Veckans nyord: språkplikt

0 kommentarer

Språkpolitik ser ut att bli en het fråga i årets valrörelse. Ett av de senaste utspelen gäller införande av språkplikt.

En lång rad politiker från vänster till höger har inför höstens riksdagsval betonat vikten av att personer som kommer till Sverige lär sig svenska. Förslagen och utspelen har varit många. Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, sade i en intervju i Metro att språkkunskaper tidigare inte getts tillräckligt stor betydelse:

Jag skulle säga att den enskilt största sak som vi har underskattat i Sverige är det svenska språket.

Nyligen föreslog Liberalerna obligatorisk språkförskola. I ett pressmeddelande beskrevs samtidigt språket som ”nyckeln in i det svenska samhället”. Liknande argument använde Socialdemokraterna i förra veckan när förslaget om språkplikt lanserades. Partiet skrev i ett pressmeddelande att språkkunskaper var nödvändiga för att klara sig på arbetsmarknaden: ”För att kunna få ett jobb i Sverige behöver du kunna svenska.”

Språkplikt går ut på att göra det obligatoriskt för asylsökande och – vid behov – personer som har försörjningsstöd att delta i undervisning i svenska. Den som skolkar från undervisningen blir enligt förslaget utan bidrag.

Socialdemokraternas förslag fick stort genomslag i medierna. På ledarsidorna var reaktionerna blandade. I Länstidningen Östersund ansåg Lovisa Andersson att förslaget var ett sätt att försöka locka tillbaka väljare från Sverigedemokraterna:

Hade S velat komma till bukt med språkproblemet hade de naturligtvis kommit med satsningar för att förbättra och effektivisera SFI. Det saknas. Nu presenteras bara krav och hot om indraget försörjningsstöd. Man kan i stället ana en panik på regeringskansliet över att var tredje LO-väljare sympatiserar med SD. Tro inte att vallöftet om språkplikt är riktat mot den som nyss kommit till Sve­rige.

Sydsvenskan rapporterade att språkplikt skulle kunna spä på den befintliga lärarbristen. I Svenska Dagbladet skrev Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, bägge forskare vid Linköpings universitet, att det inte fanns något stöd för att språkplikt skulle ge önskat resultat. Mer positiv var Christian Dahlgren i Corren. Han ansåg att Moderaterna och Socialdemokraterna nu hade liknande hållningar i frågan:

Socialdemokraterna lanserar nu en liknande linje. Regeringspartiet går till val på en så kallad ”språkplikt” för asylsökande och nyanlända, vilket innebär obligatoriskt deltagande i svenskundervisning – annars ryker bidragen. Man kan se Moderaternas och Socialdemokraternas förslag på området som ytterligare ett uttryck för en populistisk SD-anpassning av migrationspolitiken. Men det vore i själva sakfrågan en oschysst kritik. Har signalerna hittills varit dimmiga, är det hög tid med ett klarare fokus från politiskt håll. Ty att inte kunna hyfsad svenska är dömas till utanförskap och alienation.

Språkplikt är belagt i svenskan sedan 2003. Sedan dess har ordet förekommit sporadiskt innan användningen ökade kraftigt i samband med lanseringen av Socialdemokraternas förslag. Då, för femton år sedan, var det Kvällsposten som skrev om ett förslag om språkplikt i Danmark.

Anders

Foto: Istockphoto

Tags: 

Lägg till ny kommentar