Prenumerera på bloggen
  • Att ständigt bolla ansvaret fram och tillbaka i en utdragen duell kan kallas skuldpingis. Signaturen Folk beskriver i ett inlägg på forumet Allt för föräldrar hur hon tillsammans med sin man beslutat om ansvarsområden för att få slut på den skuldpingis som ständigt vidtog när många hushållsuppgifter men lite ork återstod.

    Fördelningsplanen säger vem som gör vad och när. I stället för att ägna fritiden åt skuldpingis berättar Folk om hur bägge nu kunde räkna med tre timmar egentid varje dag.

    Svenskläraren Sarah Lombrant berättar i ett blogginlägg att hon hört ordet skuldpingis i barnprogrammet Pingvinerna från Madagaskar. "Vilket användbart ord!" utropar hon.

    Det tycks flera ledarskribenter hålla med om. Eva Bofride skriver i Gotlänningen om hur skolpolitiken i kommunen mest handlar om skuldpingis, och i Dagens Nyheter menar Erik Helmerson att det är meningslöst att träta om vem som bär ansvaret för den grova kriminaliteten i Malmö. Högsta prioritet borde att vara att få bukt med våldet, inte att bolla ansvaret mellan regering och socialdemokrater i till synes oändliga dueller.

    Anders

    0 kommentarer
  • Danska politiker har blivit så retoriskt skickliga att det kan vara skadligt för samhällsdebatten. Två språkforskare varnar i Kristeligt Dagblad för att de inövade uttalanden som ständigt upprepas inför mediernas kameror och mikrofoner utarmar politiken och väljarnas intresse för den.

    Att politiker möter journalister med ett inrepeterat budskap som ska förmedlas är inget nytt fenomen. Under en presskonferens år 1999 upprepade finansminister Bosse Ringholm gång på gång inför en reporterskara som snart inte kunde hålla sig för skratt hur han och Inga-Britt Ahlenius, generaldirektör för Riksrevisionsverket, hade kommit överens om att hon skulle avgå.

    Bosse Ringholm sade samma sak femton gånger. Förra året förklarade migrationsminister Tobias Billström sjutton gånger i en tv-intervju att han inte kommenterade tredjepartsuppgifter från Wikileaks.

    Men för det mesta blir politikernas inrepeterade budskap sällan lika uppenbart – även om det exempelvis uppmärksammats hur gärna statsminister Fredrik Reinfeldt använder ordet ansvar.

    I Danmark säger skatteminister Thor Möger Petersen aldrig bara löntagare när han diskuterar regeringens skattepolitik. Han talar alltid om hårt arbetande löntagare. I en tid där den politiska bevakningen premierar korta och slagkraftiga citat har Thor Möger Petersen lärt sig sin läxa. Han lyckas packa några få ord med en rejäl näve politisk ideologi och strategi.

    Mette Bengtsson, doktorand vid Köpenhamns universitet som forskar om politisk debatt och argumentation, säger i Kristeligt Dagblad att stormoské, supersjukhus och miljonärsskatt är andra retoriskt effektiva ord som ofta förekommer i debatten i Danmark. Men hon menar att de är sämre för samtalsklimatet eftersom de färgas av ideologiska värderingar.

    Att politiker ibland tycks ha förvandlats till självrepeterande åsiktsmaskiner kan enligt Jonas Gabrielsen, lektor i retorik vid Roskilde universitet, förklaras med de villkor som ges av massmedierna. För att vara säker på att få fram sitt budskap upprepar politikerna sitt inövade budskap lagom anpassat för ett snabbt klipp i en nyhetssändning.

    Och det är, anser Jonas Gabrielsen och Mette Bengtsson, ett effektivt sätt att nå ut med en åsikt. Men det utarmar den politiska debatten och är dåligt för demokratin.

    Anders

    0 kommentarer
  • Getter anpassar sina läten efter omgivningen. De har – precis som människan – förmågan att ändra sitt språk beroende på socialt sammanhang. Forskare vid Queen Mary's school of biological and chemical sciences i London menar att det därmed står klart att människan inte är det enda däggdjuret som kan utveckla dialekter eller gruppspråk.

    Getternas läten studerades vid två olika tillfällen – vid en veckas ålder när killingarna håller ihop med familjen, och vid fem veckors ålder när de bildar sociala grupper med getter i samma ålder. De killingar som ingick i studien var antingen hel- eller halvsyskon.

    Ju större släktskap, desto mer lika var getternas bräkande. Men de killingar som växte upp tillsammans utvecklade också liknande läten oavsett genetisk bakgrund. Lätena blev dessutom alltmer lika varandra i takt med att killingarna blev äldre och tillbringade mer tid tillsammans.

    Forskarna anser att studien, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Animal Behaviour, visar att fler däggdjur än människan har förmåga att anpassa sina läten. De anser även att tamdjurens kognitiva förmåga hittills har underskattats.

    Anders

    0 kommentarer
  • Mademoiselle försvinner från officiella dokument i Frankrike. Hädanefter blir madame den enda benämningen på franska kvinnor som accepteras av myndigheterna. Regeringens beslut är en följd av en långvarig kampanj från feministiska grupper.

    Med motiveringen att mademoiselle ('fröken') är sexistiskt och nedlåtande har Osez le féminisme ('Våga feminismen') och Chiennes de garde ('Vakthundarna') bildat opinion för att få bort ordet från officiella sammanhang. Mademoiselle ansågs nämligen antyda att en kvinna inte var en självständig och komplett individ, utan enbart definierades utifrån om hon var gift eller inte.

    Där kvinnor kallats antingen mademoiselle eller madame ('fru') har män sluppit skylta med sitt civilstånd. I myndigheternas ögon var en man alltid en monsieur ('herre').

    Nu slipper alltså franska kvinnor att vid alla myndighetskontakter berätta om sitt civilstånd. I stället ska alla kvinnor tilltalas med madame.

    Det är inte bara mademoiselle som nu på regeringens begäran ska försvinna från alla blanketter och formulär som staten erbjuder. Dessutom ska kvinnor inte längre behöva uppge varken flicknamn eller makens namn.

    Här kan du läsa mer om ordet mademoiselle.

    Anders

    0 kommentarer
  • Tyska ungdomar i storstäderna använder turkisk slang. Det visar ett forskningsprojekt under ledning av professor Heike Wiese vid universitetet i Potsdam. Hon anser att korsbefruktningen är ett exempel på språklig integration.

    Turkar är den största invandrargruppen i Tyskland. Omkring tre miljoner invånare har turkiska rötter. Alla dessa har dock inte turkiska som modersmål.

    Heiki Wiese har i flera års tid studerat Kiezdeutsch, det ungdomsspråk som är särskilt vanligt i bostadsområden med en hög andel personer med utländsk bakgrund. I tidigare studier har Heike Wiese beskrivit Kiezdeutsch som en urban dialekt som uppvisar vissa särdrag när det gäller uttal, ordförråd och grammatik.

    I en ny studie har Heike Wiese tillsammans med andra forskare följt och spelat in tyska tonåringars vardagssamtal. Även ungdomar utan turkisk bakgrund använder turkisk slang. Användningen var mest utbredd i Berlin.

    De vanligaste turkiska lånorden var valla ('ärligt') och lan ('kompis, kille') som används som tilltalsord. Här rör det sig enligt Heike Wiese inte om någon ny dialekt, utan om språklig integration mellan olika samhällsgrupper, skriver Deutsch türkische Nachrichten.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Håkan Juholt bad först om ursäkt för att ha tagit emot hyresbidrag för hela lägenhetshyran trots att han delade bostaden med sin sambo. Sedan visade det sig att riksdagens regelverk var långt ifrån entydigt. Men när detta framkom hade Håkan Juholt redan tagit på sig skulden för misstaget och gjort en pudel.

    Den som gör en pudel lägger sig på rygg och sprattlar med benen, visar sig undergiven och ber om ursäkt. PR-konsulten Lars Thalén skriver i Dagens Nyheter att Håkan Juholt i stället borde ha gjort en terrier:

    "En pudel ska man göra när man verkligen har gjort bort sig, det vill säga inte har förstått och inte agerat eller rentav kanske begått ett brott. Då är det – enligt formulär 1A – bara att be om ursäkt, uttrycka all förståelse för att människor blir upprörda och hoppas på förlåtelse.

    Men innan saken är ute och framför allt om man inte är skyldig, inte är en skurk, då ska man snarare planera och 'göra en terrier'.

    Vad är då en terrier? Jo, det är att agera beslutsamt och att ge uttryck för människors vrede mot det missförhållande som saken gäller."

    Som exempel på en framgångsrikt utförd terrier nämner Lars Thalén Systembolagets hantering av de butikschefer som bröt mot regelverket genom att ha direktkontakt med leverantörer. Generaldirektören Anitra Steen ansåg sig inte ha något att be om ursäkt för. I stället för att pudla gjorde hon en terrier och anklagade butikscheferna för att ha svikit både Systembolaget och den svenska alkoholpolitiken.

    Nätbeläggen för att göra en terrier kan räknas på fingrarna, men som en variant till det populära uttrycket att göra en pudel kan det ha en framtid. När det gäller den fyrbenta förlagan är åtminstone terriern vanligare än pudeln.

    Hunden på bilden är en American Staffordshire terrier upptagen med annat än att göra en terrier.

    Anders

    Foto: Anders Svensson

    1 kommentarer
  • Den 3 mars är en historisk dag för bokstaven w:s självständighet. På denna dag är det nämligen sju år sedan Svenska Akademien tog sitt beslut att sära på w och v till följd av ”webbens” intåg. Och för att undvika språkliga misstag: orden tvist och twist betyder ju olika saker.

    I samband med tryckningen av 2006 års upplaga av ordboken SAOL, blev därför w den 29:e medlemmen i det svenska alfabetet.

    Att bokstäver läggs till i vårt alfabet är ytterst ovanligt och förtjänar att firas. Det anser i alla fall Stockholms typografiska gille som välkomnar alla bokstavstrogna till födelsedagsfest på Rönnells Antikvariat i Stockholm i morgon. Språkvetare, poeter, skribenter och typografer kommer att medverka under en eftermiddag i w:s tecken.

    Bokstaven w är ursprungligen en ligatur, det vill säga två sammanskrivna tecken, av två v:n. Den började först användas av anglosaxiska skribenter på 600-talet, för att beteckna halvvokalen /w/, och upptogs senare i tyskan, där den på den tiden uttalades på samma sätt. U och v var fram till 1500-talet bara skilda stilar för att skriva samma bokstav, vilket är anledningen till att man på engelska kallar w för double u.

    Helén

    0 kommentarer
  • Ett steg bort från det patriarkala och ett kliv mot en närmare relation. Så motiverar Helena Myrstener, präst i Limhamns församling, i en debattartikel i Kyrkans tidning varför hon vill att gud ska börja benämnas som hen i stället för han inom Svenska kyrkan.

    Det könsneutrala pronomenet hen har fått stor uppmärksamhet under de senaste månaderna. Det började med den första barnboken där hen användes genomgående, och i morgon kommer ett nytt nummer av tidningen Nöjesguiden där hen också används genomgående.

    I en avhandling i kyrkovetenskap visar Agneta Lejdhamre hur hon och han ges motsatta roller i de texter som ingår i Den svenska psalmboken. Han är självständig, asexuell och mäktig. Hon är underordnad, beskylls för klandervärd sexualitet och rör sig i psalmtexterna främst i den privata sfären. Där han är gudomlig får hon ofta symbolisera negativa egenskaper. Han förekommer också i mycket större utsträckning i texterna än hon.

    Helena Myrstener skriver i Kyrkans tidning att det nu är dags att introducera hen inom Svenska kyrkan. Syftet är inte att utesluta "den manliga eller kvinnliga aspekten", utan att försöka möta de människor som i dag anser att den traditionella manliga beskrivningen av gud är för snäv.

    I nyskrivna psalmer och böner har kyrkan enligt Helena Myrstener rört sig bort från de traditionella könsrollerna. Men för att kunna genomföra en verklig förändring måste även gudsbilden diskuteras:

    "Kan det vara dags att våga något nytt som hänvisar till en Gud utanför de gränser som kön sätter? Syftet skulle inte vara att utradera t.ex. Jesu tilltal till Gud som fadern utan istället bana väg för ett gudsbegrepp som jag i första hand ser som en relation. Låta Gud vara Gud helt enkelt. Gränslös och beredd att befria även oss som kan tyngas av de olika föreställningar som finns av hur män eller kvinnor ska vara. Då tror jag att vi kan våga vara människor först och främst och inte hon eller han."

    Här kan du läsa mer om hen-debatten.

    Anders

    3 kommentarer
  • Är 2012 på väg att bli hens år? Den hen-debatt som präglat årets två första månader visar inga som helst tecken på att avmattas. I stället tycks det som att hen är på väg att etablera sig på allvar. Tecknen är många.

    På fredag kommer ett nytt nummer av Nöjesguiden. Chefredaktören Margrét Atladóttir har publicerat en bild av omslaget i sin blogg. I tidningens samtliga artiklar används det könsneutrala pronomenet hen.

    I går användes hen i en artikel i Skånskan om en bilolycka i Malmö:

    "En person som färdades i en bil som krockskadades både fram och bak blev så pass illa skadad att hen fick föras till Universitetssjukhuset i Malmö i ambulans."

    Användningen av hen blev föremålet för en livlig diskussion på tidningens Facebook-sida. Anna-Malin Karlssons artikel om hen i Svenska Dagbladet har hittills fått över 360 kommentarer.

    Hen har förekommit sporadiskt i pressen under några år. I Språktidningen 3/2007 säger språkforskaren Karin Milles att hens framtid avgörs av användarna. Det går inte att introducera ett komplement till han, hon och den ovanifrån. För att få fäste krävs det att hen faktiskt används.

    Just nu tycks hen också användas mer än någonsin tidigare. I databasen Presstext, som samlar artiklar från ett stort antal svenska dagstidningar och tidskrifter, har hen i år redan använts fler gånger än under hela förra året.

    Debatten tog fart i samband med utgivningen av barnboken Kivi & monsterhund. I debattartiklar i Svenska Dagbladet och Sydsvenskan beskrevs hen av förläggarna som ett ord som "ger möjlighet att möta världen mer förutsättningslöst".

    Nu kommer barnbok nummer två om hen, Känn med hen av Anette Skåhlberg. Boken handlar om figurerna hun, hin, hån, hyn och hen. I Dagens Nyheter säger Anette Skåhlberg att hon vill nyansera debatten. Samhället blir inte mer jämställt bara för att ett nytt pronomen vinner mark:

    "Vi får inte ett mer jämställt samhälle genom att byta ut hon och han, utan vi riskerar att ta ett steg bakåt. I stället för att arbeta med att göra hon och han lika starka så använder man 'hen' för att slippa tänka på de problem vi egentligen har."

    Som sagt. Kanske är hen på väg att nå ett större genomslag. Hen som lever får se.

    Anders

    1 kommentarer
  • Ordet snigelpost har tagits upp både i Språktidningen och här på bloggen. Det har nämnts som motsats till e-post och betecknas då som retronym, ett ord som uppstår när tekniska framsteg gör äldre ord otydliga. Men det har också använts om försenade försändelser som därför kan sägas ha utdelats med snigelfart.

    Läsaren Göran har ett exempel på en äldre användning av snigelpost, där ordet är motsatsen till snabb rörpost. Så här skriver han:

    "Läste om snigelpost i tidningen. Jag hörde ordet 1958 då jag började som kontorsbud på ASEA på Rosenlundsgatan, Stockholm Söder. Snigelpost var när man lät en försändelse gå med utbärningen i stället för med rörposten (om ni vet vad det är?)."

    Känner du till ännu äldre belägg för snigelpost? Kommentera gärna eller mejla redaktionen!

    Här kan du läsa mer om snigelpost.

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg