Veckans nyord: minnesakrobat

0 kommentarer

Minnesakrobaten har en imponerande förmåga att komma ihåg saker. Men ordet används ofta ironiskt för att antyda att den som minns har vridit och vänt på historien – ungefär som en akrobat vrider och vänder kroppen.

Det sägs att det i dag är en tid sedan vänskapen mellan författaren Jan Guillou och kriminologen Leif GW Persson upphörde. En sak de har gemensamt är att de ibland använder ordet minnesakrobat. Så här skriver Leif GW Persson i Expressen om utredningen av Kevinfallet:

På tal om andliga likar gick givetvis Göran Lambertz omgående ut och tog den gamla Kevin-utredningen i försvar. Klart att det var fem- och sjuåringen som hade mördat Kevin. Det förstod åtminstone han så fort han blev klar över att hans gamle kamrat minnesakrobaten Sven Å Christianson – precis som i fallet med Thomas Quick – spelat en avgörande roll i utredningen. Ständigt denne Christianson, ständigt denne Lambertz, ständigt ertappade med sylt upp till armbågarna.

Jan Guillou använder samma ord när han i Aftonbladet skriver om mordet på Catrine da Costa:

På en småländsk institution för unga kvinnor med svårigheter visade det sig att närmare hälften av de intagna med hjälp från ställets självutnämnda minnesakrobat började erinra sig hur de utsatts för sexuella övergrepp från närstående män. En serie justitiemord följde, under mediala applåder.

Ordet minnesakrobat är belagt i svenskan sedan 2004. Då användes det just av Jan Guillou i Aftonbladet. Men det är inte bara dessa två skribenter som talar om minnesakrobater. I en artikel i Senioren förekommer det i ett positivt sammanhang om Annika Hagström:

Dessutom är hon en fena på sångtexter. Evighetslånga schlagertexter från förr, visor med hundra verser, inledningar och refränger, ja, Annika är en minnesakrobat när det gäller sånger. Värd applåder!

Anders

Illustration: Istockphoto

Tags: 

Lägg till ny kommentar