Prenumerera på bloggen
  • Minst sedan 1800-talet har vi kunnat gå på kondis och njuta av bakelser och annat godis! (Foto: Pixabay)

    "Kom nu din slöis, vi kommer försent till föris! Sätt på dig galonisarna!"
    I svenskan är -is en av de vanligaste och mest produktiva ändelserna, eller suffixen. Man kan hänga på ett -is på både substantiv och adjektiv. Substantiven förskola och galonbyxor blir föris* och galonisar, medan adjektivet slö blir slöis. Dessutom kan man bilda både adjektiv och substantiv med hjälp av -is. Adjektivet flintis är till exempel bildat av substantivet flint. Och en hel fras kan sammanfattas i ett enda substantiv på -is, som snackis, av ’något alla pratar om’.

    Suffixet -is började bli vanligt i svenskan vid 1800-talets slut. Orden tjockis, för ’tjock person’, och kondis, för ’konditori’ är från den tiden. Trots att suffixet har långt över hundra år på nacken har alla -is-ord en vardaglig, lite slängig karaktär. Det kan bero på att de första -is-orden uppkom som slangord i studentkretsar, och att de därför har kvar något av sin slangkänsla. Ibland har -is-orden också en prägel av diminutiver, det vill säga avledda ord som betecknar något mindre av det som ursprungsordet betecknar. Galonisar kan till exempel uppfattas som en lite mindre variant av galonbyxor.

    Malin Lillieros, som är svensklektor vid universitetet i Poznan, Polen, har samlat ord över 80 ord på -is i en lista. Där har hon också angett de ord och fraser som -is-orden är bildade av. Språktidningen har fått ta del av denna lista! (Kommer du på fler?)

    Maria

    Ordbildning: Svenska slangord med suffixet –is

    Egentlig betydelse

    Slangord

    1. En godsak

    godis

    2. En kompanjon/kamrat

    kompis

    3. En bästa vän/kompis

    bästis

    4. En knäpp/dum person

    knäppis

    5. En skådespelare

    skådis

    6. En hemlighet

    hemlis

    7. Ett mellanmål/en mellanöl

    mellis

    8. En loppmarknad

    loppis

    9. En känd person

    kändis

    10. En feg person

    fegis, tunnis

    11. En flintskallig person

    flintis

    12. Avundsjuk

    avis

    13. Rädd, så att man skakar

    skakis

    14. Svartsjuk

    svartis

    15. Bakfull

    bakis

    16. Populär

    poppis

    17. En ”mjuk” man (ofta pejorativt)

    mjukis

    18. Berg-säkert

    bergis

    19. Brådskande, bråttom

    brådis

    20. En som uppträder misstänksamt, skumt

    skummis

    21. Gratulationer!

    Grattis!

    22. En lodare, lösdrivare, luffare

    lodis

    23. En maskerad

    maskis

    24. En tandläkare

    tandis

    25. Ett knytkalas

    knytis

    26. En kondom

    kådis

    27. En buskteater, bondkomik

    buskis

    28. Vara neddekad, vara på glid

    dekis

    29. Något alla pratar om

    snackis

    30. En person boende på landet (ofta pejorativt)

    lantis

    31. En stamgäst

    stammis

    32. Lite bakom flötet, dum i huvudet, obildad, outvecklad - rudimentär

    rudis

    33. En råtta

    rådis

    34. Att vara så nervös att man nästan gör i byxorna

    byxis

    35. Vaktmästare

    vaktis

    36. Alkoholist

    alkis

    37. En okänd, dold, betydande person

    doldis

    38. En tjock person

    tjockis

    39. Ett sladdbarn, att komma sist, på sladden

    sladdis

    40. Ett hastigt avklarat samlag alt. en snabbtitt på något

    snabbis

    41. En knubbig person

    knubbis

    42. En skräckfilm

    skräckis

    43. En person som vill strida/kriga (ofta pejorativt)

    stridis

    44. En permission

    permis

    45. En person i yngre tonåren som uppvisar omoget beteende (pejorativt)

    fjortis

    46. En folkhögskola/folköl

    folkis

    47. Ett daghem

    dagis

    48. Ett fritidshem

    fritids

    49. En lekskola

    lekis

    50. En fjärrkontroll

    fjärris

    51. Bordtennis/ping-pong

    pingis

    52. En chaufför

    chaffis

    53. En trumspelare

    trummis

    54. En målvakt

    målis

    55. En rolig historia som handlar om sex. Att vara fräck, att göra så andra blir irriterade.

    fräckis

    56. Att gå tillsamman, att ha sällskap

    sällis

    57. En tråkig person, hänger inte med på äventyr eller bus.

    torris

    58. En bundsförvant

    bundis

    58. En pensionär

    panschis

    59. En filmstjärnebild

    filmis

    60. Ett ”daghem” på natten

    nattis

    61. Tjenare!

    Tjenis!

    Övrigt; platser, personer, företag mm

     

     Medborgarplatsen

    Medis

    Rålambshovsparken

    Rålis

    Tandläkarhögskolan

    Käftis

    Socialhögskolan

    Sopis

    Musikaliska akademin

    Ackis

    Ingmar Stenmark

    Stenis

    Stålmannen

    Stålis

    Sven-Göran Eriksson

    Svennis

    Beckomberga

    Beckis

    Saltsjöbaden

    Saltis

    Mallorca

    Mallis

    Ett svenskt musikpris

    Grammis

    Festlig läsk

    Champis

    Saft i pappförpackning

    Festis

    F.d. livsmedelsbutik

    Sabis

    Motionsförening

    Friskis och Svettis

    Lite barnsliga:

     

    En person som härmas

    härmis

    Ett suddgummi

    suddis

    Ett kuddrum på dagis

    kuddis

    En person som klantar sig

    klantis

     

    *Fotnot: Föris används numera allt oftare i stället för dagis, eftersom förskola sedan 1970-talet har ersatt daghem i Sverige. Förskolan har, till skillnad från de tidigare daghemmen, en läroplan som definierar pedagogiska mål med verksamheten.

    23 kommentarer
  • Nya ord kommer ständigt in i det svenska språket. I det här kvisset möter du tolv ord. Din uppgift är att lista ut hur länge de har använts i svenskan. Uppgifterna om första belägg kommer från Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Unga svenskar som bor i storstäder är mest positiva till det könsneutrala pronomenet hen. Ordet väcker starka känslor – men de flesta är överens om att hen i sig inte leder till ökad jämställdhet. Det visar en studie utförd av forskare i psykologi vid Lunds universitet.

    Hösten 2015 undersökte tre svenska forskare i psykologi attityder till och användning av pronomenet hen. Resultatet publicerades i en rapport förra året. De konstaterar att kännedomen om ordet är mycket hög. Men det är också något av en vattendelare. Vissa ser mycket positivt på hen – och andra mycket negativt.

    Undersökningen visar att svenskar som är bosatta i storstäder och som ännu inte har fyllt 26 år är mest positiva till hen. Samma sak gäller studerande och personer som har läst på högskola eller universitet. De använder också hen oftare.

    Feministiskt initiativs väljare ser i allmänhet mycket positivt på hen. Även anhängare till Miljöpartiet och Vänsterpartiet är mer entusiastiska än snittet. Sverigedemokraternas sympatisörer är mest negativa.

    En majoritet av deltagarna i undersökningen uppger att de aldrig använder hen. Bara några få svarar att de använder pronomenet dagligen.

    Deltagarna fick också sätta betyg på hen enligt en femgradig skala. Genomsnittet blev 2,4. Hela 35 procent gav hen betyget 1 – vilket motsvarade ”mycket dåligt”.

    Även om hen alltså delade deltagarna var de flesta överens om att pronomenet i sig inte kommer att leda till ökad jämställdhet. När de ställdes inför tio olika påståenden var det flest som höll med om detta. Färst instämde i påståendet att hen gjorde dem glada.

    Här kan du läsa mer om användningen av hen i svenska medier.

    Anders

    Foto: Pixabay

    2 kommentarer
  • Klimathotet skenar och de demokratiska processerna tar lång tid. Därför höjs nu röster för införandet av klimatdiktatur.

    På julafton 2009 listade Ystads Allehandas ledarredaktion klimatdiktatur som ett ord för det kommande decenniet. Nu ser det ut som att tidningen blir sannspådd. Under 2018 kom diskussionen om fenomenet i gång på allvar.

    Startskottet var en artikel i Dagens Nyheter i december förra året. Där talade filosofen Torbjörn Tännsjö om ”en global despoti”. Han trodde det var enda sättet att lösa världens problem:

    Om mänskligheten alls kommer att räddas, vilket är högst osäkert, så kommer det att ske med hjälp av en global upplyst despotisk styrelse.

    När debatten fortsatte kallades fenomenet klimatdiktatur – eller mer sällan klimatdespoti. De debattörer som anser att det finns ett behov av klimatdiktatur tycker att de internationella åtgärderna går för långsamt. De anser att dagens politiker inte agerar tillräckligt snabbt för att hejda den globala uppvärmningen. Därför efterlyser de ett överstatligt organ som får mandat att påskynda och driva igenom reformer.

    I Borås Tidning skriver chefredaktören Stefan Eklund om idén. Han anser att grundläggande principer i det demokratiska samhället åsidosätts om klimatdiktatur skulle införas:

    Mer problematiskt att sjunga den tröga demokratins lov har det visat sig vara i klimatkrissammanhang. Kända klimatdebattörer som den norska professorn i klimatstrategi, Jørgen Randers, och biokemisten James Lovelock, har offentligt förespråkat en ”klimatdiktatur” med hänvisning till att demokratins långsamma processer förhindrar ett framgångsrikt arbete mot klimatkrisen.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Språkkrav för medborgarskap ingår i den uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet som presenterades i eftermiddags. Kravet ska ”stärka medborgarskapets status”.

    För en stund sedan presenterades det sakpolitiska program som är tänkt att utgöra grunden för en regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Uppgörelsen innebär att Liberalerna och Centerpartiet släpper fram Stefan Löfven som statsminister.

    Under valrörelsen argumenterade Liberalerna för språktester för medborgarskap. Socialdemokraterna ville i stället införa språkplikt. Förslaget gick ut på att den som skolkade från sfi också skulle mista rätten till försörjningsstöd. Miljöpartiet och Centerpartiet ville då inte införa språkkrav för medborgarskap.

    Men nu ser det alltså ut som att något slags språktester kommer att införas – något som tveklöst kommer att betraktas som en politisk seger för Liberalerna som drivit frågan sedan 2002. I dokumentet talas det om ”språkkrav för medborgarskap”. Exakt hur testerna ska se ut framgår inte:

    Vi vill stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle. Därför ska ett godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap vara ett krav för medborgarskap i Sverige. Där det föreligger särskilda skäl ska språkkunskaper kunna prövas i andra former.

    Språktidningen rapporterade i 6/2018 att det inte finns några vetenskapliga bevis för att språktester i sig skulle leda till bättre integration.

    Anders

    14 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Pronomenet hen fortsätter att vinna mark i svenska medier. Under 2018 gick det 133 han och hon på varje hen. Sedan debatten om det könsneutrala pronomenet hen tog fart har det blivit hundra gånger vanligare i medierna.

    2011 – året innan debatten om hen blev den kanske hetaste språkfrågan – var det könsneutrala pronomenet mycket sällsynt i svenska medietexter. Då gick det drygt 13 000 han och hon på varje hen. Under 2012 diskuterades hen i en lång rad svenska medier. Då sjönk antalet han och hon till 416 på varje hen.

    Sedan dess har hen blivit vanligare för varje år. Och 2018 var inget undantag. Då minskade antalet han och hon på varje hen till 133. Under 2017 var motsvarande siffra 149.

    Dessutom fortsätter hen att vara ett pronomen som används oftare i finlandssvenska medier. I finlandssvensk press gick det förra året bara 38 han och hon på varje hen – vilket kan jämföras med 49 under 2017.

    Tendensen är alltså tydlig. De exakta siffrorna ska dock tas med en nypa salt. Träffarna – som är drygt 3,6 miljoner – är inte kontrollerade. I materialet finns avstavningar av ord som börjar på han-, hen- och hon- samt andra användningar av samma bokstavskombinationer.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Ståuppkomikern Al Pitcher kommer till Språkforum i Stockholm den 11 april! Biljetter till Språktidningens heldagskonferens hittar du här.

    Årets Språkforum äger rum den 11 april på Hilton Slussen i Stockholm. Vi håller just nu på att färdigställa programmet. En av gästerna blir Al Pitcher, den prisbelönta ståuppkomikern som föddes i Storbritannien, växte upp i Nya Zeeland och flyttade till Sverige. Här reflekterar han på sitt oefterhärmliga sätt om språk- och kulturkrockar.

    Ur programmet:

    Vitsen med vitsen

    Ulf Benkel, författare och journalist, om vad som är en bra ordvits och varför Göteborg är så förknippat med ordvitsar.

    Konsten att beröra läsarna

    Patrik Lundberg, kolumnist och författare, om hur du använder retorik och dramaturgi för att beröra dina läsare.

    Hur kan du betyda jag?

    Språkforskaren Sanna Skärlund om hur pronomen används i svenskan.

    Förortssvenskan i närbild

    Estradpoeterna Nawroz Zakholy och Salih Bilic möter språkforskaren Karin Senter i ett samtal om vad som kännetecknar språket i några svenska förorter.

    Hur gör vi med engelskan?

    Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet, om hur vi hanterar inflödet av engelska i ord, texter och språkval.

    Fler programpunkter tillkommer!

    Anders

    Foto: Pressbild

    0 comment
  • Nyligen rapporterade Expressens Niklas Svensson om Socialdemokraternas agerande i regeringsbildningsprocessen. Han skrev i en artikel att åsikterna om de lämpligaste strategierna gick isär inom ”Socialdemokraternas viktiga verkställande utskott”. På Twitter reagerade en läsare: ”OBS! Det heter MÄKTIGA VERKSTÄLLANDE UTSKOTT inte viktiga verkställande utskott!”

    Fasta fraser är ord som i regel används tillsammans, som bakom lyckta dörrar och åsyna vittne. Ett kanske mer oväntat exempel skulle kunna vara Socialdemokraternas mäktiga verkställande utskott. Det är just så utskottet brukar beskrivas. Och det är detta som får twittraren att komma med ett ironiskt påpekande till Niklas Svensson när han i stället skriver viktiga.

    De senaste åren har det vid flera tillfällen skämtats om journalisters förkärlek för att beskriva utskottet som mäktigt. Makthavare berättade att denna fasta fras diskuterades under ett seminarium i Almedalen 2011:

    I många år har journalister närmast tvångsmässigt talat om socialdemokraternas verkställande utskott (VU) som ”mäktigt”. Redan när Tage Erlander blev partiledare talades det om att hans väg mot makten inleddes när han tog plats i det mäktiga VU. Konnotationen kan spåras till Sovjetunionens ”mäktiga” politbyrå.

    Mäktiga har också ett mäktigt försprång mot mer eller mindre synonyma alternativ. I databasen Retriever, som samlar texter från svenskspråkiga massmedier, ger Socialdemokraternas mäktiga verkställande utskott 1 566 träffar. Och kanske kan det betraktas som något av en fast fras. Viktiga – alltså Socialdemokraternas viktiga verkställande utskott – ger 91 sökträffar, tunga 64 träffar, inflytelserika 10 träffar och maktfulla 1 träff. Inga träffar alls ger bland annat betydelsefulla, avgörande, betydande, makthavande och maktinnehavande.

    Det är inte bara Socialdemokraternas verkställande utskott som kan beskrivas på detta sätt. Mäktiga har också i begränsad omfattning använts om bland annat Sverigedemokraterna och ANC.

    Viktiga och mäktiga är förstås inte riktigt samma sak. Men det kan ändå vara värt att notera att viktiga är tio gånger så vanligt som mäktiga i svenska medietexter. När det talas om Socialdemokraternas verkställande utskott är förhållandena omvända. Därför sticker Niklas Svenssons val av viktiga ut i mängden – och det är också lustigt att många uppfattar Socialdemokraternas mäktiga verkställande utskott som en fast fras och därför påpekar när han bryter mot denna oskrivna ”regel”.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Här är facit och vinnare till julkalendern! Tack till alla som var med och tävlade! Vinsterna skickas ut inom kort.

    Första etappen 1–8 december

    Tävlingsord: adjektiv

    Facit:

    1. Tyskland

    2. Venezuela

    3. Danmark

    4. Kuba

    5. Egypten

    6. Island

    7. Japan

    8. Australien

    Vinnare: Gloria Olsson, Hållsta

    Andra etappen 9–16 december

    Tävlingsord: semantik

    9. Argentina

    10. Kanada

    11. Sverige

    12. Irland

    13. Estland

    14. Mongoliet

    15. Norge

    16. Tjeckien

    Vinnare: Karen Tunemyr, Kungsbacka

    Tredje etappen 17–24 december

    Tävlingsord: perifras

    17. Rumänien

    18. Finland

    19. Ryssland

    20. Portugal

    21. Ecuador

    22. Spanien

    23. Italien

    24. Albanien

    Vinnare: Tomas Lägermo, Eksjö

    Anders

    Foto: Pixabay

    2 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg