Prenumerera på bloggen
  • Du-reformen förknippas med 1967 och Bror Rexed, generaldirektör för Medicinalstyrelsen. Bror Rexeds uppmaning till personalen att dua honom har ibland beskrivits som ett steg som över en natt förändrade det svenska språket. I själva verket hade du-tilltalet varit på frammarsch under en längre tid. I Språktidningen 4/17, som kommer ut i veckan, skriver Patrik Hadenius om hur tv-profiler som Sven Jerring och Lennart Hyland långt tidigare duade intervjuobjekt. I samtal med familj och vänner var du redan det självklara valet.

    Vad tycker ... du om du-reformen? Ska vi fortsätta att dua, återgå till att nia eller använda titlar i stället? Rösta här!

    Anders

    8 kommentarer
  • Hebreiska blir Israels enda officiella språk. Arabiska blir i stället ett språk med särskild status. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, rapporterar Haaretz.

    Israel har i dag två officiella språk: hebreiska och arabiska. Enligt en statlig undersökning från 2011 har 49 procent av invånarna hebreiska som modersmål. Arabiska är modersmål för 18 procent av befolkningen.

    Nu vill regeringen göra hebreiska till det enda officiella språket i landet. I förslaget beskrivs hebreiska som Israels nationalspråk. Arabiska ska i stället klassas som ett språk med särskild status. Det innebär att invånare som talar arabiska alltjämt ska kunna använda språket i kontakter med myndigheter och andra statliga institutioner.

    I förslaget talas det också om att samtliga medborgare ska ha rätt att bevara sin kultur och sitt språk. Förslaget går nu vidare till parlamentet för debatt och beslut.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Barn som börjar med engelska redan i första klass blir inte bättre på språket än barn som börjar med engelska i årskurs tre. När de går i sjuan har de elever som började senare bättre kunskaper i engelska.

    Ofta talas det i den skolpolitiska debatten om behovet av att påbörja undervisningen i engelska i ett tidigt skede. Men de vetenskapliga beläggen för att en tidig start med engelska i skolan skulle vara en fördel saknas. Några lektioner i veckan ger inget försprång längre fram.

    En ny studie utförd vid Ruhruniversitetet i Bochum kommer fram till samma resultat. Tidig engelska är ingen fördel. Tvärtom. De elever som börjar med engelska i trean i stället för i ettan klarar sig bättre.

    I studien ingick 5 130 barn från 31 olika skolor i Nordrhein-Westfalen. Ungefär hälften av barnen började läsa engelska i första klass och den andra halvan började i tredje klass. När eleverna gick i femman och sjuan testades deras kunskaper i engelska.

    Vid det första testtillfället var de elever som började med engelska i ettan något bättre på både läs- och hörförståelse. Vid det andra testtillfället hade barnen som började med engelska i trean gått om. I sjunde klass fick de bättre resultat i bägge testerna.

    Den tidiga undervisningen innehåller ofta sånger, ramsor, berättelser och lekar. Det anses förklara den vassare hörförståelsen i femte klass. De elever som börjar senare möter direkt undervisning som handlar mer om grammatik och ordförråd. Fyra år senare har alltså detta gett resultat.

    Enligt forskarna var utfallet väntat. En rad tidigare studier visar att en tidig start på lång sikt inte ger några fördelar. För att den tidiga starten ska ha någon effekt krävs enligt forskarna betydligt mer än några få lektioner. Förstaklassare behöver i så fall ett riktigt språkbad snarare än undervisning några gånger i veckan.

    Forskarna siktar nu på att undersöka hur samma elever klarar sig i nionde klass. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Language Learning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Faktaresistens har snabbt etablerat sig i svenskan. Men det finns forskare som anser att det i stället vore lämpligare att tala om kunskapsresistens.

    Det är snart två år sedan faktaresistens började användas i svenskan. Ordet fick snabbt spridning och fanns med i Språkrådets och Språktidningens nyordslista för 2015. I dag förekommer ordet ofta i debatter som bland annat gäller förtroendet för etablerade medier och vetenskap.

    Det senaste året har det börjat talas om kunskapsresistens. En forskare som hellre använder kunskapsresistens är Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Enligt Universitetsläraren anser hon att det största problemet inte är att det finns fakta som många saknar kunskap om, utan att det finns kunskap som människor inte tar till sig:

    Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, förklarade i sitt föredrag skillnaden mellan faktaresistens och kunskapsresistens, och varför hon föredrar att tala om det senare begreppet. Det finns inga alternativa fakta, bara alternativa sätt som världen skulle ha kunnat vara på. Det finns massor av fakta som vi inte har tillgång till, och i den bemärkelsen är vi faktaresistenta.

    Enligt Åsa Wikforss är kunskapsresistens ett resultat av att människor ofta söker efter bevis för sådant som går i linje med den egna uppfattningen. Sådant som står i strid med den egna världsbilden sållas ofta bort.

    Inför manifestationen March for science skrev ledarna för vetenskapsakademierna i Sverige, Danmark och Norge i Svenska Dagbladet om kunskapsresistens:

    Framväxten av populism, kunskapsresistens och alternativa fakta är ett hot mot vårt samhälle och oroande för hela den demokratiska processen, i synnerhet som vi i dag till och med ser politiker som bortser från välgrundade fakta. Den ökande misstron till vetenskap och kunskap bortser från att det goda liv vi lever i dag baseras på vetenskapliga landvinningar. Tänk bara hur en värld utan telekommunikation, bilar, tåg och flyg, penicillin och vaccin skulle vara. Allt detta som vi tar för givet har tillkommit under de senaste dryga 200 åren, som resultat av vetenskapens utveckling, genom forskarnas och uppfinnarnas insatser.

    Kunskapsresistens är belagt i svenskan sedan 2016.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Vet du vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Lycka till! Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Finlandssvenskar kan bli den sjätte nationella minoriteten i Sverige. Konstitutionsutskottet ställer sig bakom en utredning av finlandssvenskarnas ställning. Bara Sverigedemokraterna är emot förslaget.

    Sedan tidigare har sverigefinnar, samer, tornedalingar, romer och judar status som nationella minoriteter i Sverige. Att ge finlandssvenskar samma ställning har diskuterats, men från politiskt håll har huvudinvändningen varit att de har svenska som modersmål. Därför har finlandssvenskar inte ansetts leva upp till Europarådets kriterier.

    Men ett språk som inte är svenska är enligt centerpartisten Kerstin Lundgren och moderaten Saila Quicklund inte nödvändigt. I två separata motioner skriver de att Europarådet även listar historia, kultur och samhörighet som andra faktorer som kan ligga till grund för minoritetsstatus.

    Majoriteten i utskottet säger ja till motionerna. Förslaget till riksdagen är att regeringen ska tillsätta en utredning som svarar på frågan om finlandssvenskar ska erkännas som en nationell minoritet.

    Sverigedemokraterna Crister Spets och Jonas Millard reserverar sig mot utskottets ställningstagande. De skriver att det finlandssvenska kulturarvet kan bevaras och skyddas på andra sätt:

    Vi räknar den finlandssvenska minoriteten till den svenska nationen. Vidare anser vi att Institutet för språk och folkminnen bör verka för att bevara och levandegöra det finlandssvenska kulturarvet. Mot denna bakgrund anser vi inte att regeringen bör utreda om finlandssvenskarna bör erkännas som en nationell minoritet i Sverige.

    Här kan du läsa utskottets betänkande i sin helhet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Älvdalskan ska inte få ställning som minoritetsspråk. Det anser majoriteten i konstitutionsutskottet, KU. Allt tyder på att riksdagen kommer att fatta samma beslut.

    I en rad motioner har riksdagspolitiker från olika partier tagit upp älvdalskans ställning. De har i huvudsak gått ut på att höja älvdalskans status och att vidta åtgärder för att den ska leva vidare. Som ett led i detta har det föreslagits att älvdalskan ska få status som nationellt minoritetsspråk eller landsdelsspråk.

    Men majoriteten i konstitutionsutskottet säger nej. I utskottets ställningstagande motiveras beslutet så här:

    Utskottet noterar att betydelsen av älvdalskans bevarande är starkt förankrad bland många älvdalingar. Utskottet anser att det finns ett stort värde i att älvdalskan bevaras som en del av det svenska kulturarvet och ser positivt på de åtgärder som vidtas på både statlig och kommunal nivå för att göra detta möjligt. Utskottet delar regeringens uppfattning att Älvdalens kommun på olika sätt bör kunna stödja älvdalskans bevarande inom kommunens ordinarie verksamhet och ge barn möjlighet att lära sig älvdalska, samt att det även inom ramen för folkbildningen bör finnas förutsättningar att stödja bevarandet av älvdalskan. Utskottet noterar också att Institutet för språk och folkminnen gör bedömningen att många åtgärder för att främja älvdalskan borde vara möjliga inom ramarna för den existerande lagstiftningen, förslagsvis inom ramen för en dialektpolitik. Utskottet noterar det ökade stödet bland lingvister för att betrakta älvdalskan som ett eget språk, men också de invändningar som framförs av Institutet för språk och folkminnen. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena och avstyrker därför motionerna.

    Institutionen för språk och folkminnen går alltså emot motionärerna. I betänkandet framgår att myndigheten anser att ”det uppstår en gränsdragningsproblematik om en varietet av det svenska språket särskiljs och ges status som nationellt minoritetsspråk, liksom att gränsdragningen kring vilken varietet av älvdalska som ska erkännas riskerar att skapa splittring bland älvdalsktalande”. Institutet för språk och folkminnen efterlyser också en undersökning om attityderna till älvdalskan i Älvdalen. Genom en aktiv dialektpolitik skulle älvdalskan enligt myndigheten kunna föras vidare till kommande generationer utan att skapa en situation där fler dialekter kan få status som minoritetsspråk.

    Centerpartisten Per-Ingvar Johnsson och kristdemokraten Sofia Modigh reserverade sig mot beslutet. De skriver att det bör utredas om älvdalskan ska få status som minoritets- eller landsdelsspråk. Älvdalskan ska betraktas som ett eget språk – och det är en mänsklig rättighet att garantera att talare kan använda och utveckla sitt modersmål. Annars befarar de att älvdalskan riskerar att dö ut.

    Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen sannolikt kommer att fatta samma beslut. Men utskottet talar också om vikten av att bevara älvdalskan. För de aktivister som kämpat för älvdalskan är det kanske ändå en liten seger även om beslutet i riksdagen inte blir det önskade.

    Här kan du läsa konstitutionsutskottets betänkande.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I australisk engelska finns många ord som sällan eller aldrig hörs i exempelvis brittisk eller amerikansk engelska. I det här kvisset kan du testa dina kunskaper om australisk engelska!

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i detta kviss! Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Orden och definitionerna är hämtade från Svenska Akademiens ordlista.

    Gör kvisset här!

    Här hittar du alla tidigare kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Med hjälp av dna kan forskare förutsäga hur barns läsförmåga utvecklas. Genetiska faktorer förklarar upp till 5 procent av skillnaderna. Det är betydligt mer än exempelvis biologiskt kön.

    Forskarna har studerat läsförmågan hos 5 825 barn och hur den utvecklats mellan sju och fjorton års ålder. Hos varje barn undersökte forskarna dessutom gener som anses särskilt viktiga för inlärning.

    Slutsatsen är att genetiska faktorer kan förutsäga barns läsförmåga. De ger långt ifrån någon heltäckande bild av den förväntade utvecklingen, men gener är till exempel mer betydelsefulla än biologiskt kön. Genetiska faktorer kan enligt forskarna förklara upp till 5 procent av skillnaderna mellan olika individer. Biologiskt kön förklarar däremot bara upp till 1 procent av skillnaderna.

    Resultaten skulle enligt forskarna kunna få praktisk användning i skolan. När de genetiska faktorerna antyder att någon kommer att få kämpa med läsningen skulle åtgärder kunna sättas in tidigt från skolans sida. Det skulle dessutom vara möjligt att då studera vilka metoder som fungerar på olika typer av genetiska profiler.

    Bakom studien står forskare vid brittiska King’s College London, Karolinska institutet och tre amerikanska universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Studies of Reading.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg