Prenumerera på bloggen
  • I mandatpingis går platserna i en folkvald församling fram och tillbaka mellan olika partier medan rösträkningen pågår – ungefär på samma sätt som spelet kan bölja i bordtennis.

    I riksdagsvalet var det mycket jämnt mellan de två blocken. Eftersom det största blocket kan få första chansen att bilda regering hade därför den exakta mandatfördelningen stor betydelse. När valresultatet var klart hade Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tillsammans 144 mandat, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna 143 mandat samt Sverigedemokraterna 62 mandat.

    Medan rösträkningen pågick studsade några av dessa mandat fram och tillbaka mellan partierna. Det här beskrevs i en nyhetssändning i Sveriges Radio som mandatpingis. TV4 talade om hur ”mandatpingisen fortsatte under onsdagen”. Peter Akinder, politisk chefredaktör på Östra Småland, snappade upp ordet i en ledare:

    Eftersom det är så jämnt i sluträkningen av rösterna så åkte enligt nyhetsrapporteringen på onsdagen mandat fram och tillbaka. ”Mandatpingis” kallades det fyndigt för.

    När det preliminära valresultatet var klart använde Expressen en variant av samma uttryck:

    Det preliminära röstresultatet är klart. ”Pingismandatet” som studsat mellan Centerpartiet och Sverigedemokraterna sedan valnatten landade slutligen till Annie Lööfs fördel.

    Aftonbladet beskrev det slutgiltiga valresultatet på liknande sätt:

    Till slut knep Liberalerna ”pingpong-mandatet” från Moderaterna – med endast 200 röster.

    I dagsläget går det inte att betrakta mandatpingis som etablerat i svenskan. Men framtida rösträkningar med lika oviss utgång och små marginaler skulle kunna hjälpa ordet att fastna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss får du en ny chans att testa din ordförståelse. Vi har valt ut tolv svenska ord som samtliga finns i Svenska Akademiens ordlista. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Pyt är älsklingsordet i Danmark. I en omröstning ordnad av Danmarks biblioteker fick pyt 28 procent. I slutomgången besegrades konkurrerande ord som hæsblæsende och krænkelsesparat.

    Danmarks biblioteker efterlyste tidigare i år danskarnas favoritord. Över 1 500 ord nominerades. En jury bestående av korsordskonstruktören Hanne Marie Reffelt, Morten Visby, ordförande för Dansk forfatterforening, och estradpoeten Peter Dyreborg valde ut nio favoriter: anstændig, dvæle, hæsblæsende, kissejav, krænkelsesparat, kålhøgen, lurendrejer, pyt och tak.

    I omröstningen, som var öppen för allmänheten, fick interjektionen pyt hela 28 procent. Pyt används enligt Den danske ordbog för att ’udtrykke at man er ligeglad med noget, eller at noget ikke har nogen betydning eller interesse’. Pyt förekommer också i populära uttryck som pyt med det, ’strunt i det’ och skidt pyt, ’skit samma’.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Här är samtliga 51 vinnare i sommarens Klurigt! Vinsterna skickas ut inom kort. Lösningarna till alla tävlingsuppgifter hittar du här. Tack till alla som var med och tävlade!

    Kryssning:

    Bertil Pettersson, Uppsala

    Språkhistoriskt pussel:

    Ulla-Britta Wadstedt, Stockholm

    Sören Larsson, Västerås

    Tuula Meristö, Kristinehamn

    Lennart Ek, Vendelsö

    Karin Axelsson, Tidaholm

    Boken Kosmiskt pussel:

    Ann Mari Adesten, Malmö

    Bengt Rosén, Linköping

    Gunvor Engqvist, Råå

    Annika Eriksson, Nävekvarn

    Thomas Karlsson, Kungsbacka

    Boken O som i ordbok:

    Jonna Tinnervall, Göteborg

    Johanna Lindberg Dock, Solna

    Kjell Kjerstensson, Vittsjö

    Ingvar Ingvarsson, Karlstad

    Marie Herner Hällström, Genarp

    Campinglanterna:

    Karl-Erik Jansson, Vingåker

    Claes Stymne, Skövde

    Ulf Smith, Bromma

    Jannie Hjortstam, Värnamo

    Stina Gestrelius, Lund

    Lars Englund, Falun

    Hans Henell, Bromma

    Jenny Löwerot, Jönköping

    Joanna Libertson, Malmö

    Hans Sundelin, Göteborg

    Ta med-mugg:

    Ing-Britt Svensson, Mölnlycke

    Britt Hedberg, Uppsala

    Sara Odhner, Huskvarna

    Jenny Carlsson, Uppsala

    Helena Alexanderson, Lund

    Stig Lenhoff, Lund

    Joakim Amorim, Segeltorp

    Gustaf Cele, Stockholm

    Björn Raunio, Stockholm

    Sara Persson, Hultafors

    Linn Vidalve, Enskede

    Magnus Bengtsson, Halmstad

    Lars Fridén, Kristianstad

    Elias Sonnek, Uppsala

    Per-Ola Quist, Järna

    Ryggsäck:

    Tomas Frohm, Hammarö

    Boel Lundström, Borlänge

    Dan Boberg, Sölvesborg

    Jenny Öhgren, Boden

    Katharina Sjöström, Huddinge

    Annie Rehnberg, Göteborg

    Nils Funnemark, Lerum

    Dag Berge, Karlskoga

    Jenny Amvall, Askim

    Marit Jansson, Härnösand

    0 kommentarer
  • Tiden för att skicka in lösningar till sommartidningen Klurigt har gått ut. Tack till alla som var med och tävlade! Vinnarna presenteras inom kort. Här kan du ladda ned facit till samtliga tävlingsuppgifter.

    Anders

    0 kommentarer
  • Förekommer det klanröstning i Sverige? Begreppet har efter valet använts i debatten om varför vissa partier är särskilt starka i vissa områden. Men olika debattörer har olika syn på om fenomenet faktiskt existerar.

    Två dagar före valet diskuterade Jenny Sonesson, ledarskribent i Göteborgs-Posten, familjeröstning och klanröstning. I en artikel redogör hon för kritik mot det svenska valsystemet. Hon skriver bland annat att hanteringen av valsedlar kan göra det möjligt att se hur en person röstar. Det skulle kunna innebära att en person kan utöva påtryckningar för att en annan ska rösta på ett visst sätt:

    Av 188 besökta vallokaler i Stockholm observerade valövervakarna familjeröstning i över 70 av dem. Enligt rapporten finns det ett samband mellan fenomenet och områden med högre andel invandrare. Att patriarkalt förtryck förekommer i sådana bostadsområden är ett faktum, därför borde det vara angeläget ur jämställdhetssynpunkt att förbjuda familjeröstning och även för att motverka klanröstning.

    Klanröstning beskrivs alltså som att en grupp på direktiv från ett överhuvud väljer att rösta på ett visst parti. Efter valet tog debatten om klanröstning fart. I Expressen diskuterar Sofie Löwenmark vad som ligger bakom olika mönster för hur människor röstar:

    I debatten efter valet har Socialdemokraternas och Vänsterpartiets generellt stora stöd i utanförskapsområden dock kommit att avfärdas. Skärmdumpar med resultat från enskilda valdistrikt har skickats runt som ett förment bevis på klanröstning. Det är bara fördomsfullt. Klanröstning kännetecknas snarare av att olika etniska grupper röstar på olika partier – inte att en stor majoritet i ett mångkulturellt område röstar likadant. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är partier som både har hög närvaro i dessa områden, och traditionellt når höga siffror i områden med låga inkomster och hög arbetslöshet. Vänsterns starka stöd i utanförskapsområden är i sig inte konstigare än att alliansen samlar nästan 75 procent i välbärgade Danderyd.

    Daniel Swedin, ledarskribent i Aftonbladet, hävdar att debatten om klanröster präglas av rasism och klassförakt:

    Pratet om klanröster följer samma logik som när Donald Trump vägrade acceptera att Hillary Clinton hade vunnit fler väljare än han: miljoner illegala invandrare har röstat. Det här handlar om att ifrågasätta valresultatets legitimitet genom att sprida en föreställning om att mängder av väljare – med svart hår, brunt skinn, en del kvinnor kanske har slöja – är mutade med bidrag eller styrda av klaner.

    Sakine Madon, politisk redaktör i Vestmanlands Läns Tidning, skriver i en ledare att det kan finnas samverkande faktorer som gör att människor röstar på ett visst sätt – och i det här fallet på Vänsterpartiet och Socialdemokraterna:

    Det här har fått enskilda borgerliga debattörer att undra om ”klanröstning” har spelat in. Alltså att det kan handla om att ”klanledare” – från en större släkt, förening eller församling – ger direktiv om hur folk ska rösta. Vänsterdebattörer har avfärdat tanken och säger i stället att förortsbor väljer vänsterpolitik för att de gynnas av den. Det ena utesluter faktiskt inte det andra. Om du är mottagare av olika bidrag – vilket fler är i ”utanförskapsområden” – är sänkt skatt förmodligen inget lockbete. Och även om jag ogillar uttrycket ”klanröstning” kan man heller inte vifta bort att det förekommit och förekommer diverse fulknep. I årets valrörelse har socialdemokratiska företrädare spridit falsk information på arabiska, bland annat påstods det att Moderaterna vill ta muslimska barn från sina föräldrar.

    Klanröstning är belagt i svenskan sedan 2016. Det talas även om klanröstande och klanröster.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss får du en ny möjlighet att testa din ordförståelse. Vi har valt ut tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Hittills har Land’s End kunnat skrivas på tre olika sätt. Men i samband med en förändring av valkretsar har politiker i Cornwall nu bestämt sig. Hädanefter ska ortnamnet skrivas med apostrof.

    Land’s End är det brittiska fastlandets västliga punkt. Hit kommer varje år stora mängder turister för att bland annat beskåda klippformationerna.

    Men hur ortnamnet egentligen ska skrivas har länge varit omdiskuterat. Tre olika varianter förekommer: Land’s End, Lands’ End och Lands End.

    Politiker i Cornwall har nu beslutat att det är skrivsättet Land’s End som gäller. Förslaget kom från Sue James, som representerar valkretsen St Just in Penwith. Under arbetet med förslaget konsulterade hon en historiker som rekommenderade skrivsättet Land’s End.

    Frågan blev aktuell i samband med en förändring av valkretsar. Antalet ledamöter i den beslutande församlingen i Cornwall ska 2021 bantas från dagens 123 till 87. En av de nya valkretsarna får alltså namnet Land’s End. Beslutet om att införa ett standardiserat skrivsätt var enhälligt.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Språktidningen är på plats under hela Bokmässan i Göteborg den 27 till 30 september. Du hittar oss i monter B07:62 där vi håller till tillsammans med Modern Psykologi, Populär Arkeologi, Fokus och Forskning & Framsteg. Där har du möjlighet att pröva en prenumeration till mässpris. Vi bjuder också in till intressanta samtal i montern.

    Lördag 15.30:

    Han fick oss att prata om hen

    Med barnboken Kivi och monsterhund, som utkom 2012, satte författaren Jesper Lundqvist (till vänster på bilden) i gång diskussionen om pronomenet hen. I ett samtal med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson reflekterar han över debatten och könsneutralt språk.

    Söndag 9.30:

    Valrörelsens retorik

    En valrörelse är en ständig dragkamp där partierna kämpar om ord och uttryck. Retorikexperten Joel Landberg (till höger) diskuterar några av politikens retoriska knep i ett samtal med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson.

    Anders

    Foto: Privat

    0 kommentarer
  • Missa inte chansen att lämna in dina lösningar till sommartidningen Klurigt! Vi behöver dina svar senast måndagen den 17 september. Alla som har minst ett korrekt tävlingsord är med i utlottningen av vinster.

    Du kan lämna in dina lösningar på nätet eller skicka in den svarskupong som finns i tidningen. Lycka till!

    Anders

    0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på Blogg