som når prenumeranter nu under mellandagarna, finns hela nyordslistan samt en artikel signerad Språkrådets nyordsredaktör Per-Anders Jande, där han kommenterar de trender och händelser som återspeglas i årets lista.

    En sak står dock klar. Trots förra årets debatt om tjejsamla lever missuppfattningen vidare att Språkrådet okejar ords existensberättigande. SVT skriver exempelvis att "orden nu godkänts i det svenska språket".

    Språkkonsulten Helena Englund Hjalmarsson reflekterar i ett blogginlägg över Språkrådets val. Dels efterlyser hon hen – ett ord som visserligen använts sedan 1960-talet, men där användningen exploderat (med närmare bestämt 1 266 procent i svenska tidningar och tidskrifter) under året – då ökad användning kan vara ett kriterium för att tas upp på nyordslistan. Dels konstaterar hon att substantivens dominans bland nyorden är ohotad. De enda konkurrenterna är en handfull verb och något enstaka adjektiv.

    Nu tar bloggen julledigt och återkommer den 7 januari.

    Anders

    0 kommentarer
  • Barn med mer utvecklad språkförmåga är bättre på att hantera frustration och ilska. Det visar en studie utförd vid Pennsylvania State University publicerad i den vetenskapliga tidskriften Child Development.

    Forskarna har studerat 120 amerikanska barn och följt dem från 18 till 48 månader. Genom att studera dem i hemmet och i ett labb har de undersökt kopplingen mellan språkutveckling och förmågan att hantera frustration.

    I ett test fick barnet vänta i åtta minuter medan modern var upptagen med att bli intervjuad. Barnet hade innan intervjuns början fått veta att hen skulle få öppna ett paket när modern var klar.

    Barn med mer utvecklad språkförmåga visade vid tre års ålder mindre frustration och sökte oftare stöd från modern. Året därpå var de mindre benägna att bli arga än barn med mindre utvecklad språkförmåga.

    De barn som hade hunnit längre i språkutvecklingen var bättre på att sysselsätta sig med annat medan de väntade på modern. Detta gjorde också att väntan inte präglades av frustration, vilket senare kan leda till ilska.

    Anders

    2 kommentarer
  • En av de största invandrargrupperna till Sverige varje år är just svenskar. Det handlar om svenska medborgare som har varit bosatta utomlands men nu återvänder till Sverige. Dessa återvändare hemigrerar. Samma verb kan också användas för att beskriva en person som flyttar till en plats där den tidigare varit bosatt.

    Hemigrera är ett av de nyord som skickats in till Språkrådet under året. Och det är också årets bästa nyord enligt en omröstning bland Please copy mes läsare. Sajten, som drivs av copywritern Mattias Åkerberg, har sammanställt tjugo av de ord som Språkrådet tipsats om i år.

    Tvåa blev versalrasa ('att skriva arga texter i versaler'), orkidébarn ('person som reagerar starkare än andra'), mysgå ('gå mysig promenad med någon man tycker om') och vamsa ('vårda mig själv').

    Den 27 december presenterar Språkrådet årets nyordslista. Samma dag utkommer också ett nytt nummer av Språktidningen med just nyordslistan och en nyordskrönika signerad Språkrådets Per-Anders Jande. Tidningen innehåller även artiklar om bland annat retorikboomen, den moderna estniskans framväxt och svenskans okända negationer. Som vanligt blir det också Frågor & svar, språknyheter, krönikor av Jessika Gedin och Östen Dahl, tips och språkspaningar. Dessutom bjuder vi på några extra sidor språkpyssel med en läsplatta från Sony och språkböcker som vinster!

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg