Prenumerera på bloggen
  • Att företag vill kunna erbjuda attraktiva arbetstillfällen är självklart. En yrkestitel som upplevs som lockande och spännande kan öka intresset för att söka sig till företaget och kanske bidra till att de anställda trivs bättre på arbetsplatsen.

    En välkänd sådan benämningsresa är städare som blev lokalvårdare som blev hygientekniker. Hur effektiva de nya yrkestitlarna är går förstås att diskutera. Ibland kan det slå tillbaka.

    När branschorganisationen Bemanningsföretagen i höstas sökte efter en positiv benämning på inhyrd personal överöstes kampanjsajten med mängder av ironiska och kritiska förslag. I slutändan vann konsult, men i debatten förekom i stället ord som flexhjon, låtsasanställd och nyträl, med exakt de associationer som Bemanningsföretagen ville undvika.

    SJ kallar nu vagnstädare för komfortoperatörer. På bloggen Tickamobster berättar skribenten om det nya jobbet som "heltidsanställd hos Sj som komfortoperatör". I ett annat inlägg förklaras att komfortoperatör är synonymt med vagnstädare.

    I LO-Tidningen går det att läsa om hur "SJ anställer 160 komfortoperatörer". I artikeln framkommer att komfortoperatörerna kan få något högre lön än sina föregångare och inte heller har exakt samma arbetsuppgifter som tågstädare.

    Hur framtiden ser ut för komfortoperatören återstår att se. Titeln säger dock ganska lite om vad arbetet faktiskt innebär, vilket kan göra att ordet får begränsat genomslag utanför SJ.

    Anders

    Foto: SJ

    0 kommentarer
  • Minna var det namn som ökade snabbast i Sverige under 2011. Med 311 nya bärare blev ökningen hela 102 procent jämfört med 2010, ett år då Minna redan var något av en raket. Olle var det pojknamn som klättrade mest. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån.

    I toppen är det dock idel gamla bekanta som alltjämt dominerar. Förra årets ettor, Maja och Oscar, får visserligen maka på sig till förmån för Alice och William, men är fortfarande bland de tre främsta.

    Samtidigt som det är stabilt i toppen fortsätter också trenden med unika namn. Av de flickor som föddes under 2011 var 7,6 procent ensamma om sina namn. Bland pojkarna hade 6,3 procent unika namn eller stavningar.

    Det sägs ofta att namn åter blir populära efter tre generationer – i Sverige är det sällsynt att föräldrarna ger sina barn samma namn som sig själva, men framme vid mormor och farfar och senare är det helt okej. Det gör att namn som var populära under 1920-talet är på väg att bli mode på nytt. Såväl Olle och Tage som Sigrid och Märta ökade under 2011.

    Andra pålitliga trender är att typiskt nordiska namn som Loke och Freja vinner mark. Likaså fortsätter importen av engelska namn. Vince, Ryan, Winston, Abigail, Hailey och Zoe har alla uppåtgående kurvor.

    Anders

    0 kommentarer
  • Occupy ('ockupera') är 2011 års ord enligt American dialect society. Valet föll på occupy eftersom ordet blev ett internationellt samlingsnamn för protestaktioner mot ekonomiska orättvisor.

    För tjugoandra året i följd har American dialect society genom en omröstning bland medlemmarna utsett det ord som bäst beskriver det gångna året. Occupy var en överlägsen vinnare. Ben Zimmer, ordförande för organisationens nyordskommitté säger i ett pressmeddelande att occupy fick en helt ny innebörd under hösten:

    "Det är ett mycket gammalt ord, men inom loppet av bara några få månader fick det ett nytt liv och rörde sig i nya och oväntade riktningar, tack vare en nationell och global rörelse."

    Bland bubblarna återfanns även the 99% och 99 percenters, ord med anknytning till Occupy-rörelsen. Begreppet myntades av de amerikanska initiativtagarna till proteströrelsen. I USA äger nämligen 1 procent av befolkningen 40 procent av förmögenheten. Demonstranterna ansåg sig symbolisera de 99 procent av invånarna som inte hade del av dessa tillgångar.

    En annan kandidat var FOMO, en bokstavsförkortning av fear of missing out ('rädsla för att missa/gå miste om något') som beskriver känslan av att ständigt behöva uppdatera sig inom sociala medier för att inte riskera att missa något viktigt. Även humblebrag ('falsk ödmjukhet, koketteri') fick många röster.

    Systerorganisationen American name society röstade samtidigt fram Arab spring ('arabiska våren') till årets namn i kölvattnet av de folkliga protesterna för demokrati och yttrandefrihet i Mellanöstern och Nordafrika.

    Anders

    Foto: Anders Svensson

    0 kommentarer

  • Comic Sans är möjligen världens mest utskällda typsnitt. Det är typsnittet som ingen formgivare med kredd skulle välja om inte syftet var att ironisera. Ändå är det på sina håll ganska populärt, något som bland annat fått Jessika Gedin att i Språktidningen gå till frontalangrepp mot Comic Sans:

    "Jag tror inte att det finns ett enda typsnitt som är mer föraktat än Comic Sans. Det signalerar en insmickrande vaghet. En påklistrad vänlighet. En överlägsen ton av övertydlighet. Den är helt enkelt en emotikon i varje bokstav."

    Men nu finns det en motståndsrörelse som tagit på sig uppdraget att inte bara försvara Comic Sans, utan också att stöpa hela världen i typsnittets mjuka former. Bakom dessa typsnittspartisaner står några franska formgivare som i Comic Sans project anpassar välkända företagsloggor enligt devisen att Helvetica är "så 2011".

    Som väntat i detta typsnittens skyttegravskrig gick personerna bakom sajten Ban Comic Sans till motattack. De publicerade raskt ett fördömande av Comic Sans-vurmarnas kamp för att få grafiska formgivare över hela världen att utnyttja sina krafter för ondskefulla syften.

    Anders

    Illustration: Comic Sans project

    0 kommentarer
  • Whatever är det mest irriterande ordet i vardaglig engelska – för tredje året i följd. Hela 38 procent av de amerikaner som tillfrågats av Marist college institute for public opinion pekar ut ordet som den mest störande diskurspartikeln.

    Diskurspartiklar är ord och fraser som fungerar som smörjmedel för samtal. De påverkar sällan den konkreta betydelsen av det någon säger, men forskning visar att de underlättar förståelse. I svenskan är ju, liksomtyp och alltså vanliga diskurspartiklar. Den som väcker flest negativa känslor är möjligen ba.

    Whatever är alltså den minst uppskattade diskurspartikeln i USA. Kanske för att det svåröversatta whatever ('något ditåt, vad som') liksom många andra diskurspartiklar är oerhört mångsidig och kan användas som pronomen, adjektiv och adverb. Ordet kan också uttrycka både likgiltighet och avståndstagande.

    Nummer två på listan över mest störande uttryck är like med 20 procent av rösterna, följt av you know (19 procent), just saying (11 procent) och seriously (7 procent).

    Jämfört med föregående års undersökning har dock acceptansen för whatever ökat något. Då var det i stället fler som ansåg att like var det största irritationsmomentet i vardaglig engelska.

    Läs mer om diskurspartiklar i Språktidningen 2/2010.

    Anders

    0 kommentarer
  • Postkontor och Svensk kassaservice är blott minnen samtidigt som alltfler storbutiker ger sina kunder möjligheten att spela, köpa lotter och uträtta postärenden. Kanske är förbutiken en konsekvens av detta.

    En förbutik är ofta en mindre butik i anslutning till ett varuhus. Där säljs i regel tidningar, lotter, tobak och frimärken. Men förbutiken behöver inte påminna om en tobakshandlare eller vara åtskild från huvudbutiken, utan kan även enligt Göteborgs-Posten leda in i den:

    "Palladiums gamla ingång på hörnan, kommer att bli porten till COS förbutik där granitpelaren kommer att finnas kvar, och en trappa kommer att leda upp till COS övervåning, som kommer att ligga i nivå med den forna balkongen."

    Det första pressbelägget på förbutik är från en debattartikel publicerad i Dagens Nyheter år 1993. Där argumenterar vd:n för en livsmedelskedja för att dagligvaruhandeln ska få sälja vin och sprit "i en avdelning i butiken, i en förbutik eller i en anslutande specialbutik".

    Användningen har ökat rejält under de två senaste åren, sannolikt för att företeelsen har blivit allt vanligare.

    Andra butikstyper som gjort sitt intåg i svenskan under det senaste årtiondet är gerillabutiken, som finns under begränsad tid, ofta har spartansk inredning och snarare förlitar sig på att kunderna ska hitta dit ryktesvägen än genom traditionell annonsering, och pop up-butiken, som också är tillfällig och där syftet är att överraska kunderna.

    Anders

    0 kommentarer
  • Det har snart gått två år sedan Justitieombudsmannen fastslog att regeringens engelska e-postadresser bryter mot språklagen. I sommar får samtliga regeringsanställda inom de olika departementen en gemensam svenskspråkig mejladress, skriver Riksdag & Departement.

    Sommaren 2009 JO-anmälde Språkförsvaret och Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och krönikör i Språktidningen, regeringskansliets engelskspråkiga mejladresser. Den som exempelvis vill skriva till en anställd vid miljödepartementet använder i dag adressen environment.ministry.se.

    JO-anmälningarna gjordes i kölvattnet av den språklag som infördes tidigare samma år, där myndigheter åläggs ett särskilt ansvar för svenskans utveckling och användning. JO skrev i beslutet från februari 2010 att de enbart engelska e-postadresserna stod i strid med språklagens krav samt att de inte var förenliga med myndigheternas språkvårdsansvar.

    I sommar införs i stället den gemensamma e-postadressen regeringskansliet.se, som ersätter de tidigare departementspecifika adresserna. De engelskspråkiga adresserna kommer att finnas kvar under en övergångsperiod, skriver Riksdag & Departement.

    Anders

    2 kommentarer
  • I Språktidningen 1/2012 säger språkvetaren Katrín Axelsdóttir att de isländska nyord som uppstått i finanskrisens spår ofta är humoristiska ordlekar. Det är också en trend som går igen i årets nyordslista. Den är sammanställd av tidningen DV:s språkbloggare Gylfi Ólafsson. I nuläget publicerar inte Íslensk málnefnd, Islands motsvarighet till Språkrådet, någon nyordslista, så han samlade ihop en jury och uppmanade läsarna att skicka in förslag. Så här blev resultatet:

    App: Liksom i svenskan används i isländskan lånordet app för ett program som används i en datormobil. Valet har fått viss kritik eftersom app anses vara så kallad sletta, ett inlånat ord som inte anpassats till isländskan och används i strid med språkvårdens rekommendationer. App går dock att böja på samma sätt som happ ('tur'). Andra ord för samma fenomen är snjallsímaforrit ('smarttelefonprogram') och smáforrit ('småprogram').

    Fasystur: Betyder ungefär fascyster. Bildat till fasisti ('fascist') och systur ('syster'), och beskriver en person som förespråkar radikal feminism. Ordet myntades om nätverket Stóra systir ('Storasyster') som samlade in namn på sexköpare och lämnade in till polisen.

    Gnarrismi: Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr (se Språktidningen 3/2010) kallade någon gång sin ideologi för anarkistisk och surrealistisk. Den har fått ett eget namn, gnarrismi ('gnarrism').

    Hrunkvöðull: En skämtsam men inte särskilt smickrande benämning av personer som på något sätt anses ha medverkat till finanskraschen. Frumkvöðull betyder 'entreprenör, initiativtagare, pionjär' och hrun betyder 'krasch, kollaps, ras'. Ordet kan mellan tummen och pekfingret kanske översättas kraschtagare eller kollapsentreprenör.

    Kreppuklám: Efter ett tag tyckte somliga att de isländska medierna frossade mer än nödvändigt i de problem som finanskrisen orsakade, och ville slippa mer kreppuklám ('krisporr').

    Planka: Att lägga sig raklång som en planki ('planka') och låta sig fotograferas var under år 2011 en trend inte bara i Sverige utan även på Island.

    Samfélagsmiðlar: En sammansättning av samfélag ('samvaro, samhälle') och miðlar ('medier') för sociala medier.

    Sérstakur: Den benämning som ofta används i folkmun för sérstakur saksóknari ('särskild- eller specialåklagare') som har uppdraget att utreda misstänkt brottslighet med koppling till finanskrisen.

    Snjallsími: Sammansättning av snjall ('smart, listig') och sími ('telefon') för datormobil och smarttelefon.

    Spjaldtölva: Till 2011 års julklapp utnämndes spjaldtölva ('surfplatta, pekdator').

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Här på bloggen finns en liten knapp så att det ska vara lätt att twittra om varje inlägg. Den på svenska vanligaste benämningen på att skriva ett inlägg på Twitter är just att twittra, ett ord som också fanns med i Språkrådets nyordslista för 2009. Men på knappen står det tweeta, som i sin tur ersatte det tidigare tweet.

    När Twitter nu översätts till svenska är det användarna själva som står för översättningen. Det är därför, skriver PR-konsulten Hans Kullin i ett blogginlägg, som valet har fallit på tweeta i stället för det mer etablerade twittra. Hoppet är dock inte ute för den som anser att twittra är en bättre benämning. Här kan du gå in och rösta på det alternativ du själv föredrar. Ett Twitterkonto krävs för att kunna delta i omröstningen.

    Anders

    1 kommentarer
  • Nästan alla är överens om att det är viktigt och angeläget att vara hjälpligt bevandrad i de flesta av våra skolämnen, till exempel musik, religion och samhällskunskap. Det är vad samhället kräver att den svenska skolan ska utrusta oss med inför vuxenlivet. Men när det gäller grammatik är det en vanlig inställning att det är okej, ja till och med lite högstatusbetonat, att inte ens ha de mest elementära baskunskaperna. Grammatisk okunskap verkar nästan vara något att kokettera med. Det är både dumt och synd! Och det är inte coolt att inte veta skillnaden på prepositioner och pronomen. Grammatik är kul och lika viktigt som alla andra allmänbildande skolämnen.

    Den allmänna attityden till grammatik har länge varit att man egentligen inte behöver lära sig någon grammatik alls. ”Jag kan använda språket korrekt, men jag har aldrig lärt mig någon grammatik”, är ett vanligt påstående. Det är lite grand som att säga ”Jag hittar till Farsta, men jag kan inte peka ut det på en karta”. De två sakerna har mycket lite med varandra att göra. Man kan klara det ena utmärkt utan att klara det andra, men det är bra i många situationer att kunna både och.

    Svårt att diskutera text utan grammatik

    I egenskap av språkexpert och kursledare behöver jag ibland förklara textbindning eller diskutera meningsbyggnad med uppdragsgivare eller kursdeltagare. Men det är svårt att hålla en kvalificerad dialog om språket eller texten utan att kunna använda ord som pronomen eller bisats.

    Enligt min uppfattning är kunskapsluckan när det gäller grammatik en vit fläck i folkbildningen som gör att vi inte kan diskutera ett så viktigt kunskapsområde som skriftlig kommunikation, utan hänvisar till att det går bra ändå. Nej, det gör ju inte det om jag inte kan prata med dig om att meningen är svårläst för att den har så många bisatser. Eller om du inte kan förklara för din chef att everybody är ett singulart pronomen när hon ideligen gör samma misstag i alla pressmeddelanden. Grundläggande grammatikkunskaper ger diskussionen mer substans och man kan dra mer långtgående slutsatser.

    Mobbat skolämne

    Grammatiken är även mobbad i skolan. Nyligen berättade en vän med en dotter i mellanstadieåldern att skolan visserligen erbjuder eleverna grammatikundervisning, men eleverna uppmuntras att jobba med annat i stället. Jag får ofta höra sådana historier när jag pratar språk med folk. Ämnet har länge haft låg status, och eftersom många lärare därmed själva har fått torftig grammatikundervisning för de över attityden på sina elever: ”Det här är ett nödvändigt ont som du måste lära dig för att det står i läroplanen, men du kommer aldrig att behöva använda det.” Grammatik framställs som föråldrat och blir som en följd av det naturligtvis impopulärt.

    Ge grammatiken den status den förtjänar

    Det är dags för en attitydförändring när det gäller grammatik. I synnerhet i skolorna, men även i andra skikt i samhället. När man är vuxen bör man hjälpligt kunna peka ut en plats på en karta, kunna redogöra för huvuddragen i de största religionerna och kunna ta ut subjekt och predikat i en sats. Och när man går i skolan ska man få lära sig grundläggande grammatik, och man ska få göra det utan att de vuxna i omgivningen suckar över hur jobbigt det är.

    Grammatikdagen förändrar attityder

    Grammatikdagen är en årlig händelse som äger rum den 3 februari i år. Den är till för att vända den allmänna inställningen och försöka få barn och vuxna att inse att det är kul och användbart med grammatik. Vi hoppas att det ska bli full aktivitet i skolorna och universiteten runt om i landet och att grammatik blir en snackis i fikarummen den här dagen. Läs mer på www.grammatikdagen.se

    Helena Englund Hjalmarsson

    initiativtagare och arrangör till Grammatikdagen 

    4 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg