Prenumerera på bloggen
  • Barn som får ta en tupplur efter att ha lärt sig nya ord är bättre på att komma ihåg dem. Barn som fortsätter att vara vakna har inte lika gott minne.

    Flera tidigare studier visar att sömn kan spela en viktig roll för inlärningen. Schweiziska forskare har till exempel konstaterat att det hos personer som pluggat in glosor och därefter tar en lur finns en förhöjd aktivitet i parietalloben, ett område i hjärnan där språk behandlas.

    Samma sak verkar gälla treåringar. Det är forskare vid University of Arizona som låtit 39 barn lära sig påhittade verb. De nya ordens betydelse illustrerades av skådespelare.

    Därefter fick vissa barn sova i minst en halvtimme. De andra fick vara vakna i minst fem timmar.

    Dagen därpå fick barnen se nya skådespelare gestalta de påhittade verben. De barn som tagit en tupplur var inte bara bättre på att komma ihåg de nya orden. De var också bättre på att generalisera. Jämfört med barnen som blivit utan tupplur kopplade de i lägre utsträckning verbens betydelser till en viss skådespelare.

    Studien är publicerad i tidskriften Child Development.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ghost, photobomb och face-palm är några av de drygt tusen nykomlingarna i Merriam-Websters engelska nätordbok. Många av orden har sedan tidigare sina motsvarigheter i svenskan.

    Merriam-Webster uppdaterar regelbundet nätupplagan med nya ord. Nyligen utökades ordboken med drygt tusen ord. Tillskotten kommer från en mängd olika områden.

    Både ghost (’ghosta’) och photobomb (’fotobomba’) har redan lånats in i svenskan. Läsare av Språktidningen är sedan tidigare bekanta med bland annat conlangs (’konstruerade språk’) och humblebrag (’ödmjukt skryt’).

    Flera av de nya orden hörs också som citatord i svenskan. Några exempel är face-palm (’ta sig för pannan’), truther (’sanningssökare, person som tror på konspirationsteorier’) och bokeh (’suddig, som inte är i fokus i ett fotografi’).

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Om en idé ska framstå som kreativ är det viktigt att presentera den på rätt sätt. Receptet är en lagom blandning av nya och gamla flerordsuttryck.

    Det är forskare vid Columbia Business School i New York som anser sig ha hittat metoden för att utveckla idéer som uppfattas som kreativa. De har både studerat en mängd förslag och det språk som användes för att presentera dem.

    Slutsatsen är att valet av ord är av stor betydelse för hur en idé tas emot. En nog så god idé riskerar att klassas som ointressant om den inte presenteras på ett bra sätt. På samma sätt kan mindre originella idéer få ett mer positivt mottagande om de formuleras på rätt sätt.

    Receptet består enligt forskarna av en mix av bekanta och innovativa uttryck. En idé som presenteras utan nya och oväntade uttryck väcker sällan stort intresse. Men förslaget som är förpackat i för många språkliga nymodigheter kan vara avskräckande.

    En lagom dos av nya uttryck är forskarnas framgångsrecept. Oväntade ordkombinationer fångar läsarens uppmärksamhet. Och det behöver enligt forskarna inte handla om några särskilt avancerade språkliga uppfinningar. Den apputvecklare som talar om running calendar kan vara säker på att uppfattas som mer innovativ än den som talar om running steps.

    Forskarna har även tagit fram en algoritm som bedömer kreativiteten i olika ordkombinationer. Detta verktyg kommer inom kort att vara tillgängligt på nätet för allmänheten.

    Studien är publicerad i tidskriften Marketing Science.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Althöger är en politisk rörelse som är konservativ och nationalistisk. Men beroende på vem som får frågan kan althöger vara allt från traditionalism till nationalsocialism.

    Valet av Donald Trump till USA:s president innebar det definitiva genombrottet för althögern. Chefsstrategen Steve Bannon plockade han från nyhetssajten Breitbart News. Steve Bannon själv hade tidigare utnämnt sajten till althögerns plattform i USA.

    I kölvattnet efter Donald Trumps valframgång har det även i Sverige blivit allt vanligare att tala om althöger. Även alt-höger förekommer. På engelska talas det om alternative right och – vanligare – alt-right.

    Althögern är en rörelse som vuxit fram på nätet. Någon entydig politisk definition finns inte. Men det handlar alltså om en rörelse som är konservativ och nationalistisk. Den betraktar sig som ett radikalt alternativ till den traditionella högern. Inte sällan är althögern ung och utan kopplingar till äldre organisationer inom samma åsiktssfär.

    En vanlig uppfattning inom althögern är att den traditionella högern övergivit viktiga grundläggande värderingar. Därför har den enligt althögern också förespråkat mångkultur och en feministisk syn på jämställdhet, strömningar som enligt rörelsen bidragit till upplösning av normer och värderingar. Dessa normer och värderingar bör enligt althögern utgöra grunden för ett välmående samhälle.

    I Aftonbladet förutspår Jon Weman att althögern nu kommer att flytta fram sina positioner även i Europa:

    Efter att ha varit Donald Trumps nätarmé med en tecknad groda som vapensköld, siktar nu den amerikanska alt-högern in sig på Europa. Första målet: att göra Marine Le Pen till Frankrikes nästa president.

    I Dagens Nyheter skriver Fredrik Strage om saker som får althögern att reagera:

    I år blev jag för första gången kallad ”kommunist”. För en gammal ungmoderat som jag kändes det udda. Jag insåg att mina politiska åsikter inte spelar någon roll för den så kallade althögern. Det räcker att jag skriver om gangsterrap, slentriangillar ett par antirasistiska Facebooklänkar och dricker lite sojalatte för att jag ska buntas ihop med pk-eliten.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Kan tidiga steg mot människans språk ha tagits redan för 25 miljoner år sedan? Det tror forskare som studerat vokalliknande ljud hos babianer.

    I sökandet efter språkets ursprung har franska och amerikanska forskare studerat babianens läten. Babianen har länge ansetts ha fel typ av struphuvud för att kunna producera vokalljud som påminner om människans. Enligt forskarlaget är detta fel.

    Bland babianens läten har de hittat fem vokalliknande ljud. Det visar enligt forskarna att även babianens struphuvud kan producera vokalljud. De tros även göra ungefär samma tungrörelser.

    Om analysen är korrekt innebär det att talets ursprung kan spåras tillbaka till människans och markattartade apors gemensamma förfader. Den levde för cirka 25 miljoner år sedan.

    Forskarna har analyserat 1 335 spontana läten från femton röda babianer. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    Anders

    Foto: William Warby/Flickr/Wikimedia Commons

    0 kommentarer
  • Filterbubbla är 2016 års populäraste nyord. I Språktidningens omröstning var det 13 procent som hade ordet som favorit. Tvåa blev blåljuspersonal.

    I slutet på december presenterade Språktidningen och Språkrådet 2016 års nyordslista med 43 nykomlingar i svenskan. Populärast var alltså filterbubbla som fick 13 procent av rösterna. Därefter följde blåljuspersonal med 12 procent, trumpifiering med 7 procent, pokenad med 6 procent och ghosta med 5 procent.

    Fyra ord blev helt utan röster: enkortsdator, medborgarforskning, poke och vuxenmålarbok.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Utbildningsföretaget Lernias försök att lansera en ny rikssvenska har de senaste dagarna fått stor uppmärksamhet. Uttalet har tagits fram i samarbete med lingvisten Mikael Parkvall.

    För att ta fram ett slags genomsnittssvenskt uttal har talare med olika bakgrund spelats in. I stället för att skapa ett enhetligt uttal har ambitionen snarare varit att illustrera dialektala variationer. Den röst som läser några exempelmeningar hinner på en knapp halvminut avverka åtta olika uttal.

    Rikssvenska har främst hörts i etermedier och på teaterscener. Acceptansen för olika uttal har ökat markant de senaste åren. I etermedierna finns inte längre något krav på att programledare ska tvätta bort sin dialekt.

    Men enligt Lernia är det fortfarande många som har förutfattade meningar om olika uttal. Därför är det viktigt att visa att den traditionella rikssvenskan är något av en myt om enhetlighet. I stället spretar svenskans uttal åt lika många håll som det finns talare.

    Det indirekta budskapet är snarare att olika uttal är helt okej än att företaget har försökt lansera en ny norm för rikssvenska. Mångfalden är så att säga den nya normen.

    Den rikssvenska som Lernia presenterade i går är en omöjlighet. Ingen kan förväntas hoppa mellan olika uttal i en och samma mening. Det riskerar att bli lika främmande som den traditionella rikssvenskan. Kanske är det också det som är Lernias och Mikael Parkvalls poäng.

    Vad tycker du om förslaget till ny rikssvenska? Rösta här intill!

    Anders

    4 kommentarer
  • Alice och Oscar toppar listan över populära förnamn i Sverige. Årets klättrare är Alicia och Frans. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån.

    Både bland pojkar och flickor skedde under 2016 ett tronskifte. Alice övertar första platsen – för femte gången i historien – medan 2015 års etta Elsa faller tillbaka till fjärde plats. Bland pojkarna är det William som får maka på sig till förmån för Oscar.

    Under 2016 fick 910 flickor förnamnet Alice. 879 pojkar gavs namnet Oscar.

    Trots många platsskiften på tio i topp fortsätter namntoppen att vara stabil. Bara tre nya namn tar plats på topp tio – Alicia bland flickorna och Alexander och Noah bland pojkarna.

    Årets klättrare är Cleo och Frans. Namnet Cleo gavs till 160 flickor och namnet Frans till 222 pojkar.

    Cleos intåg bland de 100 populäraste namnen innebar att bland annat Tindra försvann från listan. Kanske för att tindra nu blivit allt vanligare som verb i betydelsen ’använda dejtningappen Tinder’?

    En annan trend som inte minskar i styrka är intresset för unika namn och unika stavningar. Under 2016 fick 8 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna namn som de var helt ensamma om.

    Anders

    0 kommentarer
  • Från brexit, grexit och svexit till calexit? Så kallas planerna på ett kaliforniskt utträde ur USA.

    I flera års tid har det spekulerats i olika länders avsked till EU och EMU. Brexit blir verklighet. Det har talats både om grexit och – ett kanske mindre sannolikt svenskt EU-utträde – svexit. I svensk press har även lånord på samma tema synts i spalterna, som quitaly och departugal.

    De uttågsord som hittills fått störst spridning innehåller ledet -exit. Den senaste veckan har det även i Sverige börjat skrivas allt mer om calexit, ett kaliforniskt utträde ur USA. Ordet är belagt i svenskan sedan 2016.

    I Kalifornien finns en stark rörelse för att lämna USA som en protest mot presidenten Donald Trumps politik. Just nu pågår en namninsamling för att få en folkomröstning i frågan. De första stegen togs redan i samband med Donald Trumps seger i presidentvalet. I Vetlanda-Posten kommenterades utgången så här:

    Min vän i San Diego talar om Calexit som anspelar på brittiska Brexit. Kalifornien, som har ett stort Trumpmotstånd och där människor haft protester sedan valresultatet, vill bryta sig loss från resten av landet. Jag inväntar den nya presidenten intåg med oro.

    Även Dagens Nyheter skildrade den nya proteströrelsen i Kalifornien:

    Missnöjet över Trumps seger har varit stort i Kalifornien. Utöver demonstationer, som har avlöst varandra i demokratfästet i väst, har ett led i reaktionerna varit ökad uppmärksamhet åt självständighetskampanjen Calexit. Rörelsen upprörs över att konservativa delstater får stort inflytande över den politik som bedrivs i Kalifornien och vill att den liberala delstaten bryter sig loss från övriga USA.

    Kampanjen fick nytt bränsle efter att Donald Trump i fredags utfärdat inreseförbud för vissa nationaliteter och infört flyktingstopp. TT beskrev utvecklingen i Kalifornien:

    Ledande politiker i Kalifornien har gett grönt ljus till ”California nation hood” – även känd som Calexit, för att börja samla in de närmare 600 000 underskrifter som krävs för en omröstning. Underskrifterna måste vara insamlade före den 25 juli.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Forskare bör lägga den knastertorra stilen på hyllan. I stället ska de berätta en historia. Då ökar sannolikheten för att deras forskning ska få genomslag.

    Forskningsrapporter handlar inte bara om innehåll utan också om presentation. Det konstaterar forskare vid University of Washington i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    Forskarna har analyserat sammanfattningar i 732 vetenskapliga artiklar på engelska om klimatförändringar. De har inte tagit någon hänsyn till de vetenskapliga rönen. Deras intresse har enbart varit författarnas sätt att formulera sig.

    De mest läsarvänliga artiklarna var också de artiklar som fick störst genomslag. Dessa artiklar kännetecknades av att ett starkt inslag av historieberättande. Där fanns också tydliga samband mellan orsak och verkan samt en direkt anmodan till läsaren att agera.

    Dessutom kunde forskarna konstatera att de mest prestigefyllda tidskrifterna föredrog artiklar av berättande karaktär. Om det enbart var de berättartekniska knepen som fällde avgörandet eller om artiklarna hade större vetenskaplig tyngd har inte undersökts.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg