Prenumerera på bloggen
  • I varje nummer av Språktidningen möter du forskarna Magnus Levin, Hans Lindquist och Maria Estling Vannestål som svarar på frågor om engelskt språkbruk. Om det är något du funderar över som rör engelska kan du mejla din fråga till engelska.sprakfragor@lnu.se. Kanske dyker den upp i Språktidningen! Men de har också en intressant blogg som behandlar olika fenomen i dagens engelska. Surfa in på The English Language Blog och läs om idiomatiska uttryck, Joe Strummers uttal av bokstaven r, språket i böckerna om Harry Potter och mycket mer.

    Anders

    0 kommentarer
  • Petter skriver och undrar om Språktidningen finns till Ipad:

    "Tack för en god tidning. Jag undrar varför ni inte kommer med en digital tidning som passar iPad. Det skulle väl vara på tiden, och det skulle passa er tidning perfekt. Tacksam för respons på detta."

    I dagsläget går det att köpa lösnummer av eller prenumerera på Språktidningen digitalt för läs- och surfplattor genom Paperton och Qiozk. Det är dock "bara" den vanliga tidningen och innehåller inget extra för Ipad. Vi tittar på möjligheterna att kunna erbjuda något extra digitalt innehåll men det ligger än så länge en bit in i framtiden.

    Anders

    0 kommentarer
  • Tidningarna har de senaste veckorna varit fulla av avslöjanden om hur myndigheter, departement och stiftelser bjudit personalen på storslagna fester. När räkningarna kommit har de ofta hanterats med hjälp av ganska kreativ bokföring. Och när bristerna varit på väg att uppdagas, som vid Annie Lööfs näringsdepartement, har personalen läckt uppgifter till valda journalister i ett försök att minimera skadorna.

    Sådan journalistik, som utgår från granskning av fakturor och redovisning, kallas kvittojournalistik. Ordet är belagt sedan år 2005, men användningen har fått ett rejält uppsving i samband med den senaste tidens medierapportering.

    Samtidigt som de senaste veckornas avslöjanden har fått huvuden att rulla finns det också debattörer som anser att kvittojournalistiken kan leda snett. I samband med turerna kring Håkan Juholt skrev Maria Schottenius i Dagens Nyheter:

    "Kvittojournalistik har sitt värde. Men faran, när man tittar på kvitton, är att man tror att man verkligen granskar makten."

    Håkan Lindgren ger uttryck för en liknande syn i Journalisten:

    "Felet med kvittojournalistiken är inte att den är orättvis, utan att den låter makthavarna komma alldeles för billigt undan. Om politikerna var lite mer cyniska skulle de dra en lättad suck varje gång en kvittoskandal briserar: 'Tack gode gud att de inte skrev om det där!'

    När Maciej Zaremba skrev om Skogsstyrelsen var det myndighetens maktutövning som var huvudsaken, inte dess restaurangnotor, fast dess tjänstemän säkert åt och drack lite på skattebetalarnas bekostnad mellan avverkningsbesluten. Hade han nöjt sig med grävjobbet 'Skogsstyrelsen har fullt med öl i kylskåpet' är det nog inte bara jag som fortfarande hade varit okunnig om hur vår skog förvaltas."

    I Dagens Arena menade Mikael Feldbaum att kvittojournalistiken kunde härledas till Schlingmannsamhället, där han hävdade att strategen bakom Moderaternas förnyelse, Per Schlingmann, skapat en kultur som går ut på att med hjälp av pr-kampanjer förändra människors uppfattning om samhällsproblem i stället för att angripa problemen:

    "Det är mycket som ska kommuniceras nu från departement och myndigheter. Många 'bilder' som ska sättas och 'uppfattningar' som ska formas. Kalla det post-politik eller Schlingmannsamhälle, men en stor del av den senaste veckans kvittojournalistik bottnar här."

    Åsikterna om tyngden i de senaste veckornas avslöjanden går isär. Tidigare kulturministern Cecilia Stegö Chilò anser exempelvis enligt Resumé att turerna kring näringsdepartementet och Annie Lööf var "en riktig skitstory". Kvittojournalistiken är dock en klassisk genre inom journalistiken som inte upphör att engagera.

    Anders

    0 kommentarer
  • Hur låter svenskan egentligen? Och hur utvecklas uttalet av vokaler? Det är något av det som Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och ledamot av Svenska Akademien, kommer att berätta om vid en föreläsning på Folkuniversitetet i Stockholm den 12 september.

    Tomas Riads "Börk börk börk. Ehula hule de chokolad muus", som publicerades i 2/2008, är den artikel i Språktidningen som har fått i särklass störst spridning. Nyligen diskuterades den i amerikanska Slate i samband med funderingar om den svenske kocken i Mupparna snarare faktiskt talade norska.

    Under föreläsningen, som arrangeras av Språktidningens syskontidskrift Forskning & Framsteg, kommer Tomas Riad att redogöra för hur svenskan låter och vilka tendenser som finns i utvecklingen av uttalet.

    Föreläsningen äger rum på Folkuniversitetet i Stockholm den 12 september klockan 18. Den är gratis men kräver förhandsanmälan. Du anmäler dig här.

    Anders

     

     

    1 kommentarer
  • Lantmäteriet förespråkar Döörte medan samer i området föredrar Kraapohke. Namnstriden om det samiska ortnamnet för Dorotea väcker heta känslor i Västerbotten, rapporterar Sveriges Radio.

    Döörte har av Lantmäteriet registrerats som samiskt namn för Dorotea. Det samiska ortnamnet är en ren översättning av kvinnonamnet. Men längre tillbaka användes i stället Kraapohke, och det är alltjämt det ortnamn som dominerar bland de samisktalande.

    David Jonasson från Voernese sameby säger till Sveriges Radio att det vore underligt om myndigheterna bestämde sig för ett annat namn än det talarna själva föredrar:

    "Vi blir pådyvlade det namnet av en svensk myndighet. ... Det skulle väl kännas lite tokigt och fel eftersom vi använder Kraapohke."

    Lantmäteriet registrerade först Döörte efter rekommendation från sametinget och Institutet för språk och folkminnen, Sofi. Men år 2010 ändrade sig sametinget efter en ny rekommendation från Samiska språknämndens sydsamiska sektion. Sofi föredrar dock alltjämt Döörte i stället för Kraapohke, och det är myndighetens ord som väger tyngst när Sofi och sametinget inte kommer överens om rekommendationen till Lantmäteriet.

    Per Martin Israelsson, sametingets sydsamiska språkkonsulent, säger till Sveriges Radio att talarna själva bör få avgöra dispyten. Och Kraapohke är det namn som har längst tradition:

    "Det är ju folk från området som ska bestämma vilket namn man ska ha."

    Anders

    0 kommentarer
  • "Hur i helvete ska jag veta det? Jag har ändrat mig så många gånger", sade Kaitlin Nootbaar när hon avslutningstalade om sina framtidsplaner inför eleverna vid Prague high school i Oklahoma. Som straff för att hon sade hell blir hon utan det diplom som bevisar att hon tagit sin examen.

    Svordomar uppfattas på olika sätt i olika miljöer. I ett kommande nummer av Språktidningen skriver Kristy Beers Fägersten, lektor i engelska vid Södertörns högskola, om varför svenskar i regel anser att de inlånade svordomarna fuck och shit är mildare än vad amerikaner tycker.

    Kaitlin Nootbaar fick nyligen känna på denna tuffare inställning. Under avslutningstalet bytte hon ut det av skolledningen godkända heck mot hell när hon funderade på framtidsyrken som sjuksköterska och veterinär. Den plötsliga ingivelsen kostade henne examensbeviset, rapporterar nyhetsbyrån AP.

    Skolans rektor ska ha erbjudit Kaitlin Nootbaar att få sitt examensbevis mot att hon skriftligen bad om ursäkt för svordomen. Detta erbjudande har Kaitlin Nootbaar nobbat.

    Prague high school torde underligt nog inte vara obekant med svavelosande företeelser som helvetet. Skolans idrottslag heter Red devils och har som maskot en liten pojke med horn i pannan och en treudd i handen.

    Anders

    0 kommentarer
  • Med två officiella språk ställer kanadensisk lag långtgående krav på att offentlig service ska vara tillgänglig på både engelska och franska. I höst rycker språkkommissionärens observatörer ut till åtta stora flygplatser för att kontrollera att inget språk försummas.

    Observatörerna ska enligt ett pressmeddelande utföra över 1 500 kontroller på landets åtta största flygplatser. Alla flygplatser som har över en miljon passagerare om året måste nämligen tillhandahålla service på både franska och engelska.

    Kontrollerna omfattar bland annat skyltning och kontakter med personal både på marken och ombord Air Canadas flygningar. Om något av språken förbises kan den som inte lever upp till kraven räkna med en anmärkning.

    En majoritet av kanadensarna är enligt The Globe and Mail för tvåspråkighet. Samtidigt är språksituationen en ständig källa till konflikter. Beth Trudeau, talesperson för Canadians for Language Fairness, hävdar exempelvis i en intervju med Sun News att syftet med de kontroller som nu ska utföras enbart är att gynna den fransktalande minoriteten på den engelsktalande majoritetens bekostnad.

    Anders

    0 kommentarer
  • Dagstidningsläsarna tycks vara ett utdöende släkte samtidigt som få mediehus har lyckats hitta nya intäkter som kompenserar för bortfallet av prenumeranter och annonsörer. På vissa redaktioner osthyvlas det, på andra går ledningen fram med slaktarkniven. Fler ska göra mer samtidigt som det inte ska kompromissas med kvaliteten. Det är den ekvation som många svenska tidningar i dag söker en lösning på.

    Tillsammans med nätets och de sociala mediernas genomslagskraft har detta enligt somliga fört oss in i tyckonomins era, ett medieklimat där lättköpta poänger och överilade åsikter går före analys, källkritik och fakta. Isobel Hadley-Kamptz skriver i ETC med anledning av en uppmärksammad sexbrottsdom att "vi är fjättrade i tyckonomin":

    "Jag raljerar lite nu. Självklart har de inte läst domen. Varför skulle de det, deras texter är inte tänkta att vara faktabaserade, den begränsade tiden medger inte sådana frivoliteter som att läsa på. I den utsträckning det är beställda, betalda texter är redaktörerna ändå inte intresserade av något mer genomtänkt än ett enkelt tyck-till som man kan sätta en kul, klickvänlig rubrik på.

    Det gäller verkligen inte bara dessa artiklar, även om skillnaden mellan påläst och inte påläst kanske blev tydligare när det fanns något så handgripligt som en skriven dom i botten.

    Nej, detta är det samhälle vi lever i, tyckonomin."

    Det första belägget är från mars 2011 och är signerat Marcus Jerräng på Twitter, där han skriver att Dagens Nyheter omfamnar tyckonomin som en del av "newsmillsamhället". Elin Grelsson Almestad definierar i Göteborgs-Posten tyckonomi som "ett åsiktsjournalistiskt orienterat medielandskap".

    Tyckonomi är ett ord som främst används på nätet för att beskriva dagens medieklimat, ofta i tryckta medier. Men det har också letat sig in i pressen vid några tillfällen.

    Anders

    0 kommentarer
  • I dag firar Språktidningen fem år! Den 24 augusti 2007 landade det allra första numret av Språktidningen hos de första prenumeranterna. Mottagandet var över alla förväntningar.

    "Snygg, rolig och färgglad" skrev Aftonbladet, Svenska Dagbladet slevade i sig "en semantisk festgryta", Dagens Nyheter gav omdömet "omistlig" och "beroendeframkallande" sade Sveriges Radio. Sydsvenskan gillade visserligen tidningen, men undrade hur den skulle bära sig ekonomiskt. Vem skulle annonsera eller på annat sätt backa upp utgivningen?

    Trettiotre nummer senare vill vi gärna själva kalla Språktidningen en succé. Och det är läsarna som gjort den möjlig. Språk fortsätter att fascinera och engagera. Aptiten på forskningsrön och berättelser om dialekter, främmande språk, grammatik, stavning, nyord med mera tycks närmast oändlig.

    Vi firar därför fem år med att slå på stort. Från och med i höst utkommer Språktidningen med åtta nummer om året. Tidigare gjorde vi sex ordinarie nummer och ett tunnare specialnummer om nyord. Nu blir det åtta fullmatade utgåvor om året – plus den uppskattade Klurigt-bilagan som följer med sommarnumret.

    Men vad vill du läsa om i Språktidningen? Vad vill du se mer eller mindre av i tidningen? Mejla ditt förslag senast söndag till redaktionen@spraktidningen.se. Vi lottar ut fem exemplar av boken Varför heter det tonfisk? bland alla som deltar!

    Anders, Maria och Patrik

    Foto: Istockphoto

    4 kommentarer
  • I det senaste numret av Språktidningen har det tyvärr smugit sig in fel i ordokut som gör det omöjligt att lösa. Här är rätt ordoku – och lösningen finns på sidan 83. Vi beklagar misstaget.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg