Prenumerera på bloggen
  • Förra året talades det om grexit. Nu handlar EU-debatten i stället om brexit. I dag tycks det nämligen som att Storbritannien snarare än Grekland är på väg att göra exit från det europeiska samarbetet.

    Cypern, Spanien, Irland och Portugal är bara några av de EU-länder som krisar. I riktigt svarta framtidsscenarior dras även ekonomiska jättar som Frankrike och Italien på allvar in i krisen. Varken medlemskap i EU eller EMU har visat sig vara något vaccin mot bankrutt. Inte ens ett valutasamarbete rår på överskuldsättning.

    Under 2012 menade vissa bedömare att det enda sättet för Grekland att hantera nationens ekonomiska problem var att lämna EMU och därmed överge euron. Den gemensamma valutans bristande flexibilitet ansågs missgynna grekerna, som när det som mest behövdes inte kunde föra en självständig penningpolitik.

    Då framstod det som att en grexit (från engelskans grexit, en sammandragning av Greece och exit) stod för dörren. Nu är det snarare en brexit (en sammandragning av British exit) ur EU som är aktuell. Om premiärminister David Cameron går segrande ur nästa parlamentsval utlovar han en folkomröstning om EU-frågan senast år 2015.

    Vad ett brittiskt utträde ur unionen skulle innebära är osäkert. Svenska Dagbladet berättar att den amerikanska banken Citi räknar med att britternas livsvillkor skulle försämras:

    Brittiska medborgare kan förebereda sig på betydligt sämre levnadsstandard om landet lämnar EU. En ”Brexit” lär skrämma bort utländska investerare och slå hårt mot exporten.

    Svenska Dagbladet rapporterar även att David Camerons strävan efter att omförhandla delar av EU:s regelverk på sina håll möts med skepsis. Även om unionen inte vill se ett brittiskt utträde finns det också ett motstånd mot att David Cameron hoppas kunna välja och vraka ur EU:s digra utbud, men däremot slippa allt som inte är populärt:

    Storbritanniens David Cameron ser ut att ha en långsiktig plan men drivs framför allt av partiets Brysselfientliga höger-falang. Förhållandet till EU ska ses över och befogenheter som flyttats över till Bryssel plockas hem igen. I förlängningen väntar en folkomröstning om EU-medlemskapet, men fram till dess också åratal av förlamande osäkerhet om Storbritanniens roll och en eventuell "Brexit".

    Gunnar Jonsson, ledarskribent i Dagens Nyheter, anser att alla skulle förlora på att Storbritannien lämnar EU:

    Brexit, ett brittiskt utträde ur EU, skulle bara skapa förlorare.

    Anders

    0 kommentarer
  • Är Mikael Johansson namnet på den svenske medianbrottslingen som dömts till fängelse? Kanske. Det är nämligen Mikael och Johansson som toppar Researchgruppens sammanställning över personer som fått strafftidsbeslut från Kriminalvården under de fyra senaste åren.

    Kartläggningen består av 53 464 strafftidsbeslut och omfattar samtliga personer som dömts till fängelse i Sverige under perioden. Det vanligaste namnet är Johansson följt av Mikael. Resultatet är knappast sensationellt. Johansson är landets vanligaste efternamn och Mikael det tredje vanligaste tilltalsnamnet bland män. På topp tio återfinns också, i tur och ordning, Andersson, Peter, Lars, Daniel, Anders, Jan, Karlsson och Andreas.

    Researchgruppen har även sammanställt namnstatistik från 1 549 domar där ordet våldtäkt förekommer. Majoriteten av domarna gäller just våldtäktsmål, men ordet kan förstås ha förekommit även i domar gällande helt andra brottsrubriceringar. Någon kan exempelvis ha hotat någon med våldtäkt i en dom gällande olaga hot.

    Andreas är med 35 förekomster det förnamn som oftast förekommer som den åtalade (personen kan ju ha friats av rätten) i våldtäktsmål. Därefter följer Mikael (33), Daniel (33), Robert (24), Stefan (24), Sebastian (23), Marcus (21), Jimmy (21), Johan (21), Magnus (19), Robin (19) och Joakim (19).

    Inget av namnen i toppen är direkt någon skräll. Samtliga tillhör de vanligaste namnen i Sverige. Bland de namn som förekommer i samband med våldtäktsmål finns fler förnamn som varit populära närmare i tiden än på listan över samtliga fängelsedömda. Förklaringen är möjligen att våldtäkt är ett brott där gärningsmannen oftare är yngre än äldre.

    Anders

    2 kommentarer
  • På 1500-talet fanns en plats i Sjöbo kommun som hette Himmelriket. Nu ska ortnamnet enligt Lantmäteriet skrivas Hommeryd.

    Himmelriket var länge namnet på en liten by i Sjöbo kommun i Skåne. Från 1500-talet finns även belägg för den dialektalt präglade stavningen Himmerige. Namnet utvecklades så småningom till Hemmeryd för att under 1800-talet även få alternativformen Hommeryd. Den senare stavningen blev snart den dominerande. Förändringarna är en anpassning till hur ortnamnet uttalats på platsen, skriver Ystads Allehanda.

    Redan år 1970 övervägde dåvarande Kungliga Lantmäteristyrelsen att slå fast Hommeryd som enda namn på platsen. Men myndigheten valde att behålla Hemmeryd samtidigt som fastighetsnamn som Hommerydskvarn, Hommerydslund och Hommerydshus senare godkändes.

    Efter fyrtio år av diskussioner har Lantmäteriet nu bestämt att ortnamnet skrivs Hommeryd. Beslutet motiveras med att det är olämpligt med konkurrerande stavningar, och att lokalbefolkningen anser att stavningen med o är den riktiga.

    Anders

    0 kommentarer
  • Det finns ett ord som heter galghumor. Vad betyder det och vad är galg (ej galge förmodar jag)? Den frågan ställer Jörgen i Tumba i ett brev till Språktidningen.

    Galghumor finns, enligt Svensk ordbok, belagt i svenskan sedan 1884. Ordet har sannolikt tyskt ursprung (Galgenhumor). I dag är galghumor synonymt med ett svart och ironiskt skämtlynne som någon visar upp i samband med något slags misslyckande. Men tidigare rörde det sig om just den humor som en person som snart skulle avrättas genom hängning ibland kostade på sig inför galgen.

    En galge är en ställning med rännsnara avsedd för att hänga människor. Den består i regel av två stolpar med en tvärbjälke. I den betydelsen finns ordet i svenskan sedan 1300-talet.

    En galge som används som klädhängare har ungefär samma konstruktion. I den betydelsen är dock galge betydligt färskare, och först belagt i svenskan 1915.

    Klädhängaren och avrättningsinstrumentet har alltså samma ursprung. Det rör sig om ett gemensamt germanskt ord som från början betydde 'gren, stång'.

    Anders

    1 kommentarer
  • Den som är uppväxt med två språk är snabbare i tanken på ålderdomens höst än den som bara växt upp med ett språk. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Neuroscience.

    Tvåspråkighet förknippas med en mängd positiva saker. Språktidningen har tidigare berättat om att den som sedan tidig ålder behärskar flera språk också har större motståndskraft mot Alzheimers sjukdom och är bättre på att urskilja språkljud i bullriga miljöer. Amerikanska forskare har nu kommit fram till att tvåspråkighet även gör att hjärnan är kvickare hos personer i åldern 60 till 68 år.

    Forskarna har undersökt 110 amerikaners kognitiva spänst. I takt med att människan åldras minskar den kognitiva flexibiliteten, vilket innebär att förmågan att anpassa sig till nya omständigheter försämras.

    Tvåspråkiga har dock en livslång fördel. De testpersoner som var uppvuxna med två språk var nämligen betydligt snabbare på att hantera nya situationer. För personer som bara växt upp med ett språk tog anpassningen längre tid. Enspråkiga gjorde också av med mer energi för att lösa uppgifterna.

    Anders

    2 kommentarer
  • Det började med en intervju i Svenska Dagbladet. Överbefälhavare Sverker Göranson sade att det svenska försvaret vid ett militärt angrepp skulle kunna hålla stånd i en vecka. Därefter var det nödvändigt med hjälp från utlandet om det skulle finnas fler valmöjligheter än att börja vifta med vita näsdukar inför fienden:

    Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.

    Att försvaret under många år varit satt på finansiell svältdiet är knappast någon hemlighet. Men att möjligheterna att försvara Sveriges gränser skulle vara närmast mikroskopiska – åtminstone om angriparna var taskiga nog att attackera mer än en plats samtidigt – väckte ändå starka reaktioner. I pressen talades det snart om enveckasförsvaret.

    I Smålandsposten undrade Martin Tunström om det antingen var dags att höja anslagen till försvaret eller börja fila på en ansökan om svenskt Nato-medlemskap:

    Ska Sverige vara utanför och inte åtnjuta säkerhetsgarantier och därmed tvingas att skruva upp ambitionsnivån från enveckasförsvaret eller ska Sverige också bidra till en gemensam kollektiv säkerhet?

    I Dagen spekulerade Håkan Arenius om Sverker Göransons uttalanden i själva verket kunde vara ett led i en kampanj för att få regeringen att öppna plånboken:

    Krig utspelar sig på många fronter. En av de viktigaste handlar om propaganda. På det frontavsnittet visade sig Sveriges överbefälhavare vaken och up to date inför årets upplaga av konferensen om Folk och försvar. I rätt ögonblick fick han, sannolikt med hjälp av duktiga spinndoktorer, genomslag för nyordet ”enveckasförsvar”. Det fungerade som en trumpetstöt för opinionsbildare av alla sorter.

    Snart kom också beskedet att regeringen gav klartecken för inköp av 60 Jas 39 Gripen E. I Svenska Dagbladet jämförde Claes Arvidsson beskedet med det tidigare budet från finansminister Anders Borg på 40 till 60 plan:

    Det ska dock jämföras med att Försvarsmakten menar att behovet ligger i intervallet 60 till 80 plan. 60 är alltså ett absolut minimum för att motsvara de operativa behoven för enveckasförsvaret, enligt ÖB:s bedömning. Nu blir det desto viktigare att hålla ögonen på vilken beväpning av planen som Anders Borg är beredd att betala för.

    Värt att notera är att enveckasförsvar hittills främst har använts i ledar- och debattartiklar, medan det inte används lika flitigt i tidningstexter av nyhetskaraktär.

    Anders

    1 kommentarer
  • Vad innebär uttrycket "imorgon-bitti", vart stammar suffixet "bitti" ifrån och vilken etymologisk historia har detta uttryck? Hade varit ett fint inlägg på er blogg!

    Så skriver Daniel i ett mejl till Språktidningen. Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien berättar att bitti finns belagt i svenskan sedan 1795. Bitti är en kortform av bittida, som har funnits i svenskan sedan Magnus Erikssons stadslag på 1300-talets mitt. Bittida är inlånat från lågtyskan, där bi tide betyder 'i tid'.

    Bitti används i dag oftare än bittida. I svensk press går det tjugo bitti på varje bittida. Det går dock lika bra att säga Vi åker i morgon bitti som Vi åker i morgon bittida.

    Anders

    0 kommentarer
  • Fråga: På sidan 77 i Språktidningen 8/2012 står en intressant kortis om runstenar i Uppland. Eftersom Marit Åhlén lovade återkomma undrar jag: 1) Står alla små bindeord verkligen på runstenarna och 2) alla böjningar och 3) ändelser eller har man kört med redigering för att korta det mödosamma jobbet med inhuggningen (nu var det väl inte Gunnar själv som högg utan en ”slav”). En runsten är ju trots allt en begränsad yta för de relativt stora tecknen. Och 4) färgades stenarna in från början på nåt sätt för att underlätta avläsandet? Eller är den röda färgen ett nutida påfund.

    Lars Sjöholm

    Svar: Med anledning av artikeln om de båda runstenarna vid Arkels tingstad i Vallentuna i Språktidningen 8/2012 har Lars Sjöholm några funderingar. Han undrar om alla små bindeord och böjningsändelser står med i runstenstexterna eller om man förenklat och förkortat i arbetsbesparande syfte. Svaret blir ett entydigt nej. Visst saknas någon enstaka gång en runa eller två, men det handlar nog helt enkelt om misstag. Att stavningen av ord kan variera i olika inskrifter beror helt enkelt på att det inte fanns någon rättstavningsnorm. Man måste ha ljudat sig fram och stavat som man tyckte att det lät. När det gällde vanligt förekommande ord skaffade sig den vane ristaren naturligtvis en skriftbild. Men sättet att återge ett visst ord kunde variera mellan olika ristare. Att ett ord stavades olika är inte något unikt för runskriften. Det skedde långt fram i tiden även när man använde sig av dagens bokstäver.

    Två olika sätt att underlätta arbetet med inhuggningen av runtecken förefaller dock ha varit vedertagna. Om ett ord slutade på samma tecken som det följande inleddes med kunde åtminstone vissa runristare låta bli att upprepa tecknet. En välkänd runristare som i stor utsträckning tillämpade detta var Åsmund Kåres son. Hans ristningar avslutas ofta med bönen ”Gud och Guds moder hjälpe hans själ”, som på runsvenska lyder Guð hialpi hans salu ok Guðs moðir, med runor kud hialbi hons salu uk kuds mudiz. Åsmund rationaliserade de ristade runtecknen kud hialbi honsalukuds mudiz. Eftersom ljuden k och g återgavs med samma runtecken behövde man alltså inte upprepa det. En annan vedertagen skrivregel tycks ha varit att nasalen n inte behövde sättas ut i förbindelserna nd, nt, ng och nk.

    De välkända runristarna hade medhjälpare vid inhuggningen av runtecknen i stenen. Det finns exempel på att man av mejselmärkena i ristningsbottnarna har kunna konstatera att en högerhänt och en vänsterhänt ristare arbetat med att hugga in linjerna i samma sten. Att vara medhjälpare till en skicklig runmästare var säkerligen också ett sätt att lära sig hantverket.

    Man har alltså inte använt sig av förkortningar eller någon form av uteslutningar av delar av orden som man ser i till exempel dagens sms-meddelanden. Den relativa ordknappheten i runstenstexterna är i stället den effekt det begränsade utrymmet på stenytan fått.

    Den röda färgen som målas i ristningslinjerna är inte något modernt påfund. Några runstensfragment som suttit inmurade i väggar, främst kyrkväggar, med ristningsytan skyddad vänd inåt har haft spår av ursprunglig målning med just röd färg i ristningsbottnarna. Man har också påträffat en del fragment med ursprunglig målning som täckt hela stenytan. Använda färger har då varit huvudsakligen rött, vitt och svart.

    Marit Åhlén

    0 kommentarer
  • På lågstadiet var det en bestraffning att tvingas skriva skrivstil. Kastat snöboll på skolgården eller köttbullar i matsalen, bråkat på jympan eller kommit riktigt sent tillbaka från rasten utan någon tillräckligt vit lögn som ursäkt? Patentlösningen från lärarnas sida var densamma. Kvarsittning med skrivstilsboken. Ofta var det knepigt att binda ihop alla bokstävlarna. Något som definitivt inte löstes genom att trycka så hårt med pennan mot pappret att det kunde framstå som ett försök att rista runor i skrivstilsboken.

    En av de artiklar som fått mest respons genom Språktidningens historia handlar just om skrivstilar, och närmare bestämt den så kallade SÖ-stilen. Den skapades när Skolöverstyrelsen ville ha en enhetlig skrivstil för landets alla skolor. Hur det gick till kan du läsa i Mats Karlssons artikel från Språktidningen 2/09.

    En fråga vi fått från en läsare är vilka stilar som användes innan SÖ-stilen blev norm. Mats Karlsson berättar att det fanns ett antal konkurrerande stilar, som Carl-Oskar Heikes skrivsystem (rundskrift), Påhlmanska skrivmetoden (Otto Påhlman), Wittmarks skrivmetod (Ruth Wittmark), Meyerska skrivmetoden (Emy Meyer) och Holmqvists skrivmetod (Filip Holmqvist). Dessa finns tyvärr inte samlade i någon bok som är lätt att få tag på, utan den som vill bekanta sig med dem får nog vända sig till Kungliga biblioteket.

    Anders

    0 kommentarer
  • Kanske är inget språk riktigt fullkomligt. I det ena språket finns ofta ord som saknar exakta motsvarigheter i det andra, ord som på pricken beskriver en företeelse i det ena språket men som måste översättas med en längre förklaring i det andra språket. I So Bad So Good listar Alex Wein 25 förträffliga ord från olika språk som saknar motsvarighet i engelskan. Han hittar dem bland annat i japanska, norska, tyska och kinesiska.

    Ett par ord undertecknad efterlyser i svenskan är motsvarigheter till tyskans Imponiergehabe ('lust att imponera, något som enbart görs för att imponera') och isländskans gluggaveður (ordagrant fönsterväder i bemärkelsen att det kalla, blåsiga och regniga vädret utanför dörren är vackert att titta på för den som sitter vid fönstret inomhus).

    Har du några utländska ord som du saknar i svenskan? Eller några svenska pärlor som lyser med sin frånvaro i andra språk? Kommentera gärna!

    Anders

    74 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg