Veckans nyord: åsiktskorridor

1 kommentarer

Om åsiktskorridoren blir för smal riskerar samhällsdebattörer att drabbas av tunnelseende. Den som beger sig för långt in i korridoren lyssnar kanske inte till andra åsikter än de som är ett eko av de egna ståndpunkterna. Samtidigt kan för snäva ramar göra att vanliga åsikter riskerar att marginaliseras.

Tonläget i samhällsdebatten kan ibland vara uppskruvat och diskussionstempot hätskt. I sociala medier i synnerhet är avståndet mellan tanke och tangent minimalt. Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, skriver i ett blogginlägg att många vanligt förekommande uppfattningar är i det närmaste osynliga i det offentliga rummet. Det kan vara ett tecken på en smal åsiktskorridor:

Åsiktskorridoren — det vill säga den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd — är mycket smal i Sverige. Det räcker numera att säga att man tror på Gud (vilket för övrigt 45 procent av befolkningen säger sig göra) för att betraktas som icke vid sina sinnes fulla bruk. ... Det är förstås viktigt att samhällsdebatten sätter tydliga gränser för vilka stolleprov som kan accepteras. Men när åsiktskorridoren blir så smal att även många av våra mer klassiska socialdemokratiska, liberala, konservativa ställningstaganden också kan kallas samhällsfarliga eller betraktas som rejäla tankevurpor, då riskerar vi att helt missa de riktigt skruvade verklighetsuppfattningarna och de sant samhällsomstörtande idéerna.

Henrik Oscarssons inlägg fick – tillsammans med ordet åsiktskorridor – snabbt stor spridning genom etablerade medier. Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen, refererade exempelvis till Henrik Oscarsson när han i ett blogginlägg förklarade varför tidningen började att publicera debattartiklar under vinjetten Expressen har fel, där opinionsbildare kan argumentera mot åsikter som tidningen driver på ledarsidan:

Debattklimatet utmanas från två håll. Å ena sidan har vi den smala åsiktskorridor där etablerade opinionsbildare rör sig, där inget helst bör sticka ut, där inte ens frilansande tidningskrönikörer bör provocera med egna tankar. Å andra sidan har vi också undervegetationssajterna och det näthat som sprids via anonyma sociala medier-konton.

Det är inte länge sedan tidningarnas kommentarsfält ofta kallades för en pissränna. Åsiktskorridor signalerar en högre nivå på debatten, men också en miljö där inte vem som helst får häva ur sig vad som helst.

Det första belägget för ordet från svensk press är från 2009. Med anledning av valet till Europaparlamentet diskuterade Norran i en ledarartikel EU:s behov av att driva demokratifrågor:

Parlamentsledamöterna bör inte försitta någon möjlighet att för väljarna tala om vad de gör och vilka beslut som fattas. Dessutom skulle det vara fantastiskt om en fungerande och flitigt trafikerad åsiktskorridor kan upprättas mellan folken i EU-länderna och parlamentets politiker.

Anders

Foto: Istockphoto

Tags: 

Kommentarer

Fast Norran använde väl begreppet snarare med betydelsen "kanal", "ledning", "linje" etc?

Lägg till ny kommentar