Ukrainskt språkbråk kan utlysa nyval

0 kommentarer

Beslutet att ge ryska status som regionalt språk i Ukraina ledde i går till sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i huvudstaden Kiev. Om presidenten Viktor Janukovitj godkänner lagen kan den även stärka polskans, tatariskans och rumänskans ställning i landet.

Under Sovjettiden agerade staten för att göra ryska till det viktigaste språket i hela unionen. Språket skulle vara en betydande del i det kitt som skulle hålla ihop imperiet. När Sovjetunionen kollapsade och de gamla delrepublikerna blev självständiga sjönk ryskans status på många håll avsevärt. Detta skriver professor Per-Arne Bodin i Språktidningen 4/2008.

I Ukraina är 17 procent av befolkningen etniska ryssar med ryska som modersmål. Veckans parlamentsbeslut innebär att minoritetsspråk ska få högre status i områden där de talas av minst 10 procent av befolkningen. Det skulle i dagsläget innebära att ryska skulle kunna användas i alla myndighetskontakter i stora delar av östra Ukraina och på Krim.

Men det är även andra språk som skulle kunna få en starkare ställning. Aktuella för status som regionala språk är tatariska på Krim, rumänska vid gränsen mot Moldavien och polska vid gränsen mot Polsen.

Motståndet är störst i väster där ukrainskan har sitt starkaste fäste. Där förknippas ryskan alltjämt med kommunistdiktaturen och dagens – på sina håll oönskade – försök från Viktor Janukovitjs sida att föra Ukraina och Ryssland närmare varandra. Kritikerna anser inte att detta kommer att leda till enighet mellan länderna, utan till splittring i det egna landet.

Beslutet togs i parlamentet när talmannen var frånvarande. Känslan av att ryskan genom en kupp fått högre status ledde till sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i Kiev i går. Viktor Janukovitj överväger nu att tidigarelägga parlamentsvalet. Han har ännu inte bestämt om han ska godkänna lagen om regionala språk.

Anders

Tags: 

Lägg till ny kommentar