Prenumerera på bloggen
  • Två av tre svenskar har svårt att förstå talad danska. Varannan norrman upplever samma svårigheter. Svenskar och norrmän har däremot lätt för att förstå varandra. Det visar en undersökning utförd av Respons analyse.

    I studien har 2 500 personer bosatta i Danmark, Norge och Sverige fått svara på frågor om grannspråken. I Politiken undrar Mads Zacho Teglskov om det snart blir så att talare av norska, danska och svenska föredrar att använda engelska när de möts, och om "mikroskopiska språkliga skillnader" ska slå in en kil i den nordiska språkgemenskapen.

    Att avståndet mellan språken ökar är enligt Sabine Kirchmeier, direktör för Dansk sprognævn, ett faktum. Hon säger i Politiken att danska just nu utvecklas på ett annat sätt än norska och svenska:

    "Språkskillnaderna blir större och större, och det är färre och färre inom de nordiska länderna som förstår varandra. ... Det har skett en utveckling där man talar snabbare och mer otydligt, vissa ändelser försvinner och vissa ljud uttalas mindre distinkt än tidigare. ... Svenska och norska har liksom avstannat och har ett mer distinkt uttal, medan danskarna har försvagat uttalet eller gjort det mer otydligt. Uttalet har utvecklats mot en sänkning av vokalerna, ett mjukare uttal av d och ett mindre skarpt uttal av konsonanterna."

    I undersökningen uppger 65 procent av svenskarna och 50 procent av norrmännen att danska är svårt att förstå. Samma svårigheter med svenska har 51 procent av danskarna och 17 procent av norrmännen. Norska är det språk som totalt sett ställer till med minst problem. Av de tillfrågade danskarna säger 35 procent att norska är svårt, en åsikt som 20 procent av svenskarna delar.

    Svenskar och norrmän är alltså bäst på att förstå varandra. Norrmännen har minst problem med grannspråken – en bidragande orsak kan enligt studien vara att de ser mer tv-program från grannländerna.

    Bodil Aurstad är projektledare för Nordisk Sprogkoordination, uppvuxen i Norge men bosatt i Danmark. Hon förklarar i Politiken norrmännens och svenskarnas svårigheter att förstå danska:

    "Det danska ljudsystemet ligger så långt från de norska och svenska dialekterna. Norrmän och svenskar säger ofta att danskarna ska ta sig samman och sluta att tala grötigt. ... När skillnaderna mellan de olika vokalerna och konsonanterna är så pass minimala att vi inte kan avkoda dem, eftersom vi inte är tränade som danskarna, är det klart att vi har stora problem att höra ordgränserna. Så hör vi bara en ström av ljud."

    Sabine Kirchmeier har ett recept för att vända trenden. Hon föreslår undervisning i grannspråken med start redan i första eller andra klass. Det tror hon inte bara skulle bidra till bättre nordisk språkförståelse, utan också göra det lättare för eleverna att lära sig andra främmande språk.

    Anders

    7 kommentarer
  • Turbulensen kring Lundin Petroleum kulminerade vid bolagets årsstämma. Flera tunga ägare krävde en oberoende utredning av bolagets agerande i samband med oljeborrningar i Sudan och Etiopien. Förslaget nådde inte majoritet. Åklagare utreder dock om de mänskliga rättigheterna åsidosattes när Lundin Petroleum etablerade sig i regionen. Vittnesuppgifter gör gällande att lokalbefolkning tvingades från sina hem samt att tusentals dödades för att möjliggöra oljeborrningen.

    Lundin Petroleum avvisar alla sådana anklagelser. I samband med årsstämman uppmanade bolagets vd, Ashley Heppenstall, de aktieägare som stod bakom uppropet om en oberoende utredning att i stället sälja sina aktier i Lundin Petroleum.

    Det är inte otänkbart att vissa ägare väljer att följa det rådet. Carina Lundberg Markow, ägaransvarig på Folksam, säger i Aftonbladet att bolaget överväger att avinvestera:

    "När man kan knyta ett företag till konkreta brott mot mänskliga rättigheter, då förekommer det att vi avinvesterar, men än så länge finns det inga sådana bevis."

    Carina Lundberg Markow har kanske varit den främsta förespråkaren för en oberoende utredning. Det är också hon som i intervjuer använder ordet avinvestera, som en motsats till investera.

    Även om hon bidragit till att ge ordet spridning under året förekommer avinvestera också i andra sammanhang. I Nerikes Allehanda talas det år 2000 om Örebro kyrkliga samfällighet som har valt att köpa ut två anställda. Beslutet motiveras så här:

    "Man investerar mycket i människor. Ibland får man lov att avinvestera också, när vederbörande inte passar."

    Anders

     

    0 kommentarer
  • Det har stormat kring Språkrådet under våren. Chefen Lena Ekberg valde nyligen att sluta efter en tvist om webbplatsen. Både personalen och flera tunga forskare har slutit upp i protestkören. Men generaldirektören Ingrid Johansson Lind har inte backat, och i går fick de anställdas vädjan nobben av kulturdepartementet. Beslutet att Institutet för språk och folkminnen, där Språkrådet ingår, ska ha en gemensam webbplats står fast.

    – Jag beklagar djupt att en mycket kompetent chef som Lena Ekberg har valt att sluta. Hon ställde som ultimatum att Språkrådet skulle få behålla en egen primär webbadress. Det kunde jag inte acceptera, säger Ingrid Johansson Lind.

    I oktober 2010 beslutade hon att myndighetens webbplatser skulle samordnas. Dagens system anser Ingrid Johansson Lind har stora brister. På Språkrådets webb finns exempelvis andra uppgifter om minoritetsspråk än på myndighetens andra webbplats sofi.se, något som inbjuder till förvirring. Med en gemensam webbplats och gemensamma uppdateringar ska risken för motstridiga budskap från myndighetens olika avdelningar försvinna.

    Tanken var att förändringarna skulle genomförts i höst. Den som då hade surfat in på språkrådet.se hade slussats vidare till ingångssidan på den nya myndighetsgemensamma webbplatsen – vad denna webbplats ska ha för adress vid den kommande nylanseringen är ännu inte bestämt – och hade därefter fått klicka sig vidare till Språkrådet. Nu har protesterna försenat projektet och det är oklart när lanseringen sker.

    – Jag är förvånad över att det blivit ett så enormt rabalder i en så liten fråga, säger Ingrid Johansson Lind.

    Ingrid Johansson Lind delar inte Lena Ekbergs oro för att avsaknaden av en självständig webbplats riskerar att försämra Språkrådets genomslagskraft. Där Lena Ekberg anser att frågan i grunden handlar om Språkrådets ställning menar Ingrid Johansson Lind att förändringsplanerna har övertolkats. Som generaldirektör är hon mycket nöjd med Språkrådets arbete och förmåga att nå ut till en bred publik.

    – Språkrådet har legitimitet, ett starkt förtroende och förekommer mycket i medierna. Det är otroligt positivt och det är precis så vi vill att det ska vara. Språkrådet kommer fortfarande att ha möjligheter till egen profilering. Vi ska inte försämra varumärket eller göra det mindre synligt, säger hon.

    Ingrid Johansson Lind beskriver de senaste månaderna som tuffa och krävande. En viktig uppgift är nu att lyssna till de anställda som är missnöjda med förändringarna och nå samsyn om det fortsatta arbetet. Motståndarna hade hoppats att kulturdepartementet skulle ingripa och riva upp beslutet, men i går kom beskedet att denna vädjan om en viss självständighet inom Institutet för språk och folkminnen avslås.

    Christian Mattsson har tagit över som tillförordnad chef. Tillsammans med Eva Olovsson, som är samordningsansvarig för svenska, och Raija Kangassalo, som ansvarar för minoritetsspråken, leder han Språkrådet under de närmaste månaderna.

    Ingrid Johansson Lind räknar med att en ny chef ska finnas på plats vid nyår. Det har ryktats om planer att dela upp chefsansvaret för Språkrådet på två tjänster – en person som svarar för det språkliga arbetet och en person som svarar för administrationen. Dessa uppgifter vill inte Ingrid Johansson Lind kommentera. Men kravprofilen på den tillträdande chefen har inte förändrats.

    – Det ska vara en disputerad person med god förankring i forskarsamhället. Det är helt självklara krav, säger Ingrid Johansson Lind.

    Hon tror inte att turerna kring Lena Ekbergs avhopp avskräcker andra från att söka tjänsten.

    – Det är ett komplext jobb med ett stort ansvar. Det krävs oavsett den debatt som nu varit mycket för att få detta att fungera. Det blir också en utmaning för den nya chefen.

    Anders

    Här kan du läsa mer om Lena Ekbergs avhopp.

    0 kommentarer
  • Över 200 språkintresserade gäster samlades i går på Hotel Rival i Stockholm för årets upplaga av Språkforum. Två av årets föreläsare var Karin Milles och Hanna Sofia Rehnberg, båda verksamma vid Södertörns högskola.

     

    Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius presenterade dagens första gäst, programledaren och skribenten Jessika Gedin. Hon har även ett förflutet som förläggare och översättare. "Översättning är problemlösning", sade Jessika Gedin.

     

    Lingvisten Mikael Parkvall berättade om sitt sätt att bedriva modern dialektforskning. Genom att samla in belägg på nätet kan han visa regionala och lokala skillnader i det svenska språkbruket. I stora delar av Sverige dominerar exempelvis bensinmack, men i Västsverige föredrar många bensintapp och i Finland är bensinstation vanligare än i Sverige.

     

    Språkrådets nyordsredaktör Birgitta Lindgren talade om kontroversiella nyord. Hon berättade att stormen kring tjejsamla var den kraftigaste hon upplevt på trettio år. Det nyord hon var mest nöjd över att ha snappat upp var att göra en pudel.

     

    Karin Milles, lektor i svenska vid Södertörns högskola, var engagerad i en annan av årets hetaste språkdebatter, nämligen om pronomenet hen. Om ordet får rejält fotfäste i svenskan blir hen det första nya pronomenet sedan 1600-talet. Hen är belagt som pronomen i svenskan sedan 1966, men det finns flera teorier om ursprunget.

     

    Copywritern Mattias Åkerberg bjöd på fyra handfasta råd för skribenter: överraska, vänd på perspektiven, krångla inte till det och gör läsare till lösare.

     

    Hanna Sofia Rehnberg, journalist och doktorand i svenska vid Södertörns högskola, talade om organisationers berättelser om sig själva. Som exempel använde hon bland annat Malmö stad, Fjällräven och Max.

     

    Ingela Bel Habib forskar om språkekonomi. Hon kunde bland annat visa att svenska små och medelstora företag är sämre på att utnyttja den flerspråkighet som finns i landet än vad exempelvis tyska företag är – trots att genomsnittstysken talar färre språk än genomsnittssvensken. Och lägre språkkompetens leder till lägre exportintäkter. 

     

    Författaren Bodil Malmsten avslutade programmet på Rivals scen. Hon berättade om hur hon inte hade ett språk, något som gick tillbaka till skolan där hon fick lära sig att rikssvenska var det enda som var acceptabelt. Därmed fick dialekten hon växte upp med, jamska, aldrig något skriftspråk.

     

    Fem kryssningar med Viking Line lottades ut bland de gäster som svarade på Mikael Parkvalls dialektenkät. Språktidningens korrekturläsare Lili Guggenheimer och Patrik Hadenius drog vinnarna.

     

    Två personer som inte syntes på scenen men som sydde ihop hela Språkforum: it-ansvarige Magnus Hägglund och projektledaren Helena Anderlind.

     

    Birgitta Lindgren i samspråk med Patrik Hadenius.

     

    Journalisten Malin Eijde, Språktidningens Maria Arnstad och talskrivaren Camilla Eriksson.

     

    Språkrådets Ola Karlsson och Maria Sjödin, förläggare på Norstedts.

     

    Alla fick påsar ...

     

    ... och mat!

    Anders

    3 kommentarer
  • I dag samlas 250 språkintresserade på Rival i Stockholm för en heldag om berättande, dialekter och vackert språk. Först ut på scen är Jessika Gedin i ett samtal om att styra läsaren och språk som ger fjärilar i magen. Därefter blir det modern dialektforskning med Mikael Parkvall, provocerande nyord med Birgitta Lindgren och hendebatt med Karin Milles. Sedan talar Mattias Åkerberg, Hanna Sofia Rehnberg och Ingela Bel Habib om berättande säljande språk. Och så sist Bodil Malmsten, som pratar inkluderande och exkluderande språkbråk.

    För er som inte är på plats spelar UR samtiden in hela dagen. Det kommer att sändas på tv och finnas på urplay.se. Du kan också följa på twitter med hashtaggen #sprakforum

    Patrik

    0 kommentarer
  • Dagens gästbloggare är professor Raimo Raag. Med anledning av kvällens delfinal i Eurovision song contest skriver han om udmurtiska, det språk som Rysslands favorittippade bidrag framförs på.

    Kanske tillhör du, liksom jag själv, den kategori av människor som tycker att Eurovisionen förlorade sin charm när arrangörerna släppte kravet på att bidragen skulle framföras på modersmålet. Men i år har varje språkvetare och språkintresserad skäl att spetsa öronen lite extra när Rysslands bidrag framförs. Titeln är visserligen engelsk – Party for everybody – men låten framförs på två språk: udmurtiska och engelska.

    Gruppen som framför Rysslands bidrag heter på udmurtiska Brangurt pesjanaios (på ryska Baranovskije babusjki), vilket betyder ’Gummorna från Brangurt/Baranovo’. Gruppen kommer från byn Brangurt (ryska: Baranovo), som ligger i södra Udmurtien, och har gjort sig känd för att sjunga dels udmurtiska folksånger, dels internationella pop- och rockhittar på udmurtiska.

    Redan för tre år sedan ställde de upp i den ryska uttagningen till Eurovisionen och kom då trea. De lyckades tydligen vinna tv-tittarnas hjärtan i hela Ryssland, för i år gick det, som synes, ännu bättre.

    Vad är udmurtiska för språk?

    Udmurtiska är ett finsk-ugriskt språk, avlägset släkt med estniska, finska, samiska och ungerska. En modersmålstalande est, finne, same eller ungrare, som inte lärt sig udmurtiska, förstår emellertid udmurtiska lite lite som en svensk förstår sitt släktspråk persiska.

    Udmurtiskans närmaste språksläkting är komi. De båda språken uppvisar många lexikala överensstämmelser. Öl heter sur på båda språken och är ett av de ord som har lite större spridning bland de östliga finsk-ugriska språken; på ungerska heter öl sör, men uttalas med initialt sj-ljud: /sjör/.

    Den allmänna hälsningsfrasen Hej! heter på udmurtiska Dźećbur! där ź betecknar en tonande frikativa, ett konsonantljud med brusande karaktär, och ć är tecknet för ett språkljud som uttalas som svenskt tj-ljud. Därmed är också en egenhet hos udmurtiska avslöjad: språket har inte mindre än sex affrikator, ett konsonantljud där lufttillförseln först stryps och sedan öppnas något, som i tyskans Pfirsich (‘persika’) och engelskans child (‘barn’).

    Udmurtiska skrivs med kyrilliskt alfabet som kompletterats med fem tecken som ryskan inte använder: Ӧ, Ӥ, Ӝ, Ӟ, Ӵ. Hälsningsfrasen ger oss ett exempel på ett sådant tecken: Dźećbur! skrivs i udmurtisk text Ӟечбур!

    Det moderna udmurtiska alfabetet har 38 tecken: 10 vokaler och 28 konsonanter. Fyra av tecknen används bara i ryska lånord, som övertas utan ortografisk anpassning: Ф (=f), Х (=h), Ц (=ts) och Щ (=sjtj).

    Böjningsläran är tydligt agglutinerande och suffixen många. På samma sätt som i finska fogas alltså i udmurtiskan ordbildningselement till ordstammen. Substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord böjs i 15 kasus – som i finska (estniska har bara 14 kasus, nordsamiska futtiga 7, medan ungerskan leder den finsk-ugriska kasusligan med 22 kasus). De udmurtiska kasusändelserna är lika i singularis och pluralis. I pluralis föregås ändelsen av pluralismarkören -oc (=os) eller -öc (=os). Vi finner suffixet i namnet på sånggummorna: (Brangurt) Pesjanaios: pesjanai betyder ‘gumma’, + -os (pluralis).

    Verben böjs i tre modus: indikativ (som används för att uttrycka faktiskt information, Stina äter och Pelle lagade maten), imperativ (förekommer vid uppmaningar, Kom nu, Oskar!) och konditionalis (uttrycker något som skulle kunna ske, Om Charlotte vore rik skulle hon köpa en sommarstuga). Verbböjningen är annars okomplicerad: Det finns bara två böjningsklasser, konjugationer. I indikativ böjs verben i fyra tempus: presens, första och andra imperfekt (andra imperfekt kallas av en del forskare perfekt) och futurum. Andra imperfekt uttrycker att talaren själv inte varit med om händelsen, utan återger vad en tredje person sagt: första imperfekt – верад = verad ’du sade/berättade’; andra imperfekt - верамед = veramed ’du ska ha sagt/berättat, det sägs att du har sagt/berättat’. Andra imperfekt är med andra ord något av en skvallerform.

    En första grammatika över udmurtiska gavs ut i Sankt Petersburg 1775. Det ligger nära till hands att förknippa utgivandet av språkläran med den kampanj som strax innan inletts för att sprida den ortodoxa tron bland udmurterna. Udmurterna höll nämligen länge fast vid sina förfäders förkristna trosuppfattningar och motsatte sig kristnandet så till den milda grad att de anslöt sig till det stora Pugatjovupproret 1773–75. Upproret slogs ned av trupper som leddes av generalen Johann von Michelson (Michelsohnen) som var född i Väinjärve i Estland.

    Under 1800-talet växte ett udmurtiskt litteraturspråk fram. I mitten av 1920-talet utarbetades ett standardspråk som skrevs med latinsk skrift och som började användas för den framväxande udmurtiska litteraturen, men som man tvingades överge i slutet av 1930-talet, då den nuvarande skriften påbjöds.

    Udmurtien – var ligger det?

    Udmurtien är en republik i Ryska federationen. Den ligger ungefär hundra mil nordost om Moskva, mellan Volgas mellersta lopp och södra Uralbergen. Med sina 42 100 kvadratkilometer är landet lika stort som Danmark och bebos av ungefär 1,5 miljoner människor. Av befolkningen i Udmurtien är endast 28 procent udmurter (62 procent ryssar, knappt 7 procent tatarer), men landsbygden och småstäderna domineras av udmurter. I sånggummornas hembygd, regionen Pitji Purga (ryska: Malopurga eller Malopurginskij rajon) är udmurternas andel 78 procent av befolkningen. (Adjektivet pitji betyder ’liten’ och hänger etymologiskt troligen samman med estniskans pisi och pisike, som också betyder ’liten’.)

    Udmurtiska kändisar

    Udmurternas antal är enligt den senaste folkräkningen i Ryssland 552 000. Därmed är udmurterna ett av de större finsk-ugriska folken i Ryssland. Två tredjedelar av udmurterna bor i sin titulärrepublik.

    Två udmurter torde vara världsberömda, åtminstone bland idrottsintresserade: skidlöperskorna Galina Kulakova och Tamara Tichonova(-Volkova). Kulakova vann två guldmedaljer i Sapporo 1972 och spädde på med ytterligare två guld vid OS i Innsbruck 1976. Tichonova vann två guldmedaljer och en silvermedalj vid OS i Calgary 1988 och är, liksom Kulakova, flerfaldig världsmästare.

    I kväll, i den första av tävlingens semifinaler, kommer av allt att döma sånggummorna från Brangurt att ansluta sig den lätt räknade skaran av udmurtiska internationella kändisar. För egen del tror jag att de kan gå långt med sitt Party for everybody. Under alla förhållanden skulle jag vilja tilltala sånggummorna på deras modersmål med frasen Шудбур cїзисько (=sjudbur siziśko) – ‘jag önskar (er) framgång’!

    Raimo Raag är professor i finsk-ugriska språk, särskilt estniska, vid Uppsala universitet

    0 kommentarer
  • Grekland befinner sig i en djup ekonomisk och politisk kris. Ännu ett nyval är nu utlyst till den 17 juni för att då försöka skapa underlag för en regering som kan föra landet ur de ekonomiska svårigheterna. Frågan är hur den vägen kommer att se ut – och om den innebär en grexit, en grekisk exit från eurozonen.

    Grexit är ett engelskt lånord bildat till Greek exit. Upphovsmannen är enligt The Guardian Citigroups chefsekonom Willem Buiter. Banken gjorde tidigare i år bedömningen att sannolikheten för att Grekland ska lämna eurosamarbetet ökat dramatiskt. Så länge Grekland inte följer de riktlinjer som dragits upp av EU och Internationella valutafonden tros fordringsägarna vara måttligt intresserade av ytterligare eftergifter.

    Ordet grexit lånades snabbt in i svenskan. Den 7 februari i år, samma dag som Willem Buiter flaggar för en större sannolikhet för ett grekiskt utträde, används ordet grexit i två artiklar från nyhetsbyrån TT. I en av dem anges Citigroups Willem Buiter som ordets upphovsman:

    "Om det blir 'Grexit', som bankens ekonomer kallar Greklands utträde ur valutaunionen i sin analys, räknar de med att den återinförda inhemska valutan drakman kan rasa med upp till 70 procent mot euron."

    I takt med att osäkerheten om den grekiska ekonomin ökar gör användningen av grexit detsamma. Ordet förekommer dock främst i affärspressen, och kan i dagsläget inte sägas tillhöra allmänspråket. I de kretsar där det finns ett stort intresse för Greklands ekonomiska och politiska utveckling förefaller däremot grexit vara etablerat.

    Anders

    0 kommentarer
  • http://www.msnbc.msn.com/id/21134540/vp/47280372#47280372

    Parakiten Piko rymde från matte och tryggheten i hemmet i japanska Sagamihara. Den vilsna fågeln togs om hand av polisen sedan den flugit in på ett hotell och satt sig på en av gästerna. Att hitta ägaren var ingen match – rymlingen berättade för tre förundrade poliser exakt på vilken adress den hörde hemma. Och där väntade mycket riktigt en orolig matte.

    Parakiter har en väl utvecklad förmåga att härma ljud. Detta utnyttjade Pikos ägare eftersom hon tidigare blivit av med en parakit som rymt för att aldrig återvända hem. För att inte riskera att Piko skulle gå samma öde till mötes lärde hon fågeln hemadressen.

    När Piko kom till polisstationen visade det sig att parakiten lärt sin läxa. Fågeln berättade först i vilken stad den var hemmahörande, sedan i vilken stadsdel och vilket kvarter för att därefter avsluta med gata och gatunummer, rapporterar AFP. På adressen återfanns Pikos ägare.

    Det är inte första gången som förmågan att härma mänskligt tal hjälper en parakit på rymmen att hitta hem. För fyra år sedan inträffade en liknande händelse i Japan. En upphittad fågel berättade hos veterinären både sin ägares namn och hemadress. Även denna gång kunde polisen därmed överlämna parakiten till ägaren, berättar New York Daily News.

    Ovan kan du se ett inslag från MSNBC om parakiten Piko.

    Anders

    2 kommentarer
  • När en kompis bytte namn passade Ceejay Epton på att piffa till sitt eget. I dag heter hon Ceejay A Apple B Boat C Cat D Dog E Elephant F Flower G Goat H House I Igloo J Jellyfish K Kite L Lion M Monkey N Nurse O Octopus P Penguin Q Queen R Robot S Sun T Tree U Umbrella V Violin W Whale X X-Ray Y Yo-Yo Z Zebra Terryn Feuji-Sharemi.

    Under 1800-talet exploderade förnamnskreativiteten i Sverige. I Språktidningen 6/09 skriver Mats Karlsson om ett par som lyckades pricka in hela alfabetet på sina nio barn – från Axel Bernhard Conrad till Åbertha Ägir Östgötha.

    Den bedriften klarar alltså Ceejay Epton, som nu fått smeknamnet Miss Alphabet, på egen hand tack vare 241 nätta tecken.

    – Jag har just fått barn, så jag tänkte att jag skulle ändra det [namnet] så att det skulle hjälpa honom att lära sig alfabetet, säger Ceejay Epton till den brittiska tidningen Metro.

    Den brittiska lagstiftningen har inget tak för antalet tillåtna förnamn. Även i Sverige är det tillåtet att ha förnamn hela vägen från Aron till Örjan. Namnlagen säger att alla ska ha ett eller flera förnamn, men det finns ingen övre gräns för hur många.

    – Rent teoretiskt är det fullt möjligt att ha hur många förnamn som helst. Däremot skulle kanske inte sonen eller dottern bli så jätteglad när han eller hon ska fylla i en blankett där samtliga namn måste anges, säger Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket.

    Däremot skulle myndigheterna förmodligen ha invändningar mot enbokstavsnamn som A och Ö, även om Regeringsrätten för några år sedan godkände pojknamnet Q.

    Anders

    0 kommentarer
  • Språktidningen blir tv i ett vetenskapsprogram tillsammans med syskontidningarna Modern Psykologi och Forskning & Framsteg. Det första programmet i serien Vetenskap sänds i TV4 News klockan 14 i morgon onsdag.

    – Det finns många spännande nyheter inom forskning och vetenskap, men alldeles för lite av detta berättas om i tv. Det här samarbetet ger bra förutsättningar att ge den nyhetsintresserade publiken något helt nytt, säger Lasse Herneklint, chef för TV4 News, i en kommentar.

    I en reportageserie i programmet porträtteras framstående svenska forskare. I studion diskuterar redaktörer från Språktidningen, Modern Psykologi och Forskning & Framsteg nya forskningsrön tillsammans med forskare.

    Programmet går i repris torsdagar 18.30 och söndagar 20.30. Programledare är Madeleine Westin.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg