Prenumerera på bloggen
  • Två av tre svensklärare säger att valet mellan de och dem är ett språkriktighetsproblem. Acceptansen för dom i elevernas texter ökar bland lärarna – men i synnerhet på gymnasiet är det många lärare som inte godkänner dom.

    Catharina Grünbaum vid Svenska språknämnden gjorde 1976 en undersökning bland svensklärare om attityder till språkriktighetsfrågor. Då var det meningsbyggnad som flest lärare ansåg vara besvärligt. Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki vid Språkrådet följde upp undersökningen 2015. Inom loppet av dessa fyrtio år har lärarnas attityder till olika språkriktighetsfrågor förändrats kraftigt.

    Nu svarar 63 procent att valet mellan de och dem är besvärligt. Flera svensklärare uppger dessutom att det är den enda språkriktighetsfrågan som utgör en verklig utmaning i klassrummet. När samma fråga ställdes 1976 var det inte tillräckligt många som angav de och dem som ett problem för att den skulle få en egen kategori.

    Acceptansen för dom har ökat. Nu är det 41 procent som på högstadiet accepterar dom för de och 44 procent som accepterar dom för dem i elevernas texter. I den första undersökningen var det i bägge fallen 20 procent som inte hade några anmärkningar.

    Men bland gymnasielärarna är attityden inte lika tillåtande. I Catharina Grünbaums undersökning var det 8 procent som accepterade dom för de eller dem. Fyrtio år senare har andelen stigit till 11 procent.

    Andra språkriktighetsfrågor som i dag upplevs som mer problematiska är reflexiva och personliga pronomen (22 procent) och särskrivningar (19 procent).

    Studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    5 kommentarer
  • Den som blir sekundärkränkt känner sig kränkt trots att den själv inte omfattas av kränkningen. Det handlar alltså om ett slags ställföreträdande upprördhet.

    De senaste åren har kränkthet varit ett fenomen som diskuterats i många olika former. Samtidigt har vissa debattörer hävdat att många har för nära till känslan av att vara kränkt. Det gäller bland annat när en person gör sig till språkrör för någon eller några som känner sig kränkta, utan att själv tillhöra denna grupp.

    Detta fenomen beskrivs ofta som att känna sig sekundärkränkt. Ordet förekommer oftare i sociala medier än i dagspress. Cissi Wallin använder dock ordet i en krönika i Metro:

    För ännu är det just kvinnor som drar det tyngsta lasset i merparten av de svenska hemmen. Helt obetalt dessutom. Och så sekundärkränkt-klagas det på att svennebananfamiljer nyttjar Rut och köper städhjälp! Den dagen män generellt är lika ”duktiga” som sina fruar och kvinno-sambos på att hålla hemmet i någorlunda skick kan vi eventuellt notera det gnället som befogat.

    Den populära bloggaren Alexandra ”Kissie” Nilsson talar i ett inlägg om sekundärkränkta läsare som reagerat på ett skämt:

    Det här med att jag skojade om att jag hade fötts till en pojke då.. Är det verkligen så konstigt? Folk har i flera år försökt få mig att reagera genom att kalla mig transa hit och dit. Jag gav lite tillbaka till just dom läsarna, ingen annan. För läser ni inlägget så ser ni att jag kränker inte någon, jag försöker verkligen inte vara elak. Och jag vet att folk innerst inne vet det också, vi är idag bara sjukt sekundärkränkta.

    Nöjesguiden har en definition av sekundärkränkta. Det rör sig om personer som ”tar oerhört illa vid sig av kommentarer som visserligen inte kränker dem själva men som de menar skulle kunna kränka någon annan”.

    Sekundärkränkt är belagt sedan 2016.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Här är fredagskvisset! Som vanligt är det din uppgift att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Definitionerna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • När nyfödda silkesapor får respons på sina ljud utvecklar de snabbt samma läten som vuxna djur. Inlärningen tycks gå till på samma sätt som hos människan. Det skriver forskare vid Princetonuniversitetet i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

    Silkesapor är kända både för att vara sociala och att kommunicera med hjälp av läten. Sättet de utvecklar sina läten påminner om de ljud som bebisar gör innan de lär sig tala. Enligt forskarna är det uppenbart att återkoppling är en avgörande faktor för både människor och silkesapor.

    För att studera silkesapornas utveckling av läten använde forskarna sig av flera tvillingpar. Redan dagen efter att de föddes skildes silkesaporna från föräldrarna i fyrtio minuter. De tio första minuterna fick de ingen respons på några ljud. Den sista halvtimmen fick de återkoppling i form av inspelade ljud från vuxna silkesapor.

    Testerna pågick till två månaders ålder. I varje tvillingpar var det en som fick ständig återkoppling medan en annan fick mindre återkoppling. De silkesapor som fick regelbunden respons utvecklade betydligt snabbare samma läten som de vuxna djuren.

    Det finns alltså en tydlig koppling mellan utveckling och återkoppling. Forskarnas nästa steg är att försöka förstå vad silkesapans läten har för betydelse. De är övertygade om att lätena handlar om mycket mer än bara imitation.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Thank you och sir hörs oftare när vita bilister stoppas i trafikkontroller i USA. När svarta bilister stoppas är det vanligare med dude och bro. Det visar en studie från Stanforduniversitetet.

    Totalt har forskarna analyserat 981 samtal mellan bilister och polis i Oakland, Kalifornien. Det handlar om 183 timmar videoinspelningar där 245 olika poliser deltar. De 36 738 yttrandena från poliserna har studerats med syftet att undersöka attityder till svarta och vita bilister.

    Poliserna är i allmänhet artiga. Inga svordomar används till exempel. Men det finns ändå skillnader kopplat till hudfärg.

    När vita bilister stoppas ber poliserna oftare om ursäkt. Titlar som sir och ma’am är klart vanligare. I samband med en kontroll säger poliserna i större utsträckning thank you, don’t worry, drive safely now och no big deal. De är artigare och mer benägna att visa respekt samtidigt som de understryker att trafikkontrollen inte är något att oroa sig för.

    Svarta bilister behandlas inte lika artigt. I stället för formella titlar förekommer oftare informella titlar som bro, dude och bud. Vanligare är också uttryck som signalerar att polisen är på sin vakt – som hands on the wheel.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Minnesakrobaten har en imponerande förmåga att komma ihåg saker. Men ordet används ofta ironiskt för att antyda att den som minns har vridit och vänt på historien – ungefär som en akrobat vrider och vänder kroppen.

    Det sägs att det i dag är en tid sedan vänskapen mellan författaren Jan Guillou och kriminologen Leif GW Persson upphörde. En sak de har gemensamt är att de ibland använder ordet minnesakrobat. Så här skriver Leif GW Persson i Expressen om utredningen av Kevinfallet:

    På tal om andliga likar gick givetvis Göran Lambertz omgående ut och tog den gamla Kevin-utredningen i försvar. Klart att det var fem- och sjuåringen som hade mördat Kevin. Det förstod åtminstone han så fort han blev klar över att hans gamle kamrat minnesakrobaten Sven Å Christianson – precis som i fallet med Thomas Quick – spelat en avgörande roll i utredningen. Ständigt denne Christianson, ständigt denne Lambertz, ständigt ertappade med sylt upp till armbågarna.

    Jan Guillou använder samma ord när han i Aftonbladet skriver om mordet på Catrine da Costa:

    På en småländsk institution för unga kvinnor med svårigheter visade det sig att närmare hälften av de intagna med hjälp från ställets självutnämnda minnesakrobat började erinra sig hur de utsatts för sexuella övergrepp från närstående män. En serie justitiemord följde, under mediala applåder.

    Ordet minnesakrobat är belagt i svenskan sedan 2004. Då användes det just av Jan Guillou i Aftonbladet. Men det är inte bara dessa två skribenter som talar om minnesakrobater. I en artikel i Senioren förekommer det i ett positivt sammanhang om Annika Hagström:

    Dessutom är hon en fena på sångtexter. Evighetslånga schlagertexter från förr, visor med hundra verser, inledningar och refränger, ja, Annika är en minnesakrobat när det gäller sånger. Värd applåder!

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Här är tolv svenska ord. Vissa är riktigt knepiga, andra inte fullt så ovanliga. Vet du vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Hur fort det går att förstå olika tecken beror i vissa fall på om talaren är höger- eller vänsterhänt. Det visar en studie från University of Birmingham publicerad i tidskriften Cognition.

    Det är brittiska forskare som studerat hur snabbt 43 talare av brittiskt teckenspråk förstår olika tecken. Bland deltagarna fanns både höger- och vänsterhänta. De fick se samma tecken göras av både höger- och vänsterhänta.

    När det gällde enhandstecken, alltså tecken där bara en hand används, gick det för samtliga snabbare att förstå när talaren var högerhänt. Detta ansåg forskarna vara ett väntat resultat eftersom betydligt fler är högerhänta.

    Men samma sak gällde inte för tvåhandstecken, tecken där bägge händerna används. De vänsterhänta deltagarna hade lättare att förstå tvåhandstecken där den vänstra handen var dominant. På samma sätt gick det snabbare för högerhänta att förstå tvåhandstecken där den högra handen var dominant.

    Förklaringen är enligt forskarna troligtvis att det egna språket – i det här fallet vilka roller händerna har i tvåhandstecken när de inte utför samma rörelser – ändå har viss betydelse för förståelsen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Vad betyder egentligen ordet vegetarisk? Enligt Reklamombudsmannen kan något som är vegetariskt både innehålla och vara fritt från animaliska produkter. Flera beslut från Reklamombudsmannen visar att det är sammanhanget som avgör betydelsen.

    Svenska Akademiens ordlista definierar vegetarisk som ’kost ur växtriket, jämte mjölk- och äggprodukter’. Den som är vegetarian är ’person som enbart äter föda från växtriket jämte i vissa fall mejeri- och äggprodukter’. I Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien används definitionerna ’som (uteslutande) består av vegetabilier och vanl. äv. mjölkprodukter’ respektive ’person som inte äter kött eller fisk men däremot vanl. mjölk- och äggprodukter’.

    Adjektivet vegansk definieras inte i någon av ordböckerna, men vegan är enligt Svenska Akademiens ordlista ’person som bara äter föda från växtriket’. Svensk ordbok använder samma definition – med undantag för enbart i stället för bara.

    Enligt ordböckerna finns alltså en tydlig skillnad mellan vegetarian och vegan. Det som är veganskt innehåller inga animaliska produkter, medan det som är vegetariskt kan innehålla mjölk- och äggprodukter. Livsmedel som innehåller mjölk men inga andra animalier kallas laktovegetariska. På samma sätt talas det om ovovegetariska livsmedel när de innehåller ägg men inga andra animalier. Och livsmedel som innehåller både ägg och mjölk – men inga andra animaliska produkter – är lakto-ovo-vegetariska.

    Innebörden i vegetarisk har den senaste tiden vid flera tillfällen prövats av Reklamombudsmannen. Flera företag har fällts för att ha kallat livsmedel vegetariska när de innehållit ägg- eller mjölkprodukter. Enligt Reklamombudsmannen kan konsumenter i vissa sammanhang förvänta sig att det som är vegetariskt innehåller animalier. Ett sådant fall är vegetarisk pizza. Här bör konsumenten förutsätta att den innehåller ost. I andra sammanhang sätter Reklamombudsmannen likhetstecken mellan vegetarisk och vegansk.

    Ett företag som fällts är Lidl. I ett reklamblad kallades livsmedel innehållande ägg- och mjölkprodukter vegetariska. I reklamen användes påståendet 100 % vegetariskt. Reklamombudsmannen ansåg att påståendena var vilseledande. Här gällde det sojabullar, färs, burgare och grönsaksschnitzel – livsmedel där konsumenter till skillnad från pizza inte kan förvänta sig animaliska ingredienser.

    Med samma argument frias och fälls Felix. Anmälan gäller produkterna Halloumi hotpot och Mexican rice bowl från serien Felix Veggie, som bägge innehåller ost. Konsumenterna förutsätts känna till att halloumi är en ost. Därför frias Halloumi hotpot. Däremot fälls Mexican rice bowl. Marknadsföringen anses vara vilseledande eftersom det inte är uppenbart att ost är en av ingredienserna.

    Även Max frias och fälls av Reklamombudsmannen. En annons med texten Fem vegetarianer och en vegan frias. Här presenteras sex nya rätter. Sammanhanget gör enligt beslutet att det är uppenbart att fem av dem innehåller animaliska produkter. Snabbmatskedjan fälls för en annons som talar om Världens första vegetariska Max och en helt vegetarisk restaurang. Enligt beslutet ger marknadsföringen felaktigt intrycket av att vara helt fri från animalier.

    Sammanhanget friar både Ica och Plaza Restaurants. Ica talar i en annons med extrapriser på keso, smör och ägg om Vego glädje. Enligt Reklamombudsmannen känner konsumenter i regel till att detta är animaliska produkter. Samma motivering används för Plaza Restaurants, som på lunchmenyerna har ett Veg. alt. Även här bör konsumenterna känna till att de livsmedel som nämns – smör, keso och tagliatelle – innehåller animaliska produkter.

    Ordböckerna är alltså entydiga. Men i reklamens värld är det inte lika självklart vad som är vegetariskt.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    4 kommentarer
  • I detta kviss hittar du tolv danska ord. Vet du vad de betyder? Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg