Veckans nyord: klanröstning

0 kommentarer

Förekommer det klanröstning i Sverige? Begreppet har efter valet använts i debatten om varför vissa partier är särskilt starka i vissa områden. Men olika debattörer har olika syn på om fenomenet faktiskt existerar.

Två dagar före valet diskuterade Jenny Sonesson, ledarskribent i Göteborgs-Posten, familjeröstning och klanröstning. I en artikel redogör hon för kritik mot det svenska valsystemet. Hon skriver bland annat att hanteringen av valsedlar kan göra det möjligt att se hur en person röstar. Det skulle kunna innebära att en person kan utöva påtryckningar för att en annan ska rösta på ett visst sätt:

Av 188 besökta vallokaler i Stockholm observerade valövervakarna familjeröstning i över 70 av dem. Enligt rapporten finns det ett samband mellan fenomenet och områden med högre andel invandrare. Att patriarkalt förtryck förekommer i sådana bostadsområden är ett faktum, därför borde det vara angeläget ur jämställdhetssynpunkt att förbjuda familjeröstning och även för att motverka klanröstning.

Klanröstning beskrivs alltså som att en grupp på direktiv från ett överhuvud väljer att rösta på ett visst parti. Efter valet tog debatten om klanröstning fart. I Expressen diskuterar Sofie Löwenmark vad som ligger bakom olika mönster för hur människor röstar:

I debatten efter valet har Socialdemokraternas och Vänsterpartiets generellt stora stöd i utanförskapsområden dock kommit att avfärdas. Skärmdumpar med resultat från enskilda valdistrikt har skickats runt som ett förment bevis på klanröstning. Det är bara fördomsfullt. Klanröstning kännetecknas snarare av att olika etniska grupper röstar på olika partier – inte att en stor majoritet i ett mångkulturellt område röstar likadant. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är partier som både har hög närvaro i dessa områden, och traditionellt når höga siffror i områden med låga inkomster och hög arbetslöshet. Vänsterns starka stöd i utanförskapsområden är i sig inte konstigare än att alliansen samlar nästan 75 procent i välbärgade Danderyd.

Daniel Swedin, ledarskribent i Aftonbladet, hävdar att debatten om klanröster präglas av rasism och klassförakt:

Pratet om klanröster följer samma logik som när Donald Trump vägrade acceptera att Hillary Clinton hade vunnit fler väljare än han: miljoner illegala invandrare har röstat. Det här handlar om att ifrågasätta valresultatets legitimitet genom att sprida en föreställning om att mängder av väljare – med svart hår, brunt skinn, en del kvinnor kanske har slöja – är mutade med bidrag eller styrda av klaner.

Sakine Madon, politisk redaktör i Vestmanlands Läns Tidning, skriver i en ledare att det kan finnas samverkande faktorer som gör att människor röstar på ett visst sätt – och i det här fallet på Vänsterpartiet och Socialdemokraterna:

Det här har fått enskilda borgerliga debattörer att undra om ”klanröstning” har spelat in. Alltså att det kan handla om att ”klanledare” – från en större släkt, förening eller församling – ger direktiv om hur folk ska rösta. Vänsterdebattörer har avfärdat tanken och säger i stället att förortsbor väljer vänsterpolitik för att de gynnas av den. Det ena utesluter faktiskt inte det andra. Om du är mottagare av olika bidrag – vilket fler är i ”utanförskapsområden” – är sänkt skatt förmodligen inget lockbete. Och även om jag ogillar uttrycket ”klanröstning” kan man heller inte vifta bort att det förekommit och förekommer diverse fulknep. I årets valrörelse har socialdemokratiska företrädare spridit falsk information på arabiska, bland annat påstods det att Moderaterna vill ta muslimska barn från sina föräldrar.

Klanröstning är belagt i svenskan sedan 2016. Det talas även om klanröstande och klanröster.

Anders

Foto: Istockphoto

Tags: 

Lägg till ny kommentar