Språket som ett verktyg mot förtryck

0 kommentarer

Språk bär kunskap och kunskap är makt. Den med mest makt vill inte alltid dela med sig. Det kan resultera i att den som är underordnad eller osynliggjord till slut kräver en bit av kakan. Det fastslår Daniel Wojahn i sin doktorsavhandling Språkaktivism – Diskussioner om feministiska språkförändringar i Sverige från 1960-talet till 2015.

I avhandlingen beskriver Daniel Wojahn 50 års språklig negligering av kvinnor och hbtq-personer, och den intellektuella kampen mot förtrycket. Vad är det som gör språk till ett så effektivt vapen, både för att upprätthålla en maktordning och för att förgöra den?

– Språket är vår viktigaste kommunikationsform och vi förmedlar alla våra normer genom språket. Normbrytande uttryck har funnits i alla tider inom språkaktivistiska kretsar, men nu finns det en större medvetenhet kring dem i media, säger Daniel Wojahn.

Språkaktivisterna vill inte bara lyfta det normavvikande, utan också namnge privilegierade grupper. Ett sådant begrepp är det engelska lånordet cis. Cispersoner är motsatsen till transpersoner, alltså människor som upplever att de tilldelats rätt kön vid födseln.

– Inom transrörelsen används ofta engelska lånord, som till exempel intergender eller nongender. En annan strategi är när diskriminerade grupper börjar använda skällsord i en positiv mening, så som homosexuella har gjort med bög och flata, säger Daniel Wojahn.

Att använda hen för att det tar mindre plats eller att det går fortare att skriva än han eller hon är enligt Daniel Wojahn inte en form av aktivism. Inom språkaktivism handlar införandet av nya ord om att förändra maktstrukturer och eliminera diskriminering.

– Språkaktivism är mer än att hitta på nya ord. Den syftar ibland till att skapa diskussioner som i sin tur kan förändra samhällsstrukturer. Men många personer skapar också nya ord med det primära syftet att kunna benämna sig själva i ett samhälle där icke-diskriminerande benämningar dittills helt har saknats.

När språkaktivister lanserar nya ord låter motståndet inte vänta på sig. Det syns tydligt i Daniel Wojahns analys av kommentarsfält i svenska medier. Motståndare anser ofta att språket har makt att förändra samhället i en riktning som de själva förkastar.

– Många brukar tro att feministiska eller transaktivistiska språkförändringar är något som enbart förekommer i Sverige. Men det stämmer inte. Det finns människor i alla länder som kritiserar och förändrar språket för att bli benämnbara. Till exempel är de feministiska språkförändringarna i de engelsk- och tyskspråkiga länderna mycket mer omfattande än de svenska, säger han.

Ellinor Gotby Eriksson

Foto: Julia Wagner

Tags: 

Lägg till ny kommentar