Veckans nyord: delningsekonomi

2 kommentarer

Taxinätverket Uber, hushållsservicen Taskrabbit och övernattningstjänsten Air BNB är bara några exempel på delningsekonomi. Med hjälp av nättjänster kan kunder hitta leverantörer utan några fysiska mellanhänder.

På engelska talas det om the sharing economy. I Sverige är delningsekonomi belagt sedan 2013. Grundidén är att kunder och leverantörer kan göra affärer med varandra med hjälp av enkla nättjänster. Efteråt har kunden möjlighet att betygssätta servicen.

Det är alltså privatpersoner som genom nätverk erbjuder sina tjänster som exempelvis chaufförer och fixare. I medierna har debatten bland annat handlat om att nättjänsterna gör så att de som erbjuder sina tjänster i praktiken fungerar som egenföretagare, men samtidigt har skyldigheter som om de vore anställda. När det gäller Air BNB – där privatpersoner hyr ut rum – har det framkommit att många som erbjuder övernattningar inte har tillstånd för uthyrningen.

Computer Sweden skriver att delningsekonomin kan bidra till fler osäkra jobb. Som positiva effekter brukar lägre trösklar till arbetsmarknaden och ökat ansvarstagande nämnas:

Idén är enkel. Via nätverk online kan människor lätt skapa egna kanaler för att låna sommarstugor, hyra lägenheter, samåka eller byta prylar i stället för att köpa nya. Uppmärksamma entreprenörer fattade snabbt galoppen och startade bolag, där kärnan är att göra affärer på denna nya marknad. Detta är den så kallade delningsekonomin.

I Sydsvenskans näringslivsblogg 8 till 5 ger Thomas Frostberg den här beskrivningen av fenomenet:

Det nya med delningsekonomin är därför egentligen inte själva delandet i sig, utan vem det är som delar. Från att enbart ha varit företag med resurser att investera i fastigheter och fordon samt anställa personal så har nu även privatpersoner börjat hyra ut sina soffor, lägenheter och bilar till vilt främmande människor på ett mer systematiskt sätt än förr. Det som gjort det möjligt är i princip två saker: Digitala verktyg och förtroendekapital.

Fokus berättar att ett annat område där delningsekonomin gjort sitt intåg är mat. I stället för att gå på krogen finns det personer som erbjuder sina ”hemmarestauranger” för att kanske kunna ge gästerna en mer personlig upplevelse än ett traditionellt restaurangbesök:

Att dela middagsbord är en självklar utveckling av den delningsekonomi som bygger på att man har tydliga strukturer för att använda varandras saker och kunskaper, i stället för att var och en ska konsumera på egen hand. Det kan handla om tillfälligt boende, bilar, arbetsytor, kläder och taxibilar. De ekonomiska, hållbara, sociala och kulturella fördelarna brukar framhållas och när det kommer till middagsvarianten lyser alla parametrar grönt.

När det gäller Uber, Taskrabbit och Air BNB finns det en tjänsteleverantör som tjänar pengar på att ta ut en avgift på alla affärer. Sedan flera år tillbaka finns dock liknande tjänster, som Skjutsgruppen och Couchsurfing, där användare erbjuder skjuts eller övernattning utan något vinstintresse.

Anders

Foto: Istockphoto

Tags: 

Kommentarer

Jag skal protestera mot at ni kallar Uber för delningsekonomi.
Uber är ikke delningsekonomi.

De utger sig før at var det, men det är en annan sak.
Det kallas ulaglig marnadsföring.

Lägg till ny kommentar