Prenumerera på bloggen
  • Inom kort väntas Storbritannien lämna EU. I skrivande stund är det oklart om utträdet som planerat sker den 29 mars eller om det senareläggs. Enligt CNN kommer premiärminister Theresa May begära en kortare frist för att Storbritannien inte ska behöva lämna unionen utan något avtal.

    I Språktidningen 3/2019, som delas ut till prenumeranter under denna vecka och finns i butik i nästa vecka, skriver Mats Almegård om hur engelskans status kan påverkas av brexit. Jean-Claude Juncker, ordförande för Europeiska kommissionen, sade tidigare att språkets ställning i Europa var på väg att försvagas. Senare hävdade han att han bara skämtat.

    De språkvetare som Mats Almegård talat med tror dock inte på några dramatiska förändringar i direkt anslutning till utträdet. Däremot kan olika typer av förändringar ske på längre sikt.

    Hur tror du att engelskans status påverkas av brexit? Kommer språkets ställning att förstärkas, försämras eller förbli oförändrat? Rösta här intill!

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • ”I've had one desire since I was born; to see my body ripped and torn.” Så inleds texten till ”Eaten” på det svenska dödsmetallbandet Bloodbaths album ”Death made flesh”. Men våldsamma texter har inte gjort hårdrockare avtrubbade inför våld.

    I ett projekt studerar forskare i psykologi vid Macquarie university, Australien, bland annat hur musiklyssnare reagerar på texter. I ett försök fick deltagarna lyssna på Bloodbaths ”Eaten” och Pharrell Williams ”Happy”. Den första låten är en fantasi inspirerad av den tyske kannibalen Armin Meiwes och handlar om att bli uppäten levande. Den andra låten utgjorde enligt forskarna den totala motsatsen till den första.

    Samtidigt som deltagarna fick lyssna på ”Eaten” eller ”Happy” fick de också titta på bilder. Forskarna visade olika bilder för deltagarnas vänstra och högra ögon. En bild föreställde något våldsamt – som ett gatuslagsmål – medan en annan kunde föreställa samma plats med promenerande människor. I sådana situationer får i regel den våldsamma bilden mer uppmärksamhet. Skälet är troligen att situationen tolkas som ett potentiellt hot.

    Hårdrockarna i testet tolkade bilderna på samma sätt som de övriga deltagarna. De våldsamma bilderna väckte mer uppmärksamhet – och den ökade enligt samma mönster som hos dem som inte lyssnade på musik med våldsamma texter. Att lyssna på dödsmetall hade alltså inte gjort hårdrockarna avtrubbade inför våld.

    De som inte brukade lyssna på dödsmetall reagerade något starkare på våldsamma bilder när de hade ”Eaten” i hörlurarna. Men för hårdrockarna var det ingen skillnad mellan Bloodbath och Pharrell Williams. Deras reaktioner höll sig på samma nivå.

    Forskarna anser att studien visar att det inte finns något samband mellan låttexter och synen på våld. Därför finns det heller inga skäl att oroa sig för personer som lyssnar på musik med våldsamma texter. Texterna fungerar enligt forskarna som en ventil som ger utlopp för känslor. Dessutom kan de skapa en känsla av styrka.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Open Science.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Unga gör upp om att slåss inför publik. Det kallas att manna. Nu försöker skolor, polis och socialtjänst att få stopp på slagsmålen.

    Tidningen Mitt i rapporterade i förra veckan om hur ett meddelande från polisen till föräldrar i Stockholmsområdet fick stor spridning. Polisen berättade om hur skolungdomar – pojkar i tonårsåldern – gjorde upp om att träffas på en viss plats för att slåss:

    Att manna innebär att en ungdom utmanar en annan till slagsmål. Om utmaningen accepteras bestäms en träff och ungdomarna slåss mot varandra framför publik.

    Syftet med brevet från polisen var att mana till vaksamhet bland föräldrarna. Polisen tror att deltagarna hetsas till att ställa upp. Och de hotas med stryk om de skulle backa ur. Expressen uppger att slagsmålen ofta filmas och publiceras i sociala medier:

    Att det finns en publik verkar vara en viktig del i att ”Manna” någon och vissa filmer som polisen tagit del av visar en ring åskådare runt de som slåss.

    Stockholm Direkt uppmärksammade fenomenet i december förra året:

    Företeelsen som har kommit till polisens, skolans och socialtjänstens kännedom kallas för ”mannas”. En mot en, eller två mot två, bestämmer högstadieelever en tid och plats för att mötas och slåss. Förfrågningarna skickas via sociala medier.

    Som substantiv används främst manning. Sveriges Television berättar att fenomenet sprider sig i Stockholmsområdet:

    Skolelever som gör upp i riggade slagsmål, så kallad ”manning” sprider sig i Stockholmsområdet. Tidigare har problemet varit känt på Södermalm. Nu har slagsmålstrenden upptäckts på fler skolområden, bland annat i Bromma och Vällingby.

    Anders

    Foto: Unsplash

    0 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i fredagskvisset. Har du koll på vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss!

    Anders

    Illustration: Pixabay

    0 kommentarer
  • Hur gammalt är egentligen språket? Den frågan är i princip omöjlig att svara på. Det enda forskarna är överens om är att talet kom långt före skriften – men när de första språkljuden ljöd över jorden är än så länge höljt i dunkel. Till skillnad från skriften lämnar ju talet inga bestående spår efter sig. Följaktligen kan vi inte heller veta vilka dessa första, skälvande språkljud, eller fonem, var. Men enligt en ny teori uttalade vi f och v betydligt senare än andra språkljud. Och detta har med vår kost att göra!

    Språkforskare från bland annat Schweiz, USA och Singapore har tittat närmare på hur förändringar i människans ansiktsfysionomi och tändernas position har gett upphov till en ny grupp av fonem, så kallade labiodentaler.

    Forskarna inspirerades av lingvisten Charles Hockett, som 1985 noterade att språk som innehöll ljud som f och v oftast återfanns på platser där folk åt mer lättuggad mat. Denna upptäckt ville Damián Blasi, forskare i lingvistik vid Zürichs universitet, och hans forskarkolleger ta vidare genom att simulera det mänskliga bettet, och hur det omformades när människan gick från jägar- och samlarsamhällen till att bruka jorden.

    Forskarna har använt avancerade biomekaniska metoder för få fram olika modeller av ansikts- och bettstrukturer, så som de har förändrats historiskt. Resultatet, som nu publiceras i tidskrifen Science, visade att en liten förändring hos vuxna människor, där tänderna i överkäken sköts framåt en aning, ledde till en ny uppsättning fonem. Den här förändringen var i sin tur ett resultat av nya sätt att framställa föda, till exempel genom att mala mjöl och baka bröd.

    Dessa ”nya” språkljud, som nu återfinns i kanske hälften av världens språk, får vi fram genom att pressa tänderna i överkäken mot underläppen, till exempel just när vi säger f eller v. Och labiodentalerna har ökat dramatiskt under de senaste årtusendena, enligt forskarna, i spåren efter jordbrukets genombrott.

    Våra förfäders överbett har alltså haft en betydlig inverkan på hur språk låter i dag.

    Maria

    Läs mer: Språkprofessor Östen Dahl ger en exposé över de teorier som finns om tiden för talets uppkomst i Språktidningen 3/2016.

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Grammatikdagen närmar sig! Den 22 mars bjuder flera svenska universitet och högskolor in till föredrag om grammatik.

    Göteborgs universitet arrangerar en heldag med föreläsningar om allt från grammatiska fenomen i svenska dialekter till japanska och tyska. Dagen avslutas med ett mingel.

    Luleå tekniska universitet deltar för sjätte året i firandet av Grammatikdagen. Substantivsjuka, retorisk grammatik och satsscheman är några av ämnena för dagen.

    Högskolan Dalarna bjuder på fem snabba föreläsningar under lunchen. På Café Meli i Falun säljs dessutom – dagen till ära – grammatikbakelsen.

    Språkkonsulterna i Stockholm ordnar en föreläsning om grammatik som maktmedel. Den är fullbokad men det går att ställa sig på väntelista.

    Känner du till annat som händer under Grammatikdagen? Kommentera gärna!

    Anders

    Foto: Pixabay

    1 kommentarer
  • I Språktidningen 3/2019 möter du författaren och journalisten Magnus Linton. Han ger sina bästa tips för att släppa högtidligheten kring det skrivna ordet men ändå vara kvalitetsmedveten.

    Foto: Linnéa Vesterlund

    0 kommentarer
  • Nyordet flygskam har blivit en svensk exportvara. Och när klimatbelastande resor blir tabu kan det bli vanligare att smygflyga.

    Flygskam var ett av ordet på Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2018. Fenomenet har sedan dess uppmärksammats i en rad andra länder. På isländska talas det exempelvis om flugskömm, på engelska om flight shame, på nederländska om vliegschaamte och på tyska om Flugscham.

    Även om det är fler som vill resa miljövänligt är det inte så att intresset för flygresor har minskat dramatiskt. Däremot är frågan om de som fortsätter att flyga kommer vara lite mindre sugna på att berätta om det. När flygets klimatpåverkan uppmärksammas kan det göra att fler väljer att smygflyga.

    Den som smygflyger reser alltså med flyg – men lägger garanterat inte ut några bilder från själva resan i sociala medier. Skälet är flygskammen. Psykologen Frida Hylander intervjuas av TT om flygdebatten:

    Skam gör ibland att vi ändrar beteende, men det är inte säkert att vi alltid anpassar oss, förklarar hon. Den kan också göra så att vi gör saker i det fördolda – om flygande blir skamfyllt kan det få oss att ”smygflyga” i stället.

    I Göteborgs-Posten skriver Emanuel Karlsten att han själv påverkats av debatten:

    Är skam det som ska rädda världen? Det har i alla fall förändrat mig eftersom flygskammen fått mig att börja smygflyga. Det vill säga flyga utan att berätta om det, eller till och med ducka frågan ifall någon undrar hur jag rest. Vem orkar dålig stämning? Jag förstår att jag tillhör en medelklass särskilt känslig för att göra ”fel” och att jag kanske därför särskilt aktar mig för andras ifrågasättanden.

    Enligt Emanuel Karlsten var det personerna bakom Instagram-kontot Aningslösa influencers som började använda verbet smygflyga. I Eskilstuna-Kuriren spekulerade Eva Axelsson för ett drygt år sedan om att flygskam skulle bli ett av 2018 års nyord. Den spådomen slog alltså in. Hon trodde även att flygskam skulle följas av substantivet smygflyg:

    Mitt tips är att vi inom kort kommer att få ytterligare ett nyord: Smygflyg. Redan nu har de skamfyllda blivit mer selektiva och drar sig för att flasha långväga semesterbilder på nätet. Hellre då något mer rätt som en skogspromenad eller en krokig morot från den egna odlingen. Långväga flygresor får ske under radarn tills något politiskt beslut ser till att sätta p för hela härligheten.

    Anders

    Foto: Unsplash

    1 kommentarer
  • I fredagskvisset möter du tolv svenska ord. Några tror vi är ganska lätta. Andra tror vi är betydligt knepigare. Din uppgift är att lista ut vad orden betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Unsplash

    1 kommentarer
  • I Sverige finns i dag en stor mängd gymnasier med ämnesundervisning på engelska – eller på både engelska och svenska – utöver det rena språkämnet. De elever som deltar i sådan språk- och ämnesintegrerad undervisning får bättre kunskaper i engelska än de elever som bara undervisas på svenska, vilket kanske inte förvånar. Men de får dessutom lika bra kunskaper i svenska, och ofta bättre förståelse av själva ämnesinnehållet, än de elever som deltar i enspråkigt svensk undervisning.

    Språk- och ämnesintegrerad undervisning, eller content and language integrated learning (CLIL), har funnits i Sverige sedan sent 1970-tal. I sådan undervisning läser barnen till exempel kemi, samhällsvetenskap, geografi och bild helt eller delvis på ett annat språk än svenska – ofta på engelska. Genom åren har många, politiker och andra, diskuterat hur bra eller dåligt det är för eleverna att inhämta kunskaper på ett annat språk än modersmålet. Flera debattörer har ifrågasatt om det verkligen går att lära sig ett ämne och ett språk samtidigt. Åsikterna har varit många, men få har stått på vetenskaplig grund. Nu har forskare i pedagogik och språkvetenskap vid Göteborgs och Stockholms universitet genomfört en stor studie om konsekvenserna av språk- och ämnesintegrerad undervisning – den första i sitt slag.

    I studien deltog 240 gymnasieelever, dels i klasser där engelska helt eller delvis används som undervisningsspråk, dels i klasser som undervisas huvudsakligen på svenska. Resultatet visar att den undervisning som sker på två språk förbättrar elevernas engelska ordförråd och deras engelska läsförståelse – men inte lika mycket som förväntat. Studien visar också att den tvåspråkiga undervisningen ger lika bra kunskaper i svenska som den undervisning som är huvudsakligen svensk, plus att den faktiskt kan leda till att de får en bättre inblick i det aktuella ämnet.
    ”CLIL-elever har dessutomen en lägre grad av språkängslan från början”, säger språkvetaren Liss Kerstin Sylvén, professor på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. ”Eleverna är alltså mindre oroliga och nervösa för att använda engelska i olika situationer. Deras nivåer av språkängslan sjunker dessutom signifikant under de tre åren i gymnasiet, medan nivåerna för elever som inte går i CLIL-klasser stiger.”

    Men det är förstås flera faktorer som gör att de elever som väljer CLIL-klasser får bra resultat i både språk och andra ämnen. Bland annat är CLIL-elever är generellt mycket motiverade, och har bättre betyg såväl när de söker till gymnasiet som när de går ut.

    Studien presenteras i en bok: Investigating Content and Language Integrated Learning.

    Maria

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg