Prenumerera på bloggen
  • I Botkyrka har de gator som namngivits efter personer i 96 procent av fallen fått namn efter män och i bara 4 procent av kvinnor. I Upplands Bro är motsvarande siffra 82 procent, i Huddinge 78 procent och i Värmdö 76 procent. Det visar en rapport som sammanställts av Vänsterpartiet Storstockholm.

    Att kvinnor är underrepresenterade när det gäller gatunamn är inte bara ett svenskt fenomen. I Reykjavík, där majoriteten i fullmäktige har lovat att lyfta fram kvinnors bidrag till staden, byttes exempelvis så sent som i oktober namn på flera gator i centrala delar av staden. De fyra nya gatorna, Bríetartún, Katrínartún, Þórunnartún och Guðrúnartún, har fått sina namn efter Bríet Bjarnhéðinsdóttir, Katrín Magnússon, Þórunn Jónassen och Guðrún Björnsdóttir. När de fyra valdes in i kommunfullmäktige år 1908 blev de historiska som de första kvinnorna någonsin i den beslutande församlingen. För att bryta den manliga dominansen grundade de en kvinnolista som gjorde stor succé i valet – och där det även fanns enstaka män med på partiets valsedlar.

    I Botkyrka har nu Vänsterpartiet lämnat in en motion med krav på att gatunamnen ska uppmärksamma kvinnor och återspegla kommunens mångfald. Hittills är det nämligen si och så med det.

    Av de 57 gator i kommunen som är uppkallade efter verkliga personer har bara kvinnor gett namn åt två av dem, Alice Tegnérs väg och Anna Maria Roos väg. När det gäller gatorna som namngivits efter asar får Iduns väg sällskap av tio "manliga" gator. Även när det gäller yrkesbeteckningar är balansen skev.

    I motionen skriver Vänsterpartiet att gatunamnen bör reflektera dagens samhälle:

    "Gatunamnen är en del av kulturarvet och en länk till historien. Men det bör inte hindra oss från att i fortsättningen namnge gator, vägar och platser på ett sätt som bättre speglar det samhälle vi faktiskt lever i."

    Anders

    0 kommentarer
  • Författaren och professorn J.R.R. Tolkiens språkintresse är ju vid det här laget berömt och, som bekant för många, har han konstruerat en rad olika fiktiva språk. Däremot är det mindre välkänt att hans oerhört framgångsrika fantasyepos Sagan om ringen till en början faktiskt skrevs för att få ett forum att presentera språken i. Filmtrilogin baserade på böckerna har, oberoende den kunskapen, i dag dragit in nära 3 miljarder dollar världen över och nu kommer ytterligare tre filmer, något som skapat oväntade efterverkningar.

    Den första filmen, Hobbit: En oväntad resa, går upp på biograferna den 12 december i år och handlar om en ung Bilbo som slår följe med några dvärgar och beger sig ut på drakdräparäventyr. Filmen är, likt de tidigare, inspelad på Nya Zeeland och huvudstaden, likaledes regissören Peter Jacksons hemstad, Wellington kommer dessutom få äran att ha smygpremiär redan den 28 november. I samband med det har borgmästare Celia Wade-Brown meddelat en något underlig nyhet – staden kommer officiellt byta namn till The Middle of Middle-earth under tre veckor. Namnbytet innebär även att poststämplar och lokaltidningen anpassar sig till förändringen.

    Peter Jackson själv har kommenterat nyheten med entusiasm:

    – Jag är mycket tacksam för stödet från borgmästaren, stadshuset och alla Wellingtonbor.

    En ny stadslogga har lanserats inför det tillfälliga namnbytet, designad av en man vid namn Daniel Reeve, som bland annat arbetat med kalligrafin i Hobbit-filmerna. Genom element som korublad (en symbol för Nya Zeeland), karta över Wellington och estetik lånad från filmserien sammanfogas nu den verkliga staden med den fiktiva världen.

    Att Tolkien hoppades nå ut med sina verk kan man väl med god tro anta. Hur han skulle ha reagerat på en, för honom avlägsen, stads namnbyte i hans ära är däremot något vi aldrig kommer få veta. Vad som återigen bevisas är dock att med ett gediget språkintresse kan man nå, väldigt, oanade höjder.

    Nathalie

    Illustration: Daniel Reeve/Wellington City Council

    2 kommentarer
  • För 60 dollar i timmen ligger Jackie Samuel sked med sina kunder. Hon är en professionell gosare, skriver Expressen.

    Jackie Samuel började att ta betalt för att gosa för att bekosta sina studier och försörja sin son. Extrainkomsten blev snart så framgångsrik att hon kunde försörja sig på den. Nu har hon ett trettiotal kunder i veckan på The Snuggery i New York, och har dessutom anställt ytterligare en gosare.

    Gosandet består i att hon ligger sked med och håller om sina kunder. Jackie Samuel berättar i Daily Mail att majoriteten av kunderna är män. Många har mist eller brutit upp med sin partner och söker därför fysisk närhet. Den som vill ha en dubbel dos gos kan få ligga sked med både Jackie Samuel och hennes kollega. Då är prislappen 120 dollar i timmen.

    Jackie Samuel säger att hon i sin roll som gosare fyller en viktig uppgift, och att gosandet är "hälsosamt, spirituellt och kul". Men alla är inte lika positiva. Daily Mail skriver att skolan har hotat med att kasta ut Jackie Samuel och att vissa jämför hennes affärsidé med prostitution.

    Anders

    0 kommentarer
  • Hunden säger vov, katten mjau, kossan mu och ugglan hoar. Dessa ord är onomatopoetiska, ljudhärmande. Ändå säger djur inte riktigt samma sak i olika språk. Där den engelska kossan råmar moo säger den svenska mu. I skrift har djuret fått anpassa sitt läte till bekanta ljudmönster i respektive språk.

    Språkutbildningsföretaget ESL har på sin webbplats samlat hur samma djur låter olika på olika språk.

    Anders

    1 kommentarer
  • Så här glada var Språktidningens krönikör Jessika Gedin och chefredaktör Patrik Hadenius i går kväll. På den årliga Tidskriftsgalan fick Jessika Gedin priset som Årets krönikör. I motiveringen skriver juryn:

    "Med sin unika förmåga att nyttja språkdräkten till både lekdräkt och allvarskostym gestaltar Årets Krönikör aktuella och angelägna samhällsfenomen. Lekande lätt och med imponerande stilistisk skärpa tar hon läsarna med på en språklig bildningsresa."

    Dessutom utsågs vår syskontidning Modern Psykologi till Årets tidskrift. Så här motiverar juryn valet:

    "Ett vitaminpiller i quick fix-eran som verkar på djupet. För sin enträgna entusiasm och viljan att få oss att begripa det svåra går priset till Modern Psykologi."

    Här, här, här och här hittar du några av Jessika Gedins krönikor.

    Anders

    0 kommentarer
  • Tvåspråkighet ökar förmågan att skilja tal från buller. Den som talar flera språk har därför lättare att uppmärksamma de språkljud som är av betydelse. Det visar en studie utförd av amerikanska forskare och publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences.

    Forskarna undersökte ett femtiotal amerikanska tonåringar där hälften var tvåspråkiga (spanska och engelska) och hälften bara talade ett språk (engelska). I en bullerbefriad miljö var bägge grupperna lika bra på att snappa upp och förstå språkljud. I en miljö med många störande ljud var de tvåspråkiga betydligt bättre på att urskilja talat språk.

    Flerspråkighet kan enligt forskarna därför kopplas ihop med förmågor som i praktiken ger vassare hörsel och uppmärksamhet. Språkkompetensen bidrar till att trimma hjärnan – och ger den bland annat ett skarpare arbetsminne.

    Forskarna beskriver tvåspråkiga som personer med förmåga att hantera olika kompetenser. Tvåspråkigheten innebär inte att det blir rörigare i hjärnan. I stället har flerspråkigheten banat vägen åt förfinade sätt att ta in språk.

    Anders

    2 kommentarer
  • Intresset för retorik ökar stadigt. För den som söker tal att syna i sömmarna finns nu sajten Svenska tal. Där finns tal signerade bland annat Olof Palme, Kristina Lugn, Hjalmar Branting, Gudrun Schyman, Horace Engdahl och Selma Lagerlöf. Syftet med sajten är att vara en resurs för retorikstudenter, talskrivare och personer intresserade av svensk retorik.

    Anders

    0 kommentarer
  • Orkanen Sandy, anstormande zombier, hotande virus, biologisk krigföring eller apokalypsen runt hörnet. Det kan vara några av anledningarna till att packa en 72-timmarsväska. Syftet med en sådan väska är att kunna överleva en katastrof där viktiga samhällsfunktioner slås ut.

    Det finns många olika typer av evakueringsväskor. En nödväska är så liten att den kan bäras runt midjan. Den kan bland annat innehålla ficklampa och tändstickor. Utrustningen gör det möjligt att i händelse av en katastrof överleva en kortare tid.

    72-timmarsväskan innehåller utrustning för tre dygn. Det handlar om mat (exempelvis konserver, torkade livsmedel och choklad), medicin, tändstickor, ficklampa, batterier, radio, kolfilter för vattenrening, första hjälpen-utrustning, kniv, presenning med mera. Beroende på vilken typ av katastrof som innehavaren förutser kan väskan även innehålla vapen, ammunition, gasmask, motgifter med mera. På engelska talas det om 72-hour kit, 72-hour bag, bail-out bag eller bug-out bag.

    Att förnödenheterna ska räcka i just tre dygn beror på rekommendationer från olika myndigheter. Vid en stor katastrof är bedömningen att det kan dröja så länge innan nödställda kan få hjälp.

    Göteborgs-Posten berättar om en mormonfamilj i Frölunda som på kyrkans inrådan överväger att förbereda en 72-timmarsväska:

    "Enligt mormonsk tro har vi inte utvecklats från aporna som Darwins teori föreskriver, utan Gud – som själv har en fysisk kropp – har skapat oss till sin avbild. Mormonerna tror att vi människor lever i 'de sista dagarna', där mycket gott sker men där också ondska i form av krig och katastrofer kommer att prägla jorden alltmer fram till dess att Kristus återvänder. Ingen vet när detta kommer att ske. Men kyrkan uppmanar medlemmarna att göra sig redo för sämre tider genom att ha ett tremånaders matförråd hemma, och en 72-timmarsväska med förnödenheter. Familjen Malm har tänkt göra i ordning en sådan."

    I Dagens Nyheter beklagar sig Hanna Fahl över att hon ännu inte packat någon bug-out bag:

    "Jag har alltid tänkt att jag ska vara en av de överlevande när zombieinvasionen kommer – men ingen kan vara sämre förberedd just nu. Nej, det är väl dags att se sanningen i vitögat och revidera självbilden. Jag har ingen bug-out-bag i garderoben, även om jag vet exakt vad den borde innehålla (kolfilter för vattenrening och Tamiflu är bara början), herregud, jag köpte inte ens någon vevficklampa eller bunkrade vatten i pet-flaskor inför millenniebuggen. Och nu har nyheten om den förestående zombieapokalypsen varit ute i flera dagar, utan att jag börjat researcha möjligheten att shoppa sabel/avsågat hagelgevär på Blocket. Jag har resignerat: jag kommer att vara en av de första som ryker."

    Dagens Industri skriver om preppers, personer som förbereder sig inför världens undergång. För denna grupp är en bug-out bag en självklarhet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Fem ord på koreanska ingår i elefanten Koshiks vokabulär. Djuret härmar mänskligt tal genom att uttala orden med snabeln i munnen. Koshik tros däremot inte veta vad orden betyder. De är snarare ett sätt att skapa samhörighet med skötarna.

    Det är inte första gången som det kommit uppgifter om att elefanter har förmåga att härma mänskligt tal. Men Koshik är den första som studerats vetenskapligt. Resultaten publiceras i tidskriften Current Biology.

    Forskarna har upptäckt fem koreanska ord som Koshik uttalar. Det är annyong ('hej'), anja ('sitt'), aniya ('nej'), nuo ('ligg') och choah ('bra').

    Det anmärkningsvärda är hur Koshiks sätt att härma sina skötare skiljer sig från elefanternas vanliga läten. För att kunna härma mänskligt tal har Koshik snabeln i munnen och imiterar skötarnas tonhöjd.

    Att det faktiskt rör sig om koreanska har modersmålstalare fått intyga. De har fått lyssna på Koshiks läten och därefter antecknat vad de hört elefanten säga – med förvånansvärt hög träffprocent.

    Förklaringen till att just Koshik härmar mänskligt tal tros vara att elefanten i fem års tid levde ensam på en djurpark i Seoul i Sydkorea. Eftersom Koshik inte hade kontakt med andra elefanter tros djuret i stället ha börjat härma sina mänskliga skötare, som också var Koshiks enda sociala kontakter under denna tid som i elefantens liv präglas av just utveckling och samhörighet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Australien storsatsar på asiatiska språk. År 2025 ska varje elev ha möjlighet att läsa ett asiatiskt språk i skolan. Steget har uppmuntrats av näringslivet som ser Asien som en framtida ekonomisk supermakt.

    I Språktidningen 7/2012 skriver Ingela Bel Habib om hur svenska företag går miste om utlandsaffärer eftersom flerspråkigheten inte utnyttjas. Trots att genomsnittssvensken talar fler språk än exempelvis tyskar och fransmän i allmänhet, använder dessa länder fler exportspråk. Svenska små och medelstora företag använder främst engelska, vilket begränsar exporten till närmarknader.

    I Australien vill regeringen däremot storsatsa på språk som inom de närmaste åren tros bli allt viktigare för exportindustrin. Senast år 2025 ska samtliga elever erbjudas möjligheten att läsa mandarin, hindi, indonesiska eller japanska i skolan, rapporterar The Age.

    För att satsningen ska bli verklighet krävs att regeringen kommer överens med delstaterna. Näringslivet har slutit upp bakom planerna eftersom Asien tros bli allt viktigare som exportmarknad.

    Japanska är redan i dag det populäraste främmande språket i Australiens skolor, och indonesiska är trea. Det är dock en minoritet av eleverna som lär sig ett främmande språk.

    Kathe Kirby vid Asialink and Asia Education Foundation säger till The Age att regeringens förslag är ambitiöst men rätt väg att gå. Hon påpekar att elever i jämförbara länder ofta talar både två och tre språk. Satsningen på asiatiska språk blir därför ett sätt att förbättra Australiens konkurrenskraft.

    Anders

     

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg