Prenumerera på bloggen
  • Integrationsskuld skapas när personer bott i Sverige i flera år utan att komma in på arbetsmarknaden. Denna skuld sägs ha ökat i takt med de senaste årens flyktinginvandring.

    De ekonomiska konsekvenserna av brister i integrationspolitiken diskuteras ofta. Inte minst var det ett ämne som debatterades mycket under valrörelsen. Många politiker hittade där olika förklaringar till att arbetslösheten är högre bland personer födda i utlandet.

    Allt oftare talas det nu om integrationsskuld, ett ord som är belagt i svenskan sedan 2015. Då var det kommunpolitiker i Eskilstuna som diskuterade vad som behövdes i form av statliga bidrag för att integrationen skulle fungera. Sveriges Radio rapporterade att företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet ansåg att integrationsskulden i kommunen redan var stor:

    Det är bra att människor vill bo i Eskilstuna, men det förutsätter att människor kommer in i samhället, har en fungerande utbildning för vår arbetsmarknad och att man försörjer sig själv i rimlig takt. Idag går det för långsamt. Människor halkar efter och det skapas en ”integrationsskuld” som vi har att hantera. Om inte detta lyckas bidrar det till trångboddhet, sociala- och ekonomiska skillnader, kulturella motsättningar och missförstånd.

    Integrationsskuld används för att beskriva ett samhälleligt tillkortakommande. Sverige kan alltså sägas stå i skuld till den som inte har fått tillräckligt goda förutsättningar för att komma in på arbetsmarknaden.

    I Expressen skriver Anna Dahlberg om integrationsskuld i relation till dagens invandring:

    Med tanke på den stora integrationsskuld som har byggts upp under de senaste åren är dagens höga migrationsnivå ohållbar. Nästa regering måste därför kunna säkerställa att Sverige för en stram migrationspolitik under överskådlig tid.

    I en ledare i Borås Tidning koppas bostadsbrist, arbetslöshet och utanförskap till en integrationsskuld skapad av politiker som inte gjort tillräckligt:

    Men vad som samtidigt skett sedan Bosnienkrisen är att Sverige inte tagit sitt ansvar som integrationsland. Sverige – och där är samtliga partier i riksdagen skyldiga – har byggt upp något som bör beskrivas som en integrationsskuld. Om detta är nog alla i dag eniga.

    Arbetet berättar om en presskonferens med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tidigare i år. Statistik visar att det går allt snabbare att etablera sig i Sverige. Men hon ser fortfarande behov av insatser:

    Vi har en integrationsskuld, många som kom hit för över tio år sedan har inte kommit in på arbetsmarknaden och där måste vi göra mer, säger Ylva Johansson.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss får du en möjlighet att testa din ordkunskap. Vi har valt ut tolv ord från Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Några av dem tror vi är ganska lätta – andra är nog betydligt svårare. Din uppgift är att lista ut vad orden betyder. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Bara 3,4 procent av svenskarna talar inget annat språk än modersmålet. Inte i något annat EU-land är andelen flerspråkiga så hög. Det visar statistik från Eurostat.

    Eurostat, som är EU:s statistikorgan, låter regelbundet invånare i medlemsländerna samt ytterligare några länder svara på frågor om hur många språk de talar. Den senaste undersökningen visar att hela 96,6 procent av svenskarna i åldern 25 till 64 år talar minst två språk. Bara 3,4 procent behärskar bara ett språk.

    I Sverige är det 45,9 procent som talar ett främmande språk, 31,7 procent som talar två främmande språk och 19 procent som talar minst tre främmande språk.

    Övriga länder där över 90 procent av befolkningen kan minst ett främmande språk är Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Norge och Schweiz. Mångspråkigast är Luxemburg. Där uppger 51,2 procent att de talar minst tre främmande språk.

    Storbritannien är det EU-land som har den högsta andelen enspråkiga. Hela 65,4 procent svarar att de inte talar något främmande språk. I Albanien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Rumänien och Ungern är det också en majoritet av befolkningen som bara talar ett språk.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Premiäravsnittet av The rune cast finns nu att lyssna på. I det första programmet är Henrik Williams gäst. Där diskuterar han runskriftens ursprung.

    The rune cast är en engelskspråkig podd med Maja Bäckvall, forskare i nordiska språk vid Uppsala universitet, som programledare. Elva avsnitt är planerade. Serien handlar om runor och de människor som ristade, skrev och läste dem.

    Gäst i det första programmet är professor Henrik Williams. Förutom att avslöja en egen favorit bland runstenar talar han om hur runskriften uppkom.

    Ämnen i kommande avsnitt är bland annat traditionen bakom resandet av runstenar, amerikanska runinskrifter och dagens användning av runor.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I morgon, onsdagen den 26 september, är det premiär för Språknyheterna i Kunskapskanalen. Programledare för den nya serien är Kalle Lind.

    Ett nytt språkprogram har premiär i Kunskapskanalen i morgon, onsdag, klockan 21. Språknyheterna tar upp aktuella språkfrågor i åtta avsnitt under hösten. Förutom programledaren Kalle Lind medverkar Sara Lövestam som expert i varje avsnitt. Dessutom dyker meteorologen Nils Holmqvist upp för att ge det senaste om språk och väder.

    Gäster under programserien är bland annat kallpratsproffset Niklas Källner, komikern Al Pitcher, författaren Denise Rudberg och musikern Niklas Strömstedt. Språktidningens chefredaktör Anders Svensson är med i ett avsnitt för att diskutera språkintresset i Sverige.

    Språknyheterna går också att se på UR Play.

    Anders

    Foto: Tommy Jansson/UR

    0 kommentarer
  • I mandatpingis går platserna i en folkvald församling fram och tillbaka mellan olika partier medan rösträkningen pågår – ungefär på samma sätt som spelet kan bölja i bordtennis.

    I riksdagsvalet var det mycket jämnt mellan de två blocken. Eftersom det största blocket kan få första chansen att bilda regering hade därför den exakta mandatfördelningen stor betydelse. När valresultatet var klart hade Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tillsammans 144 mandat, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna 143 mandat samt Sverigedemokraterna 62 mandat.

    Medan rösträkningen pågick studsade några av dessa mandat fram och tillbaka mellan partierna. Det här beskrevs i en nyhetssändning i Sveriges Radio som mandatpingis. TV4 talade om hur ”mandatpingisen fortsatte under onsdagen”. Peter Akinder, politisk chefredaktör på Östra Småland, snappade upp ordet i en ledare:

    Eftersom det är så jämnt i sluträkningen av rösterna så åkte enligt nyhetsrapporteringen på onsdagen mandat fram och tillbaka. ”Mandatpingis” kallades det fyndigt för.

    När det preliminära valresultatet var klart använde Expressen en variant av samma uttryck:

    Det preliminära röstresultatet är klart. ”Pingismandatet” som studsat mellan Centerpartiet och Sverigedemokraterna sedan valnatten landade slutligen till Annie Lööfs fördel.

    Aftonbladet beskrev det slutgiltiga valresultatet på liknande sätt:

    Till slut knep Liberalerna ”pingpong-mandatet” från Moderaterna – med endast 200 röster.

    I dagsläget går det inte att betrakta mandatpingis som etablerat i svenskan. Men framtida rösträkningar med lika oviss utgång och små marginaler skulle kunna hjälpa ordet att fastna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss får du en ny chans att testa din ordförståelse. Vi har valt ut tolv svenska ord som samtliga finns i Svenska Akademiens ordlista. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Pyt är älsklingsordet i Danmark. I en omröstning ordnad av Danmarks biblioteker fick pyt 28 procent. I slutomgången besegrades konkurrerande ord som hæsblæsende och krænkelsesparat.

    Danmarks biblioteker efterlyste tidigare i år danskarnas favoritord. Över 1 500 ord nominerades. En jury bestående av korsordskonstruktören Hanne Marie Reffelt, Morten Visby, ordförande för Dansk forfatterforening, och estradpoeten Peter Dyreborg valde ut nio favoriter: anstændig, dvæle, hæsblæsende, kissejav, krænkelsesparat, kålhøgen, lurendrejer, pyt och tak.

    I omröstningen, som var öppen för allmänheten, fick interjektionen pyt hela 28 procent. Pyt används enligt Den danske ordbog för att ’udtrykke at man er ligeglad med noget, eller at noget ikke har nogen betydning eller interesse’. Pyt förekommer också i populära uttryck som pyt med det, ’strunt i det’ och skidt pyt, ’skit samma’.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Här är samtliga 51 vinnare i sommarens Klurigt! Vinsterna skickas ut inom kort. Lösningarna till alla tävlingsuppgifter hittar du här. Tack till alla som var med och tävlade!

    Kryssning:

    Bertil Pettersson, Uppsala

    Språkhistoriskt pussel:

    Ulla-Britta Wadstedt, Stockholm

    Sören Larsson, Västerås

    Tuula Meristö, Kristinehamn

    Lennart Ek, Vendelsö

    Karin Axelsson, Tidaholm

    Boken Kosmiskt pussel:

    Ann Mari Adesten, Malmö

    Bengt Rosén, Linköping

    Gunvor Engqvist, Råå

    Annika Eriksson, Nävekvarn

    Thomas Karlsson, Kungsbacka

    Boken O som i ordbok:

    Jonna Tinnervall, Göteborg

    Johanna Lindberg Dock, Solna

    Kjell Kjerstensson, Vittsjö

    Ingvar Ingvarsson, Karlstad

    Marie Herner Hällström, Genarp

    Campinglanterna:

    Karl-Erik Jansson, Vingåker

    Claes Stymne, Skövde

    Ulf Smith, Bromma

    Jannie Hjortstam, Värnamo

    Stina Gestrelius, Lund

    Lars Englund, Falun

    Hans Henell, Bromma

    Jenny Löwerot, Jönköping

    Joanna Libertson, Malmö

    Hans Sundelin, Göteborg

    Ta med-mugg:

    Ing-Britt Svensson, Mölnlycke

    Britt Hedberg, Uppsala

    Sara Odhner, Huskvarna

    Jenny Carlsson, Uppsala

    Helena Alexanderson, Lund

    Stig Lenhoff, Lund

    Joakim Amorim, Segeltorp

    Gustaf Cele, Stockholm

    Björn Raunio, Stockholm

    Sara Persson, Hultafors

    Linn Vidalve, Enskede

    Magnus Bengtsson, Halmstad

    Lars Fridén, Kristianstad

    Elias Sonnek, Uppsala

    Per-Ola Quist, Järna

    Ryggsäck:

    Tomas Frohm, Hammarö

    Boel Lundström, Borlänge

    Dan Boberg, Sölvesborg

    Jenny Öhgren, Boden

    Katharina Sjöström, Huddinge

    Annie Rehnberg, Göteborg

    Nils Funnemark, Lerum

    Dag Berge, Karlskoga

    Jenny Amvall, Askim

    Marit Jansson, Härnösand

    0 kommentarer
  • Tiden för att skicka in lösningar till sommartidningen Klurigt har gått ut. Tack till alla som var med och tävlade! Vinnarna presenteras inom kort. Här kan du ladda ned facit till samtliga tävlingsuppgifter.

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg