Prenumerera på bloggen
  • Fåglar, valar och apor tillhör de djur som har något som går att likna vid dialekter. Precis som för människan utvecklas och påverkas deras kommunikationsförmåga av närmiljön. En studie publicerad i BMC Evolutional Biology visar att apor av arten Campbells markatta snappar upp läten av varandra, och därmed utvecklar gemensamma språkdrag.

    Campbells markatta tillhör enligt tidigare forskning de arter i djurriket som har den mest avancerade kommunikationsförmågan. De tros bland annat kunna ändra betydelsen av läten genom att lägga till nya språkljud.

    Forskare har nu studerat grupper av Campbells markatta i en nationalpark i Elfenbenskusten. De observerade markattornas beteende, analyserade deras släktskap med hjälp av DNA och spelade in all kommunikation.

    Primaterna tros vara födda med ett visst register av ljud och läten, men dessa kan förändras beroende på miljö. Forskarna kan nu visa att grunderna i markattornas kommunikationsförmåga beror på genetiska faktorer. Ljud som används för att ta kontakt med andra i samma grupp utvecklas dock i en gemensam riktning, och beror därför inte bara på de genetiska faktorerna. I stället visar dessa ljud att Campbells markatta skaffar sig något som kan liknas vid gruppspråk eller dialekter, där liknande läten snarare signalerar grupptillhörighet än genetiskt släktskap.

    Anders

    Foto: Agathe Laurence

    0 kommentarer
  • Nyord säger ofta mycket om tiden vi lever i. Förra året utsåg norska Språkrådet askefast/oskefast till årets ord. Även i Sverige gjorde Eyjafjallajökulls utbrott avtryck i Språkrådets nyordslista, där bland annat askmoln, inaskad och askänka fanns med.

    I år är det terrorn som har präglat det norska samhällsklimatet. Massakern på Utøya och bombdådet i Oslo krävde 77 människors liv. Efter attentaten visade befolkningen sin avsky inför våldet och sin sorg över dödsoffren genom rosetog ('roståg'), där rosorna lika mycket symboliserade en förhoppning om en mer kärleksfull framtid som en hedersbetygelse åt offren.

    Språkrådet skriver i en motivering till valet att rosetog kanske inte kommer att leva kvar i allmänspråket, men att det kommer att leva vidare i skildringarna av sommarens terrordåd.

    Händelserna riktade strålkastarljuset mot de högerextrema miljöer Anders Behring Breivik rört sig i på nätet. Ett annat ord som Språkrådet lyfter fram är kontrajihadisme ('kontrajihadism'), en rörelse som Anders Behring Breivik själv såg sig som en del av.

    Andra ord Språkrådet tar upp påminner om att det inte bara finns ett nära släktskap mellan de svenska och norska språken, utan också att vi ofta talar om samma saker på liknande sätt. Språkrådet nämner exempelvis nettbrett ('surfplatta'), sjasminrevolusjon ('jasminrevolution') och eurokrise ('eurokris'). En företeelse har dock drabbat Norge betydligt hårdare än Sverige – smørkrisen ('smörkrisen').

    Anders

    Foto: Henrik Lied

    0 kommentarer
  • Lådvin, jordnötter, snittar och visning av en utställning behöver inte vara synonymt med vernissage. Om det är sista i stället för första visningsdagen som firas kan det hållas en finissage.

    Vernissage är ett ord inlånat från franskan. Ordet är bildat till verbet vernis ('fernissa'), och syftar på att de gäster som bjöds in till förhandsvisningen fick se konstverken i samband med att de fernissades inför utställningen.

    Finissage kallas i stället festligheter i anslutning till den sista utställningsdagen. Ordet är inte pinfärskt i svenskan. Det första pressbelägget är från 2001, och användningen tycks långsamt klättra uppåt. I Västerbottens-Kuriren går det att läsa om hur Bildmuseet i Umeå nyligen bjöd in till finissage innan det var dags att bomma igen för en flytt till nya lokaler.

    Eftersom vernissage har en så stark koppling till just premiärvisningen verkar det finnas ett behov av att hitta andra ord för andra specialvisningar. Ett annat sådant är midissage, som äger rum mitt emellan första och sista utställningsdagen. År 2007 bjöd Konsthall C i Hökarängen in till en midissage.

    Intressant är att finissage i franskan motsvaras av dévernissage. Det är dock inte bara i svenskan som franskans fin ('slut') sammansatts med vernissage. Ordet finissage förekommer även i bland annat tyskan och nederländskan.

    Anders

    0 kommentarer
  • På tisdag tar professor Tomas Riad plats i Svenska Akademien. I samband med att han formellt väljs in under den årliga högtidssammankomsten håller han sitt inträdestal om sin företrädare på stol nummer sex, författaren Birgitta Trotzig.

    För första gången direktsänds sammankomsten i tv. Sändningen från Börshuset i Stockholm börjar klockan 16.45 på tisdagen i SVT:s Kunskapskanalen.

    Den som har svårt att hålla sig kan under tiden förbereda sig genom att läsa Tomas Riads artikel Börk börk börk. Ehula hule de chokolad muus publicerad i Språktidningen 2/2008 eller färska intervjuer med honom i Expressen, Svenska Dagbladet och – återigen – Expressen.

    Anders

    0 kommentarer
  • Barn ser ofta språket som viktigare än etnisk bakgrund för att bestämma en persons identitet. Där femåringar i regel tror att kunskaper i ett visst språk är medfödda förstår tioåringar att människor kan lära sig nya språk men inte byta etnisk bakgrund. Det visar en studie vid universitetet i Chicago.

    Forskarna lät testpersonerna, barn i femårsåldern respektive tioårsåldern, studera bilder med tillhörande pratbubblor på tre personer. Den första bilden visade ett barn som i pratbubblan talade ett visst språk, som till exempel engelska. Därefter skulle de svara på hur barnet skulle se ut i vuxen ålder genom att välja mellan två olika bilder på äldre personer. Den ena bilden kunde exempelvis föreställa en person med samma etnisk bakgrund men som i pratbubblan talade ett annat språk, och en med annan etnisk bakgrund som talade samma språk.

    De yngsta parade ofta ihop bilderna efter vilket språk som talades. Om testpersonerna till exempel fick titta på en färgad engelsktalande flicka på den första bilden valde de i regel att matcha den med en engelsktalande kvinna med annan etnisk bakgrund. De äldre kopplade däremot ihop flickan på den första bilden med ett fotografi av en kvinna med samma etniska bakgrund men med ett annat språk än engelska i pratbubblan.

    Resultaten visar enligt forskarna att de yngsta barnen ser språket som något oföränderligt och medfött på samma sätt som hudfärgen. Förmodligen minns inte femåringarna att de själva en gång lärde sig ett språk.

    De äldre barnen har däremot förstått att människor kan lära sig nya språk och byta huvudspråk, som vid en flytt till ett annat land eller en annan region.

    Ett anmärkningsvärt resultat är att färgade barn i större utsträckning inser att hudfärgen följer med bäraren. Det beror enligt forskarna sannolikt på att de lärt sig att etnisk bakgrund har betydelse. Minoritetsgrupper har nämligen ofta större medvetenhet om fördomar kopplade till hudfärg.

    Anders

    Illustration: Katherine Kinzler och Jocelyn Dautel

    0 kommentarer
  • Det var en liten ändring i Alice Tegnérs sång om sockerbagaren som orsakade mest läsarreaktioner efter att Aftonbladets Helena Utter besökt förskolan Egalia i Stockholm. Där försöker personalen undvika uppdelningar i manligt och kvinnligt. I sången ersattes han med hen: En sockerbagare hen bor i staden.

    Pronomen är slitstarka saker i svenskan. Det dräller av nya substantiv, verb och adjektiv, medan personliga pronomen närmast tycks vara språkets motsvarighet till urberget. Det är en stabil ordklass där få förändringar äger rum.

    Men kanske är det dags nu. Hen har lanserats som ett könsneutralt pronomen. Hittills har genomslaget varit begränsat. Tidskriften Ful använder sedan flera år tillbaka hen i stället för han och hon, och efter nyår kommer den första barnboken där hen är genomgående. Olika förlag har tidigare gett ut böcker där huvudpersonerns kön inte framgått. Men Kivi & monsterhund, som är skriven av Jesper Lundqvist och illustrerad av Bettina Johansson, är enligt egen utsago den första barnboken som konsekvent använder ett språk som "inte är kopplat till vad vi har mellan benen".

    Jesper Lundqvist säger i ett pressmeddelande att det varit befriande att skriva hen:

    "Varje gång man skriver 'han' eller 'hon' får man ett kulturhistoriskt bagage att förhålla sig till; medvetet eller omedvetet måste man möta upp eller bemöta sina egna och andras bilder, tyckanden, fördomar och generaliseringar om manligt/kvinnligt och pojkigt/flickigt. Det är jätteskönt att slippa den biten."

    I Språktidningen 3/2007 säger Karin Milles, språkforskare vid Södertörns högskola, att det är svårt att säga något bestämt om hens framtid. Men om rörelsen för ett neutralt pronomen är tillräckligt stark kan hen få ett bredare genomslag:

    "Jag tror att det beror på vad som händer med genusdebatten framöver. Om femtio år kan vi ha ett fullt genomslag för hen, eller så använder alla den som neutralt pronomen."

    Anders

    3 kommentarer
  • Att döma av tidningarnas löpsedlar finns det ett stort intresse för väder. Men rubriker om annalkande lagomväder lockar knappast några lösnummerköpare, så det gäller att dramatisera vädret för att väcka nyfikenhet. Förra vintern talades det om snömonster, snösmocka och snökanon. I somras fick läsarna stifta bekantskap med både ryssvärme och tyskvärme.

    Ett begrepp som har ökat i användning under hösten är svarthalka, ett tunt istäcke på vägbanan som är förrädiskt eftersom det inte syns på håll. I förra veckan varnade meteorologen Pererik Åberg i Aktuellt för just svarthalka, "sådan som inte syns".

    Svarthalka är dock ett ord med historia. Det första pressbelägget finns i en TT-artikel från 1999 där Ulf Brüde, statistiker på Väg- och transportforskningsinstitutet, berättar att bilisterna "har tre svåra månader framför [sig] med svarthalka, modd och snö". Sedan dess har svarthalkan brett ut sig i allt större utsträckning – åtminstone i medierna.

    I Aftonbladet beskrivs svarthalka år 2006 som "en dödsfälla" och i Expressen i år kallas den ett "lite lurigt" fenomen. Enligt Wikipedia är svarthalka synonymt med blixthalka och ishalka, men en skillnad är att svarthalkan alltid är svår att upptäcka, medan blixthalka kan uppstå på is och snö och därmed kan vara lättare att få syn på.

    Däremot är svarthalka synonymt med svartis, ett ord belagt redan år 1909 i Gustaf Ullmans novell En flickas ära. Där talas det om "ögon, så mulet mörknade ... som blank svartis en molnig vinterdag". I Svenska Akademiens ordbok definieras svartis som ett "svartaktigt isskikt o. d. (som ofta är svårt att upptäcka)."

    Anders

    0 kommentarer
  • När jag började nian för tio år sedan var vi fyra stycken i min spanskgrupp. Sedan dess har spanskan fått ett rejält uppsving och år 2009 lästes det av 16 procent av eleverna i svenska grundskolor och hela 43 procent av gymnasieeleverna, vilket gjorde det till det mest studerade språket efter engelskan. Detta kan utläsas av den statistik som EU:s statistikmyndighet Eurostat släppte i samband med den internationella Språkdagen.

    Statistiken visar att engelska föga förvånande är det mest studerade främmande språket i alla EU-länder utom tre (Storbritannien och Irland, där franska är störst, och Luxemburg, där tyskan ligger i topp).

    Det näst mest studerade språket i EU som helhet är i grundskolan franska (16 procent av eleverna), och på gymnasiet tyska (27 procent) tätt följt av franska (26 procent). När det gäller gymnasiet kniper något av dessa två språk andraplatsen i 22 av 30 länder.

    Av naturliga skäl är danska och svenska de näst mest studerade språken för Island respektive Finland, och i Estland, Lettland och Litauen är det ryska som gäller. Det är bara i Sverige, Norge och Frankrike som spanska är det populäraste språket näst efter engelskan.

    Danmark är det enda nordiska landet där tyska kommer på andra plats. Det läses av 29 procent av grundskoleeleverna och 35 procent av gymnasieeleverna. Danskarnas närhet till Tyskland spelar säkert en stor roll i deras intresse för det tyska språket.

    Här uppe i Sverige blir tyskstudenterna allt färre, men kanske är den språkliga pendeln i gungning. I Språktidningen nr 5/2011 vädras i en artikel teorin att det nyhippa Berlin kan bli räddningen för den numera så impopulära tyskan.

    Det blir intressant att se hur siffrorna ser ut om några år. Kommer spanskan behålla sin höga ställning? Kommer tyskan locka fler studenter? Eller är det ryska, kinesiska eller japanska som blir det nya innespråket?

    Camilla

    2 kommentarer
  • En person med god läsförmåga lägger till nya ord i ett inre visuellt lexikon. Det gör att förståelsen sker blixtsnabbt och att läsningen inte behöver ta omvägen genom att på något sätt uttala ordet. Det visar en studie utförd av forskare vid Georgetown university medical center.

    Första gången en person stöter på ett nytt ord i en text kan det ta ett ögonblick att tolka betydelsen och koppla ihop det med hur ordet sägs. Men redan efter den första bekantskapen är det möjligt att känna igen ordet utan att förknippa det med uttalet. Det räcker, enligt forskarna, med att kunna se ett ord i en text för att förstå det.

    Studien, där tolv personer ingick, visar att uttalet inte spelar någon roll för hur orden katalogiseras i hjärnan. Ord som uttalas likadant, som hair ('hår') och hare ('hare'), aktiverar helt olika neuroner och hade inte mer gemensamt än ett ord som soup ('soppa').

    Forskarna anser att resultaten visar att ordigenkänningen kan liknas vid ett visuellt lexikon där varje uppslagsord har sitt eget avsnitt, och att det inte sker någon sortering eller gruppering efter ljudbilden. Vissa tidigare studier har gjort gällande att hjärnan "uttalar" varje ord den stöter på.

    Att förståelsen enbart är visuell gör att den blir oerhört snabb. Forskarna tror att personer som har dyslexi kan ha svårare att hantera språkljud och därmed inte kan utveckla ett visuellt lexikon av bekanta ord. En framtida metod för att behandla dyslexi kan därför vara att hitta någon form av träning som främjar utvecklingen av den visuella språkförståelsen.

    Anders

    2 kommentarer
  • Dyslektiker störs mer av bakgrundsbrus än andra när de läser. Ett forskningsprojekt vid University of Southern California visar att dyslektiker inte har samma förmåga att filtrera information, och det gör att läsningen påverkas.

    Dyslexi är ett utbrett fenomen. Mellan 5 och 17,5 procent har enligt studien svårigheter att läsa. Den främsta orsaken tros inte längre vara brister i hörandet eller seendet. En ny teori är att dyslektiker har svårare att skilja relevant information från ovidkommande information, vilket stör läsningen.

    I forskargruppens test ingick 37 personer. Utan bakgrundsbrus presterade de som hade lässvårigheter i nivå med personer utan lässvårigheter. Med mycket bakgrundsbrus påverkades inte de senares resultat nämnvärt, medan resultaten för gruppen med lässvårigheter försämrades avsevärt.

    Forskarna anser därför att studien backar upp teorin att det är bakgrundsbrus som leder till att läsning är svårare för dyslektiker. Bruset blir ett störande moment som gör att stavelser och ord ibland blir fel.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg