Ordet som får nättrollen att vakna

0 kommentarer

Den som för fram fakta i en diskussion på Twitter kan av nättroll stämplas som shill. Och när väl stämpeln finns i diskussionstråden lockar den användare som främst är ute efter att förolämpa och kränka. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Computers in Human Behavior.

Substantivet shill används på engelska om en person som agerar till förmån för en person eller en organisation. Agerandet sker i tysthet. Den som är en shill berättar alltså inte att den har band till den person eller organisation vars intressen den tjänar.

Shill är vanligt på nätet. Inte minst används ordet i sociala medier. Dessutom fungerar det som en signal till nättroll.

Forskare i psykologi vid universitetet i Huddersfield har studerat inlägg på Twitter om Madeleine McCanns försvinnande. Hon försvann våren 2007 under en semesterresa i Portugal. Hennes öde är fortfarande okänt.

På nätet cirkulerar mängder av teorier om vad som egentligen hände. Trots att det gått tio år sedan försvinnandet engagerar fallet många personer. Vissa delar familjen McCanns sorg över den saknade dottern. Andra lägger skulden för försvinnandet på Madeleines föräldrar.

De som försvarade familjen McCann utsattes liksom familjen för mängder av förolämpningar och kränkningar. Trots att inläggen enligt forskarna bröt mot Twitters användarregler var det sällan som de raderades.

Forskarna gav sig själva in i debatten. Som skäl för sina misstankar mot familjen McCann åberopade flera användare att polisen ska ha uppgett att en spårhund ska ha signalerat att ett lik kan ha funnits i den lägenhet de bodde i under semestern. En av forskarna skrev i ett inlägg om en studie som visar att spårhundar oftare begår misstag vid höga temperaturer.

Diskussionen om spårhundars träffsäkerhet uteblev. I stället svarade trollen med förolämpningar och angrepp. Skribenten anklagades för att vara en shill.

Shill fungerade närmast som ett lockrop. Efter att ordet använts om en av forskarna anslöt sig fler och fler användare till diskussionen. Nu var intresset för att diskutera sakfrågan närmast obefintligt. I stället haglade förolämpningarna.

Mot slutet av studien berättade de forskare som twittrat vilka de var och vilket syftet var. Förolämpningarna mot dem fortsatte, men ändrade karaktär. Nu anklagades de bland annat för att inte kunna skriva och för att vara dåliga forskare.

Anklagelserna om dåligt språk var enligt forskarna särskilt anmärkningsvärda. Många av trollen formulerade sig dåligt och stavade ofta fel.

Forskarna går också in på vad som de anser är nödvändigt för att förbättra tonen på Twitter. Ett sådant steg är att inte tillåta anonyma konton. Personer som är öppna med sin identitet ägnar sig inte alls åt näthat i samma utsträckning som användare med anonyma konton.

Vidare skriver forskarna att troll inte bör få uppmärksamhet i etablerade medier. Eftersom uppmärksamhet är vad trollen vill ha fungerar den snarare som bränsle än ett sätt att försöka nyansera debatten.

Anders

Illustration: Istockphoto

Tags: 

Lägg till ny kommentar