Prenumerera på bloggen
  • Att skicka gosedjuren till ett bibliotek för en övernattning är ett knep att få barn att läsa. Dagen därpå vill barnen läsa samma böcker som deras gosedjur kikat på. Det visar en japansk forskarstudie publicerad i tidskriften Heliyon.

    I många länder ordnas övernattningar med lästema. Barnen får sova hemma i den egna sängen. I stället är det gosedjuren som får tillbringa natten på ett bibliotek. Där får de – inte helt oväntat med assistans från personalen – låna de bilderböcker som de är mest sugna på att läsa.

    På morgonen får barnen se fotografier på gosedjurens läsfynd bland hyllorna. De får också med sig samma böcker. Under dagen är det många av barnen som sätter sig och läser böckerna för gosedjuren. Barnen visar också stort intresse för gosedjurens val av läsning.

    I det japanska testet deltog 42 barn. Efter tre dagar hade effekten till stor del ebbat ut. Det var inte längre många barn som läste för gosedjuren.

    Men det gick att väcka intresset till liv på nytt. Genom att för en natt ta bort gosedjuren och att åter visa fotografierna på gosedjuren i biblioteket inspirerades många barn till läsning.

    Det fanns stora skillnader mellan de olika barnens beteende. Forskarnas förklaring är till detta att barn i femårsåldern håller på att förstå gränsen mellan fantasi och verklighet. Vissa barn tros ha insett att det inte var gosedjuren själva som hade valt ut böckerna, medan andra antas ha trott att det var så det gick till.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Pronomenet hen fortsätter att bli allt vanligare i svensk press. Förra året gick det bara 159 han och hon på varje hen. I finlandssvenska medier är det könsneutrala pronomenet ännu vanligare.

    Det har nu gått fem år sedan debatten om hen tog fart på allvar. Inledningsvis var det många svenska medier som hade en avvaktande inställning till ordet. Trots denna skepsis har hen för varje år blivit vanligare i tidningstext.

    Under 2016 gick det 159 han och hon på varje hen. Året innan var motsvarande siffra 179. Så sent som 2011 – året innan hen fick sitt genombrott – gick det i svensk press över 13 000 han och hon på ett hen.

    I finlandssvenska medier är hen ännu vanligare. Där gick det förra året 57 han och hon på varje hen.

    De exakta siffrorna ska tas med en nypa salt. Eftersom det handlar om drygt 4,2 miljoner ord skulle det ta enorm tid att kontrollera varje enskild användning. Vissa av träffarna i underlaget är inte pronomen, utan i materialet finns också avstavningar (han-, hen- och hon-) och andra användningar (sådana kan vara den sydkoreanska författaren Han Kang, substantivet hen (’brynsten’) och substantivet ho i bestämd form). De första 200 träffarna för de tre pronomenen har kontrollerats. Samma andel av träffarna har sedan räknats bort från totalsummorna.

    Tendensen är dock mycket tydlig. Användningen av hen fortsätter att öka i svensk press.

    Här kan du läsa mer om spridningen av hen.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Fredagen den 17 mars är årets datum både för Språkforum och Grammatikdagen. Språkforum är Språktidningens årliga konferens som den här gången äger rum på Nalen i Stockholm. Bland talarna finns Annika Lantz, Sara Lövestam, Mikael Parkvall och Ola Karlsson. Några av ämnena för dagen är nya skrivregler, laddade ord, uttal, interpunktion och ordförståelse. Vi har fortfarande några biljetter kvar!

    I år sammanfaller Språkforum med Grammatikdagen. Göteborgs universitet firar dagen med Grammatikfestivalen. Det blir föreläsningar om allt från estlandssvensk grammatik till språkstandardisering.

    I Stockholm och Malmö delar Språkkonsulterna ut godis och ordklasser under fredagsmorgonen. På eftermiddagen bjuds det dessutom på grammatikprat och grammatikbakelser på företagets kontor i Stockholm.

    Har du andra tips på vad som händer under Grammatikdagen? Kommentera gärna!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • ASMR har de senaste åren blivit allt vanligare. Ibland kallas fenomenet hjärnorgasm. Det handlar om viskningar, skrapljud och annat som framkallar en känsla av välbehag hos åhöraren.

    I Sverige började medier 2013 att rapportera om trenden ASMR, en akronym för autonomous sensory meridian response (’autonom sensorisk meridiansk respons’). Fenomenet hade då funnits på nätet i några år. Denna intima och multi-sensoriska stimulering kan uppnås på olika sätt. Ofta rör det sig om försiktiga viskningar och olika typer av knaster-, skrap- och prasselljud. Men det kan också handla om ljud från brasor och porlande vatten.

    I dag sprids ASMR i stor utsträckning via poddar och filmer på Youtube och liknande webbplatser. Den som är mottaglig reagerar med en känsla av välbefinnande. Många beskriver den som ett pirrande i hjärnan. Det har i sin tur medfört att vissa referar till ASMR som hjärnorgasm. Så här skriver Maria Brander i Expressen:

    Halvvägs in i pratet märker jag nämligen hur det börjar gå sköna rysningar genom kroppen. Wow! Ambassadören har triggat en ASMR-upplevelse hos mig, det som också kallas hjärnorgasm, och som man kan få av ganska innehållslösa, men ända hypnotiska saker som viskningar eller prasslande. Det pirrar i hela hårbotten, längs med nacken, ut mot fingertopparna. Jag ryser, och inser att jag 1) är helt knäpp 2) fortsättningsvis inte ska underskatta behovet av snäll tristess.

    Nyheter 24 skildrar fenomenet på ett liknande sätt:

    Det brukar kännas som en rysning som börjar runt huvudet och ilar ner mot ryggen, ibland även ner till armarna. Gåshuden brukar komma som ett brev på posten i samma veva. Några av de vanligaste ASMR-fenomenen är ljudet av smackande läppar, folk som pratar långsamt och mjukt eller viskande, sprakande brasor eller rinnande vatten.

    I Dagens Nyheter berättar Hanna Fahl om första mötet med ASMR:

    En sked i en burk snabbkaffe. Det mjuka rasslet av kaffekornen när de noggrant hälls ned i en mugg. Kokande vatten, lite mjölk. I förgrunden en röst, inspelad med stereo­mikrofon, som viskar tyst på ryska. Kommentarerna på Youtube­klippet är entusiastiska: ”Det är som om moder natur själv hade gett oss en ASMR-video som gåva”, ”Vilken fantastisk, koncentrerad dos ASMR!” Att upptäcka den internetsubkultur som är ASMR är att falla ned i kaninhålet och se en ny, fullkomligt bisarr värld öppna sig.

    Hjärnorgasm är – i denna betydelse – belagt i svenskan sedan 2013. ASMR är belagt sedan 2012. Användningen har ökat i takt med att fenomenet fått större spridning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som för fram fakta i en diskussion på Twitter kan av nättroll stämplas som shill. Och när väl stämpeln finns i diskussionstråden lockar den användare som främst är ute efter att förolämpa och kränka. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Computers in Human Behavior.

    Substantivet shill används på engelska om en person som agerar till förmån för en person eller en organisation. Agerandet sker i tysthet. Den som är en shill berättar alltså inte att den har band till den person eller organisation vars intressen den tjänar.

    Shill är vanligt på nätet. Inte minst används ordet i sociala medier. Dessutom fungerar det som en signal till nättroll.

    Forskare i psykologi vid universitetet i Huddersfield har studerat inlägg på Twitter om Madeleine McCanns försvinnande. Hon försvann våren 2007 under en semesterresa i Portugal. Hennes öde är fortfarande okänt.

    På nätet cirkulerar mängder av teorier om vad som egentligen hände. Trots att det gått tio år sedan försvinnandet engagerar fallet många personer. Vissa delar familjen McCanns sorg över den saknade dottern. Andra lägger skulden för försvinnandet på Madeleines föräldrar.

    De som försvarade familjen McCann utsattes liksom familjen för mängder av förolämpningar och kränkningar. Trots att inläggen enligt forskarna bröt mot Twitters användarregler var det sällan som de raderades.

    Forskarna gav sig själva in i debatten. Som skäl för sina misstankar mot familjen McCann åberopade flera användare att polisen ska ha uppgett att en spårhund ska ha signalerat att ett lik kan ha funnits i den lägenhet de bodde i under semestern. En av forskarna skrev i ett inlägg om en studie som visar att spårhundar oftare begår misstag vid höga temperaturer.

    Diskussionen om spårhundars träffsäkerhet uteblev. I stället svarade trollen med förolämpningar och angrepp. Skribenten anklagades för att vara en shill.

    Shill fungerade närmast som ett lockrop. Efter att ordet använts om en av forskarna anslöt sig fler och fler användare till diskussionen. Nu var intresset för att diskutera sakfrågan närmast obefintligt. I stället haglade förolämpningarna.

    Mot slutet av studien berättade de forskare som twittrat vilka de var och vilket syftet var. Förolämpningarna mot dem fortsatte, men ändrade karaktär. Nu anklagades de bland annat för att inte kunna skriva och för att vara dåliga forskare.

    Anklagelserna om dåligt språk var enligt forskarna särskilt anmärkningsvärda. Många av trollen formulerade sig dåligt och stavade ofta fel.

    Forskarna går också in på vad som de anser är nödvändigt för att förbättra tonen på Twitter. Ett sådant steg är att inte tillåta anonyma konton. Personer som är öppna med sin identitet ägnar sig inte alls åt näthat i samma utsträckning som användare med anonyma konton.

    Vidare skriver forskarna att troll inte bör få uppmärksamhet i etablerade medier. Eftersom uppmärksamhet är vad trollen vill ha fungerar den snarare som bränsle än ett sätt att försöka nyansera debatten.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • När föräldrar sjunger för barn är det för att signalera att det inte finns några skäl till oro. Men sången ger också föräldrar tid till annat. Samtidigt försäkrar sången barn om att föräldern inte kan börja prata med någon annan.

    Att språket har en viktig evolutionär funktion är något de flesta språkvetare är överens om. Talet gav människan bland annat förmåga att ge instruktioner, att varna för faror och att förmedla information. Däremot har sångens roll i evolutionen inte haft lika självklara svar.

    Vissa forskare har hävdat att sång stärker gruppidentiteten. Och en stark gruppidentitet var en fördel i en tid när främlingar och rovdjur utgjorde verkliga faror.

    Nu lanserar forskare i psykologi vid Harvarduniversitetet en teori om sångens uppkomst. De hävdar att den fyller en evolutionär funktion. Genom att sjunga med en lugn och behärskad röst kan en förälder invagga ett barn i säkerhet.

    Forskarna anser att detta är den mest logiska förklaringen till sångens betydelse. En förälder som flyr en fara kan inte sjunga lugnt och behärskat. Alltså blir sången för barnet ett säkert tecken på att allt är i sin ordning.

    Samtidigt ger sången föräldrarna stora fördelar. Medan de sjunger kan de till exempel samla föda eller ta hand om andra barn eller personer i gruppen. Sången ger föräldrar möjlighet att göra flera saker samtidigt. Inte minst bidrar den till att hålla barnet tyst. Ett gråtande barn riskerar att locka till sig faror.

    Forskarna beskriver tillvaron som en ständig kamp om uppmärksamhet. Eftersom föräldrar behöver kunna göra annat än att hålla ögonen på barnen hela tiden fungerar sången indirekt som ett sätt att lura dem. Men det är inte bara sång som kan vara vilseledande. Föräldrar kan tala med barnen – något som i regel förknippas med betydande uppmärksamhet – men ha tankarna någon helt annanstans.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Evolution and Human Behavior.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Finns det en koppling mellan förnamn och utseende? Det hävdar israeliska forskare i psykologi. Enbart med utseendet som utgångspunkt är vi klart bättre än slumpen på att gissa rätt förnamn.

    I romanen Dorian Grays porträtt skildrar Oscar Wilde hur Dorian Grays handlingar förändrar bilden av honom. Mellan personligheten och porträttet finns ett samband av orsak och verkan. Och enligt en ny studie kan det vara så det fungerar även i verkligheten.

    Forskarna lät testpersonerna titta på porträtt av främlingar. Därefter fick de frågor om vad de trodde att personerna hette. För varje porträtt fick de välja mellan fyra olika förnamn. Träffsäkerheten var 38 procent – alltså klart högre än slumpen.

    Träffsäkerheten var fortsatt högre än slumpen när deltagarna bara fick se fotografier på frisyrer. Även då lyckades deltagarna ofta gissa rätt namn.

    Forskarna genomförde samma försök i ytterligare två länder. Också där var deltagarna framgångsrika i sina gissningar. Men resultaten blev betydligt sämre när de fick uppgiften att para ihop porträtt på personer från främmande länder och namn på främmande språk.

    Enligt forskarna visar studien att människor – åtminstone i viss utsträckning – ser ut som sina namn. De tror att detta beror på att det finns förutfattade meningar om personer som bär ett visst namn. I någon mån kommer bäraren också att omedvetet sträva efter att leva upp till förväntningarna.

    Samma försök genomfördes även med en dator. Även datorprogrammet klarade sig bättre än slumpen. Det stärker enligt forskarna teorin om att utseendet säger något om namnet.

    Forskarna är verksamma vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. Studien är publicerad i Journal of Personality and Social Psychology.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Så här i semmeltider kan jag, som språkhistoriker, naturligtvis inte låta bli att fundera på varifrån ordet semla kommer. Det behöver man i och för sig inte fundera så väldigt länge på: det är helt enkelt ett lånord som vi har fått från tyskans Semmel. Det är ju ett ord som fortfarande används i Tyskland, framför allt i södra Tyskland. I norr föredrar man ordet Brötchen för att beteckna samma sak – en liten brödbulle helt enkelt.

    Det verkar som om ordet semla från början syftade på en vetebrödsbulle helt enkelt, precis som tyskans Semmel. Men historien kan ju inte sluta där. Den naturliga följdfrågan blir naturligtvis: varifrån har tyskarna fått sitt ord Semmel då?

    Och det är nu det börjar bli intressant för en språkhistoriker. För Semmel visar sig även det vara ett lånord. Det har lånats in i tyskan från latinets simila som betyder ’fint siktat vetemjöl’. Lånord igen alltså. Så vitt jag kan bedöma kan lånet spåras tillbaka till åtminstone 700-talet e.Kr. när de första beläggen för ordet börjar dyka upp i fornhögtyskan (simula, semala). Till en början tycks ordet ha betytt just ’fint siktat vetemjöl’, men i den senare medelhögtyskan kan man se att ordet börjar användas för att syfta på själva produkten – vetebrödet. Det verkar alltså vara bland de tyska bagarna som det här lånordet kom att byta betydelse från mjöl till vetebulle.

    Men inte ens nu när jag har lyckats spåra ordet ända tillbaka till latin känner jag mig helt nöjd. För ytterligare en fråga gnager i mig: varifrån kommer latinets simila då? Jag försöker slå upp ordet i den stora Encyclopedia of Indo-European Culture, men detta tycks inte vara ett ord med indoeuropeiska rötter. Det är inte ens troligt att indoeuropéerna kände till något om det här finmalda vetemjölet som man kan baka så goda semlor av.

    Tvärtom tycks ordet simila ha kommit in i latinet ganska sent, de första beläggen för ordet kan spåras till den romerska författaren Aulus Cornelius Celsus (som levde ungefär 25 f.Kr.–50 e.Kr.). Allt tyder alltså på att latinet också har lånat in ordet. Lite vidare efterforskning gör faktiskt troligt att latinets simila har lånats in från från något av de semitiska språken i Mellanöstern (jämför akkadiska samīdu).

    Genom att spåra ordet för semla tillbaka i tid steg för steg får vi samtidigt möjlighet att följa det finmalda vetets väg in i Europa från Mellanöstern via Medelhavsregionen – där ordet lånades in i latinet – och sen vidare till germanerna där man i Tyskland började baka Semmeln som vi svenskar fattade smak för och lånade in som ordet semla.

    Här kan du lyssna på ett avsnitt av Akademipodden om semlor.

    Jenny Larsson

    professor i baltiska språk vid Stockholms universitet

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • 2015 kom semmelwrappen och förra året lanserades semoothien. I år har de första prinsessemlorna, mufflorna och freaksemlorna sett dagens ljus.

    Tiden mellan nyår och fettisdagen tycks närmast ha blivit en period då svenska konditorier tävlar om att uppfinna de galnaste semlorna. 2017 är inget undantag. Även i år försöker konditorer locka till sig kunder genom nya semmelvarianter.

    Alla är dock inte lika förtjusta i nyheterna. Christer Sigvardsson, ständig sekreterare i Semmelakademin (jodå, det finns en sådan), uppmanade redan i januari i en debattartikel i Expressen svenska bagare att inte kalla något annat än en traditionell semla för just semla. I Hufvudstadsbladet argumenterade Fredrik Sonck för samma hållning.

    Hittills har konditorierna inte lyssnat. En Ica-butik i Västerås har utvecklat mufflan, en korsning mellan muffins och semla. Nyheten fick stor spridning i sociala medier eftersom vissa förknippade namnet med allt annat än bakverk. Handlaren Daniel Kvist redogjorde i Expressen för historien bakom namnet:

    Haha, ja, det var några bagare som spanade olika namn och tyckte att man skulle slå ihop muffins och semla, vilket då blir en muffla.

    Prinsessemlan skapades på ett bageri i Nässjö. Enligt Expressen rörde det sig om en kombination av Sveriges två populäraste bakverk, nämligen prinsesstårtan och semlan. Upphovsmannen Markus Ekelund berättade att receptet var en traditionell semla som klätts i marsipan och fått en klick hallonsylt:

    Jag fick idén förra året när semmelsäsongen nästan var över. Så jag bestämde mig för att vänta med den till i år.

    Freaksemlan är Ica-butiken i Kåges bidrag till semmelfloran. Butikschefen Erik Lindsköld sade till SVT att basen var en vanlig semla som dopats med bland annat chokladsås, en munk och ett kex:

    Vi tänkte ”så många kalorier som möjligt i en och samma semla”.

    I morgon gästbloggar Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, om ordet semlas ursprung.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Fladdermöss föds inte med ett begränsat utbud av läten. I stället kan de lära sig nya läten för att referera till olika individer. Det hävdar israeliska forskare i zoologi i en studie publicerad i tidskriften Scientific Reports.

    Halsbandsflyghunden är den enda arten av familjen flyghundar som finns i Europa. De flesta exemplaren finns dock i Afrika och Mellanöstern. Eftersom halsbandsflyghunden lever på frukter, nektar och pollen tillhör den bland fladdermöss gruppen fruktfladdermöss.

    Halsbandsflyghunden blir mellan 20 och 30 år. Djuren lever i stora kolonier. De kommunicerar med varandra med hjälp av olika läten.

    Forskare i zoologi vid universitetet i Tel Aviv har samlat in 15 000 läten från 22 halsbandsflyghundar. Dessa läten har sedan analyserats. Forskarna anser att resultaten visar att halsbandsflyghunden inte föds med en viss uppsättning av läten, utan att den kan lära sig läten som refererar till olika individer i gruppen.

    Under arbetet kunde forskarna identfiera både läten som halsbandsflyghunden använde för att referera till sig själv och läten som den använde för att referera till andra. De fann tydliga skillnader mellan läten som användes för att hälsa vänligt inställda individer och främmande halsbandsflyghundar som kunde vara rivaler. Det visade sig dessutom att halsbandsflyghunden hade olika läten för olika situationer. Djuren använde inte samma läten i en kamp om föda som i en kamp om en sovplats.

    Anders

    Foto: Artemy Voikhansky/Wikimedia Commons

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg